MÖD 2006:66

RÄTTEN

Hovrättsråden Per-Anders Broqvist, Rose Thorsén och Marinette Andersson, referent, samt kammarrättsassessorn Lina Törnqvist

FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE

Lina Törnqvist

KLAGANDE

K.S.

MOTPART

Rabbalshede Kraft AB, Bransteby Västergård, 450 73 Rabbalshede

SAKEN

Tillstånd till sex vindkraftverk; nu fråga om avvisning

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom den 27 juni 2006 i mål nr M 2625-05

_____________

Föredraganden anmäler att K.S. har förelagts att styrka sin processbehörighet genom att inkomma med uppgift om hur långt ifrån den ansökta verksamheten hon bor och på vilket sätt hon berörs av den.

K.S. har i svar anfört att hon är delägare i ett jordbruksföretag och en fastighet, vars gräns är belägen cirka 1 000 m från den planerade vindkraftsparken. Parken är tänkt att placeras på bergen öster om fastigheten, väl synlig. Deras fastighet är mycket naturskönt belägen i ett orört område nära Tanums världsarv. Planen när de köpte fastigheten var att utnyttja närheten till världsarvet med dess stora turisttillströmning genom att etablera en verksamhet inom hästturism. De har redan ett visst samarbete med en turridningsfirma och planerna var att flytta verksamheten till fastigheten. Verksamheten är till mycket stor del beroende av den rörliga turismen. Vindkraftsparken skulle också påtagligt skada riksintresset och därmed upplevelsevärdet för dem som besöker världsarvet.

Målet föredras och Miljööverdomstolen fattar följande

BESLUT (att meddelas 2006-11-20)

Överklagbara domar eller beslut får enligt 16 kap. 12 § miljöbalken överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot.

K.S. har som skäl för talerätt anfört, som det får förstås, att vindkraftverken skulle komma att påverka landskapsbilden från hennes fastighet. Av utredningen framgår att bostadshuset är beläget minst 2 km från de planerade vindkraftverken.

Miljööverdomstolen finner att K.S:s fastighet är belägen så långt från de planerade vindkraftverken att hon - oaktat att de kan ses från hennes fastighet - inte kan anses vara berörd av miljödomstolens dom på ett sådant sätt att hon har rätt att överklaga den. Miljööverdomstolen avvisar därför hennes överklagande.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande senast 2006-12-18

Lina Törnqvist

Protokollet uppvisat/

______________________________________

BILAGA

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Rabbalshede Kraft AB

Bransteby Västergård

450 73 Rabbalshede

SAKEN

tillstånd till sex vindkraftverk på Hud i Tanums kommun, Västra Götalands län

Ao: 110/111 x: 6511900 y: 1246480 SNI-kod: 40.1 4 A

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen, som godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Rabbalshede Kraft AB tillstånd enligt miljöbalken att uppföra och under en tid av högst trettio (30) år driva sex vindkraftverk på fastigheterna Tanum Söbskinn 1:13, Tanum Könnestorp 1:8, Tanum Könnestorp 1:5-7, samt Tanum Svandal 3:3. Vindkraftverken får ha en totalhöjd om vardera högst 150 meter och en effekt om vardera högst 3,0 MW. Verksamheten skall ha satts igång senast tre (3) år efter det denna dom vunnit laga kraft, annars förfaller tillståndet.

För verksamheten gäller följande villkor.

1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor.

2. Buller från vindkraftverken får som riktvärde* inte under någon del av dygnet överskrida ekvivalent ljudnivå 40 dB(A) vid bostäder.

3. Befintliga uteplatser, eller, om sådana saknas, ett område om 5 x 5 meter intill befintliga bostadshus får som riktvärde* inte belastas med en faktisk skuggbildning överstigande åtta timmar per kalenderår.

4. Vägar, fundament, el- och teleledningar skall anläggas på ett sätt som i möjligaste mån begränsar skador på natur- och kulturvärden.

5. För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram, som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder.

6. Vindkraftsverken skall hållas fria från text och bild av större format.

7. Senast 30 dagar innan vindkraftverken uppförs skall Försvarsmaktens högkvarter och Länsstyrelsen meddelas om verkens exakta läge och höjd. Länsstyrelsen skall vidare underrättas om vid vilken tidpunkt vindkraftverken tas i drift.

8. Senast två år efter att elproduktionen har upphört skall vindkraftverken, maskinhus, transformatorer, ledningar och annan utrustning ha avlägsnats. Fundamenten och platserna för vindkraftverken skall ha anpassats till omgivande naturmiljö. Arbetet skall utföras i samråd med markägaren och tillsynsmyndigheten.

_____________

*Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

YRKANDEN M.M.

Rabbalshede Kraft AB har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken att uppföra sex vindkraftverk med en totalt installerad effekt om maximalt 18 MW och en total årsproduktion av ungefär 39 miljoner kWh på fastigheterna Tanum Söbskinn 1:13, Tanum Könnestorp 1:8, Tanum Könnestorp 1:5-7, samt Tanum Svandal 3:3.

BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Rabbalshede Kraft AB har anfört bl.a. följande

Orientering om företaget

Vindkraftsverken är avsedda att placeras några km söder om Tanumshede intill väg E6 på en plats benämnd Huds Moar. Lokaliseringarna framgår närmare av bl.a. karta på sidan 2 i ansökan.

Platserna är intressanta för etablering av vindkraft då

- de har bra vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning,

- den stora andelen av berg, skogsimpediment och skogsmark i området gör att synbarhet och störningar begränsas

- avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort,

- området är redan i dag stört av intilliggande E:6 som efter planerad nybyggnation kommer ännu närmare det planerade vindkraftsområdet,

- det finns en större befintlig bergstäkt på området

- det finns ett bra anslutande vägnät för uppförande och underhåll av anläggningen och

- det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet i Tanums Kommun för distributionen.

Samhällsnyttan av ungefär 39 GWh miljövänligt producerad el - helt i linje med riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig energiproduktion - talar också för projektet. Arrendekontrakt är upprättade med samtliga berörda fastighetsägare. Ett färdigt vindkraftverk kostar ungefär 25 - 30 miljoner kr.

Medel kommer att reserveras i bolaget för avveckling av anläggningen och återställande av området. Bolaget begär 3 års igångsättningstid. Anledningen till detta är långa leveranstider från leverantörerna av vindkraftverken samt el-distributören.

Nuvarande förhållanden

Lokaliseringsplatserna används i dag som skogsbrukmark eller står oanvända eftersom det är mest kala bergshällar och skogsimpediment i området. Det finns inga vindkraftverk på området i dag. I området finns en befintlig bergstäkt, där det bedrivs sprängning och krossning av berg till försäljning. I området ligger även en sjö, Grundevattnet, som under sommartid används av bygdens folk som badplats. Gles bebyggelse finns i de norra delarna av området.

Nuvarande väg E6 är belägen väster om det projekterade området. I samband med planerad nybyggnation till motorväg kommer sträckningen att flyttas österut och ligga i linje med och strax väster om vindkraftverken, dock inte så nära att det kommer att utgöra något hinder för placeringen av vindkraftverken.

Höjden på området uppgår till mellan 120-135 meter över havet och fågelvägen till kusten är det ungefär 10 km.

Fysiska planer

Tanums Kommun har i sin översiktsplan pekat ut ett antal platser som är lämpliga för etablering av vindkraftverk. Det aktuella området ingår inte i någon av dessa platser, men miljö- och byggnadsnämnden har förklarat att det inte föreligger några hinder mot bygglov. Området omfattas inte av någon plan förutom att dragningen av nya väg E6 måste beaktas. Det finns ett godkännande från vägverket för platserna.

Teknisk beskrivning

Via en oftast trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till generatorn som omvandlar energin till el. Det finns vindkraftverk både med och utan växellåda beroende på vilket fabrikat som väljs. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter vindförhållandena. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraften blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametrarna blir större och tornen högre. Detta gör också det avvaktas med fastställande av exakt typ av vindkraftverk till ett sent skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen. Rabbalshede Kraft AB vill därför i detta skede inte binda sig för någon särskild typ av vindkraftverk.

Vindkraftverken kommer att bli maximalt 150 m höga inklusive vingar och vingdiametern blir maximalt 100 m. Projekteringen har utgått från känd teknik med vindkraftverk av typen Vestas eller Enercon med max 100 meters rotordiameter, 3,0 MW maxeffekt samt en navhöjd på max 108 meter. På det studerade området beräknas ett sådant verk producera upp till 6 500 000 kWh/år, vilket motsvarar en total produktion på 39 GWh/år eller 1 950 eluppvärmda villors totala elbehov eller 19 500 personers hushållsel. Detta skall jämföras med kommunens totala befolkning på ungefär 12 300 personer. Såvitt kan bedömas idag kommer emellertid vindkraftverken att ges 2,75 MW maxeffekt.

De vindkraftverk som byggs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden brukar anges till mellan 20 och 30 år för hela vindkraftverket.

Fundament

Förankringen av vindkraftverk i berget kan ske via olika metoder. De alternativ som kan bli aktuella är RockAdapter och bergsfundament.

RockAdapter är en relativt ny typ av fundament och är det fundament som passar bäst vid förankring av vindkraftverk i berg. RockAdapter innebär minimalt ingrepp i naturen eftersom det endast krävs plansprängning på en yta av ungefär 25 m2. Metoden innebär att man gjuter in en stålkrans i betong som sedan ytterligare förankras via förankringsstag som gjuts fast i berget via hål, som borrats ner till ett djup av minst 6,5 m. Teknik innebär en mycket liten påverkan av miljön, eftersom det kräver liten yta och begränsad bergsprängning. RockAdapter har hittills inte använts för så stora vindkraftsverk som de planerade, men utvecklingen går framåt och det kan inte uteslutas att denna metod kan komma att användas.

Alternativet är bergsfundament som förankras direkt i berggrunden via ingjutningsjärn. Metoden används oftast när berget är av sämre kvalitet. För detta krävs det att det sprängs 6 gropar med en beräknad storlek av ungefär 9 x 9 x 2 m (den exakta storleken på gropen kan fastställas först efter ytterligare geologiska beräkningar). En fördel jämfört med RockAdapter är att de bergsmassor som uppkommer i samband med sprängningen kan användas som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägar. Den finare sprängstenen kommer att läggas ut direkt medan den grövre stenen kommer att transporteras till bergskrossen for krossning till lämplig storlek. Fundamentens armering monteras i gropen och därefter sker gjutningen av groparna med ungefär 150 m3 betong/fundament.

Vägar

Vid dragning av nya vägar skall särskild hänsyn tas till våtmarker för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. Stor hänsyn kommer även att tas till de arkeologiska fynd som gjorts på området (se närmare ingiven arkeologisk undersökning). Vägarna dras så att inga intrång kommer att göras på dessa områden. Totalt är det ungefär 1,4 km nya vägar som behöver anläggas och knappt två kilometer befintlig skogsbilväg som behöver förstärkas, främst från bergstäkten upp till verk nummer fem.

Skyddsåtgärder och kontroll

Vindkraftverken är datorövervakade och stannar t.ex. vid höga vindar då risk för skador finns, samt vid höga temperaturer vilket minimerar risken för brand. Datorn kan nås via telefon (modem) för kontroll och kan även själv via telefon larma till driftsansvarig vid fel. Till detta kommer regelbundna kontroller på plats i samband med service några gånger per år.

Dörren till tornen är alltid låsta. Det är endast inuti tornen som det går att klättra upp i vindkraftverken. Vi klättring i tornen (t.ex. vid service) ska alltid den säkerhetssele som finns där användas. Skyltar som upplyser om ägare och driftsansvarig sätts upp vid vägarna till vindkraftverken.

Miljökonsekvenser

Området där vindkraftverken planeras består i huvudsak av berg, skogsimpediment och skogsmark som i framtiden kommer att kunna brukas som vanligt runt om vindkraftverken. Området är väl lämpat för vindkraft eftersom energiinnehållet i vinden är förhållandevis högt. En vindkraftsanläggning på platsen skulle inte konkurrera med några allmänna intressen för natur- och friluftsliv, bortsett från de säsongsmässigt badande i Grundevattnet. Påverkan på flora, fauna och kulturarv bedöms bli liten då inga hotade eller speciellt skyddsvärda arter förekommer, och inga kultur- eller fornminnen eller andra kända naturvärdesobjekt berörs. Området är inte detaljplanerat for vindkraft.

Besökare vid badplatsen vid Grunnevattnet blir i värsta fall utsatta för ett ljud på 45 dB. Ljudstörningarna torde inte ha någon betydelse för de badande, men bolaget kan tänka sig att vid behov stoppa verket under de sommardagar badplatsen är som mest välbesökt. Ombyggnaden av väg E6 till motorväg och den nya sträckningen kan dock medföra att ljudet från vindkraftverket helt döljs av trafikbuller. Det skall också påpekas att badplatsen inte är allmän badplats utan privat upplåten.

Ingreppen i naturmiljön blir minimalt och sker enbart vid anläggning av sex nya anslutningsvägar och på de sex platser där de planerade vindkraftverken kommer att uppföras. I övrigt kommer befintliga vägar att användas.

Med positiv syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men ifrågasätts vindkraften som energikälla, kan verken upplevas som störande inslag i landskapet. Vindkraftparken kommer att ge allmänheten en förstärkt uppfattning av Tanums kommun som aktiv i miljöarbetet. Med lokalt ägande, vilket eftersträvas, kan nyttoaspekten upplevas mer påtaglig för de kringboende.

Byggtiden för vindkraftanläggning kan beräknas till ett antal månader. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter vid vägbyggen och vid byggnation av fundamenten. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Resningen av ett vindkraftverk tar normalt en till två dagar i anspråk.

Ljud

Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat och det aerodynamiska ljud som uppstår vid bladen. Ljudberäkningarna har utförts i ljudberäkningsprogrammet DECIBEL

(WindORO 2004). Ljudberäkningen för området visar att ljudet från de planerade vindkraftverken inte ger högre ljud än 40 dB(A) vid någon bostad. Källjudet har dragits ner från 102,3 dB till 102,0 dB på verk 1 för att klara det uppsatta gränsvärdet på 40 dB(A) på en fastighet. Vid Kalleby, som ligger inom Världsarvsområdet, och som är en viktig plats för fornlämningar uppgår ljudet till 21,6 dB1A.

Infraljud än ljud med frekvenser under 20 Hz, d.v.s. ljud under människans hörselområde. Exponering av höga ljudnivåer kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundnivå på de avstånd som förekommer till bebyggelse.

Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, d.v.s. ljud över människans hörselområde. Det finns inte några dokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats. Även om vindkraftverken skulle alstra ultraljud, förefaller det mycket osannolikt att detta skulle kunna uppfattas av hundar vid omgivande bostäder.

I bullerberäkningen har ingen hänsyn tagits till dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. Upplevelsemässigt är det dock inte nödvändigt att ett skyddat läge ger mindre störning då risken finns att även bakgrundsbruset är dämpat och därmed maskeringseffekten blir lägre. Dock finns i området i dag bullerkällor som är godkända av Länsstyrelsen. Det är bergstäkten och nuvarande väg E6. Dragningen av nya väg E6 kommer ännu närmare området för etableringen av vindkraften vilket innebär att störningen från trafiken kommer att överstiga det ljud som vindkraftverken åstadkommer.

Ljudet från rotorbladen kommer att begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundljudet är lägst.

Skuggor

Skuggberäkning utgår från ett så kallat "worst case", vilket innebär att det alltid blåser, himlen alltid är molnfri och vindkraftverken alltid vända så de ger maximalt med skugga. Ett gränsvärde som rekommenderas i Boverkets "Planering och prövning av vindkraftanläggningar" är att med "worst case" beräkning skall inte någon behöva tåla mer än 30 timmar svepande skuggor per år. De antal timmar som visas i skuggberäkningen brukar delas med tre för att ge en uppskattning av den verkliga skuggtiden.

Skuggeffekter på angränsande hus har beräknats i skuggberäkningsprogrammet SHADOW (WindPRO 2004). Beräkningarna är gjorda med skuggmottagare på både l x l meter vertikal (fönstermetoden), samt på 40 x 40 meter horisontal (tomtmetoden).

Flera fastigheter får skuggor från de nya vindkraftverken, men endast ett fåtal kommer över de trettio timmarna i "worst case". På grund av årstid och tidpunkt är det dock inte självklart att det blir så många skuggtimmar eller att någon på fastigheterna blir störda. För att förebygga störningar kommer utrustning att monteras som styr vindkraftverken så att de kan stoppas de aktuella tidpunkter då skuggorna kan uppfattas som störande för de bereda fastigheterna, detta gäller främst under sommarmånaderna. Detta gäller främst på verk 1, 2 och 3. På så sätt kan praxistiden om högst 8 timmars faktisk skuggbildning lätt innehållas. Bolaget kommer för övrigt att minska skuggtiden än mer om det behövs för att inte störa kringboende på känsliga tider som t.ex. kvällsfikat på sommarkvällar.

En slutgiltig beräkning av skuggtiderna går först att göra efter det att vindkraftverken tagits i drift. Då kommer mätning att ske på de berörda fastigheterna och avtal upprättas med respektive fastighetsägare om aktuella tider då verken skall stoppas. Avtalet eller kanske bättre överenskommelsen med boende syftar i första hand till att försöka minimera störningen från de 8 timmar med skuggor då verken inte stoppas. Det kan t.ex. innebära att skuggor alltid regleras bort vissa tider eller från vissa platser på tomten, medan andra platser och tider aldrig regleras. Samtidigt vill bolaget naturligtvis lägga dessa 8 timmar när det blåser så mycket att verken har hög produktion. Soliga sommarkvällar är t.ex. ingen större konflikt för det blåser sällan speciellt mycket då och elpriset är lågt.

Villkorsförslag

- Bullret för närboende skall inte överstiga gällande riktlinje på 40 dB(A).

- Utrustning för skuggbegränsning skall vid behov användas.

-Hindersbelysning skall monteras.

- Vindkraftverken skall underhållas, och vid skada skyndsamt repareras så att driften återupptas.

- Inom två år från det att driften upphört skall verket, transformator och kabel vara avlägsnade, och marken där vindkraftverken stått vara övertäckta med jord.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Kammarkollegiet har anfört följande.

För Tanums kommun har det inom ramen för ett projekt som initierats av Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet gjorts en omfattande analys en eventuell utbyggnad av vindkraften i kommunen. Kammarkollegiet har i målet tagit del av analysen som har rubriken ”Vindkraftsplanering i en kustkommun Exemplet Tanum - Nationellt pilotprojekt för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling”. Kammarkollegiet kan med ledning av studien konstatera att vindenergin på 80 m höjd är 2 800-4 400 kWh/m2 och år, vilket får anses medföra att området har relativt goda vindförhållanden.

Området som sökanden vill lokalisera verken till inrymmer stora kulturvärden. Kulturmiljön runt Tanumslätten har status som världsarv. Området är även enligt 3 kap.miljöbalken av riksintresse för kulturmiljövården. Verken skall visserligen lokaliseras till en plats som ligger ungefär 1 km utanför skyddat område men genom sin storlek kommer en påverkan främst för besökare i områdets södra delar att ske.

I Tanumstudien görs en analys av verkens påverkan på kulturmiljön i allmänhet och världsarvet vid Tanumsslätten i synnerhet. Allmänt sägs att en etablering på höjderna runt världsarvsområdet främst stör upplevelsen och värdet. Det vetenskapliga och pedagogiska intresset och tillgängligheten påverkas enligt studien i mindre grad av en vindkraftetablering. Avseende aktuellt område sägs att en etablering kan störa den känsliga miljön i Kalleby, dock inte i sådan omfattning att en exploatering inte kan anses förenlig med de kulturhistoriska intressena.

Tanumstudien innehåller tre utbyggnadsscenarion (liten, måttlig och stor). Merparten av verken ligger inom ett område som anses lämpligt även om endast en liten utbyggnad genomförs. Området är heller inte orört. I närheten av de planerade verken ligger Tanum Teleport som är väl synlig. Regeringen har dessutom i beslut den 8 september 2005 gett tillåtlighet till en ny fyrfältsväg (motorväg) vars sträckning kommer att gå mellan de planerade verken och världsarvsområdet. Även en bergtäkt finns i området. Sammanfattningsvis anser Kammarkollegiet att verken kan tillåtas.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har anfört följande.

Länsstyrelsen tillstyrker bolagets ansökan om lokalisering av vindkraftverk på de aktuella fastigheterna. Länsstyrelsen vill dock betona vikten av att framtida etableringar av ytterligare vindkraftverk i området runt världsarvet föregås av en samlad bedömning av påverkan på Tanumsområdets världsarv.

Länsstyrelsen yrkar att tillståndet för verksamheten begränsas till 30 år och förenas med följande villkor:

1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor.

2. Buller från vindkraftverken får inte under någon del av dygnet överskrida ekvivalent ljudnivå 40 dB(A) vid bostäder. Om denna nivå överskrids skall verksamhetsutövaren vidta åtgärder så att nivån innehålls.

3. Befintliga uteplatser, eller, om sådana saknas, ett område om 5 x 5 meter intill befintliga bostadshus får inte belastas med en faktisk skuggbildning överstigande åtta timmar per kalenderår.

4. Vägar, fundament, el- och teleledningar skall anläggas på ett sätt som i möjligaste mån begränsar skador på natur- och kulturvärden. Om bergets hållfastighet är tillräcklig skall system för förankring som inte kräver omfattande sprängning användas.

5. Vindkraftsverken skall hållas fria från text och bild av större format.

6. Senast 30 dagar innan vindkraftverken uppförs skall Försvarsmaktens högkvarter och Länsstyrelsen meddelas om verkens exakta läge och höjd.

7. Senast två år efter att elproduktionen har upphört skall vindkraftverken, maskinhus, transformatorer, ledningar och annan utrustning ha avlägsnats. Fundamenten och platserna för vindkraftverken skall ha anpassats till omgivande naturmiljö. Arbetet skall utföras i samråd med markägaren och tillsynsmyndigheten.

De aktuella vindkraftverken bedöms inte ensamma medföra en betydande påverkan på världsarvet. Den påverkan som ändå uppstår på världsarvet är visuell under den tid vindkraftverken är uppförda men upphör när vindkraftverken monteras ned. Länsstyrelsen anser därför inte att etableringen kan sägas medföra påtaglig skada på världsarvet. Detta i kombination med samhällets behov av förnybar energiproduktion och etableringens lokalisering i övrigt gör att Länsstyrelsen bedömer att verksamheten är tillåtlig. Tillstånd bör därför lämnas för verksamheten. Tillståndet bör vara tidsbegränsat till 30 år.

Vindkraftsparken kommer att ge upphov till periodiska skuggor över de nivåer som normalt anses vara acceptabla för närboende. Under förutsättning att utrustning för automatisk reglering av skuggningen installeras och används samt att skuggningen inte överstiger 8 timmar per kalenderår bedöms störningarna som acceptabla för närboende.

När det gäller buller anser Länsstyrelsen att störningarna vid bostäder skall begränsas så att bullernivån understiger 40 dBA från vindkraftverken dygnet runt.

Beträffande val av fundament bör det inte göras mer skada på bergets form än vad som krävs.

Då vindkraftverken inte används längre bör de avlägsnas snarast, dock senast inom två år. Området skall också återställas så långt som möjligt.

B.Å., Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, har angett följande skiljaktiga mening. Enligt min mening borde Länsstyrelsen ha avstyrkt bolagets ansökan om lokalisering av vindkraftverk på de aktuella fastigheterna då Tanums kulturhistoriska världsarv riskeras att påtagligt skadas. Den sammanlagda påverkan från befintliga och planerade vindkraftverk tillsammans med de områden som Tanums kommun i sin översiktsplan pekat ut som lämpliga för etablering av vindkraft bedöms medföra en påtaglig skada på området för riksintresse för kulturmiljövård. Detta område är av Unesco avsatt som världsarv och Sverige har åtagit sig att skydda och bevara det för framtiden. Etableringen saknar stöd i kommunens översiktsplan. Miljökonsekvensbedömningen saknar en samlad bedömning av på verkan på riksintresset. Länsstyrelsens samlade bedömning borde därför vara att etableringen kan innebära påtaglig skada på riksintresset.

Miljö- och byggnämnden i Tanums kommun har bl.a. anfört följande. Under förutsättning att den sammanlagda bullernivån från de planerade vindkraftverken kommer att understiga en ekvivalent ljudnivå på 40 dB(A) vid alla närbelägna bostadshus, samt att skuggeffekterna kan hållas nere på de nivåer som anges i till Boverkets handbok ”Planering och prövning av vindkraftsanläggningar” har miljö och byggnadsnämnden inget att erinra över ansökan.

K.S. har bl.a. anfört följande.

Ungefär 1 km från Världsarv Tanum, vida synligt och dominerande över hela landskapet, planeras uppförandet av en vindkraftspark med sex stycken 150 m höga vindkraftverk. Detta blir vad som möter turister som kommer längs E6-an för att bl.a. besöka Vitlycke, varifrån samtliga vindkraftverk blir väl synliga. Världsarven skall ha betydelse för hela mänskligheten och hamna ovanför det som kallas riksintressen och de skall bevaras för all framtid. De skall fredas och säkras från motorvägsbyggen och andra exploateringar.

När det gäller placeringen av en vindkraftspark måste hänsyn tas, inte bara till den mark där fundamenten byggs, med bl.a. inventeringar av växt och djurliv, utan givetvis också till hur dessa jättelika byggnader stör omgivande landskapsbild i detta fall Världsarv Tanum. Mycket omfattande utredningar har gjorts för att den nya sträckningen av E6 inte skall beröra boendemiljön och kulturmiljön i Världsarv Tanum. Därför verkar det orimligt att förlägga dessa gigantiska vindkraftverk väl synliga över hela detta skyddade område och därmed starkt minska upplevelsevärdet av detta arv från vår forntid. Mad tanke på alla ansökningar om utbyggnad som lämnats in till landets kommuner från diverse exploatörer lär det snart bli så att turisterna söker sig till orörda områden, som fortfarande har kvar den kulturmiljö som bl.a. statusen som Världsarv är menad att skydda.

De styrande inom Tanums kommun har tydligen så helt okritiskt tagit regeringen plan på snabb vindkraftsutbyggnad till sig att det verkar som om ”locket lagts på” mot allt kritiskt tänkande. Världsarv Tanum har fått sin status som skydd för hällristningarna, som är dess värdekärna, men även för bebyggelsen och det vackra kulturlandskapet. Det skall inte förvandlas till ett industrilandskap med en vindkraftspark med 150 m höga verk på omgivande berg.

Rabbalshede Kraft AB har genmält följande.

Som visat i miljökonsekvensbeskrivningen kommer vindkraftverken att synas från delar av världsarvet men likt Länsstyrelsen anser bolaget att "den visuella påverkan som verken innebär kommer att påverka världsarvsområdet i liten utsträckning". På de fornminnesfika slätterna i Östergötland ökar antalet vindkraftverk för varje år, så och turismen. I Världsarv Södra Ölands Odlingslandskap finns gott om turister, där finns också ca 30 vindkraftverk. Det är naturligtvis svårt att bedöma om intresset för att turista i Östergötland eller på södra Öland har påverkats på grund av vindkraftverken men någon större påverkan i någon riktning har de inte.

I fallet Hud torde vindkraftverken åtminstone till att börja med komma att vara ett utflyktsmål i sig och dra besökare till orten, kanske en del även tittar på fornlämningarna i världsarvet när de ändå är i närheten. Det kan i och för sig ses som negativt eftersom turisterna själva är bland de största hoten mot både hällristningarna och upplevelsevärdet.

De av länsstyrelsen föreslagna villkoren accepteras. Likaså godtas yrkad tidsbegränsning.

DOMSKÄL

Presenterad miljökonsekvensbeskrivning kan godkännas.

Sveriges riksdag har bestämt att vindkraften i Sverige skall byggas ut. En utbyggnad av vindkraften anses utgöra en viktig del i samhällets strävan mot en hållbar utveckling och är därmed ett angeläget allmänt intresse. Nyttan av en enskild vindkraftsetablering måste dock alltid vägas mot de skador och olägenheter som etableringen medför för motstående enskilda och allmänna intressen. Då anläggande och drift av en vindkraftsanläggning definitionsmässigt är att bedöma som miljöfarlig verksamhet skall den därför tillåtlighetsprövas utifrån miljöbalkens hänsyns- och tillåtlighetsregler

För miljöfarlig verksamhet gäller enligt 2 kap. 4 § miljöbalken att verksamheten skall lokaliseras till sådan plats att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Särskild hänsyn skall härvid tas till målsättningarna i miljöbalkens portalparagraf (bl.a. en hållbar utveckling) samt bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i 3 och 4 kap.miljöbalken. Av särskilt intresse är här regeln i 3 kap. 6 kapmiljöbalken att områden som är av riksntresse för kulturmiljövården skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön.

Angivna lokaliseringsbestämmelser gäller naturligtvis för vindkraft liksom för all övrig miljöfarlig verksamhet. Omständigheterna kring vindkraftsutbyggnader är dock något speciella. För flertalet miljöfarliga verksamheter är ofta frågan vilken av flera tänkbara platser som skall väljas. För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område. Det är då naturligtvis viktigt att de lämpligaste platserna väljs med tillämpning av miljöbalkens hänsyns- och tillåtlighetsregler.

Rabbalshede Kraft AB:s ansökan avser här etablering av sex vindkraftverk i området ”Hud” söder om Tanumshede. Direkt berörda markområden utgörs i huvudsak av berg, skogsimpediment och skogsmark. Området saknar naturligtvis inte bevarandevärden, men planerade vindkraftverk och vägar - utförda på sätt Rabbalshede Kraft AB åtagit sig - kan inte anses kollidera med några särskilt skyddsvärda intressen på ”Hud”. Vidare är vindförhållandena på platsen tillräckliga för att motivera en vindkraftsetablering och är avståndet till omgivande bebyggelse godtagbart. Utifrån angivna synpunkter föreligger därför goda förutsättningar för sökt etablering.

Som påpekats av remissinstanser och en närboende är det istället närheten till världsarvsområdet 1 - 2 km nordväst om den planerade vindkraftsparken som särskilt måste beaktas vid tillåtlighetsprövningen. Världsarvsområdet är 45 km2 stort och innehåller 450 hällristningslokaler. Världsarvområdet är av riksintresse för kulturmiljövården och - som framgår av benämningen - upptaget som ett av världens samlade kulturarv på Unesco:s världsarvslista.

Vindkraftverken kommer inte att placeras inom eller i omedelbar närhet av världsarvsområdet. Vindkraftverken kommer dock att synas från världsarvsområdet och kommer därför att påverka det visuella intrycket vid besök där.

Ett modernt vindkraftverk är högt och väl synligt i omgivningarna. Det kan av en iakttagare uppfattas som mer eller mindre störande; den enskildes subjektiva värderingar är här av stor betydelse. Samtidigt är det naturligtvis så att omgivningsförhållandena har stor betydelse för störningsgraden. I vissa miljöer, t.ex. opåverkad kustmiljö, kan vindkraftverk komma att dominera landskapet och starkt påverka intrycket av orörd natur. I andra miljöer torde det stora flertalet inte alls uppfatta vindkraftverk som något negativt. Vindkraftverk bör i första hand lokaliseras till miljöer av sistnämnda slag. Dock gör det allmänna intresset av en vindkraftsutbyggnad att vissa störningar måste kunna accepteras.

Omgivningarna kring världsarvet utgörs huvudsakligen av skogsmark, uppblandat med vägar och bebyggelse. Landskapet ger ett förhållandevis lugnt intryck, men är inte unikt på något sätt. Landskapsbilden är vidare redan påverkad av viss teknikutbyggnad, i området finns nämligen väl synliga bl.a. ett antal vindkraftverk och de stora parabolantennerna vid Tanum Teleport. Det kan knappast hävdas att förefintligheten av dessa anläggningar har medfört någon påtaglig skada på landskapsbilden eller att världsarvsområdet har skadats härav i någon beaktansvärd omfattning. En ohämmad utbyggnad i området kan inte tillåtas då detta skulle medföra att områdets karaktär förändrades radikalt. Ytterligare viss vindkraftsetablering i området måste dock kunna tillåts innan gränsen för otillåten påverkan nås. Det får anses uppenbart att de nu ansökta sex vindkraftverken ryms inom det tillåtnas ram. Den valda lokaliseringen på Hud framstår också som lämplig och bör kunna accepteras.

Vid angiven bedömning och då ansökan inte heller i övrigt strider mot föreliggande hänsyns- och tillåtlighetsbestämmelser, bör tillstånd lämnas till ansökta sex vindkraftverk.

Då Rabbalshede Kraft AB förklarat att det inte längre är aktuellt med förankring medelst s.k. gravitationsfundament finns inte anledning meddela föreslaget villkor rörande förankring (andra meningen i det av länsstyrelsen föreslagna villkoret 4). I övrigt torde de av länsstyrelsen föreslagna villkoren motsvara praxis på området. Villkor bör meddelas i enlighet härmed.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Formulär A)

Överklagande skall ges in till Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen, senast den 18 juli 2006 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen.

Göran Stenman

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman och miljörådet Nils-Göran Nilsson.