MÖD 2006:43

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom den 5 april 2005 i mål nr M 3089-04, se bilaga

KLAGANDE

Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 542 85 Mariestad

MOTPART

3. G Infrastructure Services AB, Mölndalsvägen 81, 412 63 Göteborg

Ombud: Lars Laurin, Laurin & Hersvall Consulting AB, Strandvägen 169,

591 46 Motala

SAKEN

Tillstånd enligt föreskrifterna för Kinnekulle naturreservat för uppförande av en mast samt teknikbodar

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen avslår överklagandet.

___________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har yrkat att den överklagade domen skall upphävas.

3. G Infrastructure Services AB (3GIS) har bestritt ändring och yrkat att Miljööverdomstolen skall fastställa att sökt åtgärd inte omfattas av 7 kap. 28a § miljöbalken.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen

En myndighet som fattar beslut som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område skall först ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för Natura 2000-området, se 19 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken mm. Någon sådan bedömning har inte gjorts av miljödomstolen och har inte heller kunnat göras eftersom länsstyrelsen inte tagit upp frågan. Tillstånd får dock inte lämnas utan en sådan bedömning. Vidare får en markanvändning som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken inte komma till stånd utan sådant tillstånd, se 4 kap. 8 § miljöbalken. Miljödomstolen får därför inte lämna tillstånd till mast och teknikbodar utan att tillstånd enligt 7 kap. 28a § först har medgivits. Vid prövning av frågor enligt 7 kap.miljöbalken skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas, se 1 kap. 2 § miljöbalken. Miljödomstolen har inte gjort någon bedömning av påverkan på de riksintressen som området omfattas av.

Hela Kinnekulle naturvårdsområde är utpekat som Natura 2000-område. Delar av detta område utgör Natura 2000-naturtyper. Den yta som masten avses placeras på ingår visserligen inte i de planerade reservaten men utgörs likväl av samma naturtyp. Platsen där masten avses placeras har alltså samma förutsättningar som omgivande mark att restaureras till en Natura 2000-biotop. Den naturtyp som omgärdar mastplaceringen är i huvudsak 6210, kalkgräsmarker nedanför trädgränsen. Natura 2000-området i sin helhet inrymmer många hotade arter. Med den inverkan som anläggandet av masten och teknikbodarna kan ge på området och på det näraliggande område som nu skall restaureras med t. ex. maskiner, schaktningar och upplag samt den påverkan en mast kan medföra får åtgärden anses på ett betydande sätt kunna påverka miljön i Natura 2000-området. Prövning enligt 7 kap. 28a § miljöbalken krävs därför.

Mellan byarna Medelplana och Västerplana bedrivs åkerbruk och det är möjligt att se Vänern från vägen mellan eller över träden i skogsridån bortom åkrarna. Längre norrut på Kinnekulle saknas normalt denna möjlighet. En 38 meter hög mast placerad i skogsridån, där träden har en höjd av ca 20 meter, stör utblicken och är även ett främmande, modernt inslag i kulturbygden med dess äldre bebyggelse.

3. GIS

Den grusväg som skall anläggas blir 2,5 meter bred och ca 30 meter lång. Vägen behöver användas 1-2 gånger per år för normal tillsyn. Masten blir 38 meter hög och verksamhetsytan för mast och bodar blir 5 x 10 meter. Sammanlagt tas 150 kvm i anspråk för hela anläggningen. Det nu aktuella området är inte bevarandevärt i sig. Markägaren har avsatt 150 ha näraliggande mark som skall avverkas och restaureras till öppen betesmark.

Det är 3GIS uppfattning att tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken inte krävs. För det fall sådant tillstånd skulle krävas är inte tillstånd enligt nämnda lagrum en förutsättning för att meddela tillstånd enligt reservatsföreskrifterna. Det är i förevarande fall utan betydelse i vilken ordning tillstånd meddelas. För att en anläggning av aktuell typ ska kunna uppföras krävs alltid ett antal tillstånd och medgivanden från olika myndigheter, även på platser som inte omfattas av några speciella bestämmelser. Nämnas kan försvarsmakten, luftfartsverket, länsstyrelsen (samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken) och kommunen som prövar bygglovsansökan. Alla dessa tillstånd är förvisso en förutsättning för att anläggningen ska kunna uppföras men varje myndighets prövning är självständig och inget tillstånd en förutsättning för något annat. Förhållandet är detsamma mellan tillstånd enligt reservatsföreskrifterna och tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken.

Anläggningen är helt och hållet belägen utanför Natura 2000-området. Anläggningen kommer ej att på något som helst vis fysiskt påverka Natura 2000-området och kan således ej påverka livsbetingelserna inom detta. Uppfattningen att anläggningen har en betydande påverkan på det intilliggande Natura 2000-områdets miljö är helt grundlös. En basstation av aktuell typ har endast marginell påverkan på växters och djurs livsbetingelser.

Kinnekulle omfattas inte av 4 kap.miljöbalken. För det fall 4 kap. 2 § anses tillämpligt utgör sökt åtgärd ingen påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden med hänsyn tagen till att även den sökta åtgärden utgör ett stort allmänintresse som skall vägas mot övriga allmänna och enskilda intressen. I den mån anläggningen har en påverkan på miljön är den till absolut övervägande del visuell. Uppförandet av aktuell anläggning utgör ett berättigat allmänt intresse som utförs samtidigt som de värden som naturvårdsföreskrifterna och riksintressena avser skydda beaktas i tillräckligt hög grad. Om anläggningen uppförs kan den leda till en direkt miljöförbättring i och med att den närbelägna kalktäkten då kan få tillgång till el varvid den dieselgenerator som används idag inte längre behövs.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Det område där anläggningen avses placeras är beläget inom Natura 2000-området Kinnekulle (SE0540063) men utanför det näraliggande område som skall restaureras och ges förutsättningar att innehålla sådan livsmiljö som särskilt skall skyddas enligt Natura 2000-bestämmelserna. Området är även av riksintresse för naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv samt ligger inom naturvårdsområde Kinnekulle enligt beslut av länsstyrelsen den 13 september 1982.

I föreskrifterna för naturvårdsområdet anges att det krävs tillstånd av länsstyrelsen för att uppföra mast, att schakta och dra fram väg i området. Tillstånd kan beviljas om de åtgärder som ansökan avser är förenliga med föreskriftens syfte: att bevara områdets natur- och kulturvärden samt tillvarata dess förutsättningar för rörligt friluftsliv och turism. Anläggningen kommer, enligt Miljööverdomstolens bedömning, främst att påverka landskapsbilden och kulturvården.

Med hänsyn till mastens storlek och placering, även efter det att en viss del av den omgivande skogen avverkats och en öppen betesmark tillskapats, bedömer Miljööverdomstolen att den inte kommer att medföra sådan påverkan på de angivna intressena att den strider mot föreskriftens syfte. Något hinder mot att meddela tillstånd till masten eller anläggningen i övrigt finns inte enligt naturvårdsföreskrifterna. Inte heller kan anläggningen anses strida mot riksintressena eller övriga hänsynsregler i miljöbalken.

En ytterligare förutsättning för att tillstånd skall kunna meddelas i detta fall är emellertid också att uppförandet av anläggningen (mast, teknikbod och väg) inte kräver tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken (4 kap. 8 § miljöbalken). Miljööverdomstolen övergår därför till att behandla denna fråga.

Det är verksamhetsutövaren som skall visa att den ansökta åtgärden inte kan påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt och att tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken därför inte krävs.

3. GIS har under miljödomstolens handläggning presenterat alternativa lokaliseringar för anläggningen. Vidare har från såväl 3GIS som länsstyrelsens sida redogjorts för områdets bevarandevärde och näraliggande områdes restaureringsmöjligheter. Miljööverdomstolen har också företagit syn på platsen.

Med hänsyn till den ringa storlek på det område som kommer att tas i anspråk för anläggningen och det begränsade tillsynsbehov som föreligger under driftfasen bedömer Miljööverdomstolen att varken uppförandet eller driften av anläggningen kan befaras påverka miljön i de näraliggande habitaten eller Natura 2000-området i dess helhet på ett betydande sätt. Miljööverdomstolen förutsätter härvid att anläggningsarbetena kommer att utföras med hänsyn till det särskilda skyddsbehov som finns i området. Det krävs därmed inte tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken för att uppföra eller driva anläggningen.

Hinder föreligger därmed inte mot att bevilja 3GIS det ansökta tillståndet. Länsstyrelsens överklagande skall därför avslås.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Liselotte Rågmark och tf. hovrättsassessorn Helén Leijon, referent. Enhälligt.

_________________________________

BILAGA

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

3. G Infrastructure Services AB, 556607-7730

Mölndalsvägen 81, 412 63 Göteborg

Ombud: LL

MOTPART

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

542 85 Mariestad

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 13 februari 2004, dnr 521-36384-2002; se bilaga 1

SAKEN

Tillstånd enligt föreskrifterna för Kinnekulle naturreservat för uppförande av en mast samt teknikbodar på fastigheten Västerplana 24:1 i Götene kommun

_____________

DOMSLUT

Med ändring av länsstyrelsens beslut lämnar miljödomstolen 3G Infrastructure Services AB tillstånd enligt föreskrifterna för Kinnekulle naturreservat att uppföra en mast samt teknikbodar på fastigheten Västerplana 24:1 i Götene kommun.

_____________

BAKGRUND

Efter en anmälan från 3G Infrastructure Services AB till Länsstyrelsen i Västra Götalands län om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken för uppförande av en 42 meter hög mast samt teknikbodar inom fastigheten Västerplana 24:1 i Götene kommun meddelade länsstyrelsen bolaget att tillstånd krävdes för den aktuella anläggningen enligt föreskrifterna för Kinnekulle naturreservat. Genom det överklagade beslutet den 13 februari 2004 avslogs ansökan om sådant tillstånd.

YRKANDEN M.M.

3. G Infrastructure Services Sverige AB, nedan kallat bolaget, har yrkat att tillstånd enligt reservatföreskrifterna lämnas till uppförande av masten m.m. samt att anläggningen inte skall behandlas som tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Bolaget har utvecklat överklagandet enligt bl.a. följande. Länsstyrelsen har, utan att närmare motivera ställningstagandet, gjort bedömningen att tillstånd krävs enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Bolagets uppfattning är den motsatta. Någon risk för att basstationen på ett betydande sätt påverkar livsmiljöer för djur och växter föreligger inte. Skulle domstolen inte dela bolagets uppfattning hindrar inte det att domstolen fattar beslut i huvudfrågan, det vill säga att tillstånd enligt reglerna om naturreservat skall lämnas.

Det saknas stöd i lag eller annan författning för förbud mot att uppföra master. Länsstyrelsens förordnande om naturvårdsområde utgör inte ett förbud mot att utföra vissa specifika åtgärder inom området, utan utgör ett allmänt tillståndskrav. I enlighet med bestämmelserna i miljöbalken skall tillstånd meddelas om det finns särskilda skäl härför. Härvid bör främst beaktas, att det i allmänhet skall vara lättare att uppfylla förutsättningarna för tillstånd än för dispens från förbud. Sagda förhållande understryks i förarbetena till miljöbalken. Att det skulle vara fråga om något annat än om vad som kan betecknas som normalkrav för tillstånd framgår inte av aktuell föreskrift.

Av länsstyrelsens inställning kan man förledas tro att sökt tillstånd avser en betydligt mer ingripande åtgärd än vad som är fallet. Det är fråga om en telemast på 42 meter vilken har en begränsad inverkan på marken och upptar totalt sett liten markyta. Länsstyrelsen har inte angivit på vilket sätt det rörliga friluftslivet hindras på grund av basstationen. Med hänsyn till den begränsade yta den upptar utgör den inget hinder för den friluftsidkande allmänheten.

Basstationens påverkan är som nämnts tidigare sådan att det direkta fysiska ingreppet som kommer att ske är begränsat och möjligt att återställa när basstationen tjänat ut. Någon fysisk inverkan på natur- och kulturvärdena sker inte mer än i mycket begränsad omfattning. Platsen har valts med syftet att minimera det visuella intrycket. Med hänsyn till den begränsade fysiska och visuella påverkan basstationen kommer att få är åtgärden förenlig med naturvårdsområdets syfte enligt bolagets bedömning. Av samma skäl kommer inte heller riksintresset för natur- och kulturvård att påverkas i sådan utsträckning att det är fråga om påtaglig skada. Dessutom får beaktas att goda elektroniska kommunikationer idag är en grundläggande förutsättning för att utveckla det lokala näringslivet vilket utgör skäl att bortse från bestämmelserna i 4 kap. 1 § miljöbalken, prop. 1997/98:45 s. 36 del 2. Det kan i sammanhanget påpekas att det finns en verksam stenindustri cirka 300 meter norr om sökt lokalisering.

Som framgår av propositionen till lag om elektronisk kommunikation kan knappast betydelsen av ett väl fungerande elektroniskt telenät för samhällsekonomin nog understrykas. Inte heller utgör basstationen ett hinder för en social, kulturell eller ekologisk hållbar utveckling. Det är dessutom lämpligt att utnyttja området för både bolagets basstation, ingående i det allmänna telenätet, och för annan verksamhet.

Länsstyrelsen har en mycket rigid hållning avseende strävan av fullständigt bevarat Kinnekulle naturvårdsområde i visuellt hänseende. Vid avvägningen mellan olika intressen för bedömningen av tillåtligheten måste beaktas att Kinnekulle naturvårdsområde är vidsträckt i både nordsydlig och östvästlig riktning i ett förhållandevis tätbefolkat område. Konsekvenserna av att överhuvudtaget inte tillåta några visuella förändringar alls i en mycket föränderlig tid får oerhört stora konsekvenser för boende och företag i området.

I förarbetena till miljöbalken ges exempel på vad som kan utgöra särskilda skäl för dispens eller tillstånd varvid kraven i enlighet med förarbetena ska sättas lägre för tillstånd än för dispens. Den uppräkning som finns i prop. 1997/78:45 är inte avsedd att vara uttömmande utan syftet med uttryckssättet "särskilda skäl" är avsett att skapa utrymme för hänsynstagande till olika omständigheter som kan föreligga i det enskilda fallet. Aktuell plats är den bästa kompromissen av de platser som kan erbjuda acceptabla radiotekniska förutsättningar i området och därigenom kommer också det angelägna allmänna intresset av att etablering sker på just den platsen att få avgörande betydelse för frågan om särskilda skäl föreligger. Uppförandet av den ifrågavarande basstationen är av betydande allmänintresse. De radiomässiga täckningskrav som finns uttalade i bolagets ägares licenser innebär att täckningskraven är relaterade till befolkningsunderlag och saknar undantag för exempelvis naturreservat. På grund av områdets utbredning är det inte möjligt att täcka det med basstationer belägna utanför området. Förhållandet är av avgörande betydelse för tilllåtligheten av sökt åtgärd och skall tillmätas stor betydelse vid tillståndsprövningen. Vid lokalisering av en basstation av här förevarande typ har man att ta hänsyn till ett flertal faktorer. De som ytterst för operatörens är bestämmande är de radiotekniska; hänsyn till demografi, landskapets utformning och placering i förhållande till andra basstationer. Dessa element skapar den yttre ramen för var en basstation kan placeras för att dess funktion ska bli tillfredsställande. Utifrån dessa grundläggande faktorer gäller det att placera basstationen på bästa möjliga sätt i landskapet och med minsta möjliga inverkan i naturen. Det är sällan det går att finna en position där samtliga optimala förutsättningar sammanfaller utan det gäller att hitta den bästa kompromissen. Det finns utrymme att justera basstationens position radiomässigt men någonstans upphör basstationen att utgöra en nyttig del i nätverket och anledning saknas att anlägga basstationen på en sådan position.

Bolaget har en uttalad strävan att påverka naturen så lite som möjligt med byggnation av väg och i form av nedläggning av kabel eller annan fysisk inverkan. Även i byggnadsskedet innebär en lättillgänglig plats vinster i form av kortare byggtider vilket i sin tur innebär mindre miljöpåverkan eftersom maskiner får kortare driftstid i området. Ingen annan alternativ plats är av den karaktären utan innebär en betydligt större påverkan på naturen. Även med avseende på basstationens landskapsmässiga påverkan skulle varje annan plats inom det radiotekniskt möjliga området innebära en försämring eller åtminstone inte en förbättring. Det finns stöd i landskapet idag och i överskådlig framtid, i form av omgivande träd och närbelägen stenindustri. Platsen är vald framförallt med hänsyn tagen till att den ligger lägre än väg 2714 med de landskapsmässiga fördelar detta medför i form av dold placering från östligt längre bort belägna positioner. Höjdskillnaden mellan vägen och aktuell mastplats tillsammans med skymmande trädridåer belägna längs vägen innebär att det endast är på en kortare vägsträckning mellan Västerplana och Medelplana som masten blir synligt. Väg 2714 omedelbart söder Medelplana är en sådan sträcka. Någon idealisk plats för utblickar mot Vänern är det dock inte. Söderut kommer basstationen att helt att skymmas av träd- och växtlighetsridåer. Från väster kommer förmodligen masten att döljas av träden. Enligt bolaget överskattar länsstyrelsen det intryck masten kommer att utgöra vid ett besök i Medelplana kyrka eller hembygdsgården. Intrycket av masten dämpas dels av dennas lägre belägenhet, men också av både kyrkans och hembygdsgårdens allmänna belägenhet, omgivna av odlad mark samt högre och kraftigare växtlighet.

Vidare skall framhållas att även kostnadsaspekterna vid byggnation av en basradiostation skall beaktas. Elektroniska kommunikationsnät skall byggas och drivas under sådana former att tjänster och kapacitet kan tillhandahållas med största möjliga utbyte vad avser kvalitet och pris. Härvidlag skall med avseende på aktuell basstation beaktas att såväl anslutning till kraftnät som även vägbyggnation genom vald placering minimerats och därmed produktionskostnaderna för densamma. Vidare medför stationen att minsta möjliga antal stationer byggs vilket, bortsett från miljömässig påverkan, även inverkar positivt på finansiell effektivitet i nätverken för bolaget och i förlängningen dess ägare, det vill säga operatörerna som skall tillhandahålla pris och effektivitetsmässigt högkvalitativa tjänster enligt lag. Detta sammantaget gör att även kostnadsaspekter ska tillmätas vikt vid bedömningen av huruvida särskilda skäl föreligger. Dessa aspekter talar i förevarande fall klart för att dispensen skall medges.

För närvarande har en nätoperatör klart uttalat intresse av att etablera sig i bolagets basstation på den plats ansökan avser. Nätoperatören ifråga är Svenska UMTS-nät AB som ägs av Tele 2 och Telia Mobile AB. Det innebär att samtliga mobil-operatörer i landet blir representerade i masten.

Enligt 7 kap. 25 § miljöbalken skall det vid tillståndsprövningen göras en intresseavvägning mellan de enskildas grundlagsskyddade rätt att använda mark och de allmänna intressen som strandskyddet skall värna om. Därutöver skall vid intresse avvägningen beaktas att det saknas annan lämpligare placering som fungerar radiomässigt samt att operatörerna har ett enskilt intresse av att uppfylla licenskrav. Intresseavvägningen är grundläggande för dispensprövningen. Av 7 kap. 25 § miljöbalken följer att hänsyn ska tas till enskilda intressen. Av central betydelse härvid är bland annat den så kallade proportionalitetsprincipen som tillämpats av Regeringsrätten vid ett flertal tillfällen.

Basstationens huvudsyfte är uppdelat på fem områden inom vilka kravet är att skapa radiomässig täckning. Grundkravet är att det skall vara möjligt att nyttja handhållen enhet i bil respektive inomhus i följande områden 1. Väg 2714 samt "nedre vägen" i nord sydlig riktning. 2. Norrut: Trolmens hamn och Hökastaden. 3. Österut: Medelplana. 4. Söderut: Västerplanas nordliga del. 5. Västerut: Kustremsan samt Vänern. Med hänsyn till befintliga basstationer i Hällekis i norr, Fullösa i öst samt KinneKleva i sydöst är möjligheterna till alternativa placeringar mycket begränsade. Aktuell basstation är planerad för en position längre norrut men det har inte varit möjligt att finna en plats där basstationen skulle kunna etableras. Det finns inte heller några förutsättningar i landskapet som skulle kunna innebära att en placering norrut skulle vara bättre, snarare tvärtom. En flytt i östlig riktning skulle innebära att täckningen västerut ner på kusten skulle bli otillfredsställande samtidigt som det skulle innebär en försämring rent landskapsmässigt. Det skulle dels bli en högre belägen basstation och dels en mera öppen placering. Det föreligger överhuvudtaget inte någon radiomässig möjlighet att flytta söderut. Redan aktuell placering är längre söderut än vad som är radiomässigt önskvärt. Basstationerna i Fullösa och Kinne-Kleva är bestämmande för möjligheten att flytta aktuell basstation västerut. Inom det knappa hundratalet meter som är radiomässigt möjligt finns ingen bättre plats, fastmera som en sådan placering skulle innebära större ingrepp i naturen i form av vägbyggnad och nedgrävning av elkabel. I sammanhanget finns det anledning att påpeka att i de licenser som tilldelats för UMTS-operatörerna anges mycket högt ställda krav på täckningsgrad, både vad avser radiotäckning över ytan och vad avser kapacitet, ett förhållande som påverkar operatörens möjligheter till fri placering av basstationerna högst väsentligt.

Bolagets ägare har beviljats tillstånd att i enlighet med telelagen, under iakttagandet av vissa villkor, bedriva telefoniverksamhet. Villkor har uppställts av Post- och telestyrelsen i samband med att myndigheten beviljade licenserna. Tillståndet för uppförandet av den i målet ifrågavarande basstationen är nödvändigt för uppfyllandet av dessa licensvillkor. För det fall licensvillkoren inte uppfylls, har Post- och telestyrelsen befogenhet enligt licensvillkoren att vid vite begära uppfyllelse av villkoren eller i sista hand även avbryta operatörens verksamhet. Operatörerna har en skyldighet att uppfylla de krav myndigheterna uppställer men måste också fungera på och utveckla den konkurrensutsatta marknaden man agerar på och av det skälet kunna bygga de basstationer som krävs för tillfredsställande täckning i nämnda avseende.

Länsstyrelsen har bestritt bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande.

Länsstyrelsen delar inte alls bedömningen att just den här lokaliseringen är förlagd till en plats som besöks i mycket liten utsträckning. Föreslagen lokalisering ligger endast 30 meter från Kinnekulleleden som är en vandringsled runt Kinnekulle. Inom några hundra meter från aktuell plats finns flera artrika och på annat sätt värdefulla växtlokaler, bland annat en av de större förekomsterna av guckusko, Cypripedium calceolus, som om våren är mycket välbesökt. Mastens föreslagna läge ligger mitt emellan väg 2714 och vad som i folkmun benämns nedre vägen. Den nedre vägen leder förbi det pärlband av herrgårdar som ligger längs Kinnekulles västra sida.

Båda vägarna är mycket flitigt utnyttjade av turister och andra besökare. Föreslagen mast är som klaganden påpekat för närvarande förlagd i skog men den sticker upp över trädtopparna mitt i en viktig utblick från väg 2714 mellan Medelplana och

Västerplana. Utblicken över Vänern med Kållandsö och Läckö slott bedöms av länsstyrelsen som mycket värdefull för upplevelsen av Kinnekulle och dess läge vid Vänern. Viktiga anhalter i närheten för besökare är hembygdsgården med stenmuseet och Medelplana kyrka med tillhörande kyrkogård. Från båda dessa kommer masten att synas tydligt. Dess placering medför därför negativ påverkan på ett stort område.

Uppförande av mast är en tillståndspliktig åtgärd enligt beslut om naturvårdsområde Kinnekulle, inte dispenspliktig. Syftet med att förbjuda uppförande av master inom naturvårdsområde Kinnekulle är otvetydigt bedömningen att sådana i utblickar och andra olämpliga lägen skadar områdets friluftslivs- naturvårds- och kulturvärden. Då stora delar av bygden samtidigt lever av turismen är det av största vikt och allmänintresse att värna om områdets landskapsbild för att bibehålla turistnäringens underlag.

Aktuell plats för uppförande av mast ligger ungefär 40 meter ifrån planerad reservatsgräns. Detta reservat är en viktig del i ett av EU delfinansierat LIFE-projekt på Kinnekulle. Här skall kalkhedsmark restaureras och samma möjligheter föreligger egentligen också inom den yta där aktuell mast planeras. Markägaren har dock motsatt sig ett återställande. Närheten till mark som skall restaureras innebär en påverkan på mark som ingår i projektet och Natura-2000 värden i området. Projektet bedöms som tillståndspliktigt enligt 7 kap 28 a § miljöbalken på grund av dess påverkan på landskapsbilden men länsstyrelsen har ännu inte tagit någon ställning till om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § kan meddelas. Det intilliggande täktområdet för krossning av kalksten är inte att beteckna som ett permanent tillstånd, tillståndet är tidsbegränsat till och med år 2011. Ytterligare möjligheter till utvidgning och tidsförlängning får anses vara begränsade.

Lokaliseringen av en mast på aktuell plats anser länsstyrelsen påverkar den upplevelse som landskapet erbjuder friluftslivet och turismen på Kinnekulle. Kinnekulle är Sveriges mest kända platåberg och landskapsbilden och utblickarna är de mest påtagliga värdena vid ett besök. Kinnekulle utgör en liten del av Sverige som helhet men är av vikt att bevara. Speciellt för att området redan i drygt 20 års tid har skyddats från allvarliga förändringar i landskapsbilden genom länsstyrelsens beslut om naturvårdsområde. För de som väljer att uppleva Kinnekulle genom att vandra runt berget på den iordningställda vandringsleden och de som vill besöka det blivande reservatet kommer upplevelsen av masten inte enbart att vara av det visuella slaget. Basstationerna förses normalt med fläktar för att hålla ett för elektronik bra klimat i stationen. Dessa fläktar går vardag som helgdag, och som mest under sommaren. Enligt länsstyrelsens erfarenhet kan ljudet upplevas som störande.

Länsstyrelsen delar inte bedömningen att uppförandet av aktuell mast är en sådan åtgärd som inte skall hindras enligt 4 kap 1 § MB andra stycket. Masten som sådan medför inga ytterligare sysselsättningstillfällen för lokalbefolkningen.

Länsstyrelsens beslut om naturvårdsområde för Kinnekulle innebär inte ett helt låst läge för Kinnekulle men att vissa förändringar skall prövas var för sig i ett tillståndsförfarande. Konsekvenser för boende och företag i området vägs givetvis in vid varje prövningstillfälle.

Länsstyrelsen anser inte att kostnadsaspekten skall utgöra en så stor del av bedömningen om tillstånd skall meddelas eller inte. I prövningar om till exempel tillstånd inom reservat får ju även kompensationsåtgärder krävas enligt 16 kap. 9 §.

Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att:

- Anläggningen strider mot syftet med naturvårdsområde för Kinnekulle.

- Aktuell del av Kinnekulle mellan väg 2714 och Vänern utgör den känsligaste delen ur landskapsbildsperspektiv och aktuellt läge ligger mitt i en utblick.

- Aktuell placering kommer om några år att vara lokaliserad i kanten på ett öppet beteslandskap med inslag av enstaka bärande träd och buskar.

- Uppförande av en mast på aktuell plats skulle medföra påtaglig skada på riksintresse för friluftsliv, kulturmiljö och naturvård enligt 3 kap. 6 § MB och 4 kap. 1 och 2 § § MB.

- Uppförandet av mast på aktuell plats är tillståndspliktigt enligt 7 kap. 28 a § MB och strider mot riksintresse enligt 4 kap. 8 § MB.

- Anläggningen är inte förenlig med en från allmän synpunkt god hushållning.

Bolaget har härefter inkommit med bemötande

DOMSKÄL

Länsstyrelsen har i sin redogörelse för ärendet i det överklagade beslutet redovisat uppfattningen att tillståndsplikt enligt 7 kap. 28a § miljöbalken föreligger för uppförande av masten. Någon sådan prövning har länsstyrelsen emellertid inte gjort, och inte heller kunnat göra på tillgängligt underlag, utan det överklagade beslutet omfattar endast frågan om tillstånd enligt reservatföreskrifterna. Miljödomstolens prövning kan inte gå utöver vad som prövats i länsstyrelsen. Detta innebär att frågan om tillståndsplikt och tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken inte kan upptas i detta mål.

Enligt föreskrifterna för naturreservatet Kinnekulle får utan länsstyrelsens tillstånd bl.a. inte uppföras mast, torn eller därmed jämförbar anordning samt helt ny byggnad.

Av reservatbeslutet framgår att Kinnekulle har mycket stora geologiska, botaniska och kulturhistoriska värden och bedöms även vara av stort värde för friluftsliv och turism. Syftet med det aktuella reservatet är att inom ramen för pågående markanvändning bevara områdets natur- och kulturvärden samt tillvarata dess förutsättningar för rörligt friluftsliv och turism. Området är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården och friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.

Som framgår ovan är miljödomstolens prövning begränsad till frågan om uppförandet av masten med tillhörande teknikbodar skulle inverka menligt på de angivna syftena med reservatet. Eftersom annat inte anges i reservatföreskrifterna innebär detta till skillnad från dispensreglerna i 7 kap 7 § andra stycket miljöbalken att några särskilda skäl inte krävs för bifall till tillståndsansökan.

Den aktuella masten skall uppföras cirka 1,5 km från Vänerns strand på västsidan av Kinnekulle. Platsen för masten består av relativt ung granskog och innehåller ingen för Kinnekulle särpräglad flora eller fauna av bevarandeintresse. Arbetet med att återskapa de tidigare kalkgräsmarkerna, som utgör viktiga orkidélokaler, har påbörjats inom ramen för LIFE-projektet. Platsen för den aktuella masten är belägen nära ett sådant område. Viss del av masten kommer att bli synlig från den högre belägna Medelplana kyrka. Utsikten från den s.k. nedre vägen kommer dock inte att påverkas.

Vid en avvägning mellan sökandens intresse av att uppföra den aktuella masten och den påverkan som uppstår på de värden som reservatföreskrifterna avser att skydda får, mot bakgrund av den relativt begränsade påverkan som enligt miljödomstolens bedömning uppstår, intresset av att uppföra masten anses väga över. Överklagandet skall därför bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Formulär D)

Överklagande skall ges in till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, senast den 26 april 2005 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.

Jonas Sandgren

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Jonas Sandgren och miljörådet Staffan Ljung. Föredragande har varit beredningsjuristen Eva Högmark.