MÖD 2005:68

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Statens va-nämnds beslut den 6 april 2005 i mål VA 114-04, se bilaga A

KLAGANDE

1. MS

2. PS

Ombud för 1 och 2: JO

MOTPART

Sollefteå kommun

881 80 Sollefteå

SAKEN

Brukningsavgifter

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen fastställer Statens va-nämnds beslut.

2. Miljööverdomstolen avvisar Sollefteå kommuns yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

___________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

MS och PS (klagandena) har yrkat bifall till sin talan vid Va-nämnden.

Sollefteå kommun har bestritt ändring.

Parterna har i allt väsentligt fört sin talan på samma sätt som vid Va- nämnden. Kommunen har vitsordat att Kramfors och Strömsunds kommuner beviljar utträde ur va-kollektivet.

Kommunen har efter huvudförhandlingens avslutande inkommit med begäran om ersättning för rättegångskostnad.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Enligt 9 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (va-lagen) är ägare av en va-ansluten fastighet skyldig att betala avgifter till huvudmannen för va-anläggningen, om fastigheten behöver anordningar för vattenförsörjning och avlopp samt behovet inte kan tillgodoses på annat sätt än genom anläggningen. Av 26 § samma lag skall avgiftsskyldigheten fördelas mellan fastighetsägarna efter skälig och rättvis grund.

Klagandena har anfört att varken fastighetens behov eller nyttan av den allmänna va-anläggningen längre består. Någon allmän rätt att utträda ur va-kollektivet föreligger inte enligt va-lagen. Även om va-abonnemanget är avstängt, fastigheten obebodd och fastighetsägaren varken brukar eller avser att bruka va-anläggningen, så föreligger skyldighet att betala brukningsavgifter enligt va-taxan. En fastighets nytta av den allmänna va-anläggningen består i första hand av att anläggningen står till förfogande när helst det uppstår behov av det. Vad klagandena anfört innebär således inte att anläggningen objektivt sett inte behövs. Kommunens taxa, där en fast avgift påförs en fastighet som är bebyggd men där vattnet är avstängt, strider inte mot va-lagen. Klagandena kan därför inte undantas från avgiftsskyldighet.

Miljööverdomstolen delar även Va-nämndens bedömning i övriga delar. Va- nämndens beslut skall därför stå fast.

Ett yrkande om rättegångskostnad skall enligt 18 kap. 14 § rättegångsbalken framställas innan handläggningen avslutas, vilket enligt praxis är vid tidpunkten för huvudförhandlingens avslutande. Kommunens yrkande om ersättning för rättegångskostnader skall därför avvisas som för sent inkommet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 20 december 2005

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Lars Hydén, tf. hovrättsassessorn Liselott Yngve, referent, samt adjungerade ledamoten Sylvia Kihlberg. Enhälligt.

______________________________

BILAGA A

STATENS VA-NÄMNDS BESLUT

SÖKANDE

1. MS

2. PS

Ombud:JO

MOTPART

Sollefteå kommun, 881 80 SOLLEFTEÅ

SAKEN

brukningsavgifter

_________________

VA-NÄMNDENS AVGÖRANDE

Med avvisande av talan i övrigt lämnar Va-nämnden sökandenas yrkanden om befrielse från avgiftsskyldighet för brukningsavgifter och åläggande för kommunen att proppa servisledningen till fastigheten utan bifall.

BAKGRUND, YRKANDEN M M

M och PS äger gemensamt fastigheten X 3:6 i Sollefteå kommun, som ligger ca 3,2 mil sydost om centralorten. Fastigheten ligger inom verksamhetsområdet för kommunens allmänna va-anläggning och är ansluten till vatten och avlopp. Tomten uppgår till ca 3 000 kvm och på fastigheten finns ett 1 1/2-planshus. De flyttade från fastigheten år 1998 efter att ha bott där några år. Sen dess har fastigheten stått obebodd. De har gjort två försök att sälja den utan resultat.

M och PS har yrkat att Va-nämnden skall besluta att det inte föreligger något behov av vatten- och avloppsanslutning för fastigheten och att abonnemanget därför skall upphöra. Vidare att kommunen skall låta gräva upp och proppa ledningen samt från sina kostnader för detta avräkna vad som under åren erlagts (1 500 kr/år) i brukningsavgift för avstängt abonnemang. Vidare att detta skall gälla övriga fastighetsägare inom kommunen i samma situation.

Kommunen har bestritt yrkandena i sin helhet.

M och PS har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Invånarantalet i kommunen har varit ca 40 000 personer, men har numera halverats. Många hus står öde och obebodda och det börjar även finnas tomma hus inne i samhället. Fastigheterna går inte att avyttra och de som ändå säljs betingar priser på mellan 25 000 - 100 000 kr. Fastighetsägarna drabbas när det inte finns köpare. Så småningom blir det fråga om rivning och sanering. Kommunen får bidrag till rivning av de kommunala fastigheterna men det får inte en privat fastighetsägare. Fastighetsägarna drabbas av årliga avgifter i storleken 5 000 - 10 000 kr avseende el, va, fastighetsskatt etc. Sökandena anser inte att det finns något behov av va-anslutning till fastigheten eftersom det inte finns någon intresserad köpare. Marknaden för dylika fastigheter är mättad. Många har köpt sådana hus för att använda som fritidshus. En del har också gått i arv. Ifrågavarande fastighet går inte att avyttra. I ytterområdena av Junsele, Ramsele, Näsåker m.fl. orter finns det byar som står helt tomma. Dessa är dock inte anslutna till kommunala va- anläggningar. I Näsåker såldes ett hus från 1970-talet för 75 000 kr. Mer får man inte ut. Kommunen har rivit ett hus i centrala Näsåker som omfattade 8 - 10 lägenheter. År 1978 planerades för 50 hus i Junsele men det har hittills bara byggts 5 - 10 stycken. Sökandena menar att det strider mot skälig och rättvis avgiftsfördelning att betala för en anslutning som inte används och inte behövs. Fastigheten X:3:6 har blivit illa åtgången under den tid som den stått t.o.m. Innertaken hänger och det finns en rötskada på huset. Det är för dyrt att renovera skadan så fastigheten betingar egentligen bara markvärdet.

Kommunen har till stöd för sin inställning anfört i huvudsak följande. Fastigheten är belägen inom verksamhetsområdet och ansluten till den allmänna va-anläggningen. Huvudman för allmän va-anläggning är berättigad att ta ut en va-avgift även från fastighetsägare som inte begagnar sig av sin rätt att bruka anläggningen. Ett av skälen härtill är att huvudman å sin sida har skyldighet att hålla anläggningen i sådant skick att den när som helst kan tas i anspråk av brukningsberättigad fastighetsägare. Enligt gällande va-taxa § 15 är det endast för obebyggd fastighet som ingen va-avgift utgår. Inom va- kollektivet finns ca 200 avstängda abonnemang varav 15 - 20 abonnenter framfört motsvarande synpunkter som M och PS. Eventuellt kan det finnas ytterligare fastighetsägare som har en liknande inställning men som inte hört av sig till kommunen. Kommunen anser att den som köpt en fastighet också har att svara för de skyldigheter som följer med ett fastighetsinnehav. Man kan inte bara överge en fastighet och låta kommunen ta hand om de kostnader som blir. Ifrågavarande fastighet ligger i en gruppbebyggelse ca 70 - 80 meter från en större väg och kommunen har kostnader för att förse bebyggelsen med vatten och avlopp samt underhålla dess ledningsnät. Kommunen har för övrigt ovanligt många vattenanläggningar - 42 stycken - vilket medför större kostnader än om anläggningarna skulle vara färre och ligga mer koncentrerat. 8 av anläggningarna har också problem med fluoridförekomst vilket medför stora kostnader för att åtgärda dem. Kommunen har också redan investerat i förnyelse av vissa anläggningar. För att kunna driva anläggningen och tillgodose allt högre krav på denna är huvudmannen i behov av intäkter. I det sammanhanget får en avgift om 1 500 kr per år anses vara förhållandevis låg. Kommunen anser inte det vara va-kollektivets ansvar att påta sig kostnaderna för övergivna fastigheter. Är fastigheten en gång ansluten till en kommunal va-anläggning så kommer den enligt nuvarande lagstiftning alltid att vara ansluten. Kommunens va-taxa är förenlig med va-lagen. För att slippa betala brukningsavgifter för en ansluten fastighet i Sollefteå kommun krävs att byggnaden rivs eller flyttas emedan kommunen inte tar ut avgift för obebyggd fastighet.

VA-NÄMNDENS SKÄL

Enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar får huvudmannen för en allmän va-anläggning ta ut avgifter av ägarna till anslutna fastigheter till täckande av kostnaderna för anläggningen. Den avgiftsskyldighet som sålunda åvilar fastigheterna skall enligt 26 § i lagen fördelas på dessa efter skälig och rättvis grund. Avgiftsfördelningen skall i princip ske efter den huvudsakliga nytta som varje särskild fastighet har av anläggningen.

Erfarenhetsmässigt utgörs kostnaderna för va-verksamheten till alldeles övervägande del av fasta kostnader för att hålla anläggningen tillgänglig för brukarkollektivet. Dessa kostnader är i stort sett oberoende av hur mycket den enskilde abonnenten förbrukar. Nyttan består främst i att anläggningen står till fastighetens förfogande när helst det uppstår behov av detta. Anläggningen måste vara dimensionerad för detta behov.

Mot den bakgrunden är det förenligt med va-lagstiftningen att en del av brukningsavgiften utgörs av en fast avgift som debiteras oavsett i vilken utsträckning en fastighet nyttjas.

Enligt § 15 i kommunens va-taxa påförs fastighet som är bebyggd, men där vattnet är avstängt, fast avgift enligt § 13.1 a) i taxan.

En fastighet som är bebyggd med ett bostadshus har objektivt sett behov av anordningar för vatten och avlopp. Det förhållandet att fastighetsägaren inte nyttjar fastigheten eller inte lyckas sälja en fastighet på grund av konjunkturläget eller på grund av att byggnaden är i dåligt skick, utgör inte skäl för att undanta en fastighet från avgiftsskyldighet enligt gällande va-taxa.

Fastighetsägarnas yrkande som innebär att de inte skall vara avgiftsskyldiga för brukningsavgifter lämnas därför utan bifall. Någon grund för åtgärdsföreläggande för kommunen med avseende på fastighetens va-anslutning föreligger vidare inte.

Beslut som omfattar några andra fastigheter än de som sökandena är ägare till. kan Va-nämnden inte meddela. Yrkandet i denna del skall således avvisas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Se bilaga

På Va-nämndens vägnar

Kurt Ståhl

Va-nämnden: hovrättsassessorn Kurt Ståhl, ordförande samt ledamöterna Kerstin Blix, Yngve Darte, Karl-Gunnar Andersson, Per Brogren och Inga Cornéer (enhälligt).