MÖD 2005:53

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 24 augusti 2004 i mål nr M 3192-04,

se bilaga

KLAGANDE

PÅP

Ombud: JM,

MOTPART

Miljö- och byggnadsnämnden i Höörs kommun

Box 53

243 21 Höör

SAKEN

Försiktighetsmått vid spridning av gödsel

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Miljööverdomstolen undanröjer miljödomstolens dom, Länsstyrelsens i Skåne län beslut den 4 maj 2004 (dnr 505-34399-02) i överklagad del samt Miljö- och byggnadsnämndens i Höörs kommun föreläggande den 16 april 2002 såvitt avser följande del av föreläggandet.

- vid spridning av gödsel skall hänsyn tas till rådande väderleksförhållanden så att minsta möjliga olägenhet uppstår. Spridning av stallgödsel får inte ske lör-dagar, söndagar, helgaftnar eller helgdagar,

- spridning av stallgödsel får inte ske närmare boningshus eller vattentäkt än 100 meter utan innehavarens tillstånd. Skyddsavståndet till vattentäkt får dock ald-rig understiga 50 meter,

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

PÅP har yrkat att Miljö- och byggnadsnämndens i Höörs kommun föreläggande skall upphävas i den del det avser försiktighetsmått vid spridning av gödsel.

Höörs kommun har bestritt bifall till överklagandet.

Miljööverdomstolen har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljö-balken tagit målet till avgörande utan förhandling.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

PÅP

Något åsidosättande av miljöbalkens regler har inte skett och har inte heller gjorts gällande. Föreläggandet står inte i rimlig proportion till ingripandet. De ekonomiska konsekvenserna uppgår till mycket stora belopp per s.k. begränsningsområde. Effekterna av föreläggandet står inte i någon som helst samklang med den nytta som möjligen kan vinnas med föreläggandet. Med hänsyn till att han har arton grannar och det finns ett otal vattenbrunnar, innebär föreläggandet alldeles för långtgående begränsningar i hans verksamhet. Vid varje brunn blir begränsningsområdet 3,14 hektar.

Skördebortfallet på arealen kan uppskattas till 50 %. Avkastning för spannmålsproduktion uppgår till cirka 8 ton per hektar. Avräkningspriset uppgår till cirka 1 kr per kg vilket ger 8 000 kr per hektar. Bortfallet enligt ovan blir då 4 000 kr per hektar, eller 12 566 kr per brunnsområde och år. Begränsningen gäller för all framtid varför den skall evighetskapitaliseras. Med en realränta över tiden på 3 % blir det evighetskapitaliserade värdet 414 678 kr per brunnsområde i minskad avkastning med anledning av beslutat föreläggande.

Det kan inte anses angeläget att begränsa lukt i ett jordbruksområde på beslutat sätt. Föreläggandet leder inte till någon påvisbar förbättring på miljö eller människors hälsa och föreläggandets konsekvenser är så omfattande ekonomiskt att det är oskäligt betungande.

Höörs kommun

Skall man göra en bedömning av varje enskild vattentäkts status, blir en sådan undersökning både tidsödande och kostsam. Det måste utföras en geologisk undersökning för att ta reda på markförhållande och grundvattnets spridningsriktning. Denna undersökning är inte skälig i förhållande till tid och kostnad. För den enskilde lantbrukaren bör inte en generell skyddszon runt vattentäkter medföra några större problem eller kostnader. Det bör vara möjligt att utfärda generella skyddszoner vid spridning av sådana gödselmängder som genereras från C-lantbruk. Även ett förbud mot spridning av svingödsel vid veckoslut och helger anser nämnden är en nödvändig restriktion.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Jordbruksverket

Spridningstidpunkter för stallgödsel och skyddsavstånd till bostäder

Stallbyggnader och lagringsbehållare utgör en fast punktkälla vad gäller miljöpåverkan i form av lukt. Gödselspridning å andra sidan är ingen kontinuerligt pågående verksamhet som sker på en och samma plats. Uppkomsten av olägenheter vid spridning av stallgödsel påverkas av vid vilken tidpunkt spridningen sker samt områdets karaktär, typ av gödsel och spridningsteknik. Spridning av stallgödsel regleras till viss del i generella föreskrifter. Bl.a. skall enligt Jordbruksverkets föreskrifter, stallgödsel som sprids på obevuxen mark i Skåne, Halland och Blekinge brukas ned inom 4 timmar och vid spridning av flytgödsel i växande gröda skall i samma områden en teknik som minskar ammoniakavgången användas. Teknik som används för att minska ammoniakavgången minskar även risken för luktolägenheter.

I varje enskilt fall måste en bedömning av hur mycket, när och på vilket sätt stallgödsel skall spridas, samt om skyddsavstånd är motiverade, göras utifrån förhållandena på platsen. I Jordbruksverkets förslag till allmänna råd föreslås inte några generella skyddsavstånd till bostäder. För att undvika olägenheter för närboende föreslås som allmänt råd att spridning av gödselmedel bör undvikas i anslutning till eller under helger om olägenheter för närboende kan befaras.

Vid prövningsmyndighetens precisering av de allmänna hänsynsreglerna i ett föreläggande eller tillstånd när det gäller åtgärder i form av skyddsavstånd och begränsning av spridningstidpunkt för att minska risken för olägenheter för närboende anser Jord bruksverket att följande bör beaktas.

- Skyddsavstånd och andra spridningsrestriktioner skall vara anpassade till för-hållandena i varje enskilt fall.

- Risken för olägenheter i samband med gödselspridning är normalt sett inte be-roende av företagets storlek och man bör därför överväga vilka krav som i all-mänhet kan ställas på jordbruk som utför gödselspridning under liknande för-hållanden.

- Effekten av andra föreslagna åtgärder för att minska risken för olägenheter så som direkt nedmyllning eller nedbrukning av gödsel eller nyttjande av annan teknik som kan tänkas minska ammoniakavgång och lukt.

- Jordbrukets kostnader av begränsningarna i spridningen.

Skyddsavstånd till vattentäkter

I bedömningen av behovet av skyddsavstånd till vattentäkt bör man först konstatera om det behövs skyddsavstånd för att skydda täkten från ytavrinning från en gödslad åker och/eller från risken för föroreningar från rotzonen. Detta kan kräva olika avstånd och åtgärder. Schablonmässigt satta skyddsavstånd har fördelen att de kräver en liten insats i form av bedömning. Nackdelen är att sådana skyddsavstånd kan medföra antingen omotiverat försvårande av stallgödselspridning eller att vattentäkten utsätts för risk att bli kontaminerad. Jordbruksverket anser att i likhet med skyddsavstånd vad gäller lukt bör lämpliga skyddsavstånd för vattentäkt bestämmas i varje enskilt fall.

Länsstyrelsen

Svingödsel är ett av de gödselslag som av de flesta upplevs som allra mest störande. Det är därför viktigt att visa hänsyn mot boende när spridning sker. Det är därför under alla förhållanden olämpligt att sprida gödsel lördagar, söndagar och helger. Det är vidare rimligt att ta en viss hänsyn vid själva spridningen bl.a. genom att inte sprida för nära in på bostadshus. Länsstyrelsen anser att ett avstånd på 100 m är rimligt såvida man inte kan komma överens med de boende om ett mindre avstånd. Med tanke på de olägenheter som gödselspridningen kan innebära för närboende anser länsstyrelsen att det vid en avvägning enligt hänsynsreglerna är rimligt att kräva en skyddszon. Ett al-ternativ till skyddszon är att kräva att spridningen skall ske med myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras i marken.

När det gäller skyddsavstånd till vattentäkter avser dessa att minimera risken för att dricksvattnet förorenas med bakterier eller höga nitrathalter. Om gödsel sprids nära en brunn och det kommer nederbörd kan gödseln nå vattentäkten genom att det transporteras med ytvatten närmare vattentäkten och sedan ner i vattentäkten. Om en dricksvattentäkt blir förorenad kan det ta lång tid att återställa den med stora kostnader för den som är beroende av vattentäkten. Länsstyrelsen anser att det även här är rimligt med ett skyddsavstånd och att detta skyddsavstånd inte skall understiga 50 m i något fall. Länsstyrelsen anser att det i detta fall är rimligt att kräva de försiktighetsmått som miljö- och byggnadsnämnden har föreskrivit.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

I 27 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd stadgas följande. När ett anmälningsärende är tillräckligt utrett, skall den myndighet som handlägger ärendet meddela föreläggande om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken om det behövs, eller förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken. Om sådana åtgärder inte beslutas skall myndigheten underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.

Huvudregeln i 20 § förvaltningslagen (1986:223) innebär att ett beslut, varigenom en myndighet avgör ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall innehålla de skäl som bestämt utgången. Skälen får utelämnas om det är uppenbart obehövligt, t.ex. om beslutet är gynnande. En fullständig motivering bör i princip ange, vilka faktiska förhållanden som styrkts i ärendet, hur dessa förhållanden bedömts rättsligt eller skönsmässigt, samt vilka rättsregler och vilka eventuella värderingar avgörandet grundar sig på.

Miljö- och byggnadsnämnden har i det överklagade beslutet, med stöd av 27 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, förelagt PÅP att vidta olika försiktighetsmått vid spridning av gödsel.

Såvitt framgår av handlingarna i målet finns det ingen utredning som visar att de skyddsavstånd som har fastställts är motiverade i det enskilda fallet och några föreskrifter om generella skyddsavstånd vid gödselspridning har inte utfärdats. Miljö- och byggnadsnämnden har alltså fastställt generella skyddszoner utan något egentligt beslutsunderlag. Beslutet innehåller följaktligen inte heller några skäl som redovisar varför det är motiverat med aktuella försiktighetsåtgärder. När det är fråga om myndighetsutövning mot en enskild person räcker det inte att ange lagstöd för åtgärden, utan den som träffas av föreläggandet skall också kunna förstå av beslutet varför detta har fattats och vad som har legat till grund för myndighetens inställning. Den enskilde har också rätt att ta del av den utredning som ligger till grund för beslutet och skall beredas tillfälle att yttra sig över den innan beslut fattas.

PÅP har anfört att skyddszonerna medför ett icke oväsentligt inkomstbortfall för honom. Detta har inte motsagts av miljö- och byggnadsnämnden.

Miljö- och byggnadsnämnden har fattat ett för PÅP betungande beslut som medför stora ekonomiska konsekvenser för honom. Mot den bakgrunden finner Miljööverdomstolen att beslutet har sådana formella brister att det skall upphävas i överklagad del.

Miljööverdomstolens beslut får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, referent, miljörådet

Lars Hydén, hovrättsrådet Lars Dirke samt kammarrättsassessorn Lina Törnqvist Enhälligt.

____________________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

P-Å P

MOTPART

Miljö- och byggnadsnämnden i Höörs kommun

Box 53

243 21 HÖÖR

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut av Länsstyrelsen i Skåne län den 4 maj 2004, dnr 505-34399-02, se bilaga 1

SAKEN

Spridning av gödsel

_____________________________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandet.

BAKGRUND

P-Å P anmälde till Miljö- och byggnadsnämnden i Höörs kommun att han avsåg att bedriva verksamhet med djurhållning för mer än 100 djurenheter inom fastigheten X 5:3 i Höörs kommun. Nämnden förelade P-Å P bl.a. att vid spridning av gödsel ta hänsyn till rådande väderleksförhållanden så att minsta möjliga olägenhet uppstår. Därvid föreskrevs att spridning av gödsel inte får ske närmare boningshus eller vattentäkt än 100 meter utan innehavarens tillstånd samt att skyddsavståndet till vattentäkt aldrig får understiga 50 meter.

YRKANDEN

P-Å P har i första hand yrkat att ovan nämnda förpliktelser i Miljö- och byggnadsnämnden i Höörs kommun beslut skall upphävas, i andra hand att han beviljas tillstånd att under fem år få bedriva mullsådd. Han har anfört i huvudsak följande: Han har under de senaste två åren studerat och i mindre skala provat något som kallas mullsådd. Han har varit i Tyskland för att studera tekniken. Myndigheterna stimulerar användningen av tekniken i vattenskyddsområden med bidrag. Tekniken ger lättnader vid spridning av flytgödsel och bekämpningsmedel p.g.a. att mullskikt anrikas i jordytan. Det medverkar till snabbare nedbrytning av de skadliga ämnena. Metoden ger även en snabbare nedbrukning av gödseln inom fyratimmarsmarginalen.

Miljö- och byggnadsnämnden i Höörs kommun har yrkat att överklagandet skall avslås.

Länsstyrelsen har i yttrande till miljödomstolen avstyrkt bifall till överklagandet.

DOMSKÄL

Miljödomstolen upptar P-Å Ps andrahandsyrkande såsom en begäran att, för det fall förstahandsyrkandet inte vinner bifall, sprida gödsel medelst mullsådd utan de begränsningar som beskrivits ovan.