MÖD 2004:79

Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad produktion av formalin vid bolagets anläggningar i Perstorps kommun.-----Sökande av tillstånd till miljöfarlig produktion har i sin ansökan redovisat bl.a. på vilket sätt och i vilken omfattning transporter av råvaror till produktionsanläggningen kommer att utföras. Miljööverdomstolen har funnit att det sålunda skett en tydlig redovisning och att det valda transportsättet får antas ge lägsta utsläpp till luft i anläggningens närområde. Ett villkor avseende transportplan skulle därför inte fylla någon funktion. Även fråga om talerätt.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2003-03-13 i mål nr M 461-01,

se bilaga A

KLAGANDE OCH MOTPARTER

1. Perstorp Formox AB

2. Naturvårdsverket

3. GK

Ombud för 1

SÅW-S

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad produktion av formalin vid bolagets anläggning i Perstorps kommun, Skåne län

________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen avvisar GKs överklagande.

2. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut på så sätt att Miljööverdomstolen upphäver villkoret avseende transportplan (villkor 8).

________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Perstorp Formox AB (bolaget) har yrkat att villkoret avseende transportplan (villkor 8 i miljödomstolen dom) upphävs.

GK har yrkat att bolagets ansökan om tillstånd avslås.

Naturvårdsverket har yrkat att Miljööverdomstolen skall fastställa slutligt villkor och förordna om prövotidsförfarande enligt följande:

Slutligt villkor

Bolaget skall fr.o.m. den 1 januari 2004 vid upphandling och beställning av fartygstransporter ställa krav på att svavelhalten i fartygsbränslet inte överstiger 1,0 procent.

Prövotidsförordnande

Bolaget skall under en prövotid utreda och till miljödomstolen redovisa möjligheterna att vid upphandling och beställning av fartygstransporter ställa krav på att fartygen som transporterar metanol är utrustade med NOx-katalysatorer. I utredningen skall bolaget redovisa de tekniska, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att ställa ett sådana krav.

Part har bestritt bifall till motparts yrkande. Bolaget har yrkat i första hand att GKs yrkande avvisas.

Räddningsverket och Länsstyrelsen i Skåne län har yttrat sig till Miljööverdomstolen. Plan- och miljönämnden i Perstorps kommun har beretts tillfälle men avstått från att yttra sig.

Miljööverdomstolen har tagit målet till avgörande utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget

Är det möjligt att i villkor reglera externa transporter?

Frågor som omfattas av prövningen av verksamhetens tillåtlighet bör inte sammanblandas med frågor som kan bli föremål för villkorsreglering. Att miljöpåverkan från externa transporter tas med i bedömningen av om verksamheten får bedrivas kan inte likställas med frågan om ett villkor för externa transporter uppfyller kravet att det skall kunna ligga till grund för en effektiv tillsyn samt eventuella beslut om miljösanktionsavgift och utdömande av straff. Tillåtlighetsprövningen omfattar enligt bolagets uppfattning alltså en vidare krets av frågor än de som kan bli föremål för villkorsreglering.

Bolaget ifrågasätter om det över huvud taget är förenligt med miljöbalkens bestämmelser att föreskriva villkor för extern transportverksamhet. Det anges visserligen i lagförarbetena att ett villkor kan avse vad som helst som gagnar en ekologiskt hållbar utveckling (prop. 1997/98:45, del 2, s. 8). Vad som kan föreskrivas som villkor begränsas dock av att ett villkor skall vara konkret och exakt för att det skall vara möjligt att utöva bl.a. en effektiv tillsyn (a. prop., del 1, s. 171). Som exempel på vad som kan villkorsskrivas anges att "det kan t.ex. av resurshushållningsskäl föreskrivas att en viss andel av råvaran skall vara återvunnet material eller föreskrivas villkor som syftar till att avfallsproduktionen minskar" (a. prop., del 2, s. 8). Detta exempel visar att lagstiftaren anser att villkor skall avse en specifik verksamhetsrelaterad fråga som verksamhetsutövaren har ett faktiskt inflytande över.

Ett villkor avseende transporter kan endast avse sådana transporter som verksamhetsutövaren direkt råder över, t.ex. i egenskap av ägare eller nyttjanderättshavare. Kraven på att transporter skall regleras i tillstånd avser många olika parametrar såsom bränsle, katalysatorer, utbildning, lastgrad och körsätt. Det omfattar såväl nationella som internationella transporter och olika transportslag. Det är inte rimligt att föreskriva transportvillkor eftersom det är näst intill omöjligt för såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndigheter att kontrollera att det innehålls. Hur kontrolleras t.ex. att ett fordon har bränsle av en viss miljöklass eller att en transport har så hög lastgrad som möjligt? När en verksamhetsutövare beställer transporter av externa transportörer har verksamhetsutövaren inte heller sådan rådighet över dessa att det är rimligt att han bär det straffrättsliga ansvaret för att transporterna drivs i enlighet med vad som kan tänkas föreskrivas i ett villkor.

När det gäller möjligheten att reglera följdföretag så talar lagförarbetena inte om transporter i allmänhet utan endast om farliga sådana. Lagstiftaren torde därför ha avsett säkerhetsaspekten vid transporter och inte frågan om utsläpp från dessa.

Villkor 8

Villkoret om handlingsplan uppfyller inte de ovan redovisade kraven på hur ett villkor skall utformas. Det är inte fråga om en skyddsåtgärd eller försiktighetsåtgärd som behövs för att möjliggöra att den sökta verksamheten kan bedrivas på ett acceptabelt sätt ur miljösynpunkt. Det uppfyller inte heller kravet på att det skall vara fråga om utsläpp, begränsningsvärden och bästa möjliga teknik som behövs för att hindra eller begränsa skadlig påverkan på grund av föroreningar samt de övriga villkor som behövs för att förhindra skada på eller olägenhet för omgivningen (jfr 22 kap 25 § första stycket 6 miljöbalken). Den rättsverkan som villkoret kan få inskränker sig till att tillsynsmyndigheten kan meddela ett föreläggande eller göra åtalsanmälan om bolaget inte upprättar handlingsplanen eller inte ger in den årliga redovisningen. Det torde vara tveksamt att det är detta lagstiftaren avsett.

Nyttan med den föreskrivna handlingsplanen uppvägs inte heller av kostnaden för det arbete som krävs för att upprätta planen och följa upp den. Det är därför inte rimligt att föreskriva ett sådant villkor.

Under alla omständigheter bör Miljööverdomstolen flytta fram tidpunkten för när handlingsplanen skall ges in till tillsynsmyndigheten. Denna tidpunkt bör bestämmas till sex månader efter Miljööverdomstolens dom.

Naturvårdsverket

Enligt lagförarbetena kan ett villkor avse vad som helst som främjar en ekologiskt hållbar utveckling (prop. 1997/98:45, del 2, s. 8). Verksamhetsutövaren har alltid möjlighet att påverka hur transporter till anläggningen utförs eftersom sådana inte kommer till stånd annat än på dennes initiativ. Det samma gäller transporter från verksamheten i de fall verksamhetsutövaren har beställt dem.

Av utredningen framgår att bolaget varit i kontakt med rederier som trafikerar Höganäs hamn och som utgör några av de större aktörerna marknaden för kemiska transporter i norra Europa. Inte något av dessa rederier har fartyg som är utrustade med katalysatorer för rening av Nox-utsläpp. Fartyg med den typen av rening används dock av skogsindustrin.

Det underlag som bolaget presenterat är inte tillräckligt för att bedöma om det är rimligt att kräva att bolaget vid beställning eller upphandling av transporter i sin tur ställer krav på att fartygen skall vara utrustade med katalysatorer för rening av Nox-utsläpp. Det är därför nödvändigt att sätta den frågan på prövotid.

När det gäller olika typer av bränslen för fartyg så har bolaget uppgett att endast ett par av rederier som utför transporter av fartyg som enbart går på gasolja. I övrigt går samtliga fartyg på tjockolja och gasolja. Gasoljan används dock vid in- och utgång i hamnar och under liggetid i hamn. Svavelhalten i tjockolja varierar från 1,5 procent till 4,0 procent, medan svavelhalten i gasolja varierar mellan 0,2 procent och 1,0 procent. Skillnaden i svavelinnehåll mellan dessa oljekvaliteter kan uppskattas till ca 20 kg/ton. Det är därför miljömässigt motiverat att bolaget vid beställning av fartygstransporter ställer krav på att dessa använder bränsle med låg svavelhalt. Merkostanden för att övergå från tjockolja till gasolja uppgår till ca 25 kr/kg svavel. Denna kostnad är enligt Naturvårdsverkets uppfattning inte orimlig.

GK

Hennes bostadsfastighet ligger vid Ybbarpsån och dricksvattenbrunnen på denna är belägen nära åkanten. Det har inte gjorts några relevanta undersökningar av hur utsläppen från bolagets anläggning påverkar vattenkvaliteten i brunnen. Ett haveri vid någon av bolagets fabriker eller i reningsverket med efterföljande utsläpp till Ybbarspån skulle vara en katastrof för vattenmiljön i ån och för vattenkvaliteten i brunnen. Risken för ett haveri eller att det annars sker ofrivilliga utsläpp till Ybbarpsån ökar i samma takt som bolaget utökar sin verksamhet. Enligt hänsynsreglerna skall den som orsakar en skada eller olägenhet ansvara för att förebygga eller avhjälpa den. Bolaget måste därför avhjälpa den olägenhet det innebär för henne och hennes familj att dagligen uppleva oro för att kvaliteten på deras dricksvatten med stor sannolik försämras.

Bemötanden

Bolaget har till bemötande av Naturvårdsverkets överklagande anfört bl.a. följande

Den metanol som bolaget använder som råvara övergår till bolaget först i och med att den levereras till bolagets cisterner i Höganäs hamn. Bolaget är dessförinnan inte ägare av metanolen. Eftersom köpet av metanol sker CIF (Cost Insured Freight) har bolaget inte någon kommersiell kontakt med rederiet. Bolaget kan därför inte betraktas som beställare eller upphandlare av de fartygstransporter det är fråga om i målet.

Bolaget har till bemötande av GKs överklagande anfört bl.a. följande

GKs fastighet är belägen vid Ybbarpsån drygt en mil nedströms Perstorps industriområde. Ybbarpsån passerar genom såväl Storarydsdammen som Östra Sorrödssjön och Västra Sorrödssjön innan den mynnar i Rönne å och där kommer i nivå med GKs fastighet.

Av rapporten ”Miljöförhållanden i Ybbarpsån nedströms Perstorp AB”, som på bolagets uppdrag utförts av Ekologgruppen i Landskrona AB, framgår bl.a. att det idag inte finns några uppgifter som indikerar störningar på organismlivet i Rönne å nedströms Ybbarpsåns utflöde, att det nedströms Sorrödssjöarna är svårt att skilja eventuell påverkan från bolagets verksamhet från påverkan av läckage från jordbruksmark, enskilda avlopp och lantbruksanläggningar, att det i Sorrödssjöarna och nedströms dem för flertalet parametrar är svårt att göra några direkta kopplingar till utsläppet från bolagets verksamhet, att påverkan på Rönne å generellt bedöms som liten och att utsläppsmängderna från bolagets verksamhet i förhållande till ämnestransporterna i Rönne å trots allt är förhållandevis små.

Med hänsyn till dels avståndet från bolagets anläggning till GKs fastighet, dels Ekologgruppens konstateranden, anser bolaget att GK inte berörs av verksamheten på ett sådant sätt att hon har rätt att överklaga miljödomstolens dom. GK har inte heller visat att det finns något orsakssamband mellan bolagets verksamhet och den påstådda kvaliteten på dricksvattnet i hennes brunn.

Om Miljööverdomstolen prövar GKs överklagande i sak motsätter sig bolaget att domen ändras enligt hennes yrkande.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Räddningsverket

Verket anser att miljöpåverkan och olycksrisker i samband med transporter till och från miljöfarliga verksamheter skall prövas i tillståndsärenden enligt miljöbalken.

Länsstyrelsen

Är det möjligt att i villkor reglera externa transporter?

Länsstyrelsen har inte överklagat domen och har tidigare i målet inte explicit ställt krav på transporterna i form av förslag till villkor för dessa. Detta innebär inte att länsstyrelsen anser att transportfrågan är av mindre betydelse. Länsstyrelsen har bl. a. med anledning av att ett antal överklagade domar inte avgjorts i högre instans avvaktat rättspraxis i vilken utsträckning det för en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet kan utfärdas villkor avseende externa transporter.

Omfattande transporter av råvaror och produkter sker till och från de olika Perstorpbolagens fabriker. Länsstyrelsen finner det rimligt att också transporternas miljöpåverkan utreds bättre och att en gemensam policy och en miljöanpassad transportplan för hela verksamheten i Perstorp upprättas och antas i framtiden.

Länsstyrelsen är beredd att stödja Naturvårdsverkets yrkande om prövotidsförordnande. Resultatet av en sådan utredning måste dock granskas noga innan det går att ta ställning till om eventuella ytterligare krav skall ställas på bolaget.

GKs överklagande

Miljöförvaltningen i Klippans kommun har för några år sedan undersökt vattnet i brunnen på GKs fastighet och då inte kunnat konstatera någon påverkan som kan hänföras till utsläpp från verksamheterna i de olika Perstorpsbolagen. Någon sådan påverkan kan enligt länsstyrelsens bedömning inte heller förväntas.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan om talerätt

Av 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken framgår att en dom får överklagas av den som domen angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot, dvs. av den som är sakägare.

Bolaget har genom miljödomstolens dom fått tillstånd att tillverka en viss mängd formalin. Processavloppsvattnet kommer att ledas till det reningsverk som finns inom industriområdet och därefter ut i Ybbarpsån. De ämnen som kommer från tillverkningen av formalin utgörs huvudsakligen av organiskt material och får i allt väsentligt betraktas som lätt nedbrytbara. Risken för att utsläppen efter rening skulle kunna få någon negativ inverkan på GKs fastighet och dricksvattenbrunnen på denna är försumbar. GK kan därför inte anses vara berörd av domen på ett sådant sätt att hon har rätt att överklaga den. Hennes överklagande skall därmed inte tas upp till prövning.

Målet i sak

Frågan om prövotidsförordnande m.m.

Naturvårdsverket har yrkat att bolaget, vid upphandling och beställning av transporter, skall ställa krav på att fartyg som transporterar råvara skall vara utrustade med NOx-katalysatorer och att svavelhalten i det fartygsbränsle som används inte får överstiga en viss nivå.

Det finns inte något stöd i miljöbalkens reglering och lagmotiv för att det normalt skulle vara motiverat att meddela villkor i ett tillståndsbeslut som skulle innebära ett slags indirekt reglering av transportsektorn (jfr. rättsfallet NJA 2004 s. 421). I den mån det är miljömässigt motiverat att åtgärder vidtas inom transportsektorn bör sådana krav riktas mot t.ex. fartygstillverkare, fartygsägare och bränsleproducenter. Miljööverdomstolen kommer därför fram till att Naturvårdsverkets yrkanden inte skall vinna bifall.

Villkor 8

I ansökan har bolaget redovisat bl.a. att transporter av råvaror och för produktionen nödvändiga produkter och ämnen sker med fartyg och lastbil. Metanol, som är den huvudsakliga råvaran, transporteras med fartyg till Höganäs hamn där lagring sker i cisterner. Den fortsatta transporten från hamnen till Perstorp sker med lastbil. Den ansökta produktionsvolymen kommer att kräva att dessa transporter sker kontinuerligt under veckans alla dagar, vilket innebär ca 14 lastbilstransporter per dygn. För lastbilstransporterna har även redovisats bl.a. lastgrad, val och bränsle och förarutbildning. Det sker inte några transporter av färdiga produkter från anläggningen i Perstorp. Transporterna av hjälpkemikalier och avfall är inte särskilt omfattande och ökningen av dessa kan betraktas som försumbar respektive marginell.

Bolaget har således tydligt redovisat vad det är för slags transporter och omfattningen av dessa. Transporterna får antas ge lägsta utsläpp till luft i anläggningens närområde; det finns inte något i utredningen som tyder på att det finns andra logistiska lösningar som skulle kunna ge mindre utsläpp till luft och utgöra ett realistiskt alternativ till de transporter som sker i dag. Villkoret avseende transportplan m.m. fyller därmed ingen funktion. Bolagets överklagande skall bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2005-01-20

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet

Anders Holmstrand, referent, miljörådet Rolf Svedberg och hovrättsassessorn Inge Karlström. Enhälligt.

_____________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Perstorp Formox AB, 556595-9862

Ombud: Advokaten SÅ,

SAKEN

Tillstånd enligt 9 kapmiljöbalken till befintlig och utökad produktion av formalin vid bolagets anläggning i Perstorps kommun, Skåne län

SNI-kod: 24.14-1

_____________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Perstorp Formox AB tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att årligen tillverka 350.000 ton formalin, räknat som 50 %-ig, vid bolagets anläggning i Perstorp.

Villkor för tillståndet

1. Om inte annat framgår av övriga villkor skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet uppgett eller åtagit sig.

2. Restgaser från tillverkningen av formalin skall renas genom katalytisk förbränning. Utsläppen till luft från formalinfabrikernas katalytiska förbränningsanläggningar får som riktvärde vid mätning ej överstiga 20 mg formaldehyd/Nm3. Utsläppen från formalinfabrikerna får inte överstiga 5 ton formaldehyd per år.

3. För utsläpp till vatten skall i tillämpliga delar gälla de villkor som miljödomstolen beslutat i dom den 2 september 1999 (M 310-99 m fl).

4. Buller från befintliga formalinfabriker får som riktvärde inte överstiga följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid närmaste bostäder:

55 dB(A) dagtid (kl 07.00-18.00), 50 dB(A) kvällstid (kl. 18.00-22.00) 45 dB(A) nattetid (kl. 22.00-07.00).

Under natten gäller dessutom att den momentana ljudnivån inte får överstiga 60 dB(A) vid bostäder.

5. Buller från formalinfabrik 6 får som riktvärde inte överstiga följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid närmaste bostäder:

50 dB(A) dagtid (kl 07.00-18.00), 45 dB(A) kvällstid (kl. 18.00 22.00) 40 dB(A) nattetid (kl. 22.00-07.00).

Under natten gäller dessutom att den momentana ljudnivån inte får överstiga 60 dB(A) vid bostäder.

6. Lagring av farligt avfall ska ske på betryggande sätt. Hantering får ej ske så att spill och läckage onödigtvis uppstår. Spill av råvaror, produkter och farligt avfall ska uppsamlas och tas omhand på lämpligt sätt.

7. Bolaget skall invalla fabriksplattan till fabrik 1 samt installera fast skumsläckningsanordning för fabrik 1 och 3 senast 2004-12-31. Den närmare utformningen av dessa skyddsåtgärder skall ske i nära samråd med Räddningstjänsten.

8. För alla transporter till och från verksamheten där bolaget beställer/upphandlar transporter skall gälla att bolaget till tillsynsmyndigheten skall inge en transportplan som är inriktad på att i möjligaste mån välja det transportsätt som bäst främjar en hållbar utveckling. Bolaget skall vidare årligen till tillsynsmyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla planens mål, liksom målen för kommande år.

Transportplanen skall inges senast den 1 oktober 2003.

Kontroll

Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas.

Delegerade frågor

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om den närmare utformningen av kontrollprogrammet.

Igångsättningstid

Det utökade tillståndet i denna dom skall ha tagits i anspråk senast vid utgången av år 2007.

Verkställighetsförordnande

Miljödomstolen förordnar att det i denna dom meddelade tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen.

Ej bifallna yrkanden

Miljödomstolen lämnar utan bifall Naturvårdsverkets yrkande om villkor och prövotidsförfarande med avseende på transporter.

TIDIGARE PRÖVNING

Verksamheterna inom Perstorps industriområde har prövats av Koncessionsnämnden och av Miljödomstolen i ett stort antal ärenden och mål.

Av intresse för denna ansökan är Koncessionsnämndens beslut 1988-07-13, nr 122/88. Koncessionsnämnden I ämnade i beslutet bolaget, som då organisationsmässigt var en del av Perstorp AB, tillstånd enligt miljöskyddslagen att utöka den årliga produktionskapaciteten av formalin från 185 000 ton till 250 000 ton. I samma dom lämnades tillstånd även till andra anläggningar inom Perstorp AB.

För tillståndet meddelades villkor. De som fortfarande är aktuella för formalinfabrikerna framgår av separat redogörelse.

Allmänt villkor

1. Om ej annat framgår av övriga villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att reducera vatten och luftföroreningar och andra störningar från omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med, vad bolaget i ansökningshandlingarna i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändring av produktionsprocess eller reningsförfarande får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Som förutsättning för länsstyrelsens godkännande skall gälla att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. (Villkorspunkt 1 i beslut nr 122/88)

Utsläpp till luft

Restgaser från tillverkningen av formalin skall renas genom katalytisk förbränning. Utsläppen till luft från vardera av formalinfabrikernas båda katalytiska förbränningsanläggningar får som riktvärde vid mätning ej överstiga 20 mg formaldehyd/Nm3. Utsläppen från formalinfabrikerna får inte överstiga 5 ton formaldehyd per år.

Halten formaldehyd i utsläppet från skrubbern vid blandningsstationen får som riktvärde vid mätning ej överstiga 200 mg/Nm3. Utsläppsmängden får ej överskrida 2 ton formaldehyd per år. (Villkorspunkt 10 i beslut nr 122/88)

Utsläppen av metanol får ej öka i förhållande till utsläppen under 1972. (Villkorspunkt 3 i beslut nr 212/77)

5. De sammanlagda utsläppen från verksamheten av formaldehyd, metanol och fenol får - vid mätpunkter på taken till byggnaderna 703 och 845 - som dygnsmedelvärden ej överskrida respektive 0,03 mg/m3, 15 mg/m3 och 0,2 mg/m3. (Villkorspunkt 5 i Koncessionsnämndens beslut nr 212/77 samt Koncessionsnämndens beslut nr 122/88)

I beslut nr 169/86 har Koncessionsnämnden förordnat att begränsningsvärdena enligt ovanstående villkorspunkt skall gälla vid mätpunkt på taket till byggnad 894 (Persgården).

Utsläpp till vatten

Miljödomstolen upphävde i dom 1999-09-02, M 310-99 m.fl. de provisoriska föreskrifter avseende utsläpp till vatten som Koncessionsnämnden beslutat om i tidigare ärenden och föreskrev ett antal villkor för utsläppet av vatten från avloppsreningsverket.

Buller

Buller från verksamheten skall begränsas så att det ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än 55 dB(A) dagtid (kl. 07.00 18.00), 50 dB(A) kvällstid (kl. 18.00-22.00) och 45 dB(A) nattetid. Under natten gäller dessutom att momentanvärdet ej får överstiga 60 dB(A). Om hörbara toner eller impulsljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A).(Villkorspunkt. 37 i beslut nr 212/77 samt beslut nr 122/88).

Avfall

Tillstånd till hantering av avfall inom och i anslutning till anläggningarna i Perstorp har lämnats i bl.a. beslut 1975 12 30, nr 154/75 och 1977 12 29, nr 212/77.

Lagring av avfall skall ske på betryggande sätt. Lagring får ej ske så att spill eller läckage onödigtvis uppstår. Spill och läckage skall uppsamlas. Fatupplag skall täckas och anordnas på hårdgjord yta i den utsträckning länsstyrelsen föreskriver samt även i övrigt skötas på det sätt länsstyrelsen bestämmer efter samråd med bolagen och hälsovårdsnämnden. (Villkorspunkt 7 i beslut 1975 12 30, nr 154/75 och villkorspunkt 44 i beslut 1977 12 29, nr 212/77).

Lagring och hantering av avfall skall ske på sådant sätt att damning ej uppkommer. (Villkorspunkt 8 i beslut 1975 12 30, nr 154/75).

ANSÖKAN

Yrkanden

Perstorp Formox Aktiebolag har hemställt om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att årligen tillverka 350 000 ton formalin, räknat som 50 % ig, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan med bilagor.

Bolaget har också hemställt om förordnande att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Bolaget har till utveckling av sin talan anfört bland annat följande.

Orientering

På Perstorps industriområde i Perstorps kommun bedrivs sedan mycket lång tid tillbaka industriell verksamhet. Sydsvenska Kemi AB har under 2001 förvärvat Perstorp AB samt Oxo Holding AB och utgör nu moderbolag för en internationell specialkemikoncern med Norden som bas. De operativa verksamheterna är organiserade i sex affärsområden; Perstorp Formox, Resins & Coating Intermediates, Performance Chemicals, Chemical Intermediates, Chemitec och Composites. Perstorp Formox omfattar formalinteknologi (formalinfabriker, produktionslicenser och en metalloxidfabrik).

Perstorp startade formalintillverkning 1905 av träsprit, som var en biprodukt vid "Skånska Ättikfabrikens" kolningsanläggning. Formalin blev en viktig råvara för tillverkning av pressmassor till plastindustrin, lackhartser för laminattillverkning (1917) och polyalkoholer för färgindustrin (1951). Fram till senare delen av 1950 talet framställdes formalin genom oxidation av metanol över silverkatalysator. År 1959 startades den första formalinfabriken där metalloxidkatalysator användes, vilket medförde en renare produkt i en mer energibesparande process. Därefter gick utvecklingen snabbt framåt ytterligare fyra fabriker byggdes och startades åren 1962, 1968, 1971 och 1996. Formalinfabrikerna är belägna centralt inom industriområdet.

Formalin används till stor del internt som råvara vid tillverkning av bl.a. polyalkoholer, bindemedel, härdplaster och vid tillverkning av lacker för tekniskt och dekorativt laminat.

För att tillgodose den ökade efterfrågan och behålla företagets position behövs en ökad årlig produktion.

Omgivnings och planförhållanden

Kommunen har 1991 02 20 antagit en översiktsplan för Perstorps kommun.

För Perstorps industriområde gäller områdesbestämmelser antagna 1987 01 30. De är reviderade 1987 02 27 och 1987 04 01.

Industriområdet omgärdas av en skyddszon på ca 500 m, bestående av skogsmark, utom mot norr där zonen är smalare.

Nuvarande och ansökt verksamhet

Verksamhetsbeskrivning

Bolaget har idag tillstånd att producera 250 000 ton (50 % ig) formalin per år. Denna ansökan avser tillstånd att producera 350 000 ton (50 % ig) formalin per år.

Vid nuvarande verksamhet tillverkas formalin i fem fabriker, som i sin tur är uppdelade på totalt elva reaktorsystem (produktionslinjer).

Råvarorna utgörs av metanol och luft. Därutöver används ett antal hjälpkemikalier.

Förbrukningen av metanol år 2000 samt beräknad förbrukning vid tillståndsgiven och ansökt produktion framgår av nedanstående tabell.

Utfall 2000 Nuvarande Ansökt

tillstånd produktion

Metanol, ton 113 225 145 000 200 000

Metanol tas in via Höganäs hamn och levereras med specialbyggda tankbilar från Perstorp Formox AB:s cisternområde i Höganäs till Perstorp.

I produktionen används el. Dominerande elförbrukare är blås maskiner och fläktar.

Förbrukningen av el år 2000 samt beräknad förbrukning vid tillståndsgiven och ansökt produktion framgår av nedanstående tabell.

År 2000 Nuvarande tillstånd Ansökt produktion

El 25,9 GWh 33 GWh 46 GWh

Formalinprocessen genererar ett stort värmeöverskott som används till att producera ånga till ångnätet.

Ångproduktionen år 2000 samt beräknad produktion vid tillståndsgiven och ansökt produktion framgår av nedanstående tabell.

År 2000 Nuvarande tillstånd Ansökt produktion

Ånga 125,8 GWh 150 GWh 220 GWh

Samtliga fem formalinfabriker är anslutna till ett slutet system av kyltorn. Kyltornsvatten används för kylning av reaktionsgaserna i adsorptionstornen. Från kyltornen sker en viss avblödning till industriområdets avloppsreningsverk. Någon termisk belastning på Yb- barpsån föreligger inte.

Renvatten erhålls från Perstorp Support AB:s renvattenverk. En del av renvattnet används som matarvatten till formalinfabrikens ångproduktion. För övrigt används renvatten huvudsakligen som processvatten (ingår i färdig produkt) och som spädvatten till kyltorn (pga. avdunstning).

Förbrukningen av renvatten år 2000 samt beräknad förbrukning vid tillståndsgiven och ansökt produktion framgår av nedanstående tabell.

År 2000 Nuvarande Ansökt tillstånd

tillstånd

Matarvatten 83 054 m3 110 000 m3/år 160 000 m3/år

Renvatten 235 982 m3 300 000 m3/år 420 000 m3/år

Totalt *

*inkl. matarvatten

Teknisk beskrivning

Nuvarande produktion

Råvaror och hjälpkemikalier

Nedan beskrivs aktuell hantering av råvaror och hjälpkemikalier. Vissa ändringar/ökningar i tillvägagångssätt, utrustning och lagervolym. kan dock bli aktuella på sikt.

För aktuell formalinprocess finns endast en aktuell syntesväg vid produktion av formalin, nämligen via metanol och luft. Det är således inte möjligt att substituera råvaran.

Metanol tas in via Höganäs hamn och levereras med specialbyggda tankbilar från Perstorp Formox AB:s cisternområde i Höganäs till Perstorp. Tankbilarna rymmer ca 42 ton metanol och framförs av chaufför som utöver lagstadgad ADR utbildning även har fått handhavandeutbildning för lastnings och lossningsförfarande av metanol.

I Perstorp lossas metanol på en modern lossningsplats som färdigställdes 2001. Lossningsplatsen är placerad inom den inhägnad som omger bolagets två stora lagringscisterner för metanol. Ytvatten samt eventuella spill eller läckage under lossningen leds till en säkerhetsbassäng som rymmer fordonets last. Vatten från säkerhetsbassängen pumpas till recipienten Ybbarpsån. Vid spill av metanol indikeras detta av gasdetektorer som stänger pumpen.

I samband med byggnationen av den nya lossningsplatsen installerades fast skumsläckningsutrustning för den ena metanolcisternen, samt för pumphus och tankbilens lossnings /lastningsplatta. Under 2002 planeras även den andra metanolcisternen att förses med fast skumsläckningsutrustning.

Direktkopplad nödtelefon till portvakten finns i anslutning till lossningsplatsen. Jordningsanordning som förreglar lossningspumpen finns också. Den invallade platsen används även för metanollastning av mindre tankbilar för leverans till kunder.

Metanol pumpas från tankbilen till två lagringscisterner om vardera 12 500 m3. Cisternerna har separata invallningar av betong som rymmer hela cisternvolymen. Området är inhägnat med två meter högt nätstängsel med låsta grindar. Cisternerna är försedda med dubbla överfyllnadsskydd där steg två förreglar lossningspumpen och därmed förhindrar inpumpning av ytterligare vara. Larm för överfyllnad går dels

lokalt och dels till formalinfabrikens kontrollrum. Avluftningen från metanolcisternerna är kopplade till formalinfabrikernas katalytiska förbränningsanläggningar. Avluftningsledningarna är skyddade med flamskyddsspärrar.

Metanol pumpas från lagringscisternerna direkt till resp. formalinfabriks reaktor, utan mellanlagring. På sin väg passerar den tre vägar och ett vattendrag (Ybbarpsån), allt beläget inom industriområdet. Passagen över en väg på "Polyolområdet" sker i tät rörkulvert under mark. Passagen över Ybbarpsån sker i rörkulvert ovan mark.

Passagen över de övriga två vägarna sker i rörgata ovan mark. Regelbunden tillsyn genomförs av rörledningsvägarna.

Den andra råvaran vid formalintillverkning är luft/syre.

Hjälpkemikalier

Natronlut används för pH justering i absorber och vid rengöring av cisterner och processutrustning. Natronlut hämtas till formalinfabrikerna 1 2 ggr/mån på specialtank (1,5 m3). Tanken lagerhålls i separat invallning i blåsmaskinshuset på formalinfabrik 1. Tanken lossas på tre fasta ställen inom formalinfabrikerna.

Natronlut (ca 50% ig) levereras i järnvägstankvagnar eller tankbilar och lossas vid någon av industriområdets två lossningsplatserna för natronlut. Vagnarna töms med bottentömning och pumpas till fyra cisterner, som är gemensamma för flera fabriker inom industriområdet. Tankarna är sammankopplade, invallade och försedda med högnivåvakter och överfyllnadsskydd.

Molybdenbaserad katalysator hanteras manuellt vid tömning och fyllning av reaktor. Erhålls från Perstorp Formox AB:s metalloxidfabrik i Perstorp. Därtill kommer platinabaserad katalysator till reningsanläggningarna.

Benzoguanamin är ett färglöst fast ämne och används som stabiliseringsmedel. Benzoguanamin transporteras till Perstorp med lastbil, hanteras på säck och satsas manuellt till formalinblandningstankarna.

Dowthermolja är en ljusgul vätska innehållande difenyloxid och bifenyl och används som värmeöverföringsolja/hetolja för reaktorkylning. Årligen behöver systemet fyllas på med 0,5 1 m3. Värmeöverföringsolja levereras till Perstorp med lastbil och lagras på uppmärkt plats vid byggnad 426.

Kyltornskemikalier används för att förhindra alg och bakterietillväxt i kyltornen. Kemikalierna satsas manuellt till kyltornen.

Tabell: Förbrukningen av hjälpkemikalier

Ämne Utfall år Beräknad för- Övrigt

2000 (ton) brukning vid

350 000

Årston (nu

vrande

tillstånd)

Natriumhydroxid (50 %-ig) 10,9 Ca 50 pH-justering

Molybdenbaserad katalysator 18,1 Ca 40 Katalysator

i processen

Platinabaerad katalysator 0 Ca 2 Katalysator

i renings-

anläggningar

Benzoguanimin 2,68 Ca 3 Stabiliserings-

medel

Värmeöve4rföringsolja/ 1 Ca 2 Reakorkylning

Hetolja

Smörjoljor 1,2 Ca 1,5 Smörjning

Kyltornskemikalier 1,48 Ca 3 Kyltorn

Natriumklorid 3 Ca 6 Avhärdning

processvaten

F2, 4 och 5

Övrigt

Formalinfabrikerna

Formalin tillverkas i Perstorp i fem befintliga formalinfabriker, som i sin tur är uppdelade på totalt elva reaktorsystem (produktionslinjer). De produktionsvolymer som resp. formalinfabrik kan bidraga med anges nedan:

Fl: Ca 26 000 ton formalin (50% ig)/år (system 1, (2), 3, 4)

F2: Ca 50 000 ton formalin (50% ig)/år (system 6,14)

F3: Ca 45 000 ton formalin (50% ig)/år (system 9,10)

F4: Ca 62 000 ton formalin (50% ig)/år (system 11,12)

F5: Ca 63 000 ton formalin (50% ig)/år (system 13)

Driften sker kontinuerligt. Antal anställda som arbetar vid formalinfabrikerna är för närvarande 18 personer.

Fyra av formalinfabrikerna ägs av Perstorp Formox AB, men en (formalinfabrik 1 /Fl) har nyligen sålts (2001 12 14) till Almgren & Palm AB via Perstorp Chemitec Resin AB, enligt ett krav från EU. Verksamheten vid formalinfabrik 1 drivs dock i sin helhet av Perstorp Formox AB.

Formalin används till stor del internt som råvara vid tillverkning av bl. a. polyalkoholer, bindemedel, härdplaster och vid tillverkning av lacker för tekniskt och dekorativt laminat.

Den planerade expansionen omfattar bl. a byggnation av en ny formalinfabrik (F6), samt utbyggnader/förbättringar i befintliga fem formalinfabriker. Som ett första steg kommer troligen kapacitetsökning via utbyggnader i befintliga fabriker. Byggnation av formalinfabrik 6 planeras ske tidigast 2004 med idrifttagning 2005.

Process

Vid tillverkning av formalin utgår man ifrån råvarorna metanol (CH30H) och luft (syre). Metanol förångas och blandas med luft. Syre till processen fås genom att luft, dels från atmosfären och dels ett flöde som recirkuleras i fabriken, blåses genom reaktorsystemet.

Därefter leds gasblandningen in i en reaktor innehållande molybdenbaserad katalysator.

Oxidationen av metanol sker enligt nedanstående reaktionsformel:

CH3OH + 1/2 O2 > HCHO + H2O

Metanol Syre Formaldehyd Vatten

Formalinprocessen kan beskrivas enligt följande:

Metanolinmatningssystem :

Metanol pumpas från metanollagringscisterner till formalinfabrikerna.

Luftsystem:

Blåsmaskiner förser systemet med luft och reglerar syrehalten till rätt nivå.

Metanolförångare:

Metanol tillförs metanolförångaren, som förångar metanol i luftströmmen och värmer processgasen för reaktorn. Förångning sker genom direkt förångning, luftvärmeväxling samt genom att cirkulera varm formalin från absorptionstornen genom antingen spiralvärmeväxlare eller lamellvärmeväxlare. När metanol förångas, så värms processgasen upp till en temperatur omkring 120 0C. Metanolhalten i processgasen ligger mellan 4 11%. För att undvika explosiv blandning, så regleras syrehalten till 11% genom att recirkulera syrefattig restgas från processen.

Reaktorn och kylning av reaktorn:

Metanol luftblandningen transporteras vidare till reaktorn, där reaktion sker mellan metanol och luften syre i kontakt med metalloxidkatalysatorn i reaktorns tuber. I reaktorn uppvärms processgasen till startreaktionstemperatur (255 300 0C). Reaktionstemperaturen ökar till 350 450 0C innan gasen åter kyls ner och lämnar reaktorn (250 300 0C).

Reaktionen är exoterm (avger värme) och temperaturen kontrolleras genom att cirkulera en värmeöverföringsolja (hetolja) på reaktorns mantelsida. Värmeöverföringsoljan är högkokande med en kokpunkt på cirka 257 0C. Reaktionsvärmet som bildas vid den exoterma reaktionen transporteras med värmeöverföringsoljan till en kondensor där värmet återvinns genom ångproduktion. Ångan som produceras levereras ut på industriområdets ångnät.

Gaskylning

Processgasen från reaktorn innehåller formaldehyd och vatten, samt små mängder metanol, dimetyleter och kolmonoxid. Processgasen transporteras till en gaskylare/gasvärmeväxlare, där den varma gasen från reaktorn värmer upp ingående gasblandning till reaktorn. Samtidigt erhålls en kylning av processgasen som går vidare till absorptionstornet.

Absorptionstorn/absorber:

Processgasen leds slutligen till ett absorptionstorn, där formaldehydgasen absorberas i vatten till formalin, genom att en kontaktyta skapas mellan processvatten och processgas. Genom att variera flödet av ingående processvatten genom absorptionstornet kan man erhålla olika formalinkoncentrationer mellan 37 55 viktsprocent. Formalin tas ut ur botten av absorptionstornet och pumpas till lagercistern. Dagliga analyser/kontroller säkerställer kvaliteten på färdigvaran.

Absorptionstornet kyls med kylvatten från ett slutet system med kyltorn. Kontroll sker av kyltornens temperatur, flöde och nivå.

Restgasförbränning:

Restgasen från absorptionstornet delas upp och cirka två tredjedelar recirkuleras till pro-cessen. Resten avleds till den katalytiska restgasförbränningsanläggningen (ECS/Emission Control System), där den renas.

Utbytet av formaldehyd ligger normalt mellan 91 94% av teoretiskt värde. Omsättningen av metanol är omkring 99%.

Processtyrning

Processen styrs och övervakas kontinuerligt av processoperatörer som till sin hjälp har ett avancerat datoriserat styrsystem som styr flöden, tryck och temperaturer och som ger larm alternativt ingriper om värden ligger utanför fasta givna acceptansgränser.

Ett säkerhetssystem finns inbyggt i processen som aktiveras och stannar ner fabriken till en säker nivå om värdet för flöde, tryck eller temperatur hanmar utanför absolutvärdet för acceptans. Det innebär bl.a. att metanolventilen automatiskt stängs och metanoltillförseln avbryts. I vissa fall stängs även blåsmaskinerna och syretillförseln stoppas. För att återgå till normaldrift ska orsaken till avbrottet undersökas och säkerhetssystemet måste "låsas upp" från kontrollrummet.

Sprängbleck och säkerhetsventiler finns inmonterade för att ytterligare säkra upp för personal, miljö och utrustning.

Färdigvaruhantering och lager

Formalinlösningen pumpas från formalinfabrikerna till cisternområde Sirihof där ett flertal lagercisterner för bl.a. formalin är belägna. På sin väg passerar den två vägar och recipienten Ybbarpsån inom Perstorp AB:s industriområde. Alla passagerna sker i rörgata ovan mark.

Formalin lagras i invallade tankar med kontinuerlig omrörning och temperaturkontroll. Eftersom formalin lätt polymeriserar till paraformaldehyd är det viktigt att rätt temperatur upprätthålls i lagringscisternerna och att omrörare fungerar. Cisternerna är försedda med uppvärmning, nivåvisning och överfyllnadsskydd, som ger larm bl.a. till kontrollrum i formalinfabriken. Avluftningen från formalincisternerna sker genom pendelledning som sammanbinder tankarna, som även är försedda med tryck/vakuumventiler. Formalin från formalinfabrikerna pumpas kontinuerligt in i cisternerna och därifrån vidare som råvara till polyolfabrikerna (Perstorp Specialty Chemicals AB).

I anslutning till formalinfabrikerna finns även en formalinhanteringsanläggning i vilken olika koncentrationer av formalin blandas. I anläggningen finns ett antal blandningstankar som är anslutna till en våtskrubber, som i sin tur är ansluten till katalytisk förbränning. Vid formalinhanteringsanläggningen sker även lastning för leverans i tankbil. Formalinhanteringsanläggningen tillhör Perstorp Formox AB, men blandningstankar och utlastningsstation har nyligen övergått till extern ägare (Almgren & Palm AB), via Perstorp Chemitec Resins AB. Huruvida utrustningen i framtiden kommer att återgå till Perstorp Formox AB:s ägo är i nuläget oklart, men möjligheten kan finnas. Detta gäller även för ett antal av de formalinlagertankar som är belägna på Sirihof, som också nyligen övergått till extern ägare (5 st.).

Reningsanläggningar

Kata1ytisk restgasförbränning

Stora luftmängder omsätts i formalinprocessen. Av total luftmängd till reaktorn recirkuleras ca 70 %, medan resten leds till en katalytisk restgasförbränning. De ämnen som måste elimineras är främst flyktiga organiska substanser såsom formalin, metanol och dimetyleter. Därtill kommer kolmonoxid. Den katalytiska förbränningen sker vid 450 550oC och medför en total oxidation av de organiska substanserna till koldioxid och vatten.

Katalysatorn består av en aluminiumbärare belagd med platina, där platina är det aktiva substratet. Katalysatorn, som är i form av små kulor, läggs i en bädd i reaktorn. Restgasen leds genom katalysatorbädden, varvid de organiska substanserna förbränns.

Huvuddelen av energin som frigörs vid förbränningen tillvaratas i en ånggenerator där förbränningsgaserna värmeväxlas mot vatten varvid gaserna kyls och ånga produceras. Producerad ånga levereras ut på industriområdets ångnät.

Vid uppstart måste ingående restgas förvärmas för att förbränningen ska komma igång. När väl förbränningen är igång är restvärmen efter ånggenereringen tillräcklig för att utgående förbränningsgaser ska förvärma ingående restgaser.

Till de fem fabrikerna är sammanlagt tre katalytiska restgasförbränningsanläggningar kopplade. Fabrik 1 och 3 är kopplade till förbränningsanläggning FXL 40, fabrik 2 och 4 är kopplade till förbränningsanläggning FXL 41 och fabrik 5 har en separat förbränningsanläggning, FXL 45. Till förbränningsanläggning FXL 40 alternativt FXL 41 leds även avluftning från formalincisterner samt lastningsstationer för formalin och myrsyra. Avluftningar från metanolcisternerna, är anslutna till FXL 40 och 41. Restgasflöde till förbränningsanläggningarna är ca 14 000 Nm3 /h till anläggning FXL 40, ca 20 000 Nm3/h till FXL 41 och ca 12 000 Nm3 /h till FXL 45.

Avloppsreningsverket

Avblödningsvatten från kyltornen och ytvatten/tvättvatten från reaktorplattor avleds till industriområdets interna avloppsreningsverk. Detta gäller även för sanitärt avloppsvatten från Perstorp Formox AB:s anläggningar. Därtill kommer regnvatten från invallning på cisternområde Sirihof samt ev. tvättvatten, som pumpas till avloppsreningsverket efter kontroll

Även formalinhanteringen med sina blandningstankar och utlastningsplats för formalin är ansluten till avloppsreningsverket. Rent ytvatten avleds till recipienten Ybbarpsån.

Framtida produktion

Planerad expansionen av formalinproduktionen omfattar bl.a. byggnation av en ny formalinfabrik (F6), samt utbyggnader/förbättringar i befintliga fem formalinfabriker.

Byggnation och placering

En ny fabrik "Formalinfabrik 6" kommer att byggas i anslutning till övriga fem formalinfabriker. För närvarande finns tre placeringsalternativ, varav det som markerats i bilaga 2 är mest sannolikt. Den slutliga placeringen är ännu inte fastställd.

Som ett första steg kommer troligen kapacitetsökning via utbyggnader i befintliga fabriker. Byggnation av formalinfabrik 6 planeras ske tidigast 2004 med idrifttagning 2005.

Formalinlösningen pumpas från formalinfabrikerna till cisternområde Sirihof.

Produktionen bedrivs kontinuerligt.

Utsläpp till luft

Beräknade utsläpp till luft anges i tabellen nedan.

Ämne Utfall Beräknat Beräknat

år 2000 utsläpp vid utsläpp vid

(ton) 250 000 årston 350 000 årston

(nuvarande (ansökt

tillstånd) produktion)

Dimetyleter 9,88 20 25

Formaldehyd 1 2,5 3,5

Formaldehyd lagring 0,7 1 1

Metanol 1,37 3 3,5

Kolmonoxid CO 28 40 55

Kväveoxid NO 0,93 1,5 2

Kvävedioxid NO2 0,27 0,5 0,7

Värmeöverföringsolja/ 0,5 1 1

Hetolja*

* Utsläpp sker främst i samband med reparationsarbete. Nuvarande årliga förbrukning uppgår till omkring 1 ton.

För rening av utsläppen till luft finns tre anläggningar för katalytisk förbränning. En fjärde anläggning kommer att uppföras för rening av restgaser från formalinfabrik 6.

Utsläpp till avloppsreningsverket

Beräknade utsläpp från formallinfabrikerna till det interna avloppsreningsverket anges i tabellen nedan.

Ämne Utfall år Beräknat ut- Beräknat ut-

2000 släpp vid släpp vid

250 000 årston 350 000 årston

(nuvarande (ansökt

tillstånd) produktion)

kg TOC/dygn 13 Ca 20 Ca 25

ton TOC/år 5 Ca 7 Ca 9

Flöde m3/dygn 23 Ca 30 Ca 38

Flöde m3/år 8 485 Ca 12 000 Ca 14 000

Därtill kommer utsläpp från kyltornen till avloppsreningsverket.

Vattenburna utsläpp renas i Perstorp Support AB:s avloppsreningsverk som behandlar samtliga avloppsvattenflöden från fabrikerna inom industriområdet. Avloppsreningsverket redovisas i den tekniska beskrivningen.

De slutliga villkoren för utsläppen från avloppsreningsverket meddelades av Miljödomstolen i dom 1999 09 02. Bolaget bedömer att utsläppen vid den ansökta verksamheten ryms inom avloppsreningsverkets kapacitet.

Buller

Bullernivån från formalinfabrikernas cirka 118 bullerkällor beräknades 2001 i tre kontrollpunkter. Vid närmaste bostadsbebyggelse erhölls härvid nivåer på 40 42 dBA, som kunde härledas till formalinfabrikernas verksamhet.

Den externa bullerkonsult som genomfört tidigare bullerkarteringar har lämnat ett nytt förslag till ljuddämpning på 15 ljudkällor för formalinfabrikerna. Förslagen kommer att utvärderas av Perstorp Formox AB och efter hand inarbetas i fabrikernas handlingsprogram.

Uppfyllandet av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken

Kunskapskravet enligt 2 kap 2

Formalinfabrikerna har varit i drift sedan många år. Bolaget har därför hunnit skaffa sig ingående kunskaper och erfarenheter rörande deras drift och påverkan på miljön. Drift och underhåll sköts av personal med stor kompetens och lång erfarenhet av dessa eller liknande anläggningar. När bolagets egna resurser inte räcker till anlitas utomstående expertis. Bolaget anser därför att det uppfyller kunskapskravet i 2 kap 2 § miljöbalken.

Verksamheten är certifierad enligt ISO 14001 sedan 1999.

Skyldigheten att vidta skyddsåtgärder enligt 2 kap 3 §

Bolaget anser sig ha vidtagit de utsläppsbegränsande åtgärder samt åtagit sig de utredningar som är rimliga att kräva för den ansökta verksamheten.

Lokalisering enligt 2 kap 4 §

Verksamheten bedrivs inom ett område som sedan länge används som industriområde och är planlagt för detta ändamål. Närheten till de fabriker som använder formalin i sin produktion och hela den struktur som koncernens verksamhet medför att något alternativ till den nuvarande lokaliseringen inte kan komma ifråga.

Transportmöjligheterna till och från anläggningen är goda. Transporter till och från anläggningen sker på allmänna vägar som har ett så stort trafikflöde, att det inte nämnvärt påverkas av bolagets transporter.

Hushållning med råvaror och energi enligt 2 kap 5 §

Bolaget bedriver kontinuerligt ett arbete med att effektivisera användningen av råvaror och energi.

Överskottsvärmen förs bort från processen i form av ånga. Ångan leds ut på industriområdets ångnät. Ångproduktionen medför inga utsläpp och den motsvarade under 2000 energivärdet i 11.000 ton eldningsolja.

Avfallet källsorteras sedan 1991/1992. En del av avfallet förbränns.

Kemikalier enligt 2 kap 6 §

Det är inte möjligt att byta ut råvarorna eftersom det endast är möjligt att tillverka formalin med metanol och luft.

Tillämpning av 16 kapmiljöbalken

Tidsbegränsning av tillståndet enligt 16 kap 2 §

Bolaget anser inte att det finns behov av att tidsbegränsa ett tillstånd för verksamheten. Denna är varken så omfattande eller medför sådan miljöpåverkan som enligt förarbetena till miljöbalk en kan ge anledning till en tidsbegränsning.

Efterbehandling och andra återställningsåtgärder enligt 2 kap 8 § och 16 kap 3 §

Industriell verksamhet har förekommit på platsen sedan flera decennier tillbaka. I marken runt fabriken kan viss markförorening av formalin, metanol och hetolja föreligga. Föroreningarna är dock inte av sådan art att det i nuläget finns något behov av sanering. Den ansökta verksamheten bedöms inte heller försvåra en eventuell framtida sanering. Bolaget anser därför att föreskrifter om efterbehandling inte behöver meddelas i ett tillstånd till verksamheten.

Anledning att föreskriva att bolaget skall ställa säkerhet för efterbehandlingskostnader finns enligt bolagets uppfattning inte heller.

Gällande planer enligt 16 kap 4 §

Den ansökta verksamheten överensstämmer med de för området gällande områdesbestämmelserna. Verksamheten strider inte heller mot bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken om hushållning med mark och vattenområden.

Miljökvalitetsnormer enligt 16 kap 5 §

Verksamheten bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids.

Efterlevnaden av tidigare tillstånd enligt 16 kap 6 §

Bolaget har sig veterligt inte underlåtit att följa i tidigare tillståndsbeslut meddelade villkor för verksamheten.

Behov av andra anläggningar enligt 16 kap 7 §

Verksamheten bedrivs inom ett väl etablerat område med utbyggd vatten och elförsörjning och med tillräcklig tillgång till transporter.

Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvenserna för omgivningen av verksamheten redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Sammanfattningsvis kan anges att utsläppen till både luft och vatten är små. Formalinfabrikerna ger inte någon termisk belastning på Ybbarpsån.

Säkerhetsrapport

Säkerhetsrapporten är upprättad pg a krav i följande lagstiftning:

1. SFS 1999:381 Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

2. SFS 1999:382 Förordning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

3. SRVFS 1999:5 Statens Räddningsverks föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 4. AFS 1999:5 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor

Säkerhetsrapportens utformning följer kraven i 1 4 ovan.

Formalinfabrikerna omfattas av den högre kravnivån pga. hanteringen av metanol och formalin.

Tabell: Maximal mängd farliga ämnen som kan förekomma vid ett och samma tillfälle vid ansökt produktion, dvs. 350 000 ton formalin (50% ig)/år.

Ämne Kategori Maximal Högre/ Fabrik

mängd lägre

kravnivå

Metanol Giftigt 20 000 ton 5000/500 Formalin-

(enl. del 1 i Mycket - högre ton fabriker

Förordningen) Brandfarligt kravnivån

Formalin Giftig 3 200 ton 200/50 Formalin-

37-50 % - högre ton fabriker

kravnivån

Sammanfattning av de största riskerna:

• Gasmoln: Utsläpp av formaldehyd eller hetolja.

• Ybbarpsån: Utsläpp av formalin eller hetolja

• Brand: Brand vid lossning/lastning av metanol.

Brand i formalinfabrik.

Brand i lagringscisterner för metanol eller formalin.

Sammanfattning av de viktigaste förebyggande och skadebegränsande åtgärderna:

Samtliga formalinfabriker har inbyggda säkerhetssystem som stoppar driften och bryter ev. händelsekedjor.

Säkerhetsdamm med kontinuerlig TOC och pH kontroll för utsläpp till Ybbarpsån. "Miljöbro" (skydd mot läckage från rörledningar) över Ybbarpsån.

Fyra formalinfabriker har invallade fabriksplattor och tre har fast installerat skumsprinklersystem. (På sikt kommer alla fabriker att utrustas på liknande sätt).

Restgas från absorptionstornet avleds till den katalytiska restgasförbränningsanläggningen där rening sker.

Förslag till slutliga villkor

Bolagets förslag till slutliga villkor för den ansökta verksamheten redovisas nedan.

2. Restgaser från tillverkningen av formalin skall renas genom katalytisk förbränning. Utsläppen till luft från formalinfabrikernas katalytiska förbränningsanläggningar får som riktvärde vid mätning ej överstiga 20 mg formaldehyd/Nm'. Utsläppen från formalinfabrikerna får inte överstiga 5 ton formaldehyd per år.

3. För utsläpp till vatten skall i tillämpliga delar gälla de villkor som miljödomstolen beslutat om den 2 september 1999 (M 310

4. Buller från befintliga formalinfabriker får som riktvärde inte överstiga följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid närmaste bostäder:

55 dB(A) dagtid (kl 07.00-18.00), 50 dB(A) kvällstid (kl. 18.00 22.00) 45 dB(A) nattetid (kl. 22.00-07.00).

Under natten gäller dessutom att den momentana ljudnivån inte får överstiga 60 dB(A) vid bostäder.

5. Buller från formalinfabrik 6 får som riktvärde inte överstiga följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid närmaste bostäder:

50 dB(A) dagtid (kl 07.00-18.00), 45 2W kvällstid (kl. 18.00 22.00) 40 dB(A) nattetid (kl. 22.00-07.00).

Under natten gäller dessutom att den momentana ljudnivån inte får överstiga 60 dB(A) vid bostäder.

Kontroll

För kontroll av verksamheten finns ett kontrollprogram fastställt av länsstyrelsen. Därutöver kontrolleras verksamheten i enlighet med bestämmelserna om egenkontroll samt i enlighet med certifieringen enligt ISO 14001.

YTTRANDEN

Räddningsverket

Räddningsverket har inget att erinra mot att tillstånd lämnas till den utökade verksamheten.

Räddningsverket yrkar att sökandens åtaganden att invalla fabriksplattan till fabrik 1 samt installera fast skumsläckningsanordning för fabrik 1 och 3 senast 2004 skall föreskrivas genom särskilt villkor.

Räddningsverket förutsätter att den närmare utformningen av dessa skyddsåtgärder sker i nära samråd med Räddningstjänsten i Perstorp.

Länsstyrelsen i Skåne län

I den utökade verksamheten kommer emissionerna av flyktiga organiska föreningar att öka. Ökningen är dock marginell och det samlade utsläppet bedöms inte medföra någon olägenhet av betydelse lokalt eller regionalt. Bolaget föreslår att nu gällande villkor för dessa utsläpp även fortsättningsvis bör kunna gälla vid den högre produktionsnivån.

Formalinfabrikernas påverkan på såväl internt avloppsreningsverk som recipient är inte särskilt omfattade. Avloppsvattnet är biologiskt lätt nedbrytbart. I den utbyggda verksamheten kommer utsläppen till avloppsreningsverket att öka marginellt. Ybbarpsån kommer inte att belastas termiskt med kylvatten från fabrikerna då samtliga formalinfabriker är anslutna till ett slutet system av kyltorn. Bolaget föreslår att de villkor som meddelats av miljödomstolen den 2 september 1999 (M 310 m. fl.) skall gälla i tillämp-liga delar. Länsstyrelsen finner inte skäl föreligga för att motsätta sig eller skärpa villkorsförslagen gällande begränsning av såväl utsläppen till luft som utsläppen till vatten. Även bolagets förslag till åtgärder för begränsning av buller och villkor bedöms som acceptabla. Avfallet källsorteras och omhändertas på ett godtagbart sätt. Länsstyrelsen bedömer att den till ansökan bifogade säkerhetsrapporten innehållsmässigt uppfyller kraven i gällande lagstiftning samt att bolaget arbetar seriöst och ingående med frågor som rör riskhantering och säkerhet. Det bör dock krävas att samliga fabriker snarast invallas och förses med fast skumsprinklersystem. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken uppfylls. De av bolaget föreslagna villkoren samt i ansökan i övrigt gjorda åtaganden bedöms som tillräckliga för att begränsa miljöpåverkan i den utbyggda verksamheten vid formalinfabrikerna. Länsstyrelsen har inget att erinra mot att sökt tillstånd beviljas.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverkets yttrande i detta ärende avser endast transporterna,

Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling. Enligt förarbetena till balken (prop. 1997/98:45, del 2, sid. 8), kan ett villkor som grundar sig på bal-ken avse vad som helst som gagnar en ekologiskt hållbar utvecklig. Naturvårdsverket anser att det är viktigt att en prövning av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken inte bara omfattar utsläppen från verksamheten utan också effekterna av verksamheten i ett vidare miljöperspektiv. Detta innebär enligt verkets mening att miljöpåverkan från transporterna bör ingå i prövningen.

Bolaget har hittills inte ställt särskilda miljömässiga krav på transporter. Naturvårdsverket anser att bolaget i möjligaste mån bör ställa sådana krav i samband med upphandlingar av sina transporter så att miljöpåverkan från transporterna kan minskas. Detta innebär att man bör kunna ställa krav på fartygen att de har reningsteknik för att minska utsläpp av kväveoxider samt att oljan innehåller en högsta halt svavel.

Verket anser att bolaget givit en bra beskrivning av transportsituationen och den miljöpåverkan denna kan ge upphov till. Av bolagets redovisning framgår att vägtransportören beaktar miljöaspekter såväl vid val av sina fordon som bränslevalet och att även chaufförerna fått en miljöutbildning.

Bolaget har dock inte föreslaget några åtgärder eller villkorsförslag för att minska miljöpåverkan från transporterna. Av redovisningen framgår att både fartygen och lastbilarna går tomma på vissa sträckor.

Enligt verket bör bolaget undersöka vilka möjligheter som finns för bolaget att påverka denna situation så att lastgraden kan ökas. Exempelvis bör bolaget undersöka vilka möjligheter till samordning som finns med andra företag i närheten så att bilarna inte går tomma.

Vad gäller använda fordon anges i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen bl.a. att nya lastbilar skall uppfylla vissa krav vid angivna tidpunkter. Nya lastbilar måste idag uppfylla kraven för miljöklass 2000 ("EURO 3"). Fr.o.m. oktober 2006 skall de uppfylla kraven för miljöklass 2005 ("EURO 4").

Naturvårdsverket anser att det är angeläget att lastbilstransporter sker med modernast möjliga fordon. Med en ökad efterfrågan bör introduktionen av lastbilar som uppfyller miljöklass 2005 kunna. tidigareläggas jämfört med de absoluta kraven för miljöklass 2005.

Av uppgifterna avseende transportören framgår att transportören kontinuerligt minskar fordonsparkens emissioner genom utbyte av fordon till nyare modeller. Det är positivt enligt verket. Bolaget bör även för lastbilstransporterna ställa miljökrav t.ex. fordonskrav och bränslekrav.

Naturvårdsverket finner mot ovanstående bakgrund att det inte är orimligt att det föreskrivs vissa tidpunkter när lastbilstransporterna skall ske med bilar som uppfyller miljöklass 2000 respektive miljöklass 2005. Biltransporterna bör vidare ske med användning av diesel MK 1 eller bättre.

Vad gäller fartygstransporterna använder bolaget för närvarande fartyg som normalt inte har katalysatorer för reduktion av NOx utsläppen och som använder brännolja med en svavelhalt mellan 1 och 2 %. Vad gäller S halt i bränsle till fartyg bör det krävas att den inte i något fall är högre än den som enligt förordningen. (1998:946) om svavelhaltigt bränsle gäller i Sverige för användning av tung eldningsolja, dvs. 0,8 %.

Naturvårdsverket föreslår att följande villkor skall gälla för bolagets transporter:

NV I. För alla transporter till verksamheten och de från verksamheten där bolaget genomför/beställer/upphandlar transporterna gäller att bolaget för genomförande/beställning/upphandling av dessa transporter skall ta fram en handlingsplan som är inriktad på att välja det transportsätt som bäst främjar hållbar utveckling. Planen skall inom sex månader från lagakraftvunnet beslut inges till tillsynsmyndigheten.

I handlingsplanen skall redovisas hur bolaget vid genomförande/beställning/upphandling av transporter avser att ställa krav på:

• val av transportmedel (lastbil, tåg, fartyg)

• det valda transportmedlets tekniska standard beträffande motorer och reningsutrustning,

• hög lastgrad, korta transportsträckor samt möjligheter till returtransporter,

• kvaliteten på använda drivmedel,

• utbildning av chaufförer i miljövänligt körsätt

för att därigenom sammantaget på bästa sätt främja en hållbar utveckling

Bolaget skall till tillsynsmyndigheten årligen redovisa sina erfarenheter från föregående år av användningen av handlingsplanen för transporter samt målen för kommande år. Vidare skall bolaget redovisa en beräkning av hur stor bränsleförbrukningen och hur stora utsläppen under föregående år varit från transporterna till och från verksamheten.

Med stöd av 22 kap 25 § miljöbalken överlåter domstolen till tillsynsmyndigheten att fastställa de ytterligare villkor som kan behövas för att säkerställa att bolagets handlingsplan för genomförande/beställning/upphandling av transporter på bästa sätt främjar en uthållig utveckling.

NV II. Bolaget skall fr.o.m. den 1 januari 2004 vid upphandling/beställning av sina fartygstransporter ställa krav på att svavelhalten i fartygsbränslet inte överstiger 1,0 %.

NV III. Bolaget skall under en prövotid närmare utreda möjligheterna att vid upphandling/beställning av fartygstransporter ställa krav på att fartygen som transporterar metanol har NOx-katalysatorer.

I en sådan utredning bör redovisas de tekniska, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att ställa krav på sådana katalysatorer. Resultatet av utredningen skall inlämnas till Miljödomstolen senast före utgången av år 2004.

Plan och miljönämnden i Perstorps kommun

Plan- och miljönämnden tillstyrker bolagets ansökan.

Nämnden konstaterar att företaget/företagen inom fd. Perstorp Ab:s verksamhetsområde har ett relativt betydande transportarbete på såväl Rv. 21, Risebergsvägen och Bruksvägen. Risebergsvägen har i sin östra kant en smal ca 8-20 m skyddszon/parkmark och därefter villakvarter. Bruksvägen har likartade förhållanden. Risebergsvägen och Bruksvägen har betydande lutning. På sikt bör det samlade transportarbetet till och från industriområdet studeras.

GK, har i en efter yttrandetidens utgång till Miljödomstolen inkommen skrift uttalat farhågor för försämrad vattenkvalitet i Ybbarpsån och motsatt sig bifall till bolagets ansökan.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Räddningsverket

Formox medger att åtagandena föreskrivs genom särskilt villkor. Formox medger att samråda med Räddningstjänsten.

Länsstyrelsen i Skåne län

Formox har i sin kompletteringsskrift åtagit sig att under 2003 och 2004 invalla fabriksplattan till fabrik 1 samt installera fast skumsläckningsanordning för fabrik 1 och 3.

Naturvårdsverket

Transportverksamhet har på senare år kommit att bli föremål för utredningsförfarande i vissa miljöbalksmål . Formox känner inte till något mål där externa transporter villkorsreglerats. Skälet till detta är bl.a. verksamhetsövarens bristande möjligheter att påverka samt styra och kontrollera allmänt utformade hänsyn som exempelvis "transporter skall genomföras med ett körsätt som främjar en god hushållning med energi". Detsamma kan anses gälla målet att "det transportsätt skall användas som bäst främjar en uthållig utveckling". Det är riktigt att det i förarbetena anges att ett villkor som grundar sig på miljöbalken kan avse vad som helst som gagnar en ekologiskt hållbar utveckling. Det måste dock också noteras att det även anges att villkor skall vara konkreta och exakta bl.a. för möjligheten att utöva en effektiv tillsyn och utdöma straff (sid. 171 del 1 i förarbetena). Vad detta innebär kan utläsas på sid. 8 att "det kan t.ex. av resurshushållningsskäl föreskrivas att en viss andel av "råvaran" skall vara återvunnet material eller föreskrivas villkor som syftar till att avfallsproduktionen minskar". Dessa exempel visar att lagstiftaren avsett att villkor kan föreskrivas i frågor där verksamhetsutövaren har ett faktiskt inflytande i frågan. Formox vill i denna fråga även åberopa Miljödomstolens domar 2002 10 04 i mål M 239 01 och 2002 10 15 i mål M 444 01.

EU har på senare år drivit ett kraftfullt arbete med målet att skapa förutsättningar för alltmer miljöanpassade drivmedel och bränslesnåla motorer. För närvarande pågår, mycket omfattande investeringar på raffinaderierna i syfte att klara de miljöspecifikationer som gäller för drivmedel fr.o.m. år 2005.

För det fall särskilda krav i tillståndsmål rörande bränsleval erfordras, bör det ske i takt med att tillgången på marknaden säkerställs genom de övergripande styrningar som följer av EU- direktiven.

Det är dessutom Formox uppfattning att villkor för emissioner skall föreskrivas för den verksamhet där de uppstår och direkt kan påverkas. Utsläpp från transporter bör därför regleras genom föreskrifter för transportsektorn liksom utsläpp från jordbruket bör regleras genom föreskrifter för jordbruksnäringen.

Sammanfattningsvis motsätter sig Formox de villkor som Naturvårdsverket föreslår rörande detaljreglering av transporter till och från verksamheten. Förutom de principiella skäl som redovisas ovan har Formox också sammanställt en rad synpunkter av praktisk natur (Bilaga) som visar det orimliga med naturvårdsverkets förslag.

Formox önskar också komplettera sitt villkorsförslag med följande villkor med anledning av den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2002 och eftersom utsläppskontrollen ofta innehåller regler av detaljkaraktär:

"Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas."

Formox yrkar också att Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om den närmare utformningen av kontrollprogrammet.

DOMSKÄL

Den i målet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen har tillkommit i enlighet med bestämmelserna i 6 kap miljöbalken och uppfyller till innehållet vad som anges i 6 kap 7 §. Miljödomstolen anser därför att miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas.

Miljödomstolen finner att den ansökta verksamheten är tillåtlig enligt miljöbalkens bestämmelser och tillstånd skall därför lämnas i enlighet med framställt yrkande härom.

Av bolaget föreslagna villkor för verksamheten har i allt väsentligt godtagits av de remissinstanser som avhört sig i målet och bör enligt miljödomstolens mening kunna godtas.

Naturvårdsverket har krävt att slutliga villkor beträffande transporter fastställs av miljödomstolen först efter ett prövotidsförfarande samt föreslagit vissa villkor att gälla under prövotiden.

Miljödomstolen får inledningsvis konstatera att rättsläget vad avser i vilken utsträckning man kan utfärda villkor för en verksamhetsutövare med avseende på externa transporter oklart. Rent principiellt anser Miljödomstolen det förefalla mest rimligt att man i första hand riktar sig direkt mot verksamhetsutövare inom transportsektorn. Samtidigt torde det finnas tillräckligt stöd i miljöbalkens allmänna hänsynsregler att även utanför denna krets ålägga verksamhetsutövare att, antingen inom ramen för miljörapporteringen eller i annan redovisning, redovisa vilka insatser bolaget gör i syfte att åtminstone på sikt främja miljöförbättrade transporter. Miljödomstolen har i andra mål förelagt verksamhetsutövare sådan rapporteringsskyldighet. Med hänsyn till att ett sådant förfarande knappast kan leda till några betungande kostnader för bolaget och därigenom ej heller kan anses oförenligt med kravet på skälighetsavvägningen enligt 2 kap 7 § miljöbalken, anser Miljödomstolen att bolaget - i vart fall i avvaktan på vägledande avgöranden i frågan - åläggs att redovisa detta till tillsynsmyndigheten.

Enligt Miljödomstolens bedömning saknas anledning befara några olägenheter i form av försämrad vattenkvalitet i Ybbarpsån nedom bolagets avloppsreningsverk och domstolen lämnar därför av GK framförda synpunkter utan avseende.

Skäl föreligger att bevilja bolaget ansökt verkställighetsförordnande.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande senast den 3 april 2003

På miljödomstolens vägnar

Jonny Boo Magnus Björkhem

----------------------------

Detta avgörande har beslutats av rådmannen Jonny Boo, ordförande, miljörådet Magnus Björkhem samt de sakkunniga ledamöterna Carl Ivar Höijer och Lars-Erik Johnsson