MÖD 2004:16
Avvisat överklagande-----Länsstyrelsen hade överlåtit tillsyn över tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter av visst slag till miljö- och hälsoskyddsnämnden. I beslut med stöd av 26 kap. 4 § andra stycket miljöbalken återkallade länsstyrelsen en del av den överlåtna tillsynen. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att bestämmelsen uttömmande reglerar möjligheten att överklaga länsstyrelsens beslut i fråga om delegation av detta slag och att – i avsaknad av uttrycklig föreskrift om det – överprövning inte var möjlig. MÖD fastställde därför miljödomstolens avvisningsbeslut av kommunens överklagande.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, beslut 2003-08-21 i mål nr M 128-03, se bilaga
KLAGANDE
Svenljunga kommun, 512 80 SVENLJUNGA
MOTPART
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 403 40 GÖTEBORG
SAKEN
Avvisat överklagande
MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT
Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens beslut.
_____________________
BAKGRUND
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i beslut den 30 juni 1995 med stöd av 44 a § miljöskyddslagen överlåtit tillsyn över tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter med beteckningen B, med vissa preciserade undantag, till miljö- och hälsoskyddsnämnden i Svenljunga kommun.
I beslut den 18 mars 2003 har länsstyrelsen med stöd av 26 kap. 4 § andra stycket miljöbalken återkallat del av den överlåtna tillsynen.
Sedan kommunen fört talan mot beslutet om återkallelse har miljödomstolen funnit att beslutet inte är överklagbart och avvisat kommunens överklagande.
YRKANDE I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Kommunen har yrkat att Miljööverdomstolen skall förklara att länsstyrelsens beslut är överklagningsbart och återförvisa målet till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
UTVECKLING AV TALAN
Kommunen har som grund för sitt överklagande anfört bl.a. följande.
Länsstyrelsens beslut om återkallelse av tillsynen är ett slutligt beslut som är bindande för kommunen. Det är följaktligen fråga om ett sådant formligt beslut som kan överklagas. Principen att beslut som rör myndigheters interna förhållanden som huvudregel inte kan överklagas gäller endast statliga myndigheter ( jfr. Tryggve Hellners m.fl. ”Nya förvaltningslagen” Stockholm 1999 s. 257 ff.). Länsstyrelsen har utgått från att klagorätt föreligger eftersom det har lämnats en besvärshänvisning till beslutet. I rapporten ”Kommunernas organisation för tillsyn över miljöfarlig verksamhet” gör Naturvårdsverket gällande att det är mycket svårt för länsstyrelsen att ta tillbaka tillsynen eftersom det förutsätter grov misskötsel från kommunens sida. Denna åsikt ansluter sig regeringen till i prop. 2002/03:54. Nämnda ställningstagande förutsätter att man kan överklaga länsstyrelsens beslut. Det framgår inte av 26 kap. 4 § miljöbalken om länsstyrelsens beslut kan överklagas eller ej. Däremot framgår av 19 kap. 1 § tredje stycket och 20 kap. 2 § andra stycketmiljöbalken att myndigheters beslut kan överklagas om inte annat är föreskrivet.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL
Regeringen har, genom miljöbalken och tidigare miljöskyddslagen, givits möjlighet att bestämma fördelningen av tillsyn över verksamheter av olika slag samt att föreskriva rätt för tillsynsmyndighet att överlåta till en kommun, som gjort framställning om det, att i ett visst avseende utöva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyndighet (26 kap. 3 § första och fjärde styckena miljöbalken). Föreskrifter av sådant slag har meddelats i bl.a. förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken.
I detta fall har länsstyrelsen utövat sin rätt att delegera och år 1995 överlåtit viss tillsyn till Svenljunga kommun avseende verksamheter som primärt faller under länsstyrelsens tillsynsansvar.
Bestämmelserna i 26 kap. 4 § första stycket miljöbalken innehåller en möjlighet att, om kommunen begär det, överlämna ärendet till regeringen för avgörande då en kommun har gjort en framställning om överlåtelse av tillsyn och länsstyrelsen inte anser att framställningen bör bifallas. Då länsstyrelse återkallar överlåten tillsyn finns emellertid ingen motsvarande bestämmelse om regeringsprövning. Miljööverdomstolen instämmer i miljödomstolens bedömning att 26 kap. 4 § miljöbalken uttömmande reglerar möjligheten till överprövning av länsstyrelsens beslut i fråga om delegation av detta slag och finner, i avsaknad av uttrycklig föreskrift om det, att överprövning av ett beslut om återkallelse inte är möjlig. Miljödomstolens beslut skall därför fastställas.
Beslutet får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Roland Halvorsen, referent, och Liselotte Rågmark samt hovrättsassessorn Charlotte Håkansson. Enhälligt.
_________________________
BILAGA
VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, BESLUT
RÄTTEN
rådmannen Göran Stenman och miljörådet Staffan Ljung
FÖREDRAGANDE TILLIKA PROTOKOLLFÖRARE
extra beredningsjuristen Ann Lundahl
KLAGANDE
Svenljunga kommun
512 80 SVENLJUNGA
MOTPART
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 GÖTEBORG
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut den 18 mars 2003, dnr 503-8637-2001;
se bilaga 1.
SAKEN
återkallelse av tillsyn enligt miljöbalken
Nbo: 103:1
Målet föredras, varvid miljödomstolen antecknar följande.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har den 30 juni 1995 med stöd av 44 a § miljö-skyddslagen beslutat att överlåta viss operativ tillsyn till miljö- och hälsoskydds-nämnden i Svenljunga kommun. Överlåtelsen omfattade tillsynen över tillstånds-pliktiga miljöfarliga verksamheter med beteckningen B med vissa preciserade undantag. Länsstyrelsen har därefter den 18 mars 2003 med stöd av 26 kap 4 § 2 st. miljöbalken återkallat den del av överlåtelsen som avser tillsynen över verksamheterna vid Svenljunga avfallsupplag samt Änglarps industriupplag.
Svenljunga kommun har överklagat länsstyrelsens beslut om återkallande av överlåtelse av tillsyn och yrkat att miljödomstolen skall upphäva länsstyrelsens beslut.
Miljödomstolen meddelar följande
BESLUT
Det överklagade beslutet är ett förvaltningsbeslut i angelägenhet rörande tillsyn enligt miljöbalken.
Såväl miljöbalken som förvaltningslagen (1986:223) innehåller bestämmelser om överklagande. Enligt 19 kap 1 § 3 st och 20 kap. 2 § 2 stmiljöbalken skall miljödomstolen efter överklagande pröva bl.a. länsstyrelsens beslut enligt balken eller föreskrifter som har meddelats med stöd av densamma.
Alla förvaltningsbeslut är emellertid inte överklagbara. Således krävs bl.a. att fråga är om ett formligt beslut som har sådan rättslig verkan att det rimligen bör vara möjligt att överklaga. Anledningen härtill är att behovet av rättsskydd främst gör sig gällande då ett beslut inverkar på någons offentligrättsliga ställning (jfr. TH m.fl. ”Nya förvaltningslagen” Stockholm 1999 s. 238 ff. och BW ”Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar” Stockholm 2001 s 309 ff). Vidare anges i förarbetena till förvaltningslagen att beslut som rör myndigheters interna förhållanden som huvudregel inte kan överklagas (jfr. prop. 1997/98:101 s. 51).
Länsstyrelsens beslut medför att Svenljunga kommun fråntas delar av den kompetens kommunen tidigare erhållit genom att länsstyrelsen delegerat viss operativ tillsyn till kommunen. Beslutet berör endast förhållandena mellan myndigheterna och inverkar inte på enskilds offentligrättsliga ställning, något som indikerar att beslutet inte skulle vara överklagbart. Härtill kommer att möjligheterna till överprövning av länsstyrelsens ställningstagande torde vara uttömmande reglerat i 26 kap. 4 § miljöbalken.
Vid angiven bedömning är länsstyrelsens beslut inte överklagbart och skall Svenljunga kommuns överklagande avvisas.
______________________
Miljödomstolen avvisar Svenljunga kommuns överklagande.
Överklagande, se bilaga 2 (Formulär E).
Överklagande senast den 11 september 2003.