MÖD 2003:96

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2002-12-20 i mål nr M 416-01,

se bilaga A

KLAGANDEN

1. JH

2. TK

3. CS

4. ÅB

5. MB

6. PK

7. JK

8. SL

9. EL

10. MP

11. E-LP

Ombud för 3-11

TK

MOTPART

Örestads Vindkraftpark AB, Södra Förstadsgatan 2, 211 43 MALMÖ

Ombud

Advokaten UK

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken att utföra och driva en gruppstation för vindkraftverk på Lillgrund i Öresund

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. JHs begäran om syn och komplettering av utredningen avslås.

2. TKs m.fl. yrkande om villkor vad gäller magnetisk strålning avvisas.

3. Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens domslut.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

JH har i första hand yrkat att tillståndet upphävs. Han har i andra hand yrkat att det föreskrivs begränsande villkor i fråga om infraljud från vindkraftparken samt villkor i fråga om vindkraftverkens utformning, storlek och rotorrörelser. Vidare har han krävt att det för varje enskilt villkor som ställs kopplas krav på vilka åtgärder som skall vidtas om villkoret inte efterlevs. Därutöver har han yrkat att driftstiden skall begränsas till 20 år och att parken inte skall få utökas till fler än 48 vindkraftverk.

Övriga klaganden (TK m.fl.) har yrkat att miljödomstolens dom ändras vad gäller anslutningspunkten i land för den ledning som skall läggas ned från vindkraftparken till stranden. I första hand yrkas att anslutningspunkten flyttas från Bunkeflo till Lernacken eller annan plats. I andra hand yrkas att Örestads Vindkraftpark AB (bolaget) skall åläggas att dels begränsa den magnetiska strålningen ovan ledningen till 0,2 µT, dels följa upp att detta värde inte överskrids.

Bolaget har bestritt yrkandena.

JH har begärt att Miljööverdomstolen skall hålla syn, dels på platsen för nu avsedd etablering, dels på andra platser där man kan se hur vidkraftverk av föreslagen storlek påverkar landskapsbilden. JH har vidare yrkat att bolaget på olika sätt skall föreläggas att komplettera utredningen i målet.

Målet har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket miljöbalken avgjorts utan huvudförhandling.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

JH

Ansökan strider mot miljöbalkens mål. Strandängarna norr om Klagshamns udde är av riksintresse och tillhör de områden som har högst naturvärden i kommunen. Planer finns på att göra dessa strandängar till naturreservat. Området söder om Klagshamns udde är ett natura 2000-område. Att ha vindkraftparken i blickfånget från båda dessa naturområden inverkar i allra högsta grad på den rekreation som eftersöks där. Länsstyrelsen i Skåne har presenterat en remissrapport avseende vindkraftverk i Skåne. Där framgår att vindkraftanläggningar inte bör uppföras närmare land än åtta kilometer och att en vidare etablering av vindkraft i Öresund bör undvikas. Därmed borde etableringen på Lillgrund inte komma ifråga. I alla handlingar som avser etablering i Öresund talas det om havsbaserad vindkraft. Öresund är inget hav. Alla alternativ som bolaget har presenterat ligger i nära anslutning till Malmö. Ett havsbaserat alternativ till Lillgrund saknas.

Vidare uppfyller inte vindkraftparken kravet på ekonomisk tillåtlighet.

Miljökonsekvensbeskrivningen är ofullständig och skall underkännas, vilket i sig är tillräckligt för att tillståndet skall upphävas. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar helt uppgifter om den påverkan som infraljudet från vindkraftparken kan komma att ha på människor och djur. Därutöver är bullernivåerna i den utredning om infraljud som bolaget redovisat beräknade utifrån ett enskilt verk på 500 kW som är av en annan typ än den som skall installeras. Genom egna beräkningar har han kunnat konstatera att nivåerna kommer att hamna mycket nära perceptionströskeln. Det måste föreskrivas att perceptionströskeln för infraljud, både vad gäller människor och djur, inte får överskridas. Om denna tröskel överskrids skall enskilda verk monteras ned. Ett kontrollprogram bör innefatta infraljudets påverkan på människor och djur.

Redovisningen av vindkraftparkens påverkan på landskapsbilden är ofullständig. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller endast bolagets subjektiva värderingar, inga kommentarer har inhämtats från närboende. Det krävs att miljökonsekvensbeskrivningen koppletteras med utredning om hur parken kommer att gestalta sig samt en utredning där samtliga boende i området får yttra sig. Det enda rimliga är att producera en filmsekvens som visar hur det ser ut när alla 48 vindkraftverk är i drift. De perspektivbilder som presenterats i målet har flera brister, bl.a. är bakgrunden disig och vindkraftverken är av fel storlek.

Bolaget skall inte tillåtas att öka storleken på verken från den storlek som gällde när regeringen gav tillstånd. Genom förhållandevis enkel regleringsteknik kan rotorfrekvensen minskas. Tio varv per minut bör utgöra en övre gräns. Vidare bör verken gå i takt för att reducera den visuella effekt som annars blir fallet när alla rotorernas rörelser överlappar varandra.

Vindkraftverken bör målas i sådan nyans att dess synlighet från land minimeras.

JH har åberopas viss skriftlig bevisning.

TK m.fl.

Boende i nära anslutning till landkabeln kommer att utsättas för en ökad exponering av elektriska och magnetiska fält. Enligt en vägledning utarbetad i samråd mellan bl.a. Boverket och Statens strålskyddsinstitut rekommenderas en försiktighetsprincip som baseras främst på att cancerrisk inte kan uteslutas vid en ökad exponering av elektriska fält. Strålning ovanför en kabeldragning bör enligt rekommendationer inte överstiga 0,2 µT. Vid värden som överstiger detta utsätts man för strålning som kan vara skadlig för människor och framförallt för barn. Det finns andra alternativ till placering av kabeln som inte påverkar miljön och hälsa för människor i samma utsträckning som en kabelsträckning via Strandhemsvägen.

TK m.fl. har åberopat en artikel från Statens strålskyddsinstitut.

Örestads Vindkraftpark AB

Det är uppenbart att vindkraftparken är tillåtlig, att miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig och att det av miljödomstolen fastställda villkoret avseende buller är tillräckligt.

JHs krav att vindkraftverk skall monteras ned om bullernivåerna överstiger viss nivå och att bolaget skall åläggas vissa åtgärder för det fall att villkor inte innehas är inte erforderligt. Konsekvenserna av att villkoren i domen inte uppfylls framgår av miljöbalken.

Liksom tidigare medger bolaget att i samråd med Sjöfartsverket och Länsstyrelsen besluta om tornens färgsättning bl.a. med beaktande av de krav som i detta hänseende framställts av JH.

En minskad högsta frekvens, åstadkommande av synkron rörelse, en maximal driftstid och en begränsning av verkens dimensioner skulle medföra en allt för stor inskränkning i det företag som redan tillåtlighetsförklarats av regeringen. Förslagen avseende verkens dimensioner, rotationsfrekvens och synkron frekvens bedöms, om de var möjliga att genomföra, inte medföra någon objektiv miljönytta.

Det är en skälig åtgärd att förlägga elledningen på två meters djup varigenom magnetfältet i bostadshusen inte kommer att överstiga den av Strålskyddsinspektionen rekommenderade nivån 0,2 µT.

Bolaget har åberopat kompletterande yttranden i fråga om infraljud och magnetfält.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Skåne län

Vad gäller landkabelns anslutningspunkt har länsstyrelsen inget att invända mot att denna ändras till Lernacken. Dock kan även alternativet att förlägga landkabeln på två meters djup vid känsliga områden vara acceptabelt.

Angående buller och infraljud vid bostäder i Bunkeflostrand och Strandhem har länsstyrelsen ingen anledning att ifrågasätta de utredningar som presenterats. Dessa visar genom preliminära beräkningar att infraljudnivåerna från den planerade vindkraftsparken ligger väl under den så kallade perceptionströskeln. Beräkningarna bör verifieras genom faktiska mätningar när vindkraftsparken tagits i full drift.

Kommunstyrelsen i Malmö stad

Vad gäller ledningens lokalisering har kommunstyrelsen i tidigare yttrande till miljödomstolen förordat alternativet Strandhemsvägen med hänsyn till att det alternativet ger ett begränsat intrång, ledningen i stor utsträckning kan följa befintliga vägar och en samordning kan ske med befintligt ledningsstråk. Kommunstyrelsen finner inte anledning av nu avvika från denna bedömning. Kommunstyrelsen förutsätter dock att ledningen förläggs i mark och att åtgärder vidtas så att den magnetiska fältstyrkan inte överskrider 0,2 µT som årsmedelvärde där människor stadigvarande vistas. En anslutning vid Lernacken strider inte mot några fastställda planer.

Miljönämnden i Malmö stad

Grundinställningen är att den planerade vindkraftparken är tillåtlig. Beträffande landkabelns förläggning är såväl det av bolaget föreslagna stråket, Strandhem, och det av TK m.fl. förordade alternativet, Lernacken, acceptabelt. Oavsett vilken lokalisering som slutligen blir av skall detaljutformningen av kabelns förläggning utföras så att magnetfältets styrka från kabeln inte överstiger 0,2 µT på tomtmark.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Utredningen m.m.

Miljööverdomstolen, som anser att utredningen i målet är tillräcklig, finner inte skäl att hålla syn eller begära in kompletterande utredning. JHs yrkanden i denna del skall därför avslås.

Liksom miljödomstolen finner Miljööverdomstolen att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas.

Tillåtlighet

Miljööverdomstolen instämmer i den bedömning som miljödomstolen har gjort i fråga om tillåtligheten av vindkraftparken och transformatorstationen.

Vad gäller ledningen konstaterar Miljööverdomstolen inledningsvis att ansökan i målet endast omfattar ledningens dragning från vindkraftparken till stranden. Vid prövningen av lämplig lokalisering för ledningen måste dock även vägas in den påverkan på människors hälsa och miljö som ledningens fortsatta sträckning i land ger upphov till. Av 2 kap. 4 § andra stycket och 7 § första stycketmiljöbalken följer att, om det inte kan anses orimligt, sådan plats skall väljas för verksamheten att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid bedömningen av vad som är att anse som orimligt skall särskilt beaktas nyttan av en alternativ lokalisering jämfört med kostnaderna för den. Bolagets ansökan anser en anslutning vid Bunkeflo- Strandhem. I miljökonsekvensbeskrivningen har redogjorts för en anslutning av ledningen vid ett antal skilda platser i Bunkeflo respektive anslutning vid Lernacken. Redovisningen innefattar hur de olika föreslagna sträckningarna i land kan komma att påverka dels boende, dels naturmiljön. Vidare redovisas det att kostnaden för erforderliga ombyggnationer av ställverket vid Lernacken beräknas till 13 500 000 kr medan motsvarande kostnader för ställverket vid Bunkeflo beräknas till 5 500 000 kr.

Vid en sammanvägd bedömning, där särskilt beaktas att bolaget anser det skäligt att vid en förläggning av ledningen till Strandhemsvägen gräva ned denna på två meters djup, finner Miljööverdomstolen att den av bolaget ansökta platsen för anslutningspunkt är godtagbar.

Miljööverdomstolen finner att det inte heller föreligger något annat hinder mot att tillåta ledningen. Miljödomstolens domslut i fråga om tillstånd till av de av bolaget ansökta åtgärderna skall därför fastställas.

Villkor

Med hänsyn till att bolagets ansökan inte gäller ledningens dragning i land är Miljööverdomstolen förhindrad att inom ramen för detta mål pröva TKs m.fl. yrkande om begränsning av den magnetiska strålningen ovanför ledningen i land. Detta yrkande skall därför avvisas.

I fråga om utformningen av vindkraftparken anser Miljööverdomstolen att det är tillräckligt att, som miljödomstolen gjort, föreskriva att denna skall utformas i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Miljööverdomstolen finner inte att det är motiverat att föreskriva några begränsande villkor i fråga om rotorrörelse, infraljud eller driftstid. Vad gäller antalet verk konstaterar Miljööverdomstolen att den nu aktuella ansökan och miljödomstolens tillstånd endast omfattar 48 vindkraftverk.

Sammanfattningsvis skall de av miljödomstolen meddelade villkoren, inklusive verkställighetsförordnandet, fastställas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2003-11-13

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Liselotte Rågmark och tf. hovrättsassessorn Christina Kroon, referent. Enhälligt.