MÖD 2006:5

Domskäl

Skäl

Tillstånd

En täkt som ursprungligen skulle vara efterbehandlad den 1 september 2000 är ännu inte återställd. De frågar sig hur länge det är möjligt för täktägaren att skjuta upp efterbehandlingen och om Länsstyrelsen på detta sätt kan ändra Miljödomstolens dom den 18 september 2003.

Störning

Det är inte rimligt att en täkt som bedrivs så sporadiskt som denna moräntäkt skall vara igång annat än under dagtid. Det kan heller inte vara nödvändigt att störa sommarlovslediga med sin verksamhet, särskilt inte som efterfrågan på krossat material är som minst under denna tid. De undrar vem som bevakar att bullergränserna innehålls utanför kontorsarbetstid.

Bakgrund

- - - De massor av tidigare uttaget material som i Miljödomstolens dom uppfattas omfatta 5000-6000 ton har våren 2005 blivit 7000-9000 ton. Trots att täktägaren sedan domen den 18 september 2003 haft ett och ett halvt år på sig att frakta bort material har mängden tidigare uttaget material ökat med en tredjedel. Efterbehandling av täkten har inte varit föremål för prövning, hävdar täktägaren. Det stämmer inte. Så fort det blev uppenbart att täkten inte var/skulle bli efterbehandlad inom en angiven tidshorisont har de tagit upp det, något som också återspeglas i Miljödomstolens dom den 18 september 2003.

Den 5 juli 2002 underrättar Länsstyrelsen täktägaren att myndigheten återsänt bankgarantin på 240 000 kronor eftersom ”de delar av täktområdet som inte omfattas av upplag eller skyddsområde för backsvalor efterbehandlats på ett tillfredsställande sätt”. Länsstyrelsen betalade alltså tillbaka depositionsavgiften, trots att täktområdet inte återställts till fullo.

Den 17 februari 2005 beslutar Länsstyrelsen att ge täktägaren tillstånd att fram till den 31 maj 2006 föra bort 7000-9000 ton från upplaget och efterbehandla täktområdet. Det är detta beslut de nu överklagar. De frågar sig hur det kan komma sig att en lägre instans på detta sätt upphäver vad en högre instans har beslutat.

BJ har yrkat att Miljödomstolen ogillar klagandenas såväl förstahands- som andrahandsyrkande och anfört följande.

Förstahandsyrkandet saknar grund då Miljödomstolen ålagt Länsstyrelsen att tillse att erforderliga åtgärder vidtas för att säkerställa efterbehandlingen av täktområdet. Vad Miljödomstolen sålunda ålagt Länsstyrelsen, har Länsstyrelsen genom sitt beslut den 17 februari 2005 uppfyllt. Han har således först i samband med Länsstyrelsens beslut erhållit erforderliga riktlinjer från myndigheterna för slutförandet av efterbehandlingen. Tidsutdräkten beträffande Länsstyrelsens handläggning kan inte läggas honom till last. Från Länsstyrelsens beslut den 17 februari 2005 är det skäligt att han erhåller drygt 15 månader att avsluta efterbehandlingen. Av Länsstyrelsen beslutade villkor för täktverksamheten är skäliga. För det fall att Miljödomstolen skulle bifalla klagandenas yrkande om att sorteringsverksamhet inte får utövas under sommarlovet, skall tiden för efterbehandlingen förlängas i motsvarande mån.

Länsstyrelsen i Skåne län har ansett att yrkandet i överklagandet är obefogat och anfört följande.

Den 20 november 2003 skickade Länsstyrelsen ut en underrrättelse till BJ med begäran att sökanden skulle inkomma med säkerhet för att få beslut i enlighet med Miljödomstolens dom den 18 september 2003. BJ har meddelat Länsstyrelsen att Miljödomstolens dom har överklagats och man väntar på utfall i det målet. BJ har vidare tagit kontakt med Sparbanken Gripen AB i Ängelholm som har utfärdat säkerheten och skickat denna till Länsstyrelsen som vanligt brev. Säkerheten har förkommit. Efter överläggningar med banken den 1 februari 2005 har Länsstyrelsen fått en ny säkerhet. Då Länsstyrelsen anser att förseningen av säkerheten inte skall ligga BJ till last och att återställning av mark inte skall göras under vinterhalvåret har Länsstyrelsen ansett det som skäligt att lämna tillstånd för verksamheten fram t.o.m. den 31 maj 2006.

Länsstyrelsen har satt villkor för damning och buller enligt Naturvårdsverkets rekommendationer för nya verksamheter. Dessutom får endast sortering och uttransport ske inom verksamhetsområdet enligt tillståndet. Detta tillsammans med befintlig bullervall och faktum att tillståndsgiven mängd är liten skulle minska störningen mot närboende. Länsstyrelsen anser att det ur hushållningssynpunkt är angeläget att materialet kommer på ballastmarknaden och inte bara ”fraktas” bort. Det är därför viktigt för verksamhetsutövaren att ha tillstånd till täktverksamhet. Länsstyrelsen har i bedömningen även tagit ställning till utnyttjandet av materialresurser som finns i området, i synnerhet morän för att därigenom begränsa ingreppen i naturmiljön till ett mindre antal platser och uppnå miljömålen för naturgrus.

DOMSKÄL

Enligt 26 kap. 9 § första stycket miljöbalken får en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden som behövs i ett enskilt fall för att miljöbalken eller beslut meddelade med stöd av balken skall efterlevas. Enligt andra stycket denna bestämmelse får dock inte mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet tillgripas. Enligt 14 § samma kapitel får beslut om förelägganden eller förbud förenas med vite.

Länsstyrelsen lämnade i beslut den 5 juli 1995 BJ tillstånd till täkt av morän enligt naturvårdslagen på fastigheten X 12:6 att gälla fram till den 31 december 1999. Av 5 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken följer att detta tillstånd fortsatt att gälla efter miljöbalkens ikraftträdande och att det skall anses meddelat med stöd av motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Härefter har Länsstyrelsen i det nu överklagade beslutet den 17 februari 2005 meddelat ett begränsat tillstånd till täkt avseende bortföring av högst 9 000 ton morän från upplag inom fastigheten X 12:6 fram t.o.m. den 31 maj 2006, vars giltighet nu är föremål för prövning i detta mål.

När det först gäller frågan om vad som bör innefattas i begreppet täkt får vägledning sökas i kommentarerna till den numera upphävda naturvårdslagen (se J, Delin, Bengtsson, Naturvårdslagen, En kommentar, tredje upplagan). I kommentarerna till 18 § sägs att uttag av material som tidigare blivit flyttat från annan plats - t.ex. ett upplag av sand eller grus - är inte att anse som täkt i paragrafens mening, såvida det inte är fråga om massor som lagts upp och planerats för att läka sår i naturen eller annars i landskapsarkitektoniskt syfte (s. 139-140). I det här fallet rör det sig om en slutbruten täkt där det uttagna materialet har lagts i upplag för borttransport. Miljödomstolen anser att borttagandet av massorna inte är att anse som täkt i miljöbalkens mening. Något tillstånd till täkt borde därför inte ha meddelats.

Sedan SA och PR överklagat Länsstyrelsens beslut den 13 februari 2003 i fråga om efterbehandling av den aktuella täkten, beslutade Miljödomstolen i dom den 18 september 2003 (mål nr M 112-03) att upphäva Länsstyrelsens beslut samt ålägga Länsstyrelsen att tillse att erforderliga åtgärder vidtas för att säkerställa efterbehandling av täktområdet inom fastigheten X 12:6. Åtgärderna skulle vara slutförda inom ett år från att domen vann laga kraft. Domen överklagades av BJ och Miljööverdomstolen meddelade i beslut den 24 juni 2004 inte prövningstillstånd. Miljödomstolens dom står därför fast. Det innebär att slutdatum för erforderliga efterbehandlingsåtgärder av täkten enligt Miljödomstolens dom är den 24 juni 2005.

Sammanfattningsvis finner Miljödomstolen, mot bakgrund av vad som nu sagts, att det inte har förelegat förutsättningar för Länsstyrelsen att meddela ett tillstånd till täktverksamhet inom fastigheten X 12:6 för bortförande av material från befintliga upplag. Länsstyrelsen borde i stället ha förelagt BJ att efterbehandla täkten på det sätt och inom den tid som sägs i Miljödomstolens lagakraftvunna dom den 18 september 2003. Till följd härav skall SAs och PRs förstahandsyrkande bifallas och Länsstyrelsens överklagade beslut upphävas. BJ skall föreläggas att efterbehandla täkten på sätt som närmare anges i domslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (prövningstillstånd krävs)

Överklagande senast den 14 juli 2005.

Klas Bergenstråhle Bertil Varenius

I detta avgörande har deltagit rådmannen Klas Bergenstråhle, ordförande, och miljörådet Bertil Varenius. Föredragande har varit Kenneth Pettersson.