MÖD 2003:80

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2002-01-09 i mål nr M 101-99, se bilaga A

KLAGANDE OCH MOTPART

1. Banverket, Västra regionen, Box 1014, 405 21 GÖTEBORG

Ombud

Verksjuristen HT

KLAGANDE OCH MOTPART

2. OB

Ombud

Advokaten RL

MOTPARTER

3. O S

4. S A

5. M-B A

6. V E

7. S-O J

8. S-J S

9. Aktiebolaget Svenska Shell, 556011-2111, 167 80 BROMMA

10. Shell Detaljist Aktiebolag, 556136-4117, Box 90, 191 22 SOLLENTUNA

11. Skrea dikningsföretag nr 1 av år 1946, c/o T J

Ombud för nr. 3 - 11

Chefsjuristen GT

12. J G

13. Å G

14. S G

15. S N

16. K K

17. S N

Jur. kand. MM

SAKEN

Tillstånd att leda bort grund- och ytvatten från järnvägstunnel med anslutande skärningar vid Skrea backe, Falkenbergs kommun m.m.

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut under punkten 1. Tillstånd m.m. på så sätt att punkten får följande lydelse.

1. Tillstånd m.m.

Miljööverdomstolen lämnar Banverket tillstånd enligt vattenlagen att vid utbyggnad av tunnel med tillhörande skärningar m.m. för ny järnvägssträckning genom Skrea backe inom fastigheterna S x:x, x:x och x:x m.fl., Falkenbergs kommun,

dels utföra erforderliga anläggningar för bortledande av i den planerade järnvägstunneln med tillhörande förskärningar inläckande grundvatten, dagvatten och tillfört processvatten,

dels avsänka grundvattennivån i bansträckningen vid norra förskärningen till lägst + 17,5 m ö h och vid södra förskärningen till lägst + 14,0 m ö h,

dels under markarbetenas utförande (anläggningsskede) bortleda följande mängder grundvatten, dagvatten och processvatten från

- bergtunneln max 122 m3/dygn, varav 52 m3/dygn grundvatten och 70 m3/dygn processvatten,

- norra förskärningen max 6 170 m3/dygn, varav 4 840 m3/dygn grundvatten och 1 330 m3/dygn dagvatten,

- södra förskärningen max 4 295 m3/dygn, varav 3 795 m3/dygn grundvatten och 500 m3/dygn dagvatten, med rätt att släppa ut dessa mängder, max cirka 10 600 m3/dygn till recipient, varav cirka 6 300 m3/dygn till Ätran och cirka 4 300 m3/dygn till dike ingående i Skrea dikningsföretag nr 1 och 2 av 1946

dels efter markarbetenas utförande (driftskede) under en prövotid av tre år räknat från markarbetenas slutförande bortleda följande mängder grundvatten och dagvatten från

- bergtunneln i medeltal 35 m3/dygn inläckande grundvatten med rätt att släppa ut denna mängd till ovannämnda dike,

- norra förskärningen i medeltal 700 m3/dygn och max 4 555 m3/dygn, varav 640 respektive 3 225 m3/dygn grundvatten och 60 respektive 1 330 m3/dygn dagvatten, med rätt att släppa ut dessa mängder, max cirka 4 555 m3/dygn till recipient, varav cirka 3 345 m3/dygn till Ätran och cirka 1 210 m3/dygn till ovannämnda dike,

- södra förskärningen i medeltal 522 m3/dygn och max 3 030 m3/dygn, varav 500 respektive 2 530 m3/dygn grundvatten och 22 respektive 500 m3/dygn dagvatten, med rätt att släppa ut dessa mängder, max cirka 3 030 m3/dygn till ovannämnda dike

Avgörandet av vilka slutliga bortledningsmängder som skall gälla uppskjuts till avgörande efter en prövotid, se miljödomstolens domslut under p 6.

Nu lämnat tillstånd baseras på av SMHI utförda regnmängdsmätningar under en period av 30 år. Vid temporärt större regnmängder äger Banverket rätt att bortleda hela den vattenmängd som erfordras för att förskärningarna skall kunna hållas fria från inläckande vatten.

Erforderliga anläggningar skall, med de justeringar som följer av de skadeförebyggandeåtgärder som Banverket skall utföra, utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Banverket redovisat och vad miljödomstolen återgivit under ANSÖKAN i miljödomstolens dom.

2. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut under punkten 3. Skadeförebyggande åtgärder, tvångsrätt på så sätt att första och andra stycket i punkten undanröjs.

3. Miljööverdomstolen avslår O B överklagande.

4. Banverket skall ersätta O B för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med sextiosjutusenfemhundra (67 500) kr, varav 64 500 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

5. Banverket skall ersätta chefsjuristen GTs huvudmän för deras rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med femtiotusenåttioåtta (50 088) kr, varav 48 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

6. Banverket skall ersätta jur. kand. MMs huvudmän för deras rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med trettiofyratusentvåhundranittiofem (34 295) kr, varav 33 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

7. Banverket skall ersätta O S, S x:x, för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med tvåtusenfemhundra (2 500) kronor, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

8. Banverket skall ersätta S-J S, S x:x, för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med tvåtusenfemhundra (2 500) kronor, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

_______________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Banverket har yrkat att få avsänka grundvattennivån vid den södra förskärningen till lägst +14,0 m ö h, att under markarbetenas utförande (anläggningsskedet) samt därefter (driftsskedet) få bortleda vissa angivna mängder grundvatten, dagvatten och processvatten från norra respektive södra förskärningen, samt att få utsläppa vissa angivna mängder vatten i Ätran respektive i dike ingående i Skrea - Lynga dikningsföretag (yrkade vattenmängder framgår av Miljööverdomstolens domslut, p. 1). Banverket har vidare yrkat att Miljööverdomstolen undanröjer åläggandet för Banverket att som skadeförebyggande åtgärder anlägga tätskärmar eller likvärdig konstruktion vid norra förskärningen samt tät betongkonstruktion vid södra förskärningen. - Banverket har vid huvudförhandlingen medgett att den av miljödomstolen föreskrivna prövotiden rörande vilka bortledningsmängder som slutligt skall gälla kvarstår.

O B har yrkat att Miljööverdomstolen förpliktar Banverket att till honom utge ersättning för rättegångskostnader avseende ombudsarvode i miljödomstolen med ytterligare ett belopp om 142 000 kr.

Part har bestritt motparts yrkande.

O B, chefsjuristen GTs huvudmän och jur. kand. MMs huvudmän har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.

Yttranden har inkommit från Fiskeriverket, Jordbruksverket, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen i Hallands län, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenbergs kommun och Naturvårdsverket.

Miljööverdomstolen har hållit syn vid Skrea backe samt huvudförhandling i Falkenberg.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Målet i sak

Banverket

Banverket delar inte miljödomstolens uppfattning att den tänkta grundvattenbortledningen inte står i överensstämmelse med en långsiktigt god hushållning med naturresursen vatten. De övre grundvattenmagasinen vid Skrea backe kan inte användas för kommunal eller regional vattenförsörjning eftersom de saknar hydrologiska förutsättningar för större vattenuttag. Det undre magasinet berörs enbart genom en marginell sänkning av grundvattentrycket som, om det skulle behövas, kan kompenseras genom att nya brunnar anläggs. Mängden grundvatten som kan utvinnas ur det undre magasinet påverkas således inte. Mängden grundvatten som kan tas ut från området kommer i huvudsak bli oförändrad och vattenresursen som sådan kommer i huvudsak bli orörd. Den enda negativa förändringen för hushållningen med grundvatten kan bli en sänkning av grundvattennivån som kan medföra att något djupare brunnar krävs för att utvinna vattnet. - Det berörda området består huvudsakligen av jordbruksmark och är inte särskilt tätbefolkat. Området innehåller inte några unika natur- och kulturvärden. Vattenföretaget kommer så gott som uteslutande att beröra enskilda intressen, huvudsakligen jordbruksfastigheter. Det planerade företagets inverkan på vattenförhållandena kommer att bli begränsade. De förändringar som kan uppkomma gäller enskilda vattentäkter och växtodlingar. Att åtgärda brunnar som påverkas möter inga tekniska svårigheter. Kostnaden för brunnsåtgärder inom influensområdet beräknas, som allra mest, till cirka 330 000 kr. Kostnaden avser det osannolika fallet att samtliga fastigheter som använder brunnar i det övre vattenmagasinet och att en brunn som använder det undre magasinet behöver åtgärdas. Det är osannolikt att mer än en brunn som använder det undre magasinet behöver åtgärdas. Av Jordbruksverkets utredning framgår att en skördeskada på fem procent inom hela det område där en mätbar grundvattensänkning beräknas kunna uppstå skulle motsvara 642 900 kr, kapitaliserat för all framtid. Vid en skada på 15 procent skulle skadeersättningen för all framtid uppgå till 1 928 700 kr. - Miljödomstolen har ålagt Banverket att som skadeförebyggande åtgärder utföra tätskärmar och betongkonstruktion. Skärmarna orsakar en oönskad barriäreffekt med dämning på västra sidan och avsänkning på östra sidan. För att åtgärda detta krävs dränering och återinfiltration som är svåra att utföra och vidmakthålla. Det största hindret är emellertid att skärmarna måste utföras så att de når ända ner till dräneringsnivå för att önskad effekt skall uppnås. Vid provtagning i området har det visat sig vara oerhört svårt att tränga igenom den fasta och blockrika moränen. Det skall också beaktas att det är möjligt att i efterhand vidta åtgärder om utbredningen av grundvattensänkningen blir större än beräknat. - Utförandet av tätskärmar och betongkonstruktion kommer att kosta minst 112 miljoner kronor vilket innebär att kostnaderna för anläggandet av tunneln och skärningarna fördubblas. Denna kostnad skall ställas i relation till de skador på jordburksmark och enskilda brunnar som eventuellt kan uppkomma. Det är uppenbart att den nytta som kan uppnås med åtgärderna inte står i proportion till de kostnader som förorsakas. Vid bedömningen av behovet av ytterligare skadeförebyggande åtgärder skall beaktas att särskilda prövotidsbestämmelser gäller för uppföljning av skördetillväxten samt att Banverket föreslagit ett omfattande kontrollprogram beträffande eventuell påverkan på vattentäkter och skördeutfall.

O B bemötande

De skadeförebyggande åtgärderna som miljödomstolen ålagt Banverket att utföra är att föredra framför åtgärder för att kompensera skador. Ett bifall till Banverkets överklagande kommer att orsaka skador på allmänna och enskilda intressen som överstiger de kostnader och olägenheter som följer av att genomföra de angivna skyddsåtgärderna. Banverket hävdar att det planerade företaget endast kommer ha en marginell påverkan på grundvattenförhållandena. Påståendet är missvisande då en konstant avsänkning av grundvattnet sker till följd av bortledningen. Att bortleda grundvatten utan några som helst skadeförebyggande åtgärder kan inte anses vara en god hushållning med grundvatten som naturresurs. - Vattenföretaget medför påverkan på allmänna intressen. Vid den norra förskärningen finns områden som innehåller värdefulla natur- och kulturvärden. Hålldämmet, med välhävdad hagmark, flygsanddyner och bestånd av backsippor, är angivet som ett naturvårdsobjekt enligt länsstyrelsen. Vidare är bedrivandet av ekologiskt jordbruk i sig ett allmänt intresse. - En grundvattenavsänkning kan för hans del innebära skördebortfall inom större delen av fastigheten S x:x med i medeltal 15 procent. Förutsättningarna för bedrivande av jordbruk på hans fastighet kommer att förändras radikalt efter den av Banverket ansökta grundvattensänkningen. Han bedriver ekologisk odling vilket medför lägre skörd men högre priser. Känsligheten för en marginalintäktsminskning är stor vilket Banverket inte beaktat. Han kan komma att behöva bevattna sina marker vilket medför ytterligare kostnader. Bevattning kan dessutom medföra urlakning av näringsämnena ut marken. - Beträffande de av miljödomstolen föreskriva skadeförebyggande åtgärderna behöver möjligen inte alla åtgärder utföras. Vid den norra förskärningen skulle den räcka att anlägga en tätskärm på den östra sidan. Vattnet skulle sedan kunna överledas och infiltreras på den östra sidan. Med denna åtgärd minskar kostnaderna för Banverket samtidigt som någon avsänkning på den östra sidan inte uppstår. O B har till stöd för sin talan åberopat viss skriftlig bevisning.

Bemötande från chefsjuristen GTs huvudmän

Banverket bagatelliserar riskerna med och effekterna av den sökta mängd vatten som skall ledas bort. Det faktum att åkermark, landet över räknat, inte är en bristvara innebär inte någon rätt att vålla skada på åkermark utan att vidta de skyddsåtgärder som är möjliga. De förändringar som kan uppstå i naturmiljön har inte beaktats. De av miljödomstolen föreskrivna skadeförebyggande åtgärderna är välavvägda och bör vidtas innan byggnationen utförs. När byggnationen väl är utförd finns det små marginaler att kompensera för eventuella felkalkyler. Det är fel att beräkna skadebeloppen och ställa dessa i relation till kostnader för skadeförebyggande åtgärder, eftersom skadorna inte går att beräkna exakt och riskerna för skador är svårbedömda. Dessutom bör skadeförebyggande åtgärder väljas framför att ”köpa sig fri” genom att betala för skadorna. De av miljödomstolen beslutade skadeförebyggande åtgärderna är, sedda i sitt sammanhang, att bedöma som rimliga.

Bemötande från jur. kand. MMs huvudmän

Banverkets yrkande står inte överensstämmelse med god hushållning med naturresursen vatten. De har alla artesiska brunnar belägna sydost om tunneln och förskärningen. Eftersom brunnarna är artesiska behövs ingen stor grundvattensänkning för att de skall påverkas. De är beroende av brunnsvattnet för sin vattenförsörjning och djurhållning. De av miljödomstolen föreskrivna skadeförebyggande åtgärderna är välavvägda. Banverket har i sin kostnadskalkyl inte beaktat de skador på natur- och kulturmiljöer som kan uppstå.

Jordbruksverket har tillstyrkt bifall till Banverkets överklagande samt anfört i huvudsak följande. Inverkan på grundvattenståndet blir bestående, men inverkan på naturresursen grundvatten blir tillfällig och lokalt begränsad. Berörda fastigheter kommer att hållas skadelösa genom förbättringar av befintliga brunnar och genom ekonomisk ersättning för skördebortfall. Kostnaderna för de skadeförebyggande åtgärderna står inte i rimlig proportion till skadans omfattning. När det gäller skador på gröda är det nödvändigt med någon form av undersökning för att få klarhet i om skördeskador uppstår och i så fall hur stora del blir. Miljödomstolen har föreskrivit om prövotid under vilken sådana undersökningar skall göras under ledning av en av miljödomstolen förordnad sakkunnig från Jordbruksverket. Undersökningen har påbörjats på så sätt att provytor har skördats inom området under de två senaste åren för dokumentation av skördenivåer och variationer.

SGU har tillstyrkt bifall till Banverkets överklagande samt anfört i huvudsak följande. SGU har det övergripande ansvaret för miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet”, vars huvudsakliga målsättning är att tillgodose att grundvattnet ger en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidrar till en god livsmiljö. De vattenflöden som Banverket önskar leda bort, påverkar i mycket begränsad omfattning uppsatta miljömål. En förändring av grundvattennivån ger inga allvarliga konsekvenser för vattenförsörjningen, dvs. om de berörda fastigheterna får nya brunnar. Markstabiliteten påverkas inte och djur- och växtliv i angränsande ekosystem torde knappast få några skador alls. Miljödomstolens hållning avseende förändringarna av grundvattenförhållandena vid Skrea har varit överdrivet försiktig. Den enda påtagliga fördelen med denna återhållsamma inställning är att skördeutfallet från ett fåtal jordbruksfastigheter får en minimal påverkan. Det är tveksamt om Banverket bör åläggas omfattande skadeförebyggande åtgärder. Kostnaderna för dessa åtgärder bedöms inte stå i rimlig proportion till nyttan av dessa.

Falkenbergs kommun har anfört i huvudsak följande. Det kan vara svårt att göra gällande att kostnaderna på över 100 miljoner kronor är rimliga i förhållande till de skador som kan uppstå. Det råder också osäkerhet om tätskärmen kan genomföras med avsedd effekt. Om påverkan i efterhand skulle visa sig vara större än vad gjorda prognoser har visat går det enligt Banverket att vidta åtgärder. Det finns således utrymme för en prövotid om Banverket ges tillstånd att genomföra arbetena utan att vidta de av miljödomstolen föreskriva skyddsåtgärderna.

Länsstyrelsen i Hallands län har tillstyrkt bifall till Banverkets överklagande under förutsättning att frågan om skyddsåtgärder tas upp efter en prövotid som tidsmässigt bör sammanfalla med anläggningsarbetena och att Banverket åläggs att efter prövotidens slut redovisa vattenföretagets inverkan på vattenförhållandena och förslag på skyddsåtgärder som underställs miljödomstolens prövning.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenbergs kommun har i huvudsak anfört att grundvattensänkningen bör begränsas så långt som möjligt och åtgärder bör vidtas där så är ekonomiskt rimligt.

Naturvårdsverket har i huvudsak anfört att det i målet saknas underlag som gör det möjligt att bedöma om arbetsföretaget får negativa konsekvenser för flora och fauna.

Ersättning för rättegångskostnader i miljödomstolen

O B

Målet är omfattande och har aktualiserat ett flertal komplexa frågeställningar, såväl av geologisk, miljömässig, teknisk sam rättslig karaktär. Vattenföretaget medför störst påverkan på hans fastighet. Utgången i miljödomstolen är i princip en full framgång för honom. Hans ombud har haft biträde vid rättegångens förberedande och talans utförande vilket varit skäligen påkallat med hänsyn till målets omfattning och beskaffenhet. Hans kostnad för ombud i miljödomstolen har varit skäligen påkallad för tillvaratagande av hans rätt. Kostnaden har hänfört sig till rättegångens förberedelse och talans utförande jämte förhandlingar med motparten för biläggande av vissa tvistfrågor. Yrkat arvode i miljödomstolen motsvarar ca 240 arbetstimmar a´ 1400 kr.

Banverkets bemötande

Det av O B yrkade arvodet är oskäligt högt. Den av miljödomstolen fastställda ersättningen är fullt tillräckligt för att täcka en arvodeskostnad som skäligen varit påkallad för att tillvarata O B rätt. Ombudets arbetsinsats har en omfattning som är alltför stor med hänsyn till målets beskaffenhet. Att den yrkade ersättningen är orimligt hög framgår tydligt vid jämförelse med vad som utbetalats till övriga ombud.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Bortledande av grund- och dagvatten samt skadeförebyggande åtgärder

Den bortledning av grundvatten som Banverkets ansökan avser kommer att medföra en sänkning av grundvattennivån. Det är bortledandet - och inte själva tunneldrivningen - som är tillståndspliktigt och som skall prövas enligt vattenlagens och naturresurslagens regler. Den fråga som Miljööverdomstolen här har att ta ställning till är om det är motiverat, med hänsyn till effekterna av grundvattensänkningen, att med krav på skyddsåtgärder begränsa den mängd grundvatten som Banverket tillåts bortleda. Vid denna bedömning måste kostnaderna för skyddsåtgärderna ställas mot nyttan av dem.

SGU, som har det övergripande ansvaret för miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet”, har bedömt att det grundvatten som Banverket har yrkat att få leda bort endast i mycket begränsad omfattning påverkar uppsatta miljömål och att bortledandet inte kommer att ge några allvarliga konsekvenser för vattenförsörjningen i området. Denna uppfattning delas av Jordbruksverket.

Utredningen i målet har inte visat att det inom influensområdet finns några ur allmän synpunkt viktiga naturvärden som kan komma att skadas till följd av det sökta vattenföretaget. De skador som sänkningen av grundvattennivån kan komma att medföra hänför sig i stället huvudsakligen till enskilda intressen, dvs. påverkan på enskilda brunnar och jordbruksmark. För tillvaratagande av de enskilda intressena har miljödomstolen ålagt Banverket att vidta lämpliga åtgärder när det sökta vattenföretaget kan antas ha orsakat skada på enskilda brunnar. Kontroll av enskilda brunnar skall också ske genom upprättat kontrollprogram. Frågan om ersättning för skada på växtodling har uppskjutits till avgörande efter utgången av en prövotid. Dessutom har tiden för anmälan av oförutsedda skador bestämts till 20 år efter arbetstidens utgång. Sammantaget innebär det anförda att förutsättningarna för att bedöma huruvida vattenföretaget orsakar skador på enskilda intressen, och möjligheten att i sådana fall ersätta dessa skador, är väl tillgodosedda.

Kostnaden för de av miljödomstolen föreskriva skyddsåtgärderna är avsevärt mycket högre är kostnaderna för att ersätta de skador som vattenföretaget bedöms orsaka på enskilda brunnar och växtodlingar. Det är dessutom osäkert om det är möjligt att vid den norra förskärningen utföra den av miljödomstolen föreskrivna tätskärmen. Med beaktande av att de skador som det sökta vattenföretaget kan medföra huvudsakligen hänför sig till enskilda intressen och då skador på dessa intressen enligt vad som föreskrivits i miljödomstolens dom skall utredas och ersättas, anser Miljööverdomstolen att kostnaderna för utförande av de föreskrivna skyddsåtgärderna är oskäligt höga vid jämförelse med nyttan av åtgärderna. Detta gäller även den alternativa utformningen av skyddsåtgärder som O B föreslagit. Det skall också beaktas att Banverket uppgett att det är möjligt att inom ramen för prövotiden utföra skyddsåtgärder för det fall sänkningen av grundvattennivån skulle bli mer omfattande än vad som förutsetts.

Banverkets bör således medges att under anläggnings- och driftskedet bortleda grund- och dagvatten med yrkade mängder utan att behöva utföra de av miljödomstolen föreskrivna skyddsåtgärderna i form av tätskärm respektive betongkonstruktion. Det av miljödomstolen föreskrivna prövotidsförfarandet rörande frågan om vilka bortledningsmängder som slutligt skall gälla bör dock kvarstå.

Avsänkning av grundvattennivån

Banverket har i miljödomstolen yrkat att, med stöd av 13 kap. 17 § vattenlagen, få avsänka grundvattennivån vid norra förskärningen till + 17,5 m ö h och vid södra till + 14,0 m ö h. Miljödomstolen har endast lämnat Banverket tillstånd att avsänka grundvattennivån vid norra förskärningen. Varken myndigheter eller sakägare har invänt mot Banverkets begäran att få avsänka grundvattennivån även vid den södra förskärningen. Banverkets yrkande bör därför bifallas och tillståndet ändras på sätt som framgår av Miljööverdomstolens domslut.

Rättegångskostnader i miljödomstolen

O B har rätt att få sina kostnader i miljödomstolen ersatta av Banverket i den mån kostnaderna varit skäligen påkallade för att tillvarata hans rätt. I likhet med miljödomstolen anser Miljööverdomstolen att det arbete som ligger till grund för det arvode som yrkats i miljödomstolen varit mer omfattande än vad som skäligen behövts för att tillvara O B rätt. Det av miljödomstolen fastställda beloppet motsvarar ett skäligt belopp. O B överklagande skall således avslås.

Rättegångskostnader i Miljööverdomstolen

Banverket har medgett yrkad ersättning för rättegångskostnader till jur. kand. MMs och chefjuristen GTs huvudmän samt den ersättning som yrkats av O B, O S och S-J S för deras inställelse. Yrkandena skall på grund härav bifalls.

O B har yrkat ersättning för ombudskostnader i Miljööverdomstolen med 141 500 kr, varav 141 000 kr avser arvode och 500 kr utlägg. Av yrkad ersättning skall 129 000 kr hänföras till ombudsarvode med anledning av Banverkets överklagande. Beträffande yrkad ersättning för arvode med anledning av Banverkets överklagande har Banverket medgett att utge halva beloppet.

O B har inte vunnit framgång med sitt eget överklagande. Han skall därför stå sina egna kostnader i denna del. Däremot har han rätt till ersättning för de kostnader som uppkommit för honom i Miljööverdomstolen med anledning av Banverkets överklagande. Det arbete som motsvaras av yrkat ombudsarvode har inte varit skäligen påkallat för att tillvarata O B:s rätt. Arvodet bör skäligen jämkas till av Banverket medgivna 64 500 kr. Därtill skall ersättning utgå för utlägg med 500 kr.

_________________________

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2003-09-30

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Liselotte Rågmark, referent, och kammarrättsassessorn Malin Larsson. Enhälligt.