MÖD 2004:80

Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad produktion av pentaerytriol (penta) vid bolagets anläggning i Perstorps kommun-----I samband med tillstånd till miljöfarlig produktion har fråga uppkommit om tillståndet skall förenas med villkor för transporter till och från produktionsanläggningen. Miljööverdomstolen har funnit att omfattningen av transporterna, vilka huvudsakligen sker med lastbil, kan motivera åtgärder för att motverka utsläppen till luft i anläggningens närområde. För att det skall gå att ta ställning till behovet och möjligheten av att föreskriva villkor för transporterna har domstolen föreskrivit att det under en prövotid skall utföras en utredning angående transporternas miljöpåverkan och möjligheterna att minska denna påverkan. Även fråga om talerätt.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2003-03-13 i mål nr M 327-01, se bilaga A

KLAGANDE OCH MOTPARTER

1. Perstorp Specialty Chemicals AB

2. Naturvårdsverket

3. GK

Ombud för 1

SÅW-S

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad produktion av pentaerytriol (penta) vid bolagets anläggning i Perstorps kommun, Skåne län

________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen avvisar GKs överklagande.

2. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut på så sätt att Miljööverdomstolen upphäver villkor 5 och uppskjuter med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken avgörandet av vilka villkor som eventuellt skall gälla för transporter samt föreskriver att Perstorp Specialty Chemicals AB skall efter samråd med tillsynsmyndigheten och Naturvårdsverket under en prövotid utföra följande utredning.

Bolaget skall redovisa den miljöpåverkan som transporterna till och från bolagets anläggning kan orsaka i anläggningens närområde samt möjligheterna att genom val av transportslag eller transportlösningar minska denna påverkan. Redovisningen skall innehålla exempel på åtgärder och deras miljö- och kostnadsmässiga konsekvenser samt bolagets förutsättningar att genomföra dem.

Utredningen samt förslag till åtgärder och slutliga villkor skall redovisas till miljödomstolen inom ett år från det att denna dom vunnit laga kraft.

________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Perstorp Specialty Chemicals AB (bolaget) har yrkat att villkoret avseende transportplan (villkor 5 i miljödomstolen domslut) upphävs.

Naturvårdsverket har yrkat att Miljööverdomstolen uppskjuter avgörandet av slutliga villkor för transporter och ålägger bolaget att under en prövotid utreda och till miljödomstolen redovisa dels miljöpåverkan från transporter till och från anläggningen (utsläpp av NOx m.m.) och möjliga åtgärder för att minska miljöpåverkan, dels vilka krav som bolaget ställer på sina transportörer samt vilka krav som ytterligare skulle kunna ställas i fråga om miljöstandard på fordon, dels förslag på slutliga villkor.

GK har yrkat att bolagets ansökan om tillstånd avslås.

Part har bestritt bifall till motparts yrkande. Bolaget har i första hand yrkat att GKs yrkande avvisas.

Räddningsverket och Länsstyrelsen i Skåne län har yttrat sig till Miljööverdomstolen. Plan- och miljönämnden i Perstorps kommun har beretts tillfälle men avstått från att yttra sig.

Miljööverdomstolen har tagit målet till avgörande utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget

Är det möjligt att i villkor reglera externa transporter?

Frågor som omfattas av prövningen av verksamhetens tillåtlighet bör inte sammanblandas med frågor som kan bli föremål för villkorsreglering. Att miljöpåverkan från externa transporter tas med i bedömningen av om verksamheten får bedrivas kan inte likställas med frågan om ett villkor för externa transporter uppfyller kravet att det skall kunna ligga till grund för en effektiv tillsyn samt eventuella beslut om miljösanktionsavgift och utdömande av straff. Tillåtlighetsprövningen omfattar enligt bolagets uppfattning alltså en vidare krets av frågor än de som kan bli föremål för villkorsreglering.

Bolaget ifrågasätter om det över huvud taget är förenligt med miljöbalkens bestämmelser att föreskriva villkor för extern transportverksamhet. Det anges visserligen i lagförarbetena att ett villkor kan avse vad som helst som gagnar en ekologiskt hållbar utveckling (prop. 1997/98:45, del 2, s. 8). Vad som kan föreskrivas som villkor begränsas dock av att ett villkor skall vara konkret och exakt för att det skall vara möjligt att utöva bl.a. en effektiv tillsyn (a. prop., del 1, s. 171). Som exempel på vad som kan villkorsskrivas anges att "det kan t.ex. av resurshushållningsskäl föreskrivas att en viss andel av råvaran skall vara återvunnet material eller föreskrivas villkor som syftar till att avfallsproduktionen minskar" (a. prop., del 2, s. 8). Detta exempel visar att lagstiftaren anser att villkor skall avse en specifik verksamhetsrelaterad fråga som verksamhetsutövaren har ett faktiskt inflytande över.

Ett villkor avseende transporter kan endast avse sådana transporter som verksamhetsutövaren direkt råder över, t.ex. i egenskap av ägare eller nyttjanderättshavare. Kraven på att transporter skall regleras i tillstånd avser många olika parametrar såsom bränsle, katalysatorer, utbildning, lastgrad och körsätt. Det omfattar såväl nationella som internationella transporter och olika transportslag. Det är inte rimligt att föreskriva transportvillkor eftersom det är näst intill omöjligt för såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndigheter att kontrollera att det innehålls. Hur kontrolleras t.ex. att ett fordon har bränsle av en viss miljöklass eller att en transport har så hög lastgrad som möjligt? När en verksamhetsutövare beställer transporter av externa transportörer har verksamhetsutövaren inte heller sådan rådighet över dessa att det är rimligt att han bär det straffrättsliga ansvaret för att transporterna drivs i enlighet med vad som kan tänkas föreskrivas i ett villkor.

När det gäller möjligheten att reglera följdföretag så talar lagförarbetena inte om transporter i allmänhet utan endast om farliga sådana. Lagstiftaren torde därför ha avsett säkerhetsaspekten vid transporter och inte frågan om utsläpp från dessa.

Villkor 5

Villkoret om handlingsplan uppfyller inte de ovan redovisade kraven på hur ett villkor skall utformas. Det är inte fråga om en skyddsåtgärd eller försiktighetsåtgärd som behövs för att möjliggöra att den sökta verksamheten kan bedrivas på ett acceptabelt sätt ur miljösynpunkt. Det uppfyller inte heller kravet på att det skall vara fråga om utsläpp, begränsningsvärden och bästa möjliga teknik som behövs för att hindra eller begränsa skadlig påverkan på grund av föroreningar samt de övriga villkor som behövs för att förhindra skada på eller olägenhet för omgivningen (jfr 22 kap 25 § första stycket 6 miljöbalken). Den rättsverkan som villkoret kan få inskränker sig till att tillsynsmyndigheten kan meddela ett föreläggande eller göra åtalsanmälan om bolaget inte upprättar handlingsplanen eller inte ger in den årliga redovisningen. Det torde vara tveksamt att det är detta lagstiftaren avsett.

Nyttan med den föreskrivna handlingsplanen uppvägs inte heller av kostnaden för det arbete som krävs för att upprätta planen och följa upp den. Det är därför inte rimligt att föreskriva ett sådan villkor.

Under alla omständigheter bör Miljööverdomstolen flytta fram tidpunkten för när handlingsplanen skall ges in till tillsynsmyndigheten. Denna tidpunkt bör bestämmas till sex månader efter Miljööverdomstolens dom.

Naturvårdsverket

Prövning av en miljöfarlig verksamhet skall omfatta inte bara utsläppen från verksamheten utan också effekterna av verksamheten i ett vidare miljöperspektiv. För att kunna göra konkreta miljömässiga bedömningar och jämförelser mellan olika transportörer och transportsätt krävs detaljerad information om t.ex. bränsleval, förekomst av katalysatorer, vilka motorer som används etc. För att på sikt minska miljöpåverkan från transporter krävs god logistik, moderna fordon, miljöanpassade bränslen och utbildade chaufförer.

Av ansökan framgår att för transporter av råvaror och hjälpkemikalier förekommer såväl järnvägstransporter som bilburna transporter. De bilburna transporterna av råvaror och hjälpkemikalier bedöms dock inte komma att öka i nämnvärd omfattning. Däremot görs bedömningen att en ökning av de bilburna transporterna av produkter, biprodukter och avfall inte kan uteslutas. Det finns inga uppgifter om hur stor denna ökning kan bli. Bolaget har inte heller redovisat konsekvenserna från miljösynpunkt av bolagets totala nuvarande och framtida transporter (utsläpp mm).

Det underlag som bolaget presenterat är inte tillräckligt för att göra en bedömning av vilka åtgärder - val av transportslag, krav på motorer och bränslen - som ger bäst effekt ur miljösynpunkt. Konsekvenserna av olika alternativ måste enligt verkets mening belysas ytterligare. En prövotidsutredning är dessutom nödvändig för att kunna bedöma om, och i vilken utsträckning det behövs särskilda villkor för transporter till och från bolagets verksamhet.

GK

Hennes bostadsfastighet ligger vid Ybbarpsån och dricksvattenbrunnen på denna är belägen nära åkanten. Det har inte gjorts några relevanta undersökningar av hur utsläppen från bolagets anläggning påverkar vattenkvaliteten i brunnen. Ett haveri vid någon av bolagets fabriker eller i reningsverket med efterföljande utsläpp till Ybbarspån skulle vara en katastrof för vattenmiljön i ån och för vattenkvaliteten i brunnen. Risken för ett haveri eller att det annars sker ofrivilliga utsläpp till Ybbarpsån ökar i samma takt som bolaget utökar sin verksamhet. Enligt hänsynsreglerna skall den som orsakar en skada eller olägenhet ansvara för att förebygga eller avhjälpa den. Bolaget måste därför avhjälpa den olägenhet det innebär för henne och hennes familj att dagligen uppleva oro för att kvaliteten på deras dricksvatten med stor sannolik försämras.

Bolaget har med anledning av GKs överklagande anfört bl.a. följande

GKs fastighet är belägen vid Ybbarpsån drygt en mil nedströms Perstorps industriområde. Ybbarpsån passerar genom såväl Storarydsdammen som Östra Sorrödssjön och Västra Sorrödssjön innan den mynnar i Rönne å och där kommer i nivå med GKs fastighet.

Av rapporten ”Miljöförhållanden i Ybbarpsån nedströms Perstorp AB”, som på bolagets uppdrag utförts av Ekologgruppen i Landskrona AB, framgår bl.a. att det idag inte finns några uppgifter som indikerar störningar på organismlivet i Rönne å nedströms Ybbarpsåns utflöde, att det nedströms Sorrödssjöarna är svårt att skilja eventuell påverkan från bolagets verksamhet från påverkan av läckage från jordbruksmark, enskilda avlopp och lantbruksanläggningar, att det i Sorrödssjöarna och nedströms dem för flertalet parametrar är svårt att göra några direkta kopplingar till utsläppet från bolagets verksamhet, att påverkan på Rönne å generellt bedöms som liten och att utsläppsmängderna från bolagets verksamhet i förhållande till ämnestransporterna i Rönne å trots allt är förhållandevis små.

Med hänsyn till dels avståndet från bolagets anläggning till GKs fastighet, dels Ekologgruppens konstateranden, anser bolaget att GK inte berörs av verksamheten på ett sådant sätt att hon har rätt att överklaga miljödomstolens dom. GK har inte heller visat att det finns något orsakssamband mellan bolagets verksamhet och den påstådda kvaliteten på dricksvattnet i hennes brunn.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Räddningsverket

Verket anser att miljöpåverkan och olycksrisker i samband med transporter till och från miljöfarliga verksamheter skall prövas i tillståndsärenden enligt miljöbalken.

Länsstyrelsen

Är det möjligt att i villkor reglera externa transporter?

Länsstyrelsen har inte överklagat domen och har tidigare i målet inte explicit ställt krav på transporterna i form av förslag till villkor för dessa. Detta innebär inte att länsstyrelsen anser att transportfrågan är av mindre betydelse. Länsstyrelsen har bl. a. med anledning av att ett antal överklagade domar inte avgjorts i högre instans avvaktat rättspraxis angående i vilken utsträckning det för en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet kan utfärdas villkor avseende externa transporter.

Omfattande transporter av råvaror och produkter sker till och från de olika Perstorpbolagens fabriker. Länsstyrelsen finner det rimligt att också transporternas miljöpåverkan utreds bättre och att en gemensam policy och en miljöanpassad transportplan för hela verksamheten i Perstorp upprättas och antas i framtiden.

GKs överklagande

Miljöförvaltningen i Klippans kommun har för några år sedan undersökt vattnet i brunnen på GKs fastighet och då inte kunnat konstatera någon påverkan som kan hänföras till utsläpp från verksamheterna i de olika Perstorpsbolagen. Någon sådan påverkan kan enligt länsstyrelsens bedömning inte heller förväntas.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan om talerätt

Av 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken framgår att en dom får överklagas av den som domen angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot, dvs. av den som är sakägare.

Bolaget har genom miljödomstolens dom fått tillstånd att tillverka en viss mängd pentaeritriol (penta). Processavloppsvattnet kommer att ledas till det reningsverk som finns inom industriområdet och därefter ut i Ybbarpsån. De ämnen som kommer från tillverkningen av penta utgörs huvudsakligen av organiskt material och får i allt väsentligt betraktas som lätt nedbrytbara. Risken för att utsläppen efter rening skulle kunna få någon negativ inverkan på GKs fastighet och dricksvattenbrunnen på denna är försumbar. GK kan därför inte anses vara berörd av domen på ett sådant sätt att hon har rätt att överklaga den. Hennes överklagande skall därmed inte tas upp till prövning.

Målet i sak

Prövotidsförfarande avseende transporter

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2004 s. 421 tagit ställning till i vilken utsträckning transporter till och från en miljöfarlig verksamhet skall beaktas vid prövningen. Av domen framgår bl.a. följande.

Transporter till och från en anläggning kan utgöra ett s.k. följdföretag som kan beaktas vid prövningen av en miljöfarlig verksamhet under förutsättning att följdföretaget har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten.

Det ankommer på den som söker tillstånd att redovisa miljökonsekvenserna av transporter till och från en anläggning i anläggningens närområde. Om olägenheterna av transporterna är alltför allvarliga kan ansökan ytterst komma att avslås. I andra fall kan en möjlighet vara att förena ett tillstånd med villkor som reglerar transporterna eller att meddela ett prövotidsförordnande om ett verkligt behov föreligger att skjuta upp tidpunkten för prövning och fastställande av ett slutligt villkor.

Vid villkorsskrivning gäller generellt att bara sådana villkor som tillståndshavaren har faktiska och rättsliga möjligheter att genomdriva kan aktualiseras. Enligt vad Högsta domstolen har uttalat i domen är det inte rimligt att den som söker tillstånd skall redovisa och ansvara för miljökonsekvenserna av långväga transporter när dessa rör sig på stort avstånd från den prövade miljöfarliga anläggningen och där endast utgör en liten del av den totala trafiken och olägenheterna från denna. Något stöd i miljöbalkens reglering och lagmotiv för att det normalt skulle vara motiverat att meddela villkor i ett tillståndsbeslut som skulle innebära ett slags indirekt reglering av transportsektorn, t.ex. särskilda avgaskrav på lastbilar och fartyg, finns inte enligt Högsta domstolen.

Miljööverdomstolen gör följande bedömning av transporternas betydelse för prövningen av verksamheten vid bolagets anläggning i Perstorp.

I ansökan har bolaget redovisat att transporter av råvaror och andra för produktionen nödvändiga produkter och ämnen sker med lastbil och på järnväg. Transporter av färdiga produkter sker enbart med lastbil. Huvuddelen av transporterna till och från anläggningarna sker med lastbil.

Lastbilstransporterna ger upphov till störningar i form av utsläpp till luft av bl.a. kväveoxider, svaveldioxid, kolväten, stoft och koldioxid. Kväveoxider kan orsaka hälsoproblem vid höga halter och bidrar liksom svaveldioxid till försurningen, både i ett lokalt men också i ett regionalt perspektiv. Koldioxid är en s.k. växthusgas som har en global påverkan på klimatet. Bolaget har inte redovisat hur stora utsläppen är från transporterna.

Omfattningen av transporterna till och från bolagets anläggning kan motivera åtgärder för att motverka utsläppen till luft i anläggningens närområde. För att kunna ta ställning till behovet och möjligheten av att föreskriva villkor krävs ett bättre underlag än vad som nu finns. I en sådan utredning är det är inte tillräckligt att redovisa de totala utsläppen till luft från transporterna. Av betydelse är också de totala utsläppens storlek i anläggningens närområde och deras miljökonsekvenser. För jämförelsens skull är det viktigt att utsläppen redovisas på olika avstånd från anläggningen. Av betydelse är därvid omgivningens beskaffenhet och utsläppens miljökonsekvenser.

Det bör under utredningen beaktas att det inom varje transportslag kan finnas alternativa lösningar som påverkar miljön i olika grad. Även transporttekniska och logistiska lösningar bör övervägas. Kostnadsmässiga aspekter bör självfallet redovisas.

Det underlag som bolaget har presenterat i målet är sålunda inte tillräckligt för att det nu skall vara möjligt att bestämma om tillståndet skall förenas med villkor som gäller miljöpåverkan från transporter till och från anläggningen. Avgörandet i denna del bör därför skjutas upp och bolaget åläggas att under en prövotid utreda och till miljödomstolen redovisa de uppgifter som anges ovan i domslutet.

Villkor 5

Villkoret innebär att bolaget har ålagts en skyldighet att i praktiken kontinuerligt utreda frågan om val av transportslag och transportlösningar för att främja en hållbar utveckling. Som framgår av domslutet har Miljööverdomstolen förordnat att bolaget under en prövotid skall utreda den frågan i samråd med bl.a. tillsynsmyndigheten. Villkoret om transportplan är inte nödvändigt och lämpligt. Det skall därför upphävas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2005-01-20

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet

Anders Holmstrand, referent, miljörådet Rolf Svedberg och hovrättsassessorn Inge Karlström. Enhälligt.

___________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Perstorp Specialty Chemicals AB, 556247-6290

Ombud: Advokaten S Å

SAKEN

Tillstånd enligt 9 kap miljöbalken till utökad produktion av pentaerytriol (penta) m.m. vid bolagets anläggning i Perstorps kommun, Skåne län

SNI-kod: 24.14-1

_____________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Perstorp Speciality Chemicals AB tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att årligen tillverka 60.000 ton pentaeritrytol (penta), inklusive di-penta, vid bolagets anläggning i Perstorp.

Villkor för tillståndet

1. Om inte annat framgår av övriga villkor skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet uppgett eller åtagit sig.

2. Totalutsläppet av formaldehyd från fabriken får som gränsvärde inte överstiga 3 ton per år.

3. Bullret från verksamheten får som riktvärde inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid närmaste bostäder.

Dagtid (kl 07.00 - 18.00) 55 dB(A)

Kvällstid (kl 18.00 - 22.00) 50 dB(A)

Nattetid (kl 22.00 - 07-00) 45 dB(A)

Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 60 dB(A) vid bostäder.

4. För utsläpp till vatten skall i tillämpliga delar gälla de villkor som miljödomstolen beslutat om i dom den 2 september 1999 (mål M 310-99 m fl).

Bolaget skall innan fas 2 påbörjas redovisa åtgärder och tekniska lösningar för begränsningar av den föroreningsmässiga och hydrauliska belastningen kopplad till en färsk KKPA för pentafabriken.

5. För alla transporter till och från verksamheten där bolaget beställer/upphandlar transporter skall gälla att bolaget till tillsynsmyndigheten skall inge en transportplan som är inriktad på att i möjligaste mån välja det transportsätt som bäst främjar en hållbar utveckling. Bolaget skall vidare årligen till tillsynsmyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla planens mål, liksom målen för kommande år.

Transportplanen skall inges senast den 1 oktober 2003.

Delegerade frågor

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa de ytterligare villkor so skäligen kan fordras beträffande hanteringen av kemiska produkter och avfall vid anläggningarna.

Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om den närmare utformningen av kontrollprogrammet.

Kontroll

Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas.

Verkställighetsförordnande

Miljödomstolen förordnar att det i denna dom meddelade tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen.

TIDIGARE PRÖVNING

Tidigare prövning

Verksamheterna inom Perstorps industriområde har prövats av Koncessionsnämnden och av Miljödomstolen i ett stort antal ärenden och mål.

Av intresse för denna ansökan är Koncessionsnämndens beslut 197712-29, nr 212177 och 1988-07-13, nr 122/88 samt Miljödomstolens dom 1999-09-02 avseende uppskjutna frågor om utsläpp till vatten.

Koncessionsnämnden lämnade i beslut 1988-07-13. nr 122Z8 , bolaget, som då organisationsmässigt var en del av Perstorp AB, tillstånd enligt miljöskyddslagen att utöka den årliga produktionskapaciteten av bl.a. pentaerytritol (penta) från 25.000 ton till 40.000 ton. I samma dom lämnades tillstånd även till andra anläggningar inom Perstorp AB.

För tillståndet meddelades villkor. De som fortfarande är aktuella är följande:

Allmänt villkor

1. Om ej annat framgår av övriga villkor skall verksamheten inklusive åtgärder för att reducera vatten- och luftföroreningar och andra störningar från omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändring av produktionsprocess eller reningsförfarande får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Som förutsättning för länsstyrelsens godkännande skall gälla att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. (Villkorspunkt 1 i beslut nr 122/88)

Utsläpp till luft

4. Utsläppen av formaldehyd från pentafabriken får, räknat som riktvärde vid mätning, ej överstiga 1 kg/h. Bolaget åläggs vidare att vidtaga åtgärder i samråd med länsstyrelsen så att utsläppen av formaldehyd, från och med 1991-01-01 inte överstiger 0,4 kg/h räknat som riktvärde vid mätning. Totalutsläppet av formaldehyd från fabriken får från och med år 1991 inte överstiga 5 ton/år.

(Villkorspunkt 4 i beslut nr 122/88)

5. De sammanlagda utsläppen från verksamheten av formaldehyd, metanol och fenol får - vid mätpunkter på taken till byggnaderna 703 och 845 - som dygnsmedelvärden ej överskrida respektive 0,03 mg/m', 15 mg/m' och 0,2 mg/m'. (Villkorspunkt 5 i Koncessionsnämndens beslut nr 212/77 samt Koncessionsnämndens beslut nr 122/88).

I beslut nr 169/86 har Koncessionsnämnden förordnat att begränsningsvärdena enligt ovanstående villkorspunkt skall gälla vid mätpunkt på taket till byggnad 894 (Persgården).

Hänskjutande vid meningsskiljaktighet

13. Uppstår vid tillämpningen av villkorspunkt 1, 3, 4, 6 eller 10 ovan meningsskiljaktighet mellan bolaget och länsstyrelsen, skall frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande.

Utsläpp till vatten

Miljödomstolen upphävde i dom 1999-09-02 de provisoriska föreskrifter avseende utsläpp till vatten som Koncessionsnämnden beslutat om i tidigare ärenden och föreskrev följande för pentatillverkningen relevanta villkor för utsläppet av vatten från avloppsreningsverket.

1. Utsläppet av TCO till Ybbarpsån från avloppsreningsverket får inte överstiga 330 kg/dygn räknat som årsmedelvärde och gränsvärde. Från och med år 2003 skall denna nivå vara 300 kg/dygn, och från och med år 2005 skall nivån vara 275 kg/dygn. Utsläppet får inte heller överstiga 400 kg/dygn räknat som månadsmedelvärde och riktvärde*.

2. Fast utrustning för kontinuerlig mätning av TOC-halten i inkommande vatten till avloppsreningsverket skall finnas på de fyra största delströmmarna.

3. Bolagen skall utreda de tekniska och ekonomiska möjligheterna att genom ytterligare utjämning av inkommande avloppsvatten minska de negativa effekterna av toppbelastningar på avloppsreningsverkets funktion. Utredningen jämte förslag till åtgärder skall inges till tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2000.

9. Bolagen skall i samråd med tillsynsmyndigheten fort löpande kartlägga och karaktärisera processavloppsvattnet från de olika fabriksenheterna i syfte att ytterligare minska risken för skador i Ybbarpsån. Resultatet av detta arbete skall redovisas årligen i miljörapporten.

Miljödomstolen överlät, med stöd av 20 § miljöskyddslagen, åt tillsynsmyndigheten att fastställa de ytterligare villkor som skäligen kan fordras beträffande.

a. Utjämning av inkommande flöden till avloppsreningsverket.

- - - - -

*Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas.

Buller

Buller från verksamheten skall begränsas så att det ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än 55 dB(A) dagtid (kl 07.00-18.00), 50 dB(A) kvällstid (kl. 18.00-22.00) och 45 dB(A) nattetid. Under natten gäller dessutom att momentanvärdet ej får överstiga 60 dB(A). Om hörbara toner eller impulsljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A).(Villkorspunkt 37 i beslut nr 212/77 samt beslut nr 122/88).

Avfall

Tillstånd till hantering av avfall inom och i anslutning till anläggningarna i Perstorp har lämnats i bl.a. beslut 1975-12-30, nr 154/75 och 1977-12-29, nr 212/77.

Lagring av avfall skall ske på betryggande sätt. Lagring får ej ske på sådant sätt att spill eller läckage onödigtvis uppstår. Spill och läckage skall uppsamlas. Fatupplag skall täckas och anordnas på hårdgjord yta i den utsträckning länsstyrelsen föreskriver samt även i övrigt skötas på det sätt länsstyrelsen bestämmer efter samråd med bolagen och hälsovårdsnämnden. (Villkorspunkt 7 i beslut 1975-12-30, nr 154/75 och villkorspunkt 44 i beslut 1977-12-29, nr 212/77).

Lagring och hantering av avfall skall ske på sådant sätt att damning ej uppkommer. (Villkorspunkt 8 i beslut 1975-12-30, nr 154/75)

ANSÖKAN

Yrkanden

Perstorp Specialty Chemicals Aktiebolag har hemställt om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att årligen tillverka 60.000 ton pentaerytritol (penta), inklusive di-penta, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan med tillhörande bilagor.

Bolaget har yrkat att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Bolaget har till utveckling av sin talan anfört bland annat följande.

Orientering

På Perstorps industriområde i Perstorps kommun bedrivs sedan mycket lång tid tillbaka industriell verksamhet med Perstorpskoncernen som huvudsaklig huvudman. Kemiverksamheterna är organiserade i sex affärsområden. Perstorp Specialty Chemicals omfattar bl.a. affärsområdet Resins & Coatings Intermediates som tillverkar baspolyoler och specialpolyoler. Till Perstorp Specialty Chemicals område hör bl.a. produktion av pentaerytritol (penta) och dipenta. Som biprodukt erhålls natriumformiat samt som restprodukt Polyol PX. Penta används för tillverkning av färgbindemedel i alkydfärg som nu i ökande utsträckning görs i vattenburen form. Penta ingår även i stabilisatorer för termoplaster, miljöanpassade smörjmedel, lösningsmedelsfria färger (så kallade UV lacker) m.fl. högteknologiska applikationer.

Bolaget tillverkar penta sedan många år. Pentafabriken är belägen inom den västra delen av industriområdet, det s.k. Polyolområdet.

Efterfrågan för penta och pentarelaterade produkter har ökat dels med ökande levnadsstandard i världen, dels med utvecklingen av nya applikationer och derivat.

För att tillgodose denna tillväxt och behålla företagets position behövs en ökad årlig produktion.

Omgivnings- och planförhållanden

Kommunen har 1991-02-20 antagit en översiktsplan för Perstorps kommun.

För Perstorps industriområde gäller områdesbestämmelser (Bilaga D) antagna 1987-01-30. De är reviderade 1987-02-27 och 1987-04-01.

Industriområdet omgärdas av en skyddszon på ca 500 m, bestående av skogsmark, utom mot norr där zonen är smalare.

Nuvarande och ansökt verksamhet

Process och produktion

I pentafabriken tillverkas pentaerytritol (penta). Processen bygger på reaktion mellan acetaldehyd och formaldehyd i alkalisk miljö.

CH2OH

CH3CHO + 4 HCHO + NaOH -> HOCH2-c-CH2OH + HCOONa

CH2OH

Acet- Form- Natrium- Penta Natrium-

aldehyd aldehyd hydroxid formiat

Under reaktionen bildas penta och di-penta samt biprodukten natriumformiat. Som övriga biprodukter erhålls metanol samt andra föreningar i små mängder från själva syntesen.

Mängden di-penta som bildas i förhållande till penta beror delvis på processbetingelserna och kan alltså varieras inom vissa gränser beroende på behov. Detta är grunden till att alla produktionsvolymer utgörs av den sammanlagda volymen av penta och di-penta. Andelen di-penta ligger i intervallet 2-10 %. Förbrukningen av råvaror och hjälpkemikalier samt emissioner varierar inte p g a denna fördelning utan det är den sammanlagda produktionen som ger den totala miljöpåverkan.

Processtegen

Koncentrerad formalinlösning (45%) blandas i en statisk mixer med svaga recirkulerade strömmar av returformalin från processen till en svag formalinlösning.

Formalinblandningen sker kontinuerligt. Denna kyls sedan, dels med kylvatten och dels med en kylmaskin som innehåller ammoniak som köldmedium.

Reaktionen är satsvis och görs i en rostfri reaktor med omrörare och rundpumpning. Rätt mängd av råvarorna mäts upp i mätkärl. Acetaldehyd, formalinlösning och natronlut satsas. Reaktionen är exoterm. Efter slutförd satsning pumpas vätskan över i ett efterreaktionskärl där myrsyra satsas för att avbryta reaktionen när avsedd efterreaktionstid passerats.

Nästa processteg (indunstning) är kontinuerligt liksom de följande upprenings- och avskiljningsstegen. Från reaktionsblandningen drivs metanol, formalin och vatten.

Vattenhaltig metanol avskiljs i en kolonn för metanoldestillation och pumpas till en invallad lagertank (för närvarande 600 m3) tillsammans med återvunnen metanol från de andra polyolfabrikerna. Metanolen används sedan som bränsle, huvudsakligen i myrsyrafabrikens termiska förbränningsanläggning men vid behov också i Ångcentralen. Alla avdrivna formalinströmmar går tillbaks till formalinblandningen.

Pentan renas genom bl a jonbyte. Svavelsyra används för regenerering av jonbytarna.

Metylisobutylketon (MiBK) används i PX-anläggningen.

Di-penta, natriumformiat och olika kvaliteter av penta separeras från varandra, kristalliseras, avskiljs och torkas.

Det finns flera interna strömmar mellan processtegen som inte är utritade på bilden.

Ett flytande avfall i form av natriumformiatlösning genereras från processen. Denna samlas upp i lagertankar vid fabriken och vid en invallad lagertank på Polyolområdet inför transport till extern förbränning. Lagerutrymme för natriumformiatlösning hyrs också externt.

Råvaror och hjälpkemikalier

Nedan beskrivs aktuell hantering av råvaror och hjälpkemikalier. Mindre ändringar i tillvägagångssätt och utrustning kan bli aktuella på sikt.

Råvaror

Råvaror för tillverkningen i pentafabriken är acetaldehyd, formalin och natronlut.

Acetaldehyd

Acetaldehyd levereras i järnvägsvagnar. Dessa ställs upp på mellanlagringsplats på "Asktippen" inför tömning och flyttas sedan till lossningsplatsen för acetaldehyd. Lossningsplatsen är invallad och försedd med sprinklerutrustning. Vagnen fixeras med stoppklossar och jordas innan lossning påbörjas. Vagnen töms med topptömning. Acetaldehyden. pumpas till lagertanken under ständig övervakning. Gaspendling föreligger.

Lagertanken för acetaldehyd är placerad mer än 50 meter från byggnader och annan verksamhet. Tanken är placerad i en betonginvallning med tak för att minska värmebelastningen på grund av solstrålning. Det finns väggar enbart på halva höjden för att öka genomluftningen. Tanken är försedd med säkerhetsventil som mynnar ut över taket, överfyllnadsskydd, temperatur-, nivå- och tryckgivare. Den är försedd med kvävgaskudde (ett litet övertryck av kvävgas). Betonginvallningen är försedd med fast installerade skumrör samt strilrör ovanför tanken för ytterligare kylmöjlighet i händelse av brand.

Från lagertanken pumpas acetaldehyden till pentafabrikens mättank (för närvarande 3 m3). Pumpningarna sköts av pentafabrikens personal. Även mättanken är försedd med ett litet övertryck av kvävgas.

Formalin

Formalinlösning (ca 45%) pumpas från invallad cisternpark som hör till formalinfabriken direkt till en statisk mixer vid pentafabriken.

Natronlut

Natronlut (ca 50%) levereras i järnvägsvagnar eller tankbilar och lossas vid någon av de två lossningsplatserna för natronlut. Vagnarna töms med bottentömning och pumpas till 4 cisterner som för närvarande tillsammans innehåller ca 600 ton. Tankarna är sammankopplade, invallade och försedda med högnivåvakter och överfyllnadsskydd. Luten används i flertalet polyolfabriker. Från lagertankarna pumpas natronlut till pentafabrikens mätkärl.

Tabell 1: Sammanställning över råvaror

Utfall Beräknad Beräknad Använd-

2000 förbrukning förbrukning nings-

(35 368 vid vid område

ton) 40 000 ton/år 60 000 ton/år

(nuvarande (ansökt

tillstånd) produktion)

Acetaldehyd ton 12 871 16 000 24 000 Råvara

Formalin (45%) ton 83 553 104 000 156 000 Råvara

Natronlut (50%) ton 13 443 16 700 25 000 Råvara

(som 100%)

Tabell 2: Sammanställning över hjälpkemikalier

Utfall Beräknad Beräknad Använd-

2000 förbrukning förbrukning nings-

(35 368 vid vid område

ton) 40 000 ton/år 60 000 ton/år

(nuvarande (ansökt

tillstånd) produktion)

Myrsyra 80% ton 1 250 1 550 2 325 Hjälp-

(räknat som 85%) kemikalie

Metylusibutyl- ton 77 96 144 Hjälp-

keton kemikalie

Aktivt kol ton 65 81 122 Hjälp-

kemikalie

Kvävgas m3 35 000 50 000 75 000 Hjälp-

kemikalie

Jonbytarmassa m3 19 24 36 Hjälp-

kemikalie

Svavelsyra ton 152 189 284 Hjälp-

kemikalie

Renvatten m3 303 954 344 000 520 000 Se nedan

Övriga ton <10 <15 <20 T.ex. kyl-

kemikalier tornskemika-

lier och

smörjoljor

Anläggning för katalytiskförbränning

Pentafabriken har en anläggning för katalytisk förbränning. Förbränningen sker normalt vid en temperatur på 240-600 0C. De processavsnitt där det finns flyktiga organiska ämnen (huvudsakligen acetaldehyd, metanol, MiBK och formaldehyd) och som har behov av gasutbyte avluftas via denna anläggning. Det är bl.a. formalinblandning, reaktorsystem, indunstare osv.

Inom detta avluftningssystem finns det tre olika sektioner varav två har ett kompletterande reningssystem. Från metanolhanteringen passerar gaserna en vattenskrubber. Från PX-anläggningen finns en kylfälla bestående av en kylmaskin som kyler ner gaserna till ca 10- 15 0C.

Luften från dessa processpecifika reningssteg går sedan vidare till den gemensamma katalytiska förbränningen.

I den katalytiska reningsanläggningen återvinns den värmeenergi som utvecklas vid förbränningen till att förvärma den inkommande luften. Om denna energi inte räcker till används en elektrisk värmare (framförallt vid uppstart). För att inte temperaturen ska bli för hög i katalysatorbädden används spädluft. Då reningsanläggningen stängs avleds processgaserna ut i en by-pass.

Vid förbränningen bildas mindre mängder kolmonoxid och NOx.

Stoftavskiljning

De system där de torkade produkterna hanteras och där det krävs avluftning passerar dessa luftströmmar olika typer av stoftreningssteg. Luft från samtliga torkar passerar minst en skrubber, i flera fall passerar luften dessutom cyklon eller filter före skrubbern. Luft från fabrikens olika siloanläggningar passerar olika typer av filter, i ett fall passerar luften en skrubber.

I vissa processavsnitt där det inte finns varken lättflyktiga ämnen eller dammproblem avluftas en del processutrustning direkt till atmosfären.

Avloppsreningsverk

Pentafabrikens processavlopp är anslutna till Perstorp AB:s interna avloppsreningsverk.

Från invallningar i fabriken finns oftast en återanvändning av det uppsamlade vattnet. I flera fall kan man dock välja om man i vissa lägen vill köra detta insamlade vatten till avloppsreningsverket eller tillbaka i processen. Det finns också ett flertal avloppsbrunnar och utsläppspunkter där avloppsvattnet leds direkt till avloppsreningsverket.

Från fabriken samlas vattnet från avloppsbrunnar och utsläppspunkter ihop till en gemensam avloppsbrunn där det samlade avloppsflödet såväl som TOC mäts kontinuerligt. Det sker också en flödesproportionell provtagning där provet analyseras på lab med avseende på TOC. Vart annat år tas ytterligare prover för karakterisering av avloppsvattnet samt för undersökning av vattnets toxicitet mm.

I fabriken finns en intern återanvändning av indunstarkondensat. En del av detta återvunna vatten används till renspolning och uppvärmning innan det går till avloppsreningsverket (t ex jonbyte och kolfilter). Innan överskottet av indunstarkondensat går till avloppsreningsverket kyls denna ström med kyltornsvatten till ca 30 0C för att få en temperatur på vattnet som är lämplig för avloppsreningsverkets funktion. Övriga strömmar som kontinuerligt går till avloppsreningsverket är kondensat från vissa kristalliseringssteg och andra indunstarsteg. Från renspolning av processteg kommer också en del vatten. En viss mängd avloppsvatten kommer också från tätningsvatten på pumpar samt som avblödning från kyltornet. De ämnen som förekommer i avloppsvattnet är produkterna penta och di-penta samt natriumformiat. Även formalin, MiBK och metanol förekommer i avloppsvattnet. Små mängder av metaller har också uppmätts, metallerna kommer huvudsakligen som korrosionsprodukter från processutrustning.

En separat intermittent avloppsström med lågt pH (svavelsyra) förs ut till avloppsbufferttankar. Från dessa släpps sakta ut till avloppsreningsverket för att jämna ut pH-variationer för bästa funktion på avloppsreningsverket.

Ytvatten från asfalterade ytor runt processutrustningen och sanitärt avloppsvatten avleds också till avloppsreningsverket. Ytvatten från rena ytor går direkt till recipienten via säkerhetsdammen.

I industriområdets avloppsreningsverk renas avloppsvatten från fabriker och andra anläggningar inom området, före utsläpp till recipienten Ybbarpsån. Reningen är biologisk och sker enligt aktiv slammetoden.

Det samlade avloppsvattnet från bolagets fabriker leds, via en förbehandling med rensgaller och sandfång, till en utjämningsbassäng (3 000 m3) med en typisk uppehållstid på ca 1 dygn. Förbehandlingen byggdes 1999 och utjämningsbassängen togs i drift i mars 1990 och ersatte då den tidigare s k samlingsdammen. I bassängen sker utjämning av TOC-halt, pH, flöde, temperatur och salthalt. Tillsats av natronlut för pH-justering sker mellan förbehandlingssteg och utjämningsbassäng. Fosforsyra och ev urea doseras vid behov i utjämningsbassängen. Mätning och provtagning sker vid sandfånget.

Från utjämningsbassängen pumpas avloppsvattnet vidare till aktiv slamanläggningens luftningsbassänger (två parallella steg). Det är här som den egentliga nedbrytningen sker.

Den mindre anläggningen (byggd 1970) består av en cirkulär yttre luftningsbassäng

(1 600 m3) och en koncentriskt liggande, inre sedimenteringsbassäng (400 m). Dessa två steg har totalrenoverats under 1995. Renoveringen innebär att allt utom själva bassängkropparna av betong och rördragning under mark ersatts med ny utrustning. I denna luftningsbassäng har nya bottenluftare av membrantyp installerats. Bottenluftarna ger bra syresättning och omblandning av det aktiva slammet. För inblåsning av luft till bottenluftarna finns fyra blåsmaskiner, två nya och två äldre som reserv.

Den större anläggningen (3 000 m3) byggdes 1990 och kompletterades 1994 med en sedimenteringsbassäng (560 m3). Även denna luftningsbassäng har bottenluftare av membrantyp. Inblåsning av luft sker med tre blåsmaskiner.

Under 1990 installerades en flotationsanläggning för utgående vatten från avloppsreningsverket. Flotationen ska ta hand om det suspenderade material som kan komma med utgående vatten från sedimenteringen. Från flotationen leds vattnet, via en induktiv flödesmätare, provtagningsutrustning och TOC (on-line) till recipienten. I flotationen avskiljt slam leds till slamförtjockning via ett slamlager.

Överskottsslam från Perstorp Support ABs avloppsreningsverk förbränns sedan början av år 2000 i företagets biobränslepanna.

Perstorp AB byggde 1989 en säkerhetsdamm i syfte att förhindra en omfattande förorening av Ybbarpsån i händelse av en storbrand eller haveri med kemikalieutsläpp som följd. Dammen är belägen sydväst om industriområdet (nedströms och vattenkvaliteten övervakas kontinuerligt med TOC- och pH-instrument.

Framtida produktion i pentafabriken

Den nu planerade utökningen av produktionskapaciteten kan uttryckas i två faser, fas 1 (upp till maximalt 48 000 ton/år) och fas 2 (upp till 60 000 ton/år). Under den först nämnda planeras mindre investeringar i utrustning jämte trimning av befintlig utrustning och process. Under fas 2 planeras större investeringar. Sannolikt kommer utrustningen i vissa processdelar dubbleras eller dimensioneras upp.

Förväntad produktionsökning framgår av nedanstående tabell. Dessa volymer bygger på dagens prognoser och skall ses som ett exempel på hur kapacitetsökningen kan komma i tiden.

Tabell 3: Bedömd produktionsvolym

Årtal 2001 2002 2003 2004 2010

Produktion 39 000 42 000 45 000 48 000 60 000

ton/år

Scenariot ovan beskriver den sammanlagda volymen av penta och di-penta.

Process och produktion

Produktionen i pentafabriken kommer i allt väsentligt att fortgå på samma sätt som idag. Samma processteg kommer att finnas både under fas l och fas 2.

Under fas 1 är den viktigaste förändringen att torrhalten i syntesen kommer att ökas. Detta kommer att innebära att mindre vatten finns att hantera i de efterföljande upparbetningsstegen. Viss utrustning (t ex pumpar, ventiler, rörledningar) kommer till följd av förändringarna att dimensioneras upp.

Det råder större osäkerhet om vilka investeringar som blir aktuella och vilka tekniska lösningar (i detalj) som kommer att väljas i fas 2. Sannolikt blir kapaciteten i indunstarna, kristallisatorer samt avskiljningsutrustning otillräcklig. Klarhet angående vilka investeringar och tekniska lösningar som kommer att väljas kommer att nås med den kunskap som erhålls under fas 1 i pentafabriken i Perstorp, men också ny kunskap från företagets övriga pentafabriker utomlands.

På sikt kan det bli aktuellt med mer lagervolym för råvaror, mellanprodukter, produkter och avfall.

Anläggning för katalytiskförbränning

Strömmar med lättflyktiga organiska ämnen kommer att anslutas till katalytisk förbränning på liknande sätt som idag. Kapaciteten för katalytisk förbränning kommer att byggas ut när behov uppstår.

Under fas I förutses ingen brist på kapacitet i den befintliga anläggningen. Den belastas idag med ca hälften av det flöde som den är designad för.

Utsläpp till luft

Beräknade utsläpp till luft vid tillståndsgiven produktion samt vid ansökt produktion anges i tabellen nedan.

Ämne Tillståndsgiven produktion Ansökt produktion

40 000 ton 60 000 ton

Acetaldehyd <0,2 ton <0,3 ton

Formaldehyd <0,6 ton <1,5 ton

Metanol <0,5 ton <1,0 ton

Metylisobutylketon <0,5 ton <1,0 ton

Ammoniak <0,5 ton <0,5 ton

CO <0,2 ton <0,2 ton

NO <0,1 ton <0,1 ton

NO2 <0,1 ton <0,1 ton

Stoft <4 ton <4 ton

Freoner <15 kg <15 kg

För rening av utsläppen till luft finns katalytisk förbränning, vattenskrubber samt olika slag av stoftavskiljare.

Utsläpp till vatten

Beräknade utsläpp till vatten vid tillståndsgiven produktion samt vid ansökt produktion anges i tabellen nedan.

Ämne Tillståndsgiven produktion Ansökt produktion

40 000 ton 60 000 ton

TOC <500 kg/d <660 kg/d

Flöde <750 m3/d <1 080 m3/d

Utsläppen till vatten renas i Perstorp Support AB:s avloppsreningsverk som behandlar samtliga avloppsvattenflöden från fabrikerna inom industriområdet. Avloppsreningsverket redovisas i den tekniska beskrivningen.

De slutliga villkoren för utsläppen från avloppsreningsverket meddelades av Miljödomstolen i dom 1999-09-02. Bolaget bedömer att utsläppen vid den ansökta verksamheten ryms inom avloppsreningsverkets kapacitet.

Verksamheten sysselsätter idag 28 anställda. Den ansökta produktionsökningen bedöms inte medföra några större förändringar avseende bemanningen.

Buller

Under 2000 och 2001 har ett antal åtgärder vidtagits för att nedbringa bullret från pentafabrikens verksamhet. Bullernivån vid närmaste bostadsbebyggelse bedöms med hjälp av mätningar och beräkningar numera uppgå till 43 dB(A) nattetid.

Uppfyllandet av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken

Kunskapskravet enligt 2 kap 2

Pentafabriken har varit i drift sedan många år. Bolaget har därför hunnit skaffa sig ingående kunskaper och erfarenheter rörande dess drift och påverkan på miljön. Drift och underhåll sköts av personal med stor kompetens och lång erfarenhet av denna eller liknande anläggningar. När bolagets egna resurser inte räcker till anlitas utomstående expertis. Bolaget anser därför att det uppfyller kunskapskravet i 2 kap 2 § miljöbalken.

Verksamheten är certifierad enligt ISO 14001 sedan 1998.

Skyldigheten att vidta skyddsåtgärder enligt 2 kap 3 §

Bolaget anser sig ha vidtagit de utsläppsbegränsande åtgärder samt åtagit sig de utredningar som är rimliga att kräva för den ansökta verksamheten.

Lokalisering enligt 2 kap 4 §

Som redovisats tidigare bedrivs verksamheten inom ett område som sedan länge används som industriområde och är planlagt för detta ändamål. Närheten till råvarorna och hela den struktur som koncernens verksamhet medför att något alternativ till den nuvarande lokaliseringen inte kan komma ifråga.

Transportmöjligheterna till och från anläggningen är goda. Transporter till och från anläggningen sker på allmänna vägar som har ett så stort trafikflöde, att det inte nämnvärt påverkas av bolagets transporter.

Hushållning med råvaror och energi enligt 2 kap 5 §

Bolaget bedriver kontinuerligt ett arbete med att effektivisera användningen av råvaror och energi.

Som framgår av den tekniska beskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen har avfallet källsorterats sedan 1991/1992. En stor del av avfallet förbränns.

Det farliga avfallet domineras av vattenhaltig returmetanol. Denna används som bränsle, huvudsakligen i myrsyrafabrikens termiska förbränningsanläggning där det ersätter olja, men vid behov även i ångcentralen.

Kemikalier enligt 2 kap 6 §

Det är inte möjligt att byta ut råvarorna eftersom det endast är möjligt att tillverka penta med acetaldehyd, formalin och en bas.

Tillämpning av 16 kapmiljöbalken

Tidsbegränsning av tillståndet enligt 16 kap 2 §

Bolaget anser inte att det finns behov av att tidsbegränsa ett tillstånd för verksamheten. Denna är varken så omfattande eller medför sådan miljöpåverkan som enligt förarbetena till miljöbalken kan ge anledning till en tidsbegränsning.

Efterbehandling och andra återställningsåtgärder enligt 2 kap 8 § och 16 kap 3 §

Industriell verksamhet har förekommit på platsen sedan 1950-talet. I marken runt fabriken föreligger viss markförorening av pentaerytritol och natriumformiat. Föroreningarna är dock inte av sådan art att det i nuläget finns något behov av sanering. Den ansökta verksamheten bedöms inte heller försvåra en eventuell framtida sanering. Bolaget anser därför att föreskrifter om efterbehandling inte behöver meddelas i ett tillstånd till verksamheten.

Anledning att föreskriva att bolaget skall ställa säkerhet för efterbehandlingskostnader finns enligt bolagets uppfattning inte heller.

Gällande planer enligt 16 kap 4 §

Den ansökta verksamheten överensstämmer med de för området gällande områdesbestämmelserna. Verksamheten strider inte heller mot bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken om hushållning med mark- och vattenområden.

Miljökvalitetsnormer enligt 16 kap 5 §

Verksamheten bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids.

Efterlevnaden av tidigare tillstånd enligt 16 kap 6 §

Bolaget har sig veterligt inte underlåtit att följa i tidigare tillståndsbeslut meddelade villkor för verksamheten.

Behov av andra anläggningar enligt 16 kap 7 §

Verksamheten bedrivs inom ett väl etablerat område med utbyggd vatten- och elförsörjning och med tillräcklig tillgång till transporter.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljöpåverkan från befintlig pentafabrik respektive kommande utbyggnad är att betrakta som begränsad. i form av katalytisk förbränning. Utsläppen av stoft renas i olika typer av reningssteg. Utsläppen till luft av flyktiga organiska ämen är låga, eftersom processen är ansluten till en reningsanläggning Pentafabriken utgör emellertid den största enskilda utsläppskällan till industriområdets interna avloppsreningsverk. Beträffande avfallsmängderna så domineras dessa av metanol (farligt avfall) och natriumformiatlösning (övrigt avfall).

Kontroll

För kontroll av verksamheten finns ett kontrollprogram fastställt av länsstyrelsen. Därutöver kontrolleras verksamheten i enlighet med bestämmelserna om egenkontroll samt i enlighet med certifieringen enligt 150 14001.

Säkerhetsrapport

Bolaget omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. I enlighet härmed återfinns i bilaga C en säkerhetsrapport.

Pentafabriken omfattas av den högre kravnivån pga hanteringen av acetaldehyd. Tabellen anger maximal mängd vid full produktion (60 000 ton) som kan förekomma vid ett och samma tillfälle.

Ämne Kategori Maximal Högre/lägre Fabrik

mängd kravnivå

Acetaldehyd Extremt <10 ton 50/10 ton Pentafabrik

brandfarlig

Acetaldehyd Extremt 700 ton 50/10 ton Råvaru-

brandfarlig hanteringen

Sammanfattning av de största riskerna:

Hantering och lagring av acetaldehyd med risk för brand och kraftig exoterm reaktion med baser bedöms som den största risken. Hantering och lagring av övriga brandfarliga ämnen (metylisobutylketon och metanol) och av giftiga ämnen (metanol och formalin) tillkommer också liksom hantering och lagring av kondenserad ammoniak.

Sammanfattning av de viktigaste förebyggande och skadebegränsande åtgärden

I utrustning för ren acetaldehyd finns kvävgasatmosfär. Lossningsplats, lagertank och mätkärl är invallade och efter behov försedda med insticksrör, överfyllnadsskydd och vattensprinkler för kylning samt fast installerade skumrör. Dessa områden är EXklassade.

Satsningssekvensen till reaktorn är hårt styrd av förreglingar för att undvika fel satsningsordning och därmed oönskad reaktion mellan acetaldehyd och natronlut.

Områden där metylisobutylketon och metanol hanteras är EX-klassade och invallade. Tankar är försedda med separata överfyllnadsskydd och insticksrör för att undvika fritt fallande stråle vid inpumpning (vätskan leds till botten av tanken).

Utplacerade sensorer finns för att uppmärksamma personalen på eventuella ammoniakläckor. Om säkerhetsventilerna öppnar på ammoniaksystemet kan personalen utlösa vattensprinkling över ventilerna och absorbera huvuddelen av den gasformiga ammoniaken i vatten. Från kontrollrummet kan gaslarmet över polyolområdet utlösas, varvid samtliga ventilationsanläggningar stängs automatiskt inom Polyolområdet.

Förslag till slutliga villkor

Bolaget föreslår följande villkor för den ansökta verksamheten.

2. Totalutsläppet av formaldehyd från fabriken får som riktvärde inte överstiga 3 ton per år.

3. Bullret från verksamheten får som riktvärde inte överskrida följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid närmaste bostäder.

dagtid (kl 07.00-18.00) 55 dB(A)

kvällstid (kl. 18.00-22.00) 50 dB(A)

nattetid (kl 22.00 - 07.00) 45 dB(A)

Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 60 dB(A) vid bostäder.

4. För utsläpp till vatten skall i tillämpliga delar gälla de villkor som miljödomstolen beslutat om den 2 september 1999 (M 310 m.fl.).

Bolaget föreslår att Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa de ytterligare villkor som skäligen kan fordras beträffande hanteringen av kemiska produkter och avfall vid anläggningarna.

YTTRANDEN

Räddningsverket

Verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och befinner sig på den högre kravnivån.

Det framgår av säkerhetsrapporten som ingår i ansökan att sökanden har ett kontinuerligt pågående riskhanteringsarbete med strävan mot ständig förbättring, och att förändringar i processen inte genomförs utan att tillkommande risker identifieras och analyseras.

Räddningsverket har därför inget att erinra mot att tillstånd beviljas.

Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen noterar att utsläppen till luft är begränsade, men ställer sig frågande till bolagets yrkande gällande riktvärdet för formaldehydutsläppet, då det i huvudansökan anges att detta inte kommer att överstiga 1,5 ton per år och i MKB:n anges att den totala utsläppsmängden av flyktiga organiska ämnen vid ansökt produktion kommer att understiga 3,8 ton per år.

Pentafabrikens påverkan på såväl avloppsreningsverket som recipienten är att betrakta som relativt omfattade. I den utbyggda verksamheten kommer utsläppen till avloppsreningsverket att öka. Bolaget anger att med tanke på fabrikens stora avloppsflöde kommer åtgärder för att minska den hydrauliska belastningen att prioriteras. Dessutom planeras riktade åtgärder för att minska mängden okänd och svårnedbrytbar TOC. Eftersom osäkerhet råder avseende vilka tekniska lösningar som blir aktuella i fas 2 av fabrikens expansion avser bolaget att under fas 1 utreda vilka åtgärder för att minska den föroreningsmässiga och hydrauliska belastningen som kommer att bli aktuell.

Länsstyrelsen finner det väsentligt att bolaget åläggs att, innan fas 2 påbörjas, redovisa åtgärder och tekniska lösningar för begränsningar enligt ovan kopplad till en färsk KKPA ("Kartläggning och Karaktärisering av Process-Avlopp") för pentafabriken.

Länsstyrelsen vill i detta sammanhang också betona vikten av villkorspunkt 9 i dom meddelad av miljödomstolen den 2 september 1999 som lyder:

Bolagen skall i samråd med tillsynsmyndigheten fortlöpande kartlägga och karaktärisera processavloppsvattnet från de olika fabriksenheterna i syfte att ytterligare minska risken för skador i Ybbarpsån. Resultatet av detta arbete skall redovisas årligen i miljörapporten.

Länsstyrelsen bedömer att den till ansökan bifogade säkerhetsrapporten innehållsmässigt uppfyller kraven i gällande lagstiftning samt att bolaget arbetar seriöst och ingående med frågor som rör riskhantering och säkerhet. Ett antal åtgärder för ytterligare förbättringar föreslås och kommer att genomföras.

De av bolaget föreslagna villkoren samt i ansökan i övrigt gjorda åtaganden bedöms som tillräckliga för att begränsa miljöpåverkan i den utbyggda verksamheten vid pentafabriken.

Länsstyrelsen har utöver vad som anförts ovan i övrigt inget att erinra mot att sökt tillstånd beviljas.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket tillstyrker bolagets ansökan om utökad produktion i pentafabrlken och godtar de villkor som bolaget föreslagit. Härutöver yrkar Naturvårdsverket att prövotidsförfarande för transporter och energiförbrukning införs enligt nedan.

Prövotidsförfarande

Transporter

För fastställande av slutliga villkor avseende transporterna bör bolaget under en id ges möjlighet att utreda vilka åtgärder som finns för att minska miljöpåverkan från transporterna. I en sådan utredning bör belysas följande:

- Miljöpåverkan från transporterna (utsläpp av NOx mm) samt möjliga åtgärder för att minska miljöpåverkan

- Vilka krav ställer bolaget på sina transportörer samt vilka krav som ytterligare skulle kunna ställas på miljöstandard på fordon

- Förslag till slutliga villkor

Energi

Verket föreslår att frågan om slutliga villkor för energiförbrukningen skjuts upp under en prövotid och föreslår att följande skall utredas under prövotiden:

- Bolaget skall göra en genomgång av energiförbrukningen på anläggningen och utreda de tekniska, ekonomiska, energi- och miljömässiga konsekvenserna av alla de olika åtgärder som kan vidtas för att minska energiförbrukningen både i själva processen och i olika hjälpsystem.

- Förslag till slutliga villkor

Prövotidsutredningarna avseende energi och transporterna skall redovisas senast den 31 december 2003 till miljödomstolen för fastställande av slutliga villkor.

Nuvarande och ansökt verksamhet

Transporter

Vad beträffar transporter av råvaror och hjälpkemikalier framgår av ansökan att såväl järnvägstransporter som bilburna transporter förekommer. De bilburna transporterna av råvaror och hjälpkemikalier bedöms dock inte komma att öka i nämnvärd omfattning. Däremot bedöms att en ökning av de bilburna transporterna av produkter, biprodukter och avfall inte kan uteslutas. Hur stor denna ökning kan bli finns inga uppgifter om. Det finns inte heller beskrivet konsekvenserna ur miljösynpunkt av bolagets totala nuvarande och framtida transporter (utsläpp mm).

Naturvårdsverket anser att det är viktigt att bolaget påverkar transporterna så att miljöpåverkan kan minskas. För att kunna göra konkreta miljömässiga bedömningar och jämförelser mellan olika transportörer och transportsätt krävs detaljerad information om t.ex. bränsleval, förekomst av katalysatorer, vilka motorer som används etc. För att på sikt minska miljöpåverkan från transporter krävs god logistik, moderna fordon, miljöanpassade bränslen och utbildade chaufförer.

Med miljöbalkens tillkomst har transport- och energifrågor fatt ökad tyngd i miljöskyddsprövningar jämfört med tidigare lagstiftning. Detta föranleder att det är lämpligt att reglera dessa frågor i särskilda villkor och inte bara med det allmänna villkoret.

Naturvårdsverket anser att det underlag som nu föreligger om transporter i ansökan inte är tillräckligt för att göra en bedömning av vilka åtgärder - ändrade transportslag, krav på motorer och bränslen - som ger bäst effekt ur miljösynpunkt. Konsekvenserna av olika alternativ måste enligt verkets mening belysas ytterligare. Enligt verkets mening krävs därför mer underlag avseende transporterna och i enlighet med 22 kap. 27 § miljöbalken bör frågan om slutliga villkor skjutas upp under en prövotid under vilken bolaget bör ges ytterligare tid för att utreda möjligheterna till att minska miljöpåverkan från transporterna.

Vad gäller använda fordon anges i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen bl.a. att nya lastbilar skall uppfylla vissa krav vid angivna tidpunkter. Bolaget bör enligt verkets mening sträva efter att dess leverantörer av transporttjänster vid kommande byten av fordon så långt möjligt införskaffar fordon som uppfyller kommande krav enligt lagen.

Energi

Energi i form av ånga används i många processteg t.ex. indunstning, metanolåtervinning, upplösning, torkning och som följevärme och stödvärme. Elenergi används i alla processteg. I en av indunstarna används elenergi som huvudsaklig energikälla i en ångkompressor. Energi i form av ånga och el bedöms i allt väsentligt att produceras och användas i processen på samma sätt som för närvarande.

Hushållningsprincipen (2 kap.5 §miljöbalken) innebär att all verksamhet skall bedrivas och alla åtgärder vidtas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt.

Naturvårdsverket anser att underlaget beträffande energiförbrukning i ansökan inte är tillräckligt för att kunna bedöma om bolagets verksamhet sker på sådant sätt att energianvändningen är så effektiv som möjligt så att förbrukningen kan minimeras.

Verket anser att det behövs en inventering av energiförbrukningen som bör följas upp regelbundet. Vidare behöver utredas de tekniska, ekonomiska, energi- och miljömässiga konsekvenserna av alla de olika åtgärder som kan vidtas för att minska energiförbrukningen.

G K

Sedan mitten av 1990 har jag kämpat för att få miljömyndigheterna att ingripa mot att Perstorp AB från sitt reningsverk årligen släpper ut tonvis med miljöfarligt avfall i Ybbarpsån. Min dricksvattenbrunn är belägen endast ca 12 m från Ybbarpsån. Idag endast 3 m på grund av översvämning. Jag känner mycket stark, ej obefogad oro, över att de hälsovådliga ämnen som bolaget via sitt reningsverk tillför Ybbarpsån, träcker in i min dricksvattenbrunn tillsammans med åvattnet. Bolaget har ej visat sig villigt att medverka till att avhjälpa den olägenhet denna oro medför. Den analys som bolaget bekostade 1999, var en analys som ej omfattar andra kemiska ämnen än de som normalt mer eller mindre förekommer i grundvatten. Vill man utesluta att ämnen från bolagets reningsverk, vilka finns i Ybbarpsåns vatten,, såsom molybden, fenol, formalin mm, även förekommer i dricksvattnet, måste man beställa en särskild analys för varje ämne. Detta har bolaget inte gjort. Fram till dess att bolaget bevisar motsatsen, förutsätter jag att för bolaget relevanta parametrar finns i min dricksvattenbrunn. Lagstiftarnas avsikt med Miljöbalken är att den ska skydda naturen, enskilda människor och dess livsrum och att det ska finnas en balans mellan detta och näringslivets vinstintresse. Jag yrkar att bolaget ej ges tillstånd till utökad miljöfarlig verksamhet.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Länsstyrelsen

Utsläpp till luft

Länsstyrelsen har ställt sig frågande till bolagets yrkande gällande riktvärdet för utsläpp av formaldehyd, då det i huvudansökan anges att det inte kommer att överstiga 1,5 ton per år och i miljökonsekvensbeskrivningen anges att den totala utsläppsmängden av flyktiga organiska ämnen vid ansökt produktion kommer att understiga 3,8 ton per år.

De 3,8 ton som anges i miljökonsekvensbeskrivningen för flyktiga organiska ämnen avser inte bara formaldehyd utan även acetaldehyd, metanol och metylisobutylketon.

Utsläpp till vatten

Bolaget medger länsstyrelsens yrkande.

Naturvårdsverket

Transporter

Bolaget bestrider prövotidsförfarande avseende transporter.

Vid en tillståndsprövning måste en rimlig avgränsning göras av följdföretagen, så att endast följdföretag som har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten beaktas. Perstorp anser inte att transporterna har ett sådant omedelbart samband med verksamheten att de skall beaktas vid prövningen. Det rör sig om transportörer och transporter i såväl Sverige som Norden och övriga Europa. Om Miljödomstolen anser att transporterna har ett sådant omedelbart samband är det Perstorps uppfattning att de endast skall beaktas vid tillåtlighetsprövningen. Myndigheterna har inte haft något att erinra mot att tillstånd lämnas för verksamheten även utan beaktande av transportfrågorna. Perstorp anser inte heller att det finns något hinder ur tillåtlighetssynpunkt mot den ansökta verksamheten. Att utreda transportfrågan enligt Naturvårdsverkets yrkande ligger enligt bolagets uppfattning utanför vad som enligt lagens mening bör skjutas upp. Prövotid kan föreskrivas när verkningarna av verksamheten inte kan förutses med tillräcklig säkerhet och det därför finns behov av att skjuta upp frågan till dess erfarenhet har vunnits av verksamhetens inverkan (22 kap 27 §), t.ex. när det är fråga om reningsteknik som är oprövad (prop. 1997/98:45, del 2, sid. 247). Av propositionen framgår också att uppskovsbeslut bara bör meddelas då ett verkligt behov föreligger. Perstorp anser inte att det finns behov av att utreda frågan om transporter ytterligare.

Meningen med en prövotid är vidare att de utredningar som genomförs vid behov skall kunna leda till slutliga villkor i frågan. Enligt bolagets uppfattning är de frågor som kan villkorsregleras snävare än de frågor som skall beaktas vid en tillåtlighetsprövning. Bolaget anser att det är direkt olämpligt att föreskriva villkor för en verksamhet som bolaget inte faktiskt förfogar över. Transporter av råvaror och övriga intransporter till anläggningen ombesörjs av leverantören, vilket gör att bolaget saknar möjlighet till inflytande. Transporter av produkter från anläggningen beställs förvisso av bolaget, men ett villkor med restriktioner är i praktiken ohanterligt. Det blir ett omfattande merarbete vid upphandlingen, en kraftig begränsning av urvalet transportörer och således även en konkurrensbegränsning samt slutligen stora svårigheter, om det ens är möjligt, att kontrollera att villkoret efterlevs hos de externa transportörerna. Till detta skall läggas att villkor är straffsanktionerade och även kan komma att beläggas med miljösanktionsavgifter vilket ytterligare visar det olämpliga att villkorsreglera omständigheter som bolaget inte råder över alternativt har svårt att styra över. Det vore orimligt att ålägga Perstorp straffansvar i en sådan fråga.

Det kan också ifrågasättas om en reglering av de externa transporterna är förenligt med EU:s bestämmelser om fri handel eller om det kan ses som att Sverige lägger konkurrenshinder vid upphandlingen.

Det är Perstorps uppfattning att försiktighetsmått skall riktas direkt till den verksamhet som orsakar föroreningar. Miljökrav på transporter bör således riktas direkt till transportnäringen, t.ex. i form av lag eller förordning.

Energi

Energibesparingar är ett prioriterat område inom pentafabrikens verksamhet, bl. a beroende av att energin står för en stor del av kostnaden för att framställa pentaerytritol.

I slutet av 1980-talet installerades mekanisk ångkompression för det dominerande indunstarsteget. Vid den tidpunkten var energipriserna höga i Sverige jämfört med omvärlden och all konkurrens fanns och finns i andra länder. Processerna slöts i stor utsträckning, vilket också i många fall innebär energibesparingar. Detta arbete har resulterat i att pentafabriken i Perstorp använder ca hälften så mycket ånga per ton produkt som övriga pentafabriker i världen. Pentafabriken i Perstorp är redan idag den mest energieffektiva i världen, efter långvarigt arbete med små och stora investeringar för att sänka energianvändningen.

För närvarande drivs åtta mindre förbättringsprojekt energibesparing som en väsentlig del. Bland dessa finns:

- automatiska avstängningar av ångblåsning av ledningar

- sänkning av temperaturen i processvarmvattnet

- återkommande rengöring av indunstarsteg görs på nytt sätt

- genomgång av samtliga ångfällor

- regelbunden rengöring av en del utrustning på kylvattensidan

- användning av processkondensat istället för ånguppvärmt varmvatten som tätningsvätska på pumpar

- minskning av vattenhalten i ett kritiskt processteg.

Dessa förbättringsprojekt drivs inom ramen för fabrikens produktivitetsprogram, som är fortlöpande.

Bolaget vitsordar innebörden av hushållningsprincipen men erinrar om att den skall vägas mot skälighetsregeln i 2 kap 7 § miljöbalken. Vid den avvägningen saknas det enligt bolagets mening skäl att genomföra den efterfrågade utredningen. Bolaget är dock berett att efterkomma Naturvårdsverkets yrkande om Miljödomstolen ändock anser att utredningen är av betydelse för prövningen.

GK

När GK kontaktade Perstorp AB 1999-04-15 tillmötesgick bolaget GK och kontaktade omgående Miljökontoret i Klippans kommun för kontroll av kvaliteten på hennes dricksvatten. Vattenprov togs ut av Miljökontoret 1999-04-28. Provet visade att vattnet var "tjänligt med anmärkning". Anmärkningarna avsåg främst fosfathalten och att vattnet var "ledningsangripande". Inte någon parameter i provet indikerade att bolagets verksamhet påverkar vattnet i GK brunn. Vad gäller de specifika kemikalier som GK hänvisar till, anser bolaget att det har en mycket god reduktion av dessa i sitt avloppsreningsverk och att inga hälsoskadliga halter av dessa kan uppkomma i Ybbarpsån från bolagets verksamhet. Fenol och formaldehyd mäts regelbundet i utgående vatten från avloppsreningsverket. Dessa ämnen förekommer mycket sällan i detekterbara halter och kan därmed inte uppnå för människan skadliga halter i Ybbarpsån. Molybden förekommer naturligt i de flesta vatten och halten molybden i Ybbarpsån nedströms bolaget ligger långt under de gränsvärden för dricksvatten som anges av WHO. Fenol och molybden är ej relevanta för pentafabrikens mål, eftersom dessa ämnen inte hanteras som råvaror i pentafabriken. Bolagets kunskap om vilka nivåer av nämnda ämnen som kan förekomma i utgående vatten från bolagets avloppsreningsverk är den grund på vilken bolaget har bedömt att en standardanalys på GKs brunnsvatten varit tillräcklig och att ytterligare analyser med avseende på nämnda kemikalier inte skulle ha givit något utslag. Det kan också nämnas att utsläppen från avloppsreningsverket mellan 1993-2001 har sjunkit med 44 % till 183 kg TOC/dygn räknat som årsmedelvärde. Denna minskning har skett trots kraftigt ökad produktion på industriområdet. Bolaget hävdar därmed att det inte finns något absolut samband mellan ökad produktion inom industriområdet och ökade utsläpp från avloppsreningsverket. En anledning är att avloppsreningsverket måste arbeta med den totala avloppssituationen och med framförhållning för att vårda marginalen till gällande utsläppsvillkor. Det innebär t.ex. att det vid en ökad belastning på avloppsreningsverket av ett lättbehandlat ämne kan vara mer meningsfullt att göra åtgärder på en helt annan avloppsström med mer svårbehandlade ämnen för att på så sätt bibehålla eller minska de totala utsläppen från avloppsreningsverket. Genom att arbeta med goda marginaler till gällande villkor kan erforderliga åtgärder planeras i god tid.

Angående Ybbarpsåns lämplighet som dricksvattentäkt i allmänhet kan påpekas följande:

- vattnet är redan uppströms Perstorp AB ett tämligen humusrikt ytvatten som kan ge smak, lukt och färg

- vattnet har redan uppströms Perstorp AB lågt pH och låg alkalinitet tillsammans med låg totalhårdhet vilket brukar anses innebära risk för att metaller löses ut från ledningsnät och utrustning, vilket i sin tur innebär att vatten kan bli otjänligt som dricksvatten

- Ybbarpsån rinner genom jordbrukslandskap vid Sorrödssjöarna (d.v.s. nedströms Perstorp AB) och ner till Herrevadskloster, vilket kan ge höga kväve- och fosforhalter

- den höga temperaturen i Ybbarpsån under sommartid, tillsammans med djurhållning vid ån och Sorrödssjöarna, samt sanitära utsläpp från bebyggelse utmed ån, har tidigare visat sig kunna ge en ökad bakteriologisk aktivitet i vattnet.

Om Ybbarpsåns vatten skall användas som dricksvatten bör därför en mer avancerad utrustning för vattenrening användas än vad en grävd brunn som ligger nära ån kan anses utgöra. Detta gäller även uppströms Perstorp AB:s industriområde. Bolaget anser således att eventuellt behov av att ansluta fastigheten till det kommunala dricksvattennätet styrs av helt andra omständigheter än sådana som kan påverkas av den aktuella ansökan.

DOMSKÄL

Den i målet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen har tillkommit i enlighet med bestämmelserna i 6 kap miljöbalken och uppfyller till innehållet vad som anges i 6 kap 7 §. Miljödomstolen anser därför att miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas.

Miljödomstolen finner att den ansökta verksamheten är tillåtlig enligt miljöbalkens bestämmelser och tillstånd skall därför lämnas i enlighet med framställt yrkande härom.

Miljödomstolen finner vidare, med anledning av framförda synpunkter under miljödomstolens huvudföförhandling om eventuell reglering av VOC- utsläppen, att det mest lämpliga villkoret för utsläpp till luft är att reglera utsläppet av formaldehyd.

Av bolaget föreslagna villkor för verksamheten har i allt väsentligt godtagits av de remissinstanser som avhört sig i målet och bör enligt miljödomstolens mening kunna godtas. Miljödomstolen konstaterar att det yrkade utsläppet av formaldehyd utgör en dubbelt så stor årlig mängd som angivits i ansökan, dvs marginalen till det föreslagna riktvärdet är 100 %. Domstolen anser därför att den föreslagna maximala utsläppsmängden av formaldehyd skäligen bör fastställas som gränsvärde.

Naturvårdsverket har krävt att slutliga villkor beträffande energiförbrukning samt transporter fastställs av miljödomstolen först efter ett prövotidsförfarande.

Vad först gäller frågan om energiförsörjningen kan har det vid målets handläggning framkommit att bolaget mycket aktivt driver ett flertal förbättringsprojekt samt vidtagit åtgärder i syfte att åstadkomma energibesparing. Miljödomstolen anser, delvis mot bakgrund härav, att det inte kan anses skäligen påkallat att närmare utreda denna fråga inom ramen för ett prövotidsförfarande och lämnar därför Naturvårdsverkets yrkande härom utan bifall.

Vad härefter gäller frågan om transporter får Miljödomstolen inledningsvis konstatera att rättsläget vad avser i vilken utsträckning man kan utfärda villkor för en verksamhetsutövare med avseende på externa transporter är oklart. Rent principiellt anser Miljödomstolen det förefalla mest rimligt att man i första hand riktar sig direkt mot verksamhetsutövare inom transportsektorn. Samtidigt torde det finnas tillräckligt stöd i miljöbalkens allmänna hänsynsregler att även utanför denna krets ålägga verksamhetsutövare att, antingen inom ramen för miljörapporteringen eller i annan redovisning, redovisa vilka insatser bolaget gör i syfte att åtminstone på sikt främja miljöförbättrade transporter. Miljödomstolen har i andra mål förelagt verksamhetsutövare sådan rapporteringsskyldighet. Med hänsyn till att ett sådant förfarande knappast kan leda till några betungande kostnader för bolaget och därigenom ej heller kan anses oförenligt med kravet på skälighetsavvägningen enligt 2 kap 7 § miljöbalken, anser Miljödomstolen att bolaget - i vart fall i avvaktan på vägledande avgöranden i frågan - åläggs att redovisa transportplan m m till tillsynsmyndigheten i enlighet med vad som närmare anges under villkorspunkten 5 i domslutet.

Enligt Miljödomstolens bedömning saknas anledning befara några olägenheter i form av försämrad vattenkvalitet i Ybbarpsån nedom bolagets avloppsreningsverk och domstolen lämnar därför av GK framförda synpunkter utan avseende.

Skäl föreligger att bevilja bolaget ansökt verkställighetsförordnande.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande senast den 3 april 2003

På miljödomstolens vägnar

Jonny Boo Magnus Björkhem

- - - - -

Detta avgörande har beslutats av rådmannen Jonny Boo, ordförande, miljörådet Magnus Björkhem samt de sakkunniga ledamöterna Carl Ivar Höijer och Lars-Erik Johnsson