MÖD 2004:4

Tillstånd att uppföra och driva en ny fastbränslepanna vid SCA Hygiene Products AB:s anläggning i Lilla Edets kommun m.m.-----Ansökan avsåg tillstånd till en ny panncentral inom Lilla Edets pappersbruk. Miljödomstolen meddelade villkor om kemikaliehantering och om utredning av de närmare förutsättningarna för att öka självförsörjningsgraden med avseende på energin i processerna. Det senare villkoret motiverades med att anläggningar som omfattas av IPPC-direktivet ska utformas så att energianvändningen är effektiv (art. 9 punkt 1 i direktivet). SCA överklagade båda villkoren. Miljööverdomstolen (MÖD) ansåg att det var miljömässigt motiverat med högt ställda krav på kemikalieförvaringen i området och att detta även gällde för sådana kemikalier som förvaras i dubbelmantlade cisterner. Vid förvaring utomhus innebär detta att cisternerna ska vara placerade i en invallning med tak eller annan anordning (”kjol”) till skydd mot nederbörd. Som alternativ till sådana skyddsåtgärder var det enligt domstolen också möjligt att utforma invallningen så att den istället gav utrymme för en större mängd nederbörd. Villkoret omformulerades för att ge bolaget utrymme att välja mellan dessa alternativ. När det gällde utredningsvillkoret uttalade MÖD att kravet närmast avsåg energianvändningen i processerna i massa- och pappersfabriken, inte i fastbränsleanläggningen. Då prövningen i målet emellertid endast omfattade själva pannanläggningen, ansåg domstolen att det inte tjänade något syfte att utreda frågor som rörde energianvändningen i pappersbruket i sin helhet. MÖD upphävde därför villkoret.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2002-06-28 i mål nr M 246-01, se bilaga A

KLAGANDE

SCA Hygiene Products Aktiebolag, 556007-2356, 405 03 GÖTEBORG

Ombud

Advokaten M E, Box 7493, 103 92 STOCKHOLM

SAKEN

Tillstånd att uppföra och driva en ny fastbränslepanna vid SCA Hygiene

Products Aktiebolags anläggning i Lilla Edets kommun m.m.

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut på så sätt att

1. villkor 8 skall ha följande lydelse.

Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras i täta behållare på tätt underlag av resistent material och med behövlig invallning utan anslutning till avloppssystem, samt i övrigt hanteras så att spridning av förorening förhindras. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall skall förvaras inom invallning som rymmer den största behållarens volym plus 10 % av volymen av övriga behållare inom samma invallning. Invallningen skall innesluta förekommande rör- och ventilanslutningar till behållarna. Vid förvaring utomhus skall invallningen vara skyddad från nederbörd, alternativt vara dimensionerad för att rymma även 100 mm regn.

2. domslutet under rubriken Prövotid skall ha följande lydelse.

Fastställandet av slutligt villkor för utsläpp av kväveoxider till luft uppskjuts under en prövotid. Under prövotiden gäller följande utredningsvillkor.

U 1. Bolaget skall under prövotiden utreda möjligheterna att reducera utsläppen av kväveoxider till lägsta möjliga nivå och till åtminstone en nivå av 100 mg/m3 normal torr gas 1) och samtidigt hålla utsläppen av ammoniak och lustgas på en så låg nivå som möjligt.

Redovisningen av utredningen samt förslag till slutligt villkor skall lämnas till miljödomstolen senast den 1 mars 2006.

Under prövotiden och fram till dess annat beslutats skall följande provisoriska föreskrift gälla.

P 1. Utsläppen av kväveoxider, mätt som kvävemonoxid och kvävedioxid omräknat till kvävedioxid får inte överstiga 170 mg/m3 normal torr gas 1). Utsläppen av ammoniak och dikväveoxid (lustgas) från avfallspannan får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 15 mg/Nm3 1) för vardera ämne.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

SCA Hygiene Products Aktiebolag (SCA) har yrkat att bestämmelsen i villkor 8 i miljödomstolens dom om att invallning skall förses med skärmtak eller annan anordning för att förhindra läckage från invallningen inte skall gälla för lagring av eldningsolja. SCA har även yrkat att förordnandet om prövotid avseende åtgärder syftande till effektiv energianvändning upphävs.

Miljööverdomstolen har tagit målet till avgörande utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

SCA har utöver vad som anförts vid miljödomstolen anfört följande.

Villkor 8 gäller lagring av hälso- och miljöfarliga kemikalier, bl.a. eldningsolja. SCA har ingenting att invända mot villkor 8 i den del som avser krav på den mängd som måste kunna innehållas genom exempelvis en invallning. Det motsvarar vad som normalt brukar krävas när det gäller lagring av kemikalier. Vid utomhuslagring ställs emellertid ett ytterligare krav på att invallningen skall vara försedd med skärmtak. För lagring av eldningsolja kommer SCA att bygga en ny cistern som kommer att följa gällande bestämmelser. Den invallning som tidigare diskuterats är inte längre aktuell. Kravet på innehållande av en viss volym kommer att uppfyllas genom att oljecisternen görs dubbelmantlad. Därmed är kravet på skärmtak onödigt.

Tillståndsprövningen i målet avser en ny fastbränsleeldad ångpanna. Pannan är dimensionerad så att den normalt skall kunna tillgodose behovet av ånga och varmvatten i dels bruket, dels Lilla Edets samhälle. Bruket kommer att bli i princip självförsörjande på bränsle för ångproduktion. SCA har nu bestämt att pannan skall förses med mottrycksturbin för att producera elenergi. Utredningsvillkoret avser självförsörjningsgraden i massa- och pappersfabriken. Ett sådant villkor är inte meningsfullt och kan inte heller åläggas i detta mål, som endast avser panncentralen. Ett sådant krav kan endast föreskrivas i samband med en tillstånds- eller villkorsprövning som avser processerna i fabriken. När den nya fastbränseanläggningen är färdigbyggd kommer den att förse fabriken med billigast möjliga energi. En energioptimering i fabrikens processer är en viktig del i arbetet för att förbättra produktionen och minska kostnaderna. I det arbetet är avsikten att behovet av energi till fabriken till så stor del som möjligt skall tillgodoses genom den nya pannanläggningen. Detta är ett ständigt pågående förbättringsarbete, vilket snarast skulle hindras av bindande villkor om utredning. Det bör även påpekas att fastbränseanläggningens kapacitet att producera ånga och el är definierad genom den i domen angivna effekten, bränslemängden samt anläggningens tekniska utförande. Åtgärder för att öka produktionen i anläggningen torde därför förutsätta en ny tillståndsprövning.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Västra Götaland, Miljö- och tekniknämnden i Lilla Edets kommun (miljönämnden) och Göteborgs vatten- och avloppsverk har yttrat sig i målet.

Länsstyrelsen

Det är vanligt att oljecisterner har skärmtak eller någon form av ”kjol” för att hindra regnvatten från att nå invallningen. En invallning bör inte vara försedd med avlopp, något som också är angivet i ansökan. Den bör emellertid vara försedd med någon form av tak. Kostnaden för ett sådant uppgår till ca 100 000 kr, att jämföra med den investering på 300 Mkr som här är i fråga. Samtidigt kan konstateras att oljecisternen är belägen ca 250 – 300 meter från Göta älv som är vattentäkt för 500 000 personer. Ett normalt skydd på invallningen är således befogat.

Massa- och pappersbruken har i flertal studier visats kunna producera större delen av energin till processerna själva eftersom de hanterar stora mängder biprodukter och avfall. SCA bygger nu en ny ångpanna som skall eldas med eget fiberavfall. Kravet på utredning innebär inte att det är fabrikens processer som skall studeras, utan möjligheten att producera mer energi från panncentralen. När utredningen är slutförd får miljödomstolen ta ställning till om sådana åtgärder behöver vidtas.

Miljönämnden

Av bolagets tekniska beskrivning framgår att kemikalier och oljor skall förvaras i slutna behållare i avloppslöst utrymme. Om någon förändring behöver göras av villkor 8 bör det delas upp det i två separata villkor. Villkoret för förvaring av eldningsolja bör motsvara länsstyrelsens villkorsförslag 25. För övriga kemiska produkter och avfall bör villkoret i domen kvarstå.

Det är SCA som står som sökande för den nya fastbränseanläggningen. Den kommer att vara en integrerad del av övriga verksamheter. Det bör vara möjligt att lyfta fram även tidigare oreglerade frågor i samband med prövningen i detta mål. I bilaga 4 till IPPC-direktivet anges att bedömningen av bästa tillgängliga teknik bl.a. skall omfatta energieffektivitet. Villkor U 2 bör därför kvarstå.

Göteborgs vatten- och avloppsverk

Dricksvattenförsörjningen för drygt en halv miljon människor i Göteborg och angränsande kommuner baseras på uttag av råvatten från Göta älv. Vid högvattenföring är rinntiden från Lilla Edet till råvattenintaget mindre än 20 timmar. Det är därför ytterst viktigt att anläggningar uppströms intaget utformas med mycket höga krav på säkerhet mot utsläpp. Att installera ett avlopp från en invallning är inte förenligt med dessa krav, även om det förses med en oljeavskiljare. Oljecisterner vid anläggningar uppströms Göta älv bör alltid vara förenade med krav på invallning och denna bör vara försedd med skärmtak eller liknande anordning för att förhindra att invallningen fylls med regnvatten. Villkor 8 bör därför fastställas. Det bör emellertid förtydligas att syftet med skärmtaket över invallningen är att förhindra att den fylls med regnvatten och därmed inte kan fungera på avsett sätt.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

När det gäller villkor 8 om förvaring av kemikalier, dit även eldningsolja hör, bör utgångspunkten för bedömningen vara att en hög skyddsnivå skall eftersträvas särskilt med hänsyn till Göta älvs betydelse som råvattentäkt. Såsom länsstyrelsen har påpekat, innehåller villkor av detta slag normalt ett krav på att invallningen har tak eller annan anordning (”kjol”) till skydd mot nederbörd. Utöver olika metoder för täckning av en invallning kan invallningen utformas så att den även ger utrymme för en viss mängd nederbörd. Härvidlag gör Miljööverdomstolen den bedömningen att en ytterligare volym motsvarande 100 mm regn är tillräckligt för att eliminera risken av att invallningens kapacitet för utläckande kemikalier minskas till följd av nederbörd. Sådana säkerhetsåtgärder är miljömässigt motiverade även vid förvaring av eldningsolja i dubbelmantlad cistern. Risken för ett haveri på själva cisternen är visserligen förhållandevis liten, men överfyllning kan ske liksom att anslutningar – ventiler, studsar, instrument m.m. – kan haverera och orsaka ett läckage vid tider då normal uppsikt över cisterner inte råder. Det är alltså av vikt att alla anslutningar till cisternen innesluts inom invallningen och därmed även skyddas mot bl.a. påkörningsolyckor. Det får ankomma på verksamhetsutövaren att bestämma om invallningen skall förses med tak eller ha kapacitet att ta emot nederbörd i tillräcklig omfattning. Villkor 8 i miljödomstolens domslut bör ändras och utformas i enlighet med det anförda. Det bör även framgå att villkoret avser förvaring av såväl kemikalier som farligt avfall. I detta sammanhang bör det påpekas att det allmänna villkoret – i förening med bolagets tekniska beskrivning – innebär att den invallning som avses i villkoret inte får vara försedd med avlopp.

Villkor U 2 i miljödomstolens domslut innebär krav på utredning om energianvändningen med avseende på processerna i massa- och pappersfabriken, inte i fastbränsleanläggningen. Prövningen i detta mål avser emellertid – såsom saken är bestämd – endast själva pannanläggningen och inte Edets pappersbruk som en helhet. Alltså kan prövningen inte omfatta energianvändningen med avseende på processerna i massa- och pappersfabriken. Det tjänar därmed inte något syfte att utreda de frågor som avses med villkor U 2. Prövotidsförordnandet såvitt avser effektiv energianvändning liksom villkor U 2 skall därför upphävas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2004-03-08

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anders Holmstrand och Liselotte Rågmark, miljörådet Inge Bodin samt adjungerade ledamoten Jan Darpö, referent. Enhälligt.

______________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

SCA Hygiene Products Aktiebolag, 556007-2356

405 03 GÖTEBORG

Ombud: advokaten ME

SAKEN

tillstånd att uppföra och driva en ny fastbränslepanna vid SCA Hygiene Products AB:s anläggning i Lilla Edets kommun, Västra Götalands län m.m.

Nbo: 108:2 x: 6450000 y: 1283200 SNI-kod: 90.004-1

__________

DOMSLUT

Miljödomstolen, som godkänner den i målet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar SCA Hygiene Products Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken att vid bolagets anläggningar på fastigheten Pappersbruket 3 i Lilla Edets kommun uppföra och ta i drift en fastbränsleanläggning för förbränning av avvattnat slam från bolagets returfiberhantering och papperstillverkning samt från andra anläggningar med motsvarande verksamheter.

Tillståndet omfattar uppförande och drift av en ny fastbränsleeldad ångpanna med en total tillförd effekt av 30 MW samt drift av en befintlig oljepanna med en total tillförd effekt av 32 MW och en befintlig elbaserad ångpanna med en total tillförd effekt av 30 MW. Fastbränslepannan får vid behov också eldas med träbränsle.

Tillståndet att elda avfall avser följande avfallsslag (inom parentes anges den sexsiffriga kod som i bilaga 2 till avfallsförordningen (2001:1063) svarar mot en fullständiga definitionen av avfallet): slam från avsvärtning av returpapper (030305), mekaniskt avskiljt rejekt från tillverkning av pappersmassa och returfiber (030307), fiberrejekt, fiber-, fyllningsmedels- och ytbeläggningsslam från mekanisk avskiljning (030310) och annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 030310 (030311) till en sammanlagd mängd av högst 103 000 ton per år.

Slutliga villkor

För tillståndet skall gälla följande villkor.

1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att uppfylla miljöbalkens mål, bedrivas i överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgett eller åtagit sig i målet.

Tekniska krav på verksamheten

2. Förbränningsanläggningen skall drivas på ett sådant sätt att en så hög förbränningsgrad nås att den totala andelen organiskt kol i slaggen och bottenaskan är mindre än 3 % eller glödningsförlusten är mindre än 5 % räknat på torr vikt.

3. Temperaturen hos de gaser som uppstår vid förbränningen skall hållas på 8500C under minst två sekunder på ett kontrollerat och homogent sätt även under de mest ogynnsamma förhållanden.

4 .Avfallspannan skall vara utrustad med stödbrännare, som automatiskt skall sätta igång när temperaturen sjunker under den i villkor 3 angivna nivån och under start- och stopperioder, för att säkerställa den angivna temperaturen så länge som oförbrännt avfall finns inne förbränningskammaren.

5. Avfallspannan skall utföras med automatiska system som förhindrar tillförsel av avfall

a) vid start till dess att förbränningstemperaturen är över 8500C

b) när temperaturen understiger 8500C

c) när mätningar visar att utsläppsgränsvärden överskrids.

6. Svavelhalten i eldningsolja som förbränns får inte överstiga 0,1 %.

7. Rökgaserna från avfalls- och oljepannorna skall släppas ut genom en från markplanet minst 60 meter hög skorsten.

8. Anordningar till skydd mot ofrivilliga utsläpp vid hantering och lagring av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter inklusive farligt avfall skall finnas. Lagrings- och uppställningsplatser för hälso- och miljöfarliga kemiska produkter, flytande farligt avfall samt lokaler med processkar och reningsanläggningar skall vara utformade på ett sådant sätt att minst volymen av den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym kan innehållas inom exempelvis en invallning. Om förvaring sker utomhus, skall invallningen förses med skärmtak eller annan anordning för att förhindra att kemikalier eller avfall kan läcka ut från invallningen. Förvaring skall ske på ett sådant sätt att tillträde förhindras för obehöriga. Förvaring av farligt avfall i fast form skall ske i tät behållare under tak och på ett sådant sätt att tillträde förhindras för obehöriga.

9. Livsfarliga och mycket farliga produkter enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 1998:8) skall förvaras inlåsta i särskilt utrymme.

Utsläpp till luft

10. Rökgaserna från avfallspannan får inte innehålla föroreningar som överstiger nedanstående gränsvärden3) (angivna i mg/Nm3 1) ):

Ämne Dygnsmedelvärde Halvtimmesmedelvärde

100 % skall klaras 97 % skall klaras

Total stoftmängd 10 30 10

Väteflourid 1 4 2

Svaveldioxid 50 200 50

11. Utsläppet av svaveldioxid från avfallspannan får som årsmedelvärde inte överstiga 35 mg/Nm3 1).

12. Utsläppet av kolmonoxid från avfallspannan får inte överskrida 100 mg/Nm3 1) som timmedelvärde. Vid start och stopp får utsläppet av kolmonoxid under sex timmar vid respektive tillfälle inte överstiga 500 mg/Nm3 1).

13. Utsläppet av dioxiner och furaner från avfallspannan får som gränsvärde och medelvärde under minst sex timmar och högst åtta timmar inte överstiga 0,1 ng/Nm3 1).

14. Utsläpp av nedanstående ämnesgrupper från avfallspannan får, såväl i gasfas som partikelbundet, som medelvärde under minst 30 minuter och högst åtta timmar inte överstiga följande värden från respektive panna:

Ämnesgrupp Sammanlagt utsläpp

Kadmium (Cd) och tallium (Tl) totalt 0,05 mg/Nm3

Kvicksilver (Hg) 0,05 mg/Nm3

Antimon (Sb), arsenik (As), bly (Pb),

krom (Cr), kobolt (Co), koppar (Cu),

mangan (Mn), nickel (Ni) och vanadin (V) totalt 0,5 mg/Nm3

15. Utsläpp till luft av stoft från oljepannan får som riktvärde inte överstiga 1 g/kg olja.

Utsläpp till vatten

16. Vatten från asksläckning, sotning eller liknande skall återanvändas i anläggningen och får ej släppas till avloppsreningsverk, recipient eller deponeras på avfallsupplag.

17. Dagvatten från byggnader och körytor skall så långt möjligt omhändertas lokalt, så att direkt utsläpp till ytvatten undviks. Dagvattenavlopp skall snabbt kunna tätas vid brand eller kemikalieutsläpp.

Övriga frågor

18. Tidpunkt för ianspråktagande av tillståndet skall snarast anmälas till tillsynsmyndigheten.

19. Buller från anläggningen skall begränsas så att ljudnivån vid de närmast belägna bostadshusen inte överstiger följande riktvärden2):

Ekvivalent Momentan

Dagtid vardagar kl 07-18 50 dB(A) -

Kvällstid kl 18-22 45 dB(A) -

Sön- och helgdagar kl 07-18 45 dB(A) -

Nattetid kl 22-07 40 dB(A) 55 dB(A)

Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall ovanstående ekvivalenta ljudnivå sänkas med 5 dBA- enheter.

20. Om luktolägenheter av betydelse uppstår från verksamheten skall åtgärder vidtas så att störningen upphör.

21. Aska samt stoft från rökgasrening skall omhändertas på sådant sätt att olägenhet av någon betydelse inte uppstår. Om omhändertagandet avser deponering skall denna ske på upplag med tillstånd enligt miljöbalken eller miljöskyddslagen avseende aktuella avfallstyper.

22. Flygaska och bottenaska från fastbränslepannan skall när det blir praktiskt och ekonomiskt rimligt användas som kompensations- och/eller vitaliseringsgödsel i skogsmark eller på annat sätt nyttiggöras. Bolaget skall i den årliga miljörapporten redovisa möjligheterna att nyttiggöra askorna och de åtgärder som vidtagits för detta.

23. Bolaget skall utan dröjsmål anmäla eventuella planer på att avsluta hela eller delar av verksamheten. Eventuella kemikalier och farligt avfall skall då tas omhand på ett miljöriktigt sätt och i enlighet med gällande lagstiftning. Bolaget skall vidare i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om marken på fastigheten är förorenad.

24. Förslag till kontrollprogram enligt vilket verksamhetens miljöpåverkan skall följas upp, skall upprättas av bolaget och insändas till tillsynsmyndigheten i fyra exemplar senast det datum som tillsynsmyndigheten bestämmer. Bestämmelserna i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll skall inarbetas i kontrollprogrammet.

25. Förstagångsbesiktning av anläggningar och verksamhet skall utföras av utomstående besiktningsman senast sex månader efter det att verksamheten har satts igång. Därefter skall besiktning av anläggningar och verksamhet utföras en gång per år eller med ett annat intervall som tillsynsmyndigheten bestämmer. Förslag till besiktningsman och program för besiktningen skall inlämnas till tillsynsmyndigheten i god tid innan besiktningen.

Delegation

Miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor angående kontroll av verksamheten. Tillsynsmyndigheten skall härvid beakta vad som gäller enligt avfallsförbränningsdirektivet.

Prövotid

Miljödomstolen uppskjuter med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken under en prövotid fastställandet av slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider till luft samt för åtgärder som syftar till effektiv energianvändning. Under prövotiden gäller följande utredningsvillkor.

U 1. Bolaget skall under prövotiden utreda möjligheterna att reducera utsläppen av kväveoxider till lägsta möjliga nivå och till åtminstone en nivå av 100 mg/m3 normal torrgas1) och samtidigt hålla utsläppen av ammoniak och lustgas på en så låg nivå som möjligt.

U 2. Bolaget skall under prövotiden utreda och närmare beskriva förutsättningarna att öka självförsörjningsgraden med avseende på energi som nyttjas inom processer m.m. samt att med mottrycksturbin eller annan lämplig metod producera så mycket elenergi som möjligt, med utgångspunkt från den ansökta pannanläggningen.

Redovisning av utredningarna samt förslag till slutliga villkor skall lämnas till miljödomstolen senast den 1 mars 2006.

Under prövotiden och till dess miljödomstolen beslutat annat skall följande provisoriska föreskrift gälla.

P 1. Utsläppet av kväveoxider, mätt som kvävemonoxid och kvävedioxid omräknat till kvävedioxid får inte överstiga 170 mg/m3 normal torr gas1). Utsläppen av ammoniak och dikväveoxid (lustgas) från avfallspannan får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 15 mg/Nm3 1) för vardera ämne.

Övrigt

Nu lämnat tillstånd får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

__________

1) Med normal torr gas avses gas med temperatur 273 K, tryck 101,3 kPa, 11 % syre och torr gas.

2) Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, skall föranleda bolaget att vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas.

3) Med gränsvärde avses ett värde som aldrig får överskridas.

BAKGRUND

Edets pappersbruk ägs och drivs av SCA Hygiene Products AB, i fortsättningen bolaget. Bruket är beläget omedelbart söder om Lilla Edets samhälle invid Göta älv i Västra Götalands län. Vid bruket tillverkas mjukpapper (tissue) och mjukpappersprodukter. Tillverkningen baseras på inköpt kemisk och mekanisk massa samt returpapper som råvaror. För produktionen finns anläggningar för framställning returpappersmassa, pappersmaskiner samt konverteringsanläggningar. Dessutom finns anläggningar för ångproduktion och rening av processavloppsvatten.

Ångproduktionen sker för närvarande i två ångpannor, en för el och en för olja.

I processen att rengöra returpapperet och göra det lämpligt för tillverkning av nytt papper uppkommer ett returfiberslam som till största delen består av korta fiber, fyllmedel i form av kaolin samt trycksvärta. Returfiberslammet deponeras för närvarande på en egen deponi inom fabriksområdet. Deponin bedöms vara uppfylld inom en period av 5 – 10 år. Eftersom slammet innehåller en stor andel fiber är det att betrakta som ett organiskt avfall. Sådana avfall får inte deponeras efter år 2004.

För att lösa avfallsproblemen vid Edets pappersbruk och samtidigt övergå till en mer långsiktigt hållbar ångproduktion har bolaget nu för avsikt att installera en fastbränsleanläggning för förbränning av returfiberslam från i första hand den egna anläggningen och den befintliga deponin.

Inledningsvis i den ursprungliga ansökan var det meningen att den nya ångcentralen även skulle förses med returfiberbränsle från Inlands Kartongfabrik, också belägen i Lilla Edet. Sedan Inlands Kartongfabrik dragit sig ur projektet har bolaget ändrat sin ansökan på så sätt att endast bolaget driver projektet.

Denna ansökan avser tillstånd att uppföra den nya ångpannan och att därefter driva denna tillsammans med de två befintliga pannorna vid Edets Bruk. Sökande är tills vidare bolaget men avsikten är att så snart som möjligt finna en annan huvudman för den nya ångproduktionsanläggningen och för de befintliga ångpannorna vid bruket. Kommunens fjärrvärmebolag och bruket kommer därefter att köpa ånga från den nya huvudmannen.

Tidigare beslut

Den nuvarande verksamheten vid Edets pappersbruk bedrivs med stöd av ett tillstånd enligt miljöskyddslagen som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelat 1989-09-15, nr 110/89. För tillståndet föreskrevs bl.a. följande villkor.

5. Från ångcentralen får släppas ut högst den mängd svaveldioxid som bildas om ångproduktionen sker genom eldning av olja med högst 0,5 % svavelhalt eller den lägre svavelhalt som stadgas i allmän författning om svavelhaltigt bränsle.

6. Stoftutsläppet från oljeeldade pannor får uppgå till högst 1,5 g/kg olja.

Efter överklagande ändrade regeringen 1991-12-19 den i villkor 5 angivna högsta svavelhalten till 0,4 %.

Sedan Koncessionsnämnden 1994-12-28, nr 190/94, förlängt igångsättningstiden i 1989 års beslut, meddelade nämnden med stöd av 29 § miljöskyddslagen i ett beslut 1995-11-20, nr 202/95, ett villkor för utsläpp av kväveoxider från ångcentralen med följande lydelse.

9. Utsläppet av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) från bolagets ångcentral får som riktvärden* inte överstiga 70 mg/MJ från och med 1997 och 45 mg/MJ från och med 1998, båda värdena räknat på tillfört bränsle och i medeltal för månad.

Avfall från bruket får enligt ett beslut 1986-12-19, nr 209/86, av Koncessionsnämnden och 1989 års beslut deponeras på en till bruket hörande deponeringsanläggning intill en mängd av 100 000 m3 per år. Avfallet utgörs huvudsakligen av slam från returmassaframställningen och från avloppsreningen.

ANSÖKAN

Yrkande m.m.

Bolaget har hos miljödomstolen ansökt om tillstånd enligt miljöbalken att inom pappersbrukets industriområde uppföra en ny ångcentral utförd som en fastbränsleeldad ångpanna för en total tillförd effekt av, såsom bolaget slutligt bestämt sin inställning, 30 MW för eldning av i första hand returfiber men också olja och undantagsvis träbränsle samt driva den nya pannan och de i nuvarande ångcentral befintliga två pannorna, varav en för oljebaserad och en för elbaserad ångproduktion. Bolaget har vidare yrkat att det ansökta tillståndet får tas i anspråk även om det inte vunnit laga kraft samt att domstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i målet.

För projektet har bolaget beviljats ett statligt investeringsbidrag som täcker 30 % av kostnaden upp till 76 miljoner kronor. Enligt bidragsbeslutet skall verksamheten ha satts igång före utgången av 2003.

Bolagets talan

Den nya ångpannan kommer att byggas i anslutning till den befintliga panncentralen inom fabriksområdet på fastigheterna Pappersbruket 3 i Lilla Edet. Närmaste bostäder ligger på ett avstånd av cirka 300 m.

I gällande stadsplan från 1978 är området utlagt som industriområde. Den nya ångpannan förutsätter ändringar i stadsplanen beträffande bl.a. bygghöjd.

Den nya ångcentralen kommer i huvudsak att bestå av anläggningar för bränslehantering, förbränningsutrustning, reningsutrustning, utrustning för slagg- och askhantering samt utrustning för fjärrvärme, eltillförsel, styr- och reglerfunktioner m.m. De befintliga pannorna för olje- respektive elbaserad ångproduktion är dimensionerade för en högsta tillförd effekt av 29 respektive 30 MW.

Biobränslepannan kommer att bli av typen bubblande fluidbädd, BFB och den skall dimensioneras för en tillförd effekt av 30 MW bränsle. Styrning av pannan kommer att ske genom kontinuerlig effektreglering och syrgas- och kolmonoxidmätning för styrning av lufttillförsel m.m. Fiberslammet är enligt renhållningsförordningen ett avfall och den årliga bränsleförbrukningen beräknas till cirka 103 000 ton slam. Fiberslammet tas som fallande slam direkt från produktionen men även deponerat fiberslam kommer att utnyttjas. Det kan också bli aktuellt att använda slam från andra massa- och pappersbruk. För att förbättra bränslevärdet hos slammet kommer det att avvattnas mekaniskt och därefter torkas med värme från anläggningen till en torrhalt av cirka 70 %. På sikt kommer även det rejekt som uppkommer i returfiberlinjerna att förbrännas i pannan. Undantagsvis kan också externt inköpt träbränsle komma i fråga. Om det blir aktuellt med träbränsle kommer det att bestå av skogsflis, RT-flis, torrflis, bark och spån. RT-flis är ett flis av återvinningsträ, som är sorterat och kvalitetssäkrat. Därutöver tillkommer cirka 870 ton olja, inräknat förbrukningen i den befintliga oljepannan, av typ WRD.

Den nya ångcentralen är avsedd att ersätta produktion vid bolagets befintliga olje- och el-pannor. Dessa pannor skall dock finnas kvar för reservdrift och toppbelastningar.

Pannanläggningen kommer att förberedas för installation av en mottrycksturbin, vilken också kommer att sättas in om detta visar sig ekonomiskt försvarbart. Fastbränslepannan skall vidare utföras med lastbrännare för olja, vilken kan användas som stödbrännare vid för låga temperaturer i fastbränsleeldningen. Pannan utrustas också med en avstängningsfunktion för avfallstillförseln för den händelse förbränningsförhållandena för fastbränsle inte uppfyller de krav som avfallsförbränningsdirektivet uppställer. Avgående luft från anläggningen för termisk torkning av returfiberslam kommer att ledas till fastbränslepannans primärluftsintag och därmed bör störningsriskerna från torkprocessen ha eliminerats. Pappersbrukets torkkåpor kommer däremot inte att kunna försörjas med energi från returfiberförbränning eftersom kåporna kräver högre temperaturer än vad förbränningen kan leverera.

Rökgasrening avseende stoft kommer att ske med cyklon för avskiljning av grövre partiklar, och därefter ett slangfilter.

Kväveoxider i rökgaserna kommer att begränsas i första hand genom förbränningstekniska åtgärder. Pannan kommer också att förses med utrustning för injicering av en ammoniaklösning eller av urea i rökgaserna, s.k. SNCR.

Pannan kommer vidare att utrustas för tillsats av kalk till rökgaserna för att minska utsläppen av svavel och saltsyra. Den kan även komma att utrustas för tillsats av aktivt kol om det behövs för att begränsa utsläpp av kvicksilver.

Rökgaserna kommer att släppas ut genom en cirka 60 m hög skorsten.

Bottenaska skall matas ut med en slaggutmatare, befuktas och samlas upp i en container. Flygaska från cyklon och slangfilter befuktas likaså innan den samlas upp i container. Mängden aska (torr mängd) bedöms komma att uppgå till cirka 30 000 ton per år, med en fördelning flygaska/bottenaska på cirka 95/5 %. Bolaget räknar med att askan tills vidare skall kunna deponeras på brukets egen deponi och bolaget kommer att ge in en anmälan om denna förändring till tillsynsmyndigheten. En utredning om alternativt omhändertagande av askan pågår dock.

Transporter inom fabriksområdet av slam från deponin samt aska från förbränningsanläggningen till brukets deponi kommer att ske på en för ändamålet nyanlagd väg. Fallande slam från bruket kommer att pumpas till ångcentralen.

Utsläpp till luft

Utsläppet av svavel begränsas genom att endast s.k. WRD–olja (0,1 % svavel) skall användas vid oljeeldning och vid fastbränsleeldning genom att en stor del av svavlet binds i askan och genom kalkinjicering. Halten svavel i rökgaserna kommer därvid att uppgå till högst 50 mg svavel per m3 normal torr gas vid 6% syrgashalt.

Genom förbränningstekniska åtgärder kommer uppkomsten av kväveoxider begränsas. En ammoniaklösning eller urea kommer också att injiceras till rökgaserna för att ytterligare minska utsläppen. Utsläppen kommer därigenom att kunna begränsas till cirka 250 mg kväveoxider per m3 normal torr gas vid 6% syrgashalt.

Den nya ångpannan kommer att förses med effektiv stoftavskiljning. Utsläppet kommer inte att överstiga 50 mg per m3 normal torr gas vid 6 % syrgashalt.

En följd av den nya ångcentralen är att användningen av olja och el kommer att minska betydligt till förmån för returfiberslam, vars brännbara del är baserad på förnyelsebara råvaror. För klimatet skadlig nettotillförsel av koldioxid kan härigenom förväntas minska väsentligt.

Övrig miljöpåverkan

Vatten från avvattningen av fallande slam kommer att återföras till bruket som processvatten. Vatten som härrör från avvattning av fallande slam från deponerat slam kommer att avledas till brukets avloppsreningsanläggning. Mängden beräknas uppgå till cirka 100 m3 per dygn. Innehållet av COD uppgår till cirka 1 kg/m3 och beräknas öka utsläppet från bruket med cirka 25 kg per dygn.

Den nya ångcentralens bidrag till bullret inom fabriksområdet blir endast marginellt. Anläggningen skall utföras och verksamheten bedrivas så att bullret inte överstiger Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri.

Villkor

Bolaget har, såsom bolaget slutligt bestämt sin talan, föreslagit följande villkor för verksamheten. Villkorsförslaget utgår från att anläggningen bedöms vara en samförbränningsanläggning enligt Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall, det s.k. avfallsförbränningsdirektivet.

1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit eller åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna dom.

2. Utsläppet till luft av svavel från fastbränslepannan får som årsmedelvärde uppgå till högst 25 mg S/MJbränsle.

3. Svavelhalten i använd eldningsolja får inte vara högre än 0,1 %.

4. Utsläppet till luft av kväveoxider från olje- och fastbränslepannorna tillsammans (NO och NO2 räknat som NO2) får som årsmedelvärde uppgå till högst 250 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2.

5. Utsläppet till luft av ammoniak från fastbränslepannan får som riktvärde* inte överstiga 20 ppm.

6. Utsläppet till luft av dikväveoxid från fastbränslepannan får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 20 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2.

7. Utsläppet till luft av stoft från fastbränslepannan får som dygnsmedelvärde uppgå till högst 30 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Överstiger stofthalten 50 mg/m3 under fyra timmar skall tillförseln av avfallsbränsle upphöra. Den sammanlagda drifttiden med en halt över 50 mg/m3 får under ett år inte vara över 60 timmar.

8. Utsläppet till luft av kolmonoxid får som riktvärde* och dygnsmedelvärde inte överstiga 150 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Vid uppstarten under de sex första timmarna får utsläppet av kolmonoxid som riktvärde* inte överstiga 500 mg/m3 vid i övrigt samma referensbetingelser.

9. Utsläppet till luft av stoft från oljepannan får som riktvärde* inte överstiga 1 g/kg olja.

l0. Utsläppen till luft från nedanstående ämnesgrupper får vid norm torr gas och 6 % O2 som riktvärde* och medelvärde under minst 30 minuter (dioxiner och furaner 6 timmar) och högst åtta timmar inte överstiga följande.

Grupp Sammanlagt utsläpp

Kadmium och tallium 0,05 mg/m3

Kvicksilver 0,05 mg/m3

Antimon, arsenik, bly,

krom, kobolt, koppar, mangan,

nickel och vanadin 0,5 mg/m3

Dioxiner och furaner 0,1 ng/m3

11. Aska samt stoft från rökgasrening skall omhändertas på sådant sätt att olägenhet av någon betydelse inte uppstår. Om omhändertagandet avser deponering skall denna ske på upplag med tillstånd enligt miljöbalken eller miljöskyddslagen avseende aktuella avfallstyper.

12. Eldningsolja skall lagras i invallade cisterner och invallningen skall rymma hela den lagrade oljevolymen. Tapp- och påfyllnadsplatser samt rörledningar för olja skall ingå i det invallade tankområdet eller på annat sätt säkras för utsläpp av olja till omgivningen. Invallningen skall vara utförd i material som ej är genomsläppligt för petroleumprodukter.

13. Bidraget till omgivningen av buller från verksamheten får utomhus vid bostäder som riktvärde* inte överstiga följande ekvivalenta ljudnivåer

50 dB(A) vardagar (kl. 07.00 - 18.00)

40 dB(A) nattetid (kl. 22.00 - 07.00)

45 dB(A) övrig tid

Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid inte överstiga 55 dB(A).

14. Förslag till kontrollprogram med besiktningsprogram och driftinstruktion skall ges in till tillsynsmyndigheten senast då fastbränslepannan tas i drift.

15. Flygaska och bottenaska från fastbränslepannan skall när det blir praktiskt och ekonomiskt rimligt användas som kompensations- och/eller vitaliseringsgödsel i skogsmark eller på annat sätt nyttiggöras. Bolaget skall i den årliga miljörapporten redovisa möjligheterna att nyttiggöra askorna och de åtgärder som vidtagits för detta.

16. Om luktolägenheter av betydelse uppstår från verksamheten skall åtgärder vidtas så att störningen upphör.

17. Kemikalier skall förvaras i täta behållare under tak samt på tätt underlag som är invallat. Invallningen skall rymma den största behållarens volym jämte 10 % av övriga behållares volym.

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför att tillståndshavaren är skyldig att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Naturvårdsverket har avstått från att yttra sig.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som i yttranden till miljödomstolen och vid huvudförhandlingen utgått från de regler som beslutats i direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall (avfallsförbränningsdirektivet) och i viss omfattning rörande bl.a. hushållningsfrågor och kontroll reglerna i Rådets direktiv 1996/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet), har uttalat att den ansökta verksam-heten och dess lokalisering går att förena med sådana skyddsåtgärder och andra försiktighets-mått på den aktuella platsen att den är tillåtlig enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har vidare förklarat att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas samt att myndigheten inte har någon erinran mot ett verkställighetsförordnande.

Länsstyrelsen har i övrigt redovisat sin inställning enligt bl.a. följande.

Avfallsförbränningsdirektivet är ännu inte gällande i Sverige men kommer snart att införlivas med svensk rätt. Enligt övergångsbestämmelserna till direktivet måste bolaget senast den 28 december 2005 ha anpassat sin verksamhet till direktivet och det är därför lämpligt att villkoren för verksamheten redan nu utformas i enlighet med direktivet. Anläggningens utformning med enbart returfibereldning bör föranleda att den bedöms som en förbränningsanläggning enligt artikel 3 punkt 4 i direktivet. Av artikel 4 punkt 4a i direktivet framgår vidare att tillståndet skall innehålla en förteckning över de avfallskategorier som får eldas om detta är möjligt. En förteckning över avfall som hör till olika avfallskategorier finns i bilaga 2 till avfallsförordningen (2001:1063). De avfallskategorier som finns upptagna i bilaga 1 till avfallsförordningen är inte tillräckliga utan förteckningen i bilaga 2 bör användas. I förteckningen i bilaga 2 faller pappersindustrin under gruppen 03 där punkten 03 03 05, slam från avsvärtning av returpapper, är den viktigaste. Även fastbränsle- och oljepannornas storlek bör anges i tillståndsbeslutet liksom hur stor mängd avfall och olja, där bolaget angett 103 000 ton respektive 800 m3, som totalt får eldas per år. Mot bakgrund av artikel 8 punkt 7 i avfallsförbränningsdirektivet bör bolaget också åläggas att undersöka möjligheterna till någon annan form av lokal dagvattenbehandling eller behandling av vatten som förorenats genom spill eller brandbekämpning än infiltration, som enligt vad bolaget uppgett inte låter sig göras på platsen. Domen bör också innehålla villkor som reglerar kontrollen av verksamheten. Sådana villkor skall omfatta mätprogram med angivande av mätmetoder och parametrar. Länsstyrelsen kan i egenskap av tillsynsmyndighet besluta i frågor om mätpunkternas placering m.m. Skulle domstolen finna att kontrollföreskrifter inte behövs bör en tidpunkt för omprövning fastställas. I vart fall bör i enlighet med direktivet villkoren i tillståndet bör ses över med jämna mellanrum. Ett intervall på fem år kan vara lämpligt. Ett villkor om en sådan översyn bör kunna ersätta ett prövotidsförfarande.

Med hänvisning till ovanstående och till att anläggningen skall uppfylla avfallsförbränningsdirektivets krav har Länsstyrelsen föreslagit följande villkor m.m. för verksamheten. Av Länsstyrelsen i förekommande fall gjorda anmärkningar och hänvisningar är angivna med kursiv stil inom parentes.

Förslag till beslutsmening

Tillstånd lämnas till SCA Hygiene Products AB enligt miljöbalken till en ny ångcentral på fastigheten Pappersbruket 3 vid Edets Bruk i Lilla Edet, Lilla Edets kommun. Tillståndet omfattar drift av en ny fastbränsleeldad panna på 30 MW tillförd effekt och en befintlig oljepanna på 32 MW tillförd effekt. I tillståndet ingår även en elturbin på ca 1,8 MW.

Kapaciteten i fastbränslepannan anges till maximalt 20 ton per timma (artikel 4, punkt 4b)

För tillståndet bör gälla följande villkor

1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor.

2. Bränsletillförseln får per år högst vara 181 GWh (ca 103 000 ton) returfiberslam med EWC-koden 030305 och 11 GWh (ca 870 m3) eldningsolja.

3. Vid haverier eller andra liknande tekniska driftshändelser kan biobränslen och avfall ersättas helt eller delvis med olja. Vid utbyte av biobränslen mot olja skall tillsynsmyndigheten meddelas så fort som möjligt.

Avfallseldning

Avlämning och mottagning av avfall

4. Erforderliga försiktighetsmått skall vidtas vid mottagning, lagring, avlämning och transport av avfall så att besvärande damring, lukt, brandfara eller annan skadeverkan på miljön inte uppstår. Om olägenhet uppstår skall bolaget vidta åtgärder (artikel 5, punkt 1).

5. Anläggningen skall ha kontroll över avfallets kategori och mängd (artikel 5). Farligt avfall får inte tas emot vid anläggningen.

Teknisk drift

6. Förbränningsanläggningen skall drivas på ett sådant sätt att en så hög förbränningsgrad uppnås att den totala mängden organiskt kol i slaggen och bottenaskan är mindre än 3 % eller glödgningsförlusten är mindre än 5 % räknat per torr vikt (artikel 6, punkt 1).

7. Vid eldning i avfallspannan skall temperaturen hos förbränningsgaserna uppgå till minst 850°C under minst två sekunder på ett kontrollerat och homogent sätt (artikel 6, punkt 1).

8. Avfallspannan skall vara utrustad med minst en stödbrännare. Denna brännare skall automatiskt sättas igång när temperaturen hos rökgaserna sjunker under 850 °C efter den sista i blåsningen av förbränningsluft. De skall också användas under pannans start- och stopperioder för att säkerställa att en temperatur på 850 °C upprätthålls under hela dessa perioder och så länge som oförbränt avfall finns i förbränningskammaren (artikel 6, punkt 1).

9. Avfallspannan skall utföras med automatiska system som förhindrar tillförsel av avfall:

a) vid start till dess att förbränningstemperaturen är över 850 °C

b) då temperaturen understiger 850 °C

c) då kontinuerliga mätningar visar att utsläppsgränsvärden överskrids (artikel 6, punkt 3)

10. Den som ansvarar för skötseln av anläggningen skall ha dokumenterad kompetens att sköta anläggningen (artikel 6, punkt 8).

Utsläpp från avfallseldning

11. Rökgasernas innehåll av föroreningar far inte överstiga följande gränsvärden från respektive panna (se artikel 7 och 11 och bilaga 5).

Ämne Dygnsmedelvärden Halvtimmesmedelvärden Enhet

100 % skall 97 % skall

klaras klaras2)

Total stoftmängd 10 30 10 mg/Nm3

Totalt organiskt kol

(TOC) 10 20 10 mg/Nm3

Väteklorid (HCl) 10 60 10 mg/Nm3

Vätefluorid (HF) 1 4 2 mg/Nm3

Svaveldioxid (SO2) 50 200 50 mg/Nm3

Kväveoxider (NOx) 200 4) 400 4) 200 4) mg/Nm3

300

Anm.: 1) Med Nm menas temperatur 273 K, tryck 101,3 kPa, 11 % syre och torr gas

2) 97 % av halvtimmesmedelvärden får under ett års tid inte överskrida gränsvärdet för utsläpp

3) Med NOx menas kväveoxider som omräknats till NO2

4) Gäller från och med 2006-01-01

12. Utsläppen till luft av kolmonoxid (CO) får inte överskrida 100 mg/m3 som timmedelvärde. Vid start och stopp får utsläppet av kolmonoxid under sex timmar vid respektive tillfälle inte överstiga 500 mg/m3. Samtliga värden gäller vid normal torr gas vid 11 volymsprocent O2.

13. Utsläppet i rökgaserna av dioxiner och furaner får som gränsvärde och medelvärde från respektive panna under minst 6 timmar och högst åtta timmar inte överstiga 0,1 ng/Nm3 vid normal torr gas vid 11 volymsprocent O2.

Utsläppen till luft av ammoniak (NH3) och dikväveoxid (N20) får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 10 respektive 20 mg/m3 normal torr gas vid 6 volymprocent O2. Fram till den 31 december 2004 gäller 20 mg ammoniak mg/m3 normal torr gas vid 6 volymsprocent O2.

14. Utsläppet i rökgaserna av nedanstående ämnesgrupper får, såväl i gasfas som partikelbundet, som medelvärde under minst 30 minuter och högst åtta timmar inte överstiga följande värden från respektive panna:

Ämnesgrupp Sammanlagt utsläpp

Kadmium (Cd) och tallium (Tl) totalt 0,05 mg/Nm3

Kvicksilver (Hg) 0,05 mg/Nm3

Antimon (Sb), arsenik (As), bly (Pb),

krom (Cr), kobolt (Co), koppar (Cu),

mangan (Mn), nickel (Ni) och vanadin (V) totalt 0,5 mg/Nm3

Anm.:

1) Med Nm menas temperatur 273 K, tryck 101,3 kPa, 11 % syre och torr gas

2) Med ämnesgrupp menas även övriga metallföreningar som skall omräknas till ren metall

Kontroll, övervakning och mätkrav (artikel 4 punkt 4c och artikel 10 och1l)

15. Avfallspannan skall vara försedd med instrument som kontinuerligt mäter och registrerar kväveoxider (NOx), kolmonoxid (CO), total stofthalt och totalt organiskt kol, väteklorid (HCl) och vätefluorid (HF) i rökgaserna. Tillsynsmyndigheten får tillåta periodisk mätning av väteklorid, vätefluorid och svaveldioxid om bolaget kan visa att utsläppen av dessa föroreningar under inga omständigheter kan överskrida fastställda gränsvärden (artikel 11 punkt 2a och 6).

16. Vid avfallspannan skall kontinuerlig mätning ske av driftparametrarna förbränningskammarens temperatur samt rökgasernas syrehalt, tryck, temperatur och halt av vattenånga. Förbränningskammarens temperatur skall mätas vid förbränningskammarens innervägg eller annan representativ punkt i förbränningskammaren och tas ut i samråd med tillsynsmyndigheten. Om rökgasprovet torkas behöver mätning av vattenånga inte ske (artikel 11, punkt 2b och 5).

17. Tungmetaller, dioxiner och furaner skall mätas minst två gånger per år. Under de första tolv månaderna skall mätning göras minst var tredje månad. Tillsynsmyndigheten får medge en minskning av frekvensen i de periodiska mätningarna av tungmetaller från två gånger om året till en gång vartannat år och för dioxiner och furaner från två gånger om året till en gång om året, förutsatt att utsläppen är lägre än 50 % av uppställda gränsvärden (artikel 11, punkt 2c och 7).

18. Rökgasernas uppehållstid, minitemperatur och syrehalt skall kontrolleras en gång i samband med att förbränningsanläggningen tas i bruk. Förutsättningarna skall vara de mest ogynnsamma driftsförhållanden som kan förutses (artikel 11, punkt 3).

19. Placeringen av provtagnings- och mätplatsernas exakta lägen skall redovisas till tillsynsmyndigheten innan avfallspannan tas i drift (artikel 10, punkt 4).

20. Provtagning vid periodisk besiktning skall ske på ett representativt sätt och utföras enligt CEN-standard eller om sådan inte finns av nationell standard (artikel 10, punkt 5).

21. Utrustningen för kontinuerlig övervakning av utsläpp till luft skall kontrolleras och årligen provas med avseende på installation och funktion. Kalibrering skall ske med referensmetoder minst vart tredje år (artikel 10, punkt 3).

Restprodukter mm

22. Restprodukter från anläggningen skall minimeras i fråga om mängd och skadlighet (artikel 4, punkt 2c). Flygaska och bottenaska skall deponeras på avfallsupplag med tillstånd enligt miljöbalken. Tillsynsmyndigheten kan föreskriva annan användning om askorna inte klassas som farligt avfall.

Oljeeldning

23. Utsläppen av svavel från eldningsolja får som gränsvärde inte överstiga 24 mg svavel per megajoule tillfört bränsle.

24. Utsläppen av kväveoxider (NOx), beräknat som NO2, får som riktvärde vid oljeeldning inte överstiga 90 mg per megajoule tillfört bränsle.

25. Eldningsolja skall lagras i invallade cisterner under tak där invallningen rymmer minst 100 % av den lagrade oljevolymen. Tapp- och påfyllnadsplatser samt rörledningar för olja skall ingå i det invallade tankområdet eller på annat sätt säkras för utsläpp av olja till omgivningen. Invallningen skall vara utförd i material som ej är genomsläpplig för petroleumprodukter.

Buller

26. Buller skall begränsas så att det, som riktvärde, inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än:

50 dB(A) vardagar dagtid (07.00 - 18.00)

40 dB(A) nattetid (22.00 - 07.00)

45 dB(A) övrig tid

Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 dB(A).

Vid närliggande arbetslokaler, som ej har bullrande verksamhet, skall buller begränsas till maximalt 10 dB(A) högre värden än ovan angivna.

Övrigt

27. Rökgaserna från fastbränslepannan och från oljepannan skall släppas ut i en, från markplanet, minst 60 m hög skorsten.

28. Vatten från asksläckning, sotning eller liknande skall återanvändas i anläggningen och får ej släppas till det avloppsreningsverk, recipient eller deponeras på avfallsupplag. Vatten till asksläckning och liknande skall i första hand tas från ovannämnda vattenfraktioner.

29. Om luktolägenheter av betydelse uppstår från verksamheten skall åtgärder vidtas så att störningen upphör.

30. Vid val av pumpar, fläktar och annan utrustning som använder elström skall väljas komponenter med så låg elförbrukning som möjligt (rådets direktiv 96/61/EG från den 24 september 1996, artikel 3, punkt d).

31. Avfall från verksamheten skall sorteras och återvinnas. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten för att begränsa avfallsmängderna vid större ombyggnader.

32. Kemikalier skall förvaras i täta behållare under tak samt på tätt underlag som är invallat. Invallningen skall rymma den största behållaren plus 10 % av de övriga behållarnas volym.

33. Dagvatten från byggnader och körytor skall så långt möjligt omhändertas lokalt med infiltration eller annan lämplig metod. Dagvattenavlopp skall snabbt kunna tätas vid brand eller kemikalieutsläpp.

34. Anläggningen skall senast den 31 december 2007 redovisa till tillståndsmyndigheten resultaten av driften och uppfyllelsen av de villkor som meddelats samt föreslå de förändringar som bedöms lämpliga.

Miljö- och tekniknämnden i Lilla Edets kommun har inte heller motsatt sig tillstånd till bolagets ansökan, begäran om verkställighetstillstånd eller att miljökonsekvensbeskrivningen godkänns. I yttrande till domstolen har nämnden hemställt att ett tillstånd förknippas med separata villkor för utsläpp till luft av svaveldioxid och kväveoxider från olje- respektive fastbränsleeldningen samt föreslagit att den slutliga regleringen av dessa utsläpp fastställs efter en prövotid på 12 månader. Som provisoriska föreskrifter för prövotiden har nämnden föreslagit följande:

Oljeeldning: Utsläpp av kväveoxider från bolagets oljeeldning, för att täcka behov vid toppbelastning, får inte överstiga 45 mg/MJ, som månadsmedelvärde. Utsläpp av svavel till luft från oljeeldning får inte överstiga 25 mg/MJ tillfört bränsle som månadsmedelvärde.

Fastbränsleeldning: Utsläpp av kväveoxider får, som månadsmedelvärde, inte överstiga 90 mg/MJ tillfört bränsle. Utsläpp av svavel får, som månadsmedelvärde, inte överstiga 25 mg/MJ tillfört bränsle.

Vid huvudförhandlingen har nämnden genom miljöinspektören Kettunen förklarat att nämnden inte vidhåller sin begäran om prövotid.

Räddningsverket har förklarat att verket inte har något att erinra mot ansökan. I yttrande till domstolen har verket diskuterat kravet på en säkerhetsrapport enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) och därvid som sin mening uttalat att det inte är motiverat att kräva en sådan rapport för verksamheter som, i likhet med denna, endast omfattas av den lägre kravnivån.

Fiskeriverket har inte framställt någon erinran mot ansökan.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Bolaget har bemött synpunkterna från remissmyndigheterna enligt bl.a. följande.

Enligt bolagets mening bör man inte i ett tillstånd reglera frågor som man kan utgå från kommer att bli tillräckligt reglerade genom kommande bestämmelser i svensk rätt. Bolaget motsätter sig mot denna bakgrund länsstyrelsens förslag till villkor 7, 9 och 10 samt 15– 21. Beträffande föreslagna villkor för kontroll m.m. (villkor 15-21) är det enligt bolagets uppfattning tillräckligt med en föreskrift om senaste tidpunkt för inlämnande av förslag till kontrollprogram till tillsynsmyndigheten på sätt bolaget föreslagit som villkor nr 14. Länsstyrelsens villkor 22 första meningen och 31 är obehövliga eftersom det inte uppstår något annat avfall från anläggningen är förbränningsrester. Villkor 31 kan dock godtas under förutsättning att det avser annat avfall (bygg- och rivningsavfall m.m.) än sådant som faller från själva förbränningsprocessen. Även länsstyrelsens förslag till villkor 34 om översyn av villkor för verksamheten är obehövligt. En sådan översyn, som har sin grund i direktivet, bör enligt bolaget komma till stånd genom miljöbalkens regler om uppföljning och omprövning. Beträffande länsstyrelsens villkor 22 andra och tredje meningarna har bolaget ett eget förslag, se villkor nr 11 och 15 i bolagets villkorsuppställning ovan. Bolaget motsätter sig vidare länsstyrelsens förslag till villkor 2 avseende bränslemängder. Dessutom behövs enligt bolagets mening inte pannornas storlek anges på sätt länsstyrelsen begärt utan det är tillräckligt att förbränningskapaciteten om högst 17 ton per timme anges och de avfallskategorier som enligt avfallsförbränningsdirektivet ska anges behöver inte motsvara bilaga 2 till avfallsförordningen som länsstyrelsen föreslagit utan det räcker om kategorierna anges enligt bilaga 1 till förordningen. Bolaget motsätter sig vidare att reglera när andra bränslen än biobränslen ska kunna användas på sätt länsstyrelsen föreslagit i villkor nr 3. Dessa förhållanden beskrivs tillräckligt väl i ansökan. Bolaget anser också att det inte är möjligt att med särskilda villkor reglera utsläpp från oljeeldning som länsstyrelsen gjort i sitt förslag till villkor nr 23 och 24. Även miljö- och tekniknämnden har föreslagit villkor för utsläpp till luft från oljeeldningen. Olja kommer i huvudsak att eldas i fastbränslepannan och för denna är det inte möjligt att ha skilda villkor för förbränning av olja och fastbränsle. Utsläppen från den mycket begränsade oljeeldningen i den befintliga oljepannan är enligt bolagets mening tillräckligt reglerade genom bolagets åtagande att endast elda s.k. WRD-olja. Bolaget vidhåller vidare sina egna förslag under villkorsnummer 5 och 6 för utsläpp till luft av ammoniak och dikväveoxid i stället för länsstyrelsens förslag i villkor 13 andra stycket. Bolaget har också ett eget förslag till villkor för utsläpp till luft av svaveldioxid från fastbränslepannan, se villkor 2. Som framgår av bolagets villkor 15 är bolaget berett att använda aska från fastbränsleeldning med fiberslam eller trädbränsle till kompensations- och/eller vitaliseringsgödsel i skogsmark när så är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Villkor 15 bör ersätta länsstyrelsens förslag till villkor 22. Länsstyrelsens villkor 30 om energisnål utrustning utgör enligt bolagets mening en alltför sträng reglering av upphandlingen. Bolaget avser att på eget initiativ upphandla energisnål utrustning och ett villkor enligt länsstyrelsens föreslag är alltför ingripande. Vad sedan gäller länsstyrelsens villkorsförslag 33 vill bolaget framhålla de på området täta jordarterna som skäl för att infiltration av dagvatten inte kan ske.

Någon prövotid för att vinna erfarenheter av driften till grund för slutliga villkor för utsläpp till luft enligt miljö- och tekniknämndens ursprungliga förslag behövs enligt bolagets mening inte.

I övrigt accepterar bolaget i huvudsak de villkor som förelagits av länsstyrelsen. I anslutning härtill vill bolaget tillägga beträffande risken för lukt till omgivningen att en viss risk för lukt finns i samband med att returfiberslammet hanteras, pressas och torkas i anläggningen. I syfte att förebygga att obehaglig lukt sprids inom anläggningen och till omgivningen kommer känsliga delar att ventileras på sådant sätt att luften går genom pannan som förbränningsluft. De delar av anläggningen som kan komma att behöva denna typ av ventilation är bränslelager för returfiberslam, slampressar, slamtorkar och delar av transportsystemet för bränslet. Exakt utformning kommer att bestämmas i samband med att anläggningen upphandlas.

DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen som bifogats ansökan bedöms vara tillräcklig i förhållande till de krav som uppställs i 6 kap.miljöbalken. Den bör därför godkännas.

Lokalisering

Enligt 2 kap. 4 § första stycket miljöbalken skall för verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än helt tillfälligt en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål enligt 1 kap. 1 § samma balk.

Verksamhet har bedrivits på den aktuella platsen under lång tid. De förändringar som ansökan avser föranleder inte i sig sådana nyanläggningar m.m. att frågan om ny lokalisering av verksamheten bör prövas. Några anspråk på ny lokalisering har inte heller framförts.

För verksamheten skall enligt 2 kap. 4 § andra stycket miljöbalken en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Miljödomstolen anser att den nuvarande lokaliseringen med de skyddsåtgärder / försiktighetsmått / begränsningar / den hushållning med råvaror och energi samt de produktval som bolaget föreslagit, uppfyller det kravet.

Enligt 2 kap. 4 § första stycket miljöbalken skall vidare för verksamhet väljas en sådan plats som är lämplig bl.a. med hänsyn till 3 och 4 kap.miljöbalken. Det mark- och vattenområde som kommer att beröras av verksamheten omfattas inte av något riksintresse enligt 3 och 4 kap. i balken. Inte heller några andra intressen enligt 3 kap.2 - 9 §§miljöbalken berörs med undantag för de kommunala vattentäkterna nedströms i Göta älv. Lokaliseringen strider inte heller mot kommunens översiktsplan. Verksamheten, med de skyddsåtgärder som föreslås, går således att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med översiktsplanen.

Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken får tillstånd inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Mindre avvikelser får dock göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Verksamheten skall bedrivas inom område för vilket gäller en den 6 februari 1978 fastställd stadsplan. Enligt planen får marken användas för industriändamål. Den nya ångpannan förutsätter ändringar i stadsplanen beträffande bl.a. bygghöjd. Arbetet med en planändring är därför påbörjat. Verksamheten bedöms i övrigt vara i överensstämmelse med gällande plan.

Avståndet till närmast bostadshus är cirka 300 m. Enligt Boverkets Allmänna Råd 1995:5 ”Bättre plats för arbete” rekommenderas minst 500 meter som skyddsavstånd mellan en anläggning för avfallsförbränning och bostäder. Rekommenderat skyddsavstånd fungerar som en vägledning och måste anpassas till förhållandena i det enskilda fallet. Den planerade verksamheten baseras på förbränning av ett homogent avfall med goda förutsättningar att uppnå jämna och kontrollerbara förbränningsförhållanden och kommer inte att leda till omfattande förändringar av trafiken inom eller utanför industriområdet. Ett kortare avståndet bör därför kunna accepteras.

Mot bakgrund av vad ovan sagts och med hänsyn till i beslutet angivna begränsningar av verksamheten uppfyller denna de krav som i miljöbalken uppställs för en lämplig lokalisering.

Skyddsåtgärder m.m.

Verksamheten bör avgränsas på ett ändamålsenligt sätt, bl.a. med precisering av det avfall som får eldas. Med anledning av vad som anförs nedan om förbränningsanläggningens utformning finns det skäl att i tillståndet noggrant och precist ange de slag av avfall som får eldas. Bolaget har i målet givit en alltför vid beskrivning av avfallet och hänvisat till de avfallskategorier som anges i bilaga 1 till avfallsförordningen. Bilaga 2 till samma förordning anger avfallsslagen mera precist och på ett sätt som bättre lämpar sig för den nu aktuella verksamheten. Avgränsningen skall anses omfatta de brännbara fraktionerna av följande avfallsslag: slam från avsvärtning av returpapper (030305), mekaniskt avskiljt rejekt från tillverkning av pappersmassa och returfiber (030307), fiberrejekt, fiber-, fyllningsmedels- och ytbeläggningsslam från mekanisk avskiljning (030310) och annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 030310 (030311). Mängden bör anges till den i ansökan redovisade, högst 103 000 ton per år.

En avfallsförbränningsanläggning av det nu aktuella slaget kommer att omfattas av generella krav genom Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall (avfallsförbränningsdirektivet) och genom direktiv 1996/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet). Det senare har i tillämpliga delar införlivats i svensk lagstiftning genom ändringar i miljöbalken som träder i kraft den 1 juli 2002 (SFS 2002:175). IPPC-direktivet reglerar bl.a. vissa förutsättningar – utöver dem som hittills gällt inom svensk miljörätt - som bör gälla för att en verksamhet som omfattas av direktivet ska kunna ges tillstånd (artikel 9, punkt 1). Bl.a. ska anläggningarna utformas så att uppkomst av avfall undviks och att avfall som uppkommer ska återtas när detta är möjligt samt på så sätt att energianvändningen är effektiv. Direktivet ställer också krav på att vissa utsläpp samt kontrollfrågor regleras genom villkor i tillståndsbeslut. Befintliga anläggningar ska anpassas till direktivets krav senast den 24 september 2004. Enligt direktivet utgör befintliga anläggningar sådana som satts i drift senast ett år efter den dag då direktivet börjar tillämpas, vilket för Sveriges del är den 1 juli 2003. Den anläggning som nu prövas planeras sättas i bruk senast den 31 december 2003 och kommer därför direkt att omfattas av direktivets krav.

Avfallsförbränningsdirektivet har ännu inte införlivats i svensk rätt men kommer att gälla för samtliga anläggningar fr.o.m. den 28 december 2002. Direktivet innehåller vissa förutsättningar som skall vara uppfyllda för att tillstånd ska kunna medges (artikel 4:3) samt ställer krav på att vissa frågor (bl.a. om kontroll) regleras i tillståndsbeslut (artikel 4:4). Direktivet kommer att ha trätt i kraft när anläggningen uppförs, men beroende på tidpunkten för idrifttagande kommer anläggningen att betraktas som befintlig (senast 28 december 2003) eller nyanlagd. För dessa båda kategorier kommer under en övergångsperiod (till den 28 december 2005) delvis olika utsläppskrav att gälla. Eftersom anläggningen kommer att drivas långt efter övergångsperioden torde det vara lämpligt att redan nu föreskriva krav som motsvarar dem som enligt direktivet skall gälla för nyanlagda förbränningsanläggningar. Tillstånd får ges endast om anläggningen uppfyller direktivets krav, varför de frågor om den nu aktuella anläggningens klassning m.m. måste lösas i samband med denna tillståndsprövning.

Direktivet beskriver två olika typer av avfallsförbränningsanläggningar, vilka förenas med delvis olika miljökrav. Det som direktivets benämner förbränningsanläggningar är avsedda för värmebehandling av avfall med eller utan återvinning av alstrad värme. Huvudsyftet bör vara att behandla avfall och pannanläggningen bör därför också vara konstruerad för att behandla det specifika avfall som avses förbrännas i pannan. Direktivets samförbränningsanläggning har som huvudsyfte att alstra energi, men kan utnyttja avfall som normalt bränsle eller som tillskottsbränsle. Pannan förutsätts härvid vara konstruerad främst som en energianläggning för fastbränsle, i vilken också avfall kan förbrännas. För förbränningsanläggningar gäller enligt direktivets artikel 6:1 att de skall konstrueras och drivas så att ”temperaturen hos gaserna som uppstår vid förbränningen efter den sista inblåsningen av förbränningsluft höjs på ett kontrollerat och homogent sätt även under de mest ogynnsamma förhållanden till 850oC … och hålls på den nivån under två sekunder”. För samförbränningsanläggningar ställs motsvarande krav, men endast uttryckt gällande de gaser som uppstår vid samförbränning av avfall. Utsläppskraven för de två typerna är likartade, men beräknas för samförbränningsanläggningar mot bakgrunden av andelen avfall som bränns. Såväl de tekniska kravens som utsläppskravens utformning talar för att med en samförbränningsanläggning menas en anläggning i vilken, utöver konventionellt bränsle, också en andel avfall eldas; tillfälligt eller kontinuerligt.

Syftet med den nu aktuella anläggningen kan anses vara både avfallsbehandling och energialstring. Anläggningen kommer dock att utformas särskilt för det specifika avfall som enligt ansökan skall förbrännas, med bästa möjliga förbränningsresultat och högsta möjliga energiutvinning. Bolaget har i ansökan visat att anläggningen kan utformas så att den kan uppfylla direktivets krav på teknisk konstruktion, möjligen med undantag av temperaturkravet efter sista inblåsningen av förbränningsluft, och på utsläpp till luft. De utsläppsnivåer som bolaget yrkar måste således modifieras något, främst med avseende på att andra standardförhållanden gäller för utsläppsgaserna vid en förbränningsanläggning än vid en samförbränningsanläggning. Direktivet ger tillståndsmyndigheten frihet att medge andra villkor för den tekniska utformningen av anläggningen än de som följer av direktivet. Detta under förutsättning att kraven i direktivet i övrigt uppfylls. Vad som framkommit i målet indikerar att det finns skäl till att tillämpa vad som framgår av direktivets artikel 6:2 när det gäller förbränningsgasernas temperatur. Bolaget har i målet redovisat att den lastoljebrännare som avses att installeras i pannan kan användas såsom en stödbrännare av det slag som avses i direktivets artikel 6:1, tredje stycket.

Mot ovanstående bakgrund bedömer miljödomstolen att anläggningen med dess utsläppskrav m.m. uppfyller vad som föreskrivs för förbränningsanläggningar i avfallsförbränningsförordningen.

Direktivens krav på anläggningen ska ses som minimikrav som ska gälla generellt på anläggningar av aktuellt slag. Denna prövning syftar till att anpassa den enskilda verksamheten till de regler som följer av generella bestämmelser, såsom ovannämnda EG-direktiv och, specifikt för denna anläggning, av miljöbalkens hänsynsregler i 2 kap. och dess följdbestämmelser. Prövningen ska leda till att verksamheten omfattas av de villkor och begränsningar som fordras för att de allmänna hänsynsreglerna ska kunna anses vara uppfyllda. För denna reglering krävs vissa villkor som garanterar en för den enskilda anläggningen relevant teknisk nivå vad avser lokalisering, skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått m.m.

Ett tillstånd för den enskilda verksamheten bör normalt inte förenas med villkor som motsvarar vad som redan reglerats genom lag eller på annat sätt. Behovet av villkor i ett tillståndsbeslut som sammanfaller med direktivets krav måste prövas gentemot det behov av villkor som aktualiseras genom prövning av verksamheten i förhållande till miljöbalkens hänsynsregler m.m. Det är den senare som bör styra vilka villkor som tillståndsbeslutet bör förenas med, under förutsättning att direktivets krav också tillgodoses.

Direktivets krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått sammanfaller, med något undantag, med dem som bör riktas mot verksamheten med stöd av miljöbalken.

Det finns skäl att ifrågasätta om direktivets krav på utsläppsbegränsningar fullt ut motsvarar den kravnivå som kan motiveras av miljöbalkens hänsynsregler. Det torde finnas tekniska lösningar för att åstadkomma längre gående utsläppsbegränsningar av vad direktivet fordrar som bättre ansluter till balkens hänsynsregel om bästa teknik. Särskilt gäller detta för utsläpp av kväveoxider som kommer att öka väsentligt i och med den ansökta förändringen. Belastningen i miljön av försurande och övergödande ämnen utgör alltjämt ett stort miljöproblem i området och utsläppsbegränsande åtgärder fordras för att nedbringa belastningen. Med den förbränningsteknik och de reningsåtgärder som bolaget beskriver torde utsläppen efter intrimning av anläggningen kunna nedbringas till en betydligt lägre nivå än vad bolaget yrkat. F.n. saknas dock erfarenheter från förbränning av de nu aktuella avfallsslagen. Frågan om slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider bör därför skjutas upp till dess att erfarenheter vunnits av driften och denna optimerats vad avser utsläpp av kväveoxider respektive lustgas, ammoniak och oförbrända organiska ämnen.

Miljödomstolen anser att villkor skall föreskrivas avseende anläggningens utformning, utsläpp till luft, vatten, buller, hantering av kemikalier samt vissa energihushållningsfrågor.

Teknisk utformning

Bolaget anser att anläggningen ska utformas som en samförbränningsanläggning enligt avfallsförbränningsdirektivet. Detta bl.a. därför att den panntyp (bubblande fluidbädd) inte är lämpad för att klara de temperaturkrav på minst 850 0C efter den sista inblåsningen av förbränningsluft som direktivet i artikel 6:1, 2 st ställer på en förbränningsanläggning. I enlighet med skäl angivna ovan bör ett tillståndsbeslut innebära ett undantag från bestämmelsen om förbränningsgasernas temperatur på så sätt att den regel som gäller för samförbränningsanläggningar ska tillämpas. Undantaget bör emellertid inte gälla kravet på stödbrännare för att vid behov höja temperaturen till 850 0C hos förbränningsgaserna.

Utsläpp till luft

Villkoren för utsläpp till luft bör ansluta till avfallsförbränningsdirektivet artikel 7, punkt 1. I målet har framkommit att bolaget kan åta sig dessa utsläppsnivåer. Bolaget har dock i sin senaste skrivelse lämnat förslag till utsläppsvillkor, som baseras på det standardförhållande som gäller för samförbränningsanläggningar (6 % O2). Villkoren bör uttryckas för det standardförhållande som gäller för förbränningsanläggningar (11% O2). Bolaget har bestritt villkor avseende utsläpp av klorväte, fluorväte och totalt organiskt kol, vilka dock regleras genom direktivet. Av dessa är fluorväte det enda ämne vars utsläpp inte regleras på annat sätt i beslutet. Villkor bör därför meddelas för detta.

Såsom anförts ovan bedömer miljödomstolen det som skäligt att utsläppskraven för kväveoxider sänks till en lägre nivå. Genom bestämmelserna om avgifter på utsläpp av kväveoxider ges verksamhetsutövare incitament att vidta skyddsåtgärder för att minska utsläppen. Genom optimering av förbränningsförhållanden, balanserat mot reningsåtgärder såsom insprutning av ammoniak kan kväveoxidutsläppen begränsas, samtidigt som utsläppen av kolväte, kvävedioxid (lustgas) och ammoniakrester hålls nere. Ovan har vidare anförts att bolaget bör ges tid att vinna erfarenhet av driften av anläggningen för att nå bästa möjliga utsläppsresultat. I detta arbete bör reduktion av lustgasutsläppet ges prioritet. Bolaget bör presentera resultaten från optimeringsarbetet och ge in förslag till slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider, ammoniak och lustgas efter en prövotid på cirka 2 år efter det att anläggningen tagits i drift.

Bolaget har som villkor för utsläpp av ammoniak yrkat 20 ppm, vilket motsvarar ungefär 15 mg/Nm3 vid 6 % O2. Vid 11 % O2 blir halten 10 mg/Nm3. Länsstyrelsen anser att utsläppen bör begränsas till 10 mg/Nm3 vid 6 % O2, vilket motsvarar cirka 7 mg/Nm3 vid 11 % O2. Vid en ny pannanläggning med optimala betingelser och homogent bränsle bör utsläppet kunna nedbringas till de nivåer länsstyrelsen anser bör gälla. Bolagets förslag bör dock gälla under ovannämnda prövotid.

Miljödomstolen delar bolagets uppfattning att det inte finns skäl att, utöver högsta tillåtna svavelhalt i olja, reglera utsläppen från oljeeldning. Förbränning av olja kommer till den allra största delen ske i den nya pannan och endast undantagsvis i befintlig oljepanna.

Utsläpp till vatten

Något utsläpp av vatten från beredning av avfall, förbränningsprocess eller omhändertagande av rökgaser kommer inte att ske. Länsstyrelsen har pekat på behovet av att lokalt omhänderta dagvatten från byggnader och körytor med infiltration eller annan lämplig metod. Bolaget har anfört att infiltration inte är möjlig med hänsyn till bl.a. de täta jordarterna på platsen. Bolaget bör därför åläggas att söka andra metoder till lokalt omhändertagande av dagvatten och, om så bedöms möjligt, tillämpa dem.

Övriga frågor

I målet har bolaget inte redovisat vilka möjligheter den nya energianläggningen ger till en än högre grad av energiförsörjning till pappersbruket. Bolaget bör under prövotiden utreda tekniska och ekonomiska förutsättningar för att öka den andel av energiförsörjningen som den nya avfallspannan svarar för. Som exempel kan nämnas att möjligheten till sådan energiförsörjning av pappersbrukets torkkåpor bör utredas närmare.

Bolaget har redovisat att man avser att förbereda för installation av utrustning för elproduktion med en mottrycksturbin. Ekonomiska förutsättningar och resurshushållningsmässiga effekter av en sådan installation bör också utredas under prövotiden. Bolaget bör utan hinder av prövotiden så snar det bedöms lönsamt eller av andra skäl installera en sådan utrustning.

Miljödomstolen har med utgångspunkt från miljöbalkens kunskapskrav granskat bolagets rutiner för egenkontroll. Miljödomstolen har dock inte tagit ställning till den specifika utsläppskontroll som kan komma att erfordras. Enligt domstolens mening är villkor för utsläppskontroll av sådan karaktär att tillsynsmyndigheten kan besluta i denna fråga. Miljödomstolen överlåter därför åt tillsynsmyndigheten att fastställa sådana villkor.

Sammanfattande bedömning

Miljödomstolen anser sålunda sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor iakttas, den ansökta verksamheten är förenlig med miljöbalkens bestämmelser. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheten.

Verkställighetstillstånd bör meddelas.

ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär A).

Överklagande senast den 19 juli 2002.

På miljödomstolens vägnar

Jonas Sandgren

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Jonas Sandgren, miljörådet Joen Morales samt de sakkunniga ledamöterna Leif Molander och Jan S Strömblad