MÖD 2005:33

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, slutliga beslut den 30 september 2004 i mål nr M 3011-04, se bilaga

KLAGANDE

1. TK

2. SB

3. NG

4. MN

Ombud för 4: LÅN

5. UE

6. RS

7. SN

8. YS

9. UH

10. TJ

11. MJ

12. GJ

13. GK

14. JS

15. UH

16. AKL

17. ME

18. LG

Ombud för 5-18: JBE

MOTPARTER

1. Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 801 70 Gävle

2. RES Skandinavien AB, 556616-0684, Prästgatan 44, 831 33 Östersund

Ombud för 2: Advokaten BH

SAKEN

Talerätt i mål om tillstånd till vindkraftanläggning

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Miljööverdomstolen undanröjer miljödomstolens avvisningsbeslut och återförvisar målet till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

____________________

BAKGRUND

Länsstyrelsen i Gävleborgs län beslutade den 21 januari 2004 att lämna RES Skandinavien AB tillstånd enligt miljöbalken att inom fastigheten Rogsta prästgård 1:3 driva en gruppstation med tre till fem vindkraftverk med en sammanlagd uteffekt av mindre än 10 MW. Tillståndet gäller fram t.o.m. den 31 december 2039.

Beslutet överklagades av bl.a. de klagande i förevarande mål. Miljödomstolen beslutade den 30 september 2004 att avvisa samtliga överklaganden.

Målet har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken tagits till avgörande utan förhandling.

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Samtliga klaganden har yrkat att Miljööverdomstolen skall fastställa att de är sakägare i miljöbalkens mening och att deras överklaganden skall prövas i sak.

RES Skandinavien AB har bestritt bifall till överklagandena.

Länsstyrelsen har inte yttrat sig i talerättsfrågan.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

TK

Vindkraftanläggningen kommer att bli det helt dominerande inslaget i landskapsbilden. För norra sidan av Stensöfjärden och speciellt från hans fastighet kommer vindkraftverken att vara väl synliga och i det direkta blickfånget. I fråga om skuggpåverkan på fastigheten framgår av sökandens yttrande till miljödomstolen (aktbilaga 14) att han får skuggverkan på sin fastighet. Vidare kommer han att utsättas för buller, speciellt med tanke på bullrets utbredning över vattenytan. Avståndet från fastigheten till vindkraftanläggningen uppgår till 1 900 m, varav 250 - 300 m utgörs av vattenyta i syd- sydvästlig riktning.

SB och NB

Deras fastighet påverkas av beslutet främst genom buller. De har det närmast belägna fritidshuset. De bor numera i huset under sju till åtta månader per år. Man måste beakta att vindkraftverken belägna på Vårkasberget blir 135 m över mark och tillhör därmed de högsta vindkraftanläggningarna i landet. Anläggningen påverkar således ett mycket större närområde än vindkraftverk i övrigt. I det nu aktuella ärendet är uteffekten cirka tio gånger större än i det mål som miljödomstolen hänvisar till. De påverkas också i övrigt av anläggningens tillkomst eftersom anläggningen blir det helt dominerande inslaget i landskapsbilden och påverkar deras jungfruliga strövområde.

MN

Deras fastighet befinner sig på ett avstånd av cirka 2 150 m från det närmast belägna vindkraftverket. Detta innebär att de i princip kommer att ha samma bullerpåverkan som redovisats för de närbelägna fastigheterna 21, 22 och 23. Beträffande skuggningspåverkan när rotorbladen skymmer solskivan av själva huset kan de inte påverka detta i framtiden då de inte äger den skog som skymmer. Skuggningen från propellrarna för fastigheterna 21 - 23 har beräknats till cirka 12 timmar per år vilket överstiger de regionala riktlinjer som gäller på 10 timmar per år. Utblicken mot Storsandsbukten kommer att få en kraftig påverkan av solblink/skuggning, en påverkan som inte redovisats i tillståndsansökan. Blinket/skuggningen från upp till tre propellrar samtidigt projiceras mot vattenspegel och öarna utanför. Storsandsbukten kommer att under högsommaren då solen går ned i nordväst drabbas av solblink/skuggning och buller (stilla sommarkvällare med frånlandsvind som är vanligt förekommande). Bakgrundsbruset från naturen är då minimalt, vilket innebär att de och flera hundra personer berörs av skuggning och sannolikt även buller under en mycket känslig och värdefull kvällstid. Man måste också beakta att vindkraftverken blir 135 m över mark och därmed en av de högsta vindkraftanläggningarna i landet. De upplever detta som ett stort intrång i den naturliga landskapsbilden.

JBE (ombud för 5-18)

Området är ett fritidsområde och de vistas utomhus under större delen av dygnet. Buller kommer att påverka dem hela tiden från de 135 m höga verken i ett mycket större närområde än beräknat. Bullerberäkningen har inte tagit hänsyn till effekten av ljudets utbredning över vattenytan samt de nu avverkade och framtida avverkningsbara skogspartierna i verkens närhet och ned till deras fastigheter. Skuggor och solblink kommer att påverka dem på tomten, stranden, i Storsandsbukten och på höjden strax norr om fastigheterna. Blinkeffekten medför också risk för epileptiska anfall hos barn i tre av de klagande familjerna som han företräder.

RES Skandinavien AB

De ljudberäkningar som tidigare redovisats i underinstanserna grundar sig på konservativa antaganden. Numera har faktiska mätningar gjorts på aktuell turbinmodell. Verksamheten kommer inte på någon av de klagandes fastigheter ge upphov till buller som överstiger 30 dB(A). En störning med så låg intensitet är med hänsyn till förekommande bakgrundsljud enbart teoretisk. - Även skuggor är mätbara störningar. Skuggor från rotorblad förutsätts dock uppträda när solstrålningen är starkare än 120 W/m² samt när vindkraftverket finns inom ett avstånd som gör att rotorbladen på vindkraftverket täcker minst 20 procent av solytan. Därmed förutsätts inte skuggor uppträda när avståndet till vindkraftverket är två km eller mer. Utöver avståndet till vindkraftverket finns det andra faktorer som påverkar hur ofta det i praktiken är möjligt för oss människor att uppfatta skuggor från vindkraftverk, t.ex. väderleksförhållanden, om huset är befolkat vid den tid på året/dygnet som skuggorna infaller, att mellanliggande vegetation inte döljer vindkraftverken etc. - Hur vindkraftverk syns från allmänt strandområde saknar egentligen betydelse för talerättsfrågan.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Överklagbara domar eller beslut får överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot (16 kap. 12 § första stycket miljöbalken). I förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 1, s. 482 ff.) anges att en generös tillämpning av sakägarbegreppet är avsedd. Enligt praxis (t.ex. NJA 2004 s. 590 I och II) skall rätten att vara part och att överklaga tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet för vilken tillstånd söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig.

De klagande bor på ett avstånd av cirka 1,6 till 3 km från den tänkta vindkraftanläggningen. Den är avsedd att placeras högt i landskapet vilket medför att den syns på långt håll. De klagande har uttryckt oro för buller och solblink/skuggning. De har också anfört att vindkraftanläggningen kommer att utgöra ett dominerande inslag i miljön. Mot bakgrund av vad de klagande har anfört i målet finner Miljööverdomstolen att de olägenheter de klagande gör gällande inte är endast teoretiska eller helt obetydliga. Överklagandet skall därför bifallas. Miljödomstolens slutliga beslut skall undanröjas och målet återförvisas till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Beslutet får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet Liselotte Rågmark, f.d. hovrättsrådet Arne Kardell, referent, samt kammarrättsassessorn Lina Törnqvist. Enhälligt.

_______________________________

BILAGA

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, SLUTLIGA BESLUT

PARTER

Klagande

Se bilaga 1.

Motparter

1. R S AB,

Ombud: advokaten BH

2. Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 801 70 GÄVLE

SAKEN

Tillstånd till vindkraftanläggning på fastigheten Hudiksvall Rogsta Prästgård 1:3; nu fråga om avvisning

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Gävleborgs län beslut 2004-01-21, dnr 551-10578-03, bilaga 2

SLUTLIGT BESLUT

Med upphävande av inhibitionsbeslutet den 9 mars 2004 avvisar miljödomstolen samtliga överklaganden.

YRKANDE M.M.

Klagandena har yrkat att miljödomstolen upphäver det meddelade tillståndet och avslår ansökan.

RS AB har, i första hand, yrkat att samtliga överklaganden avvisas och, i andra hand, bestritt ändring av länsstyrelsens beslut.

Klagandena har beretts tillfälle att yttra sig i talerättsfrågan. De klaganden som yttrat sig har bestritt avvisningsyrkandet.

Miljödomstolen har i beslut den 9 mars 2004, med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen, beslutat att det överklagade tillståndet inte får tas i anspråk förrän tillståndet har vunnit laga kraft eller till dess miljödomstolen förordnar annat.

UTVECKLING AV TALAN

RS AB har till stöd för sitt yrkande om avvisning anfört i huvudsak följande. Miljöbalken bygger på ett enhetligt sakägarbegrepp när det gäller vem som har rätt att överklaga domar och beslut. Sakägare anses den vara som på mer än ett obetydligt sätt berörs av den aktuella verksamheten. Definitionen medför att det, särskilt i samband med fullföljd mot tillståndsbeslut, är nödvändigt att avgränsa sakägarkretsen. Den närmare avgränsningen har lagstiftaren överlämnat åt rättstillämpningen (se prop. 1997/98:45, del 1, s 484ff). Miljööverdomstolen har i sin praxis funnit att personer som bor utanför störningsområdena för buller och skuggbildning inte har egna intressen som berörs av vindkraftverksverksamhet (Miljööverdomstolens dom den 3 juni 2003 i mål nr 6615-01). I nämnda avgörande avvisades ett överklagande av närboende som enligt miljökonsekvensbeskrivningen visserligen beräknades beröras av ljud, dock inte överskridande 35 dB(A), och skuggor, dock inte överskridande 16-18 timmars teoretisk skuggtid. Miljööverdomstolen synes således ha avgränsat sakägarkretsen till enskilda som berörs av en bullernivå eller skuggtid överskridande gällande riktvärden. I förevarande fall framgår av miljökonsekvensbeskrivningen att samtliga klaganden inte påverkas av buller eller skuggning överstigande gällande riktvärden. Av utredningen i målet framgår att inte någon av de klagande är bosatt närmare än 1,3 kilometer från närmsta vindkraftverk. Med hänsyn härtill och i beaktande av de synpunkter som klagandena anför, framstår det som om klagandena istället lägger allmänna intressen till grund för sin talerätt. Bolaget ifrågasätter om det är lagligen möjligt att en enskild ges talerätt på sådan grund. Vid miljöprövningar skyddas de allmänna intressena bl.a. genom att vissa i 22 kap 6 § miljöbalken utpekade samhällsorgan får föra talan för att tillvarata dessa intressen. Ett allmänt intresse torde inte kunna läggas till grund för en enskilds talerätt. En annan sak är att den som redan har talerätt i egenskap av sakägare kan åberopa enbart allmänna intressen till grund för ett överklagande (jmf. prop. 1997/98:45, del 1, s. 486).

LL m.fl. klaganden har vad avser frågan om talerätt anfört i huvudsak följande. Kraftverken kommer, som ett förfulande inslag i landskapet, att synas från flera av klagandenas fastigheter. Fastigheterna ligger inom ett område som påverkas av skuggning och buller från kraftverken. Beräkningarna avseende sådan påverkan bygger på teoretiska modeller och inte på några mätningar i det enskilda fallet. Vid drift och inte minst vid störningar i driften kan ljudnivåerna komma att avsevärt avvika från beräknade nivåer. Dessutom är villkoret för den ekvivalenta ljudnivån utomhus angivet som riktvärde och inte som gränsvärde. Påverkan från kraftverken kommer sannolikt leda till minskade fastighetsvärden. Enligt deras uppfattning är det tillräckligt för talerätt att störningarna sker på bostadsområdenas utblickar och vistelseområden.

SKÄL FÖR BESLUTET

Av 16 kap 12 § första stycket p.1 miljöbalken framgår att domar eller beslut får överklagas av den som beslutet eller domen angår, om avgörandet gått honom eller henne emot. En sådan person brukar benämnas sakägare. Som sakägare betraktas bl.a. den som äger, hyr eller arrenderar en fastighet som på ett konkret sätt påverkas av den verksamhet eller åtgärd som beslutet rör. Miljööverdomstolen har vad gäller vindkraftverk funnit att personer som är bosatta utanför störningsområdena för buller och skuggutbredning inte är berörda av verksamheten på sådant sätt att de har rätt att överklaga prövningsmyndighetens avgörande, se Miljööverdomstolens dom den 3 juni 2003 i mål M 6615-01. Av ansökningshandlingarna framgår bl.a. följande. Kraftverken, inklusive vingar, har en maximal höjd av 135 meter. Inget av klagandenas bostadshus är beläget närmare än drygt 1,6 km från närmsta kraftverk. Vid dessa förhållanden gör miljödomstolen bedömningen att ingen av de enskilda fastighetsägare som har överklagat länsstyrelsens beslut är berörd av beslutet på sådant sätt att fastighetsägaren har rätt att överklaga det. Dessa överklaganden skall därför avvisas.

Storsands- och Lakbäcks samfällighetsföreningar utgör ideella föreningar. För att en sådan förening skall få överklaga ett beslut enligt miljöbalken krävs enligt 16 kap 13 § miljöbalken dels att den enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, dels att den bedrivit sin verksamhet i Sverige under minst tre år, dels att den har lägst 2 000 medlemmar. Varken Storsands- eller Lakbäcks samfällighetsförening uppfyller dessa krav. Även deras överklaganden skall därför avvisas.

Vid denna utgång i målet skall miljödomstolens inhibitionsbeslut den 9 mars 2004 inte längre bestå.

HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga 2

Överklagandeskrift ställd till Svea Hovrätt, Miljööverdomstolen senast 2004-10-21. Prövningstillstånd krävs.

På miljödomstolens vägnar

Håkan Asklund

I beslutet (enhälligt) har deltagit rådmannen Håkan Asklund och miljörådet Ove Eriksson. Föredragande har varit beredningsjuristen Henrik Malmberg.