MÖD 2007:10

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, avd.9, miljödomstolen, dom den 31 maj 2006 i mål nr

M 29302-05, se bilaga A

KLAGANDE

1. E-K.H.

2. R.N.

MOTPART

Byggnadsnämnden i Ekerö kommun

Box 205

178 23 Ekerö

SAKEN

Strandskyddsdispens

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen avslår överklagandet.

____________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

E-K.H. och R.N. har yrkat bifall till sin talan vid miljödomstolen.

Byggnadsnämnden i Ekerö kommun har bestritt ändring.

Miljööverdomstolen har hållit syn på platsen.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

E-K.H. och R.N.

De har till stöd för sin talan åberopat i huvudsak samma omständigheter som i underinstanserna med tillägget att Miljööverdomstolen bör tillämpa proportionalitetsprincipen vid sin bedömning av överklagandet.

Byggnadsnämnden

Det finns inte några särskilda skäl att medge strandskyddsdispens. Att hävda begreppet "lucktomt" som ett särskilt skäl för strandskyddsdispens bedöms inte vara relevant i detta fall. Det är snarare tvärtom, att luckan är en tillgång som ett obebyggt markområde och bidrar till en god livsmiljö för både växt- och djurliv samt för allemansrättslig tillgänglighet. Luckan är också viktig för utblickar och öppenhet mot vattnet.

3 kap. 1 och 6 §§, samt 4 kap.1 och 2 §§miljöbalken är av största vikt i sammanhanget, då Mälaren med öar och strandområden i sin helhet är av riksintresse. Mark- och vattenområden skall skyddas mot åtgärder som kan skada natur- eller kulturmiljön. Åtgärden motverkar syftet med riksintressena då aktuellt markområde har betydelse från allmän synpunkt ur natur- och kulturvärdessynpunkt och mot bakgrund av friluftslivets och turismens intressen.

Vid avstyckningen 1994 bildades från fastigheten Kumla 1:10 de båda fastigheterna X 1:14 (A) och X 1:15 (B). Avstyckningen gjordes runt befintliga bostadshus. På förrättningskartan är det tydligt att marken mellan fastigheterna 1:14 och 1:15 skall vara ett "grönsläpp" som inte skall ianspråktas för bebyggelse.

E-K.H. och R.N.

De erbjuder sig att inrätta en ny badplats lite längre bort för att allmänheten skall få tillgång till strand.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Huvudregeln är att nya byggnader inte får uppföras inom strandskyddat område. Möjligheten till dispens från förbudet, som får ges endast om det föreligger särskilda skäl, skall tillämpas restriktivt. Enligt proportionalitetsprincipen i 7 kap. 25 § miljöbalken får en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på en skyddsbestämmelse i kapitlet inte gå längre än vad som krävs för att syftet med strandskyddsbestämmelserna skall tillgodoses. I lagmotiven betonas att de allmänna intressen som ligger bakom strandskyddet i de flesta fall tar över. Strandskyddets syften är långsiktiga och områden som för tillfället verkar vara av begränsat intresse kan bli betydelsefulla i framtiden (jfr prop. 1997/97:45 del 1, s. 321 f).

För platsen där bostadshuset är tänkt att placeras gäller utvidgat strandskydd. Mälaren med öar och strandområden är av riksintresse med hänsyn till de kultur- och naturvärden som finns där. Turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen skall särskilt beaktas vid bedömningen av ingrepp i miljön (4 kap.1, 2 §§miljöbalken).

Vid syn på platsen har Miljööverdomstolen kunnat konstatera att den enda strandremsa inom området som kan uppfattas som allemansrättsligt tillgänglig såväl från land som från sjösidan är den som ingår i det markområde som klagandena vill bebygga. Detta markområde fortsätter i ett oexploaterat skogsområde på andra sidan en mindre väg, vilket innebär att allmänheten kan röra sig fritt inom detta skogsområde och ner till stranden. Likaså kan allmänheten nå stranden med båt från sjösidan. Det framstår som uppenbart att en byggnad inom området mellan stranden och vägen skulle avhålla allmänheten från att beträda detta område såväl från land som från sjösidan.

Miljööverdomstolen finner mot bakgrund av det anförda och vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen inte skäl att meddela dispens från strandskyddet. Överklagandet skall därför avslås.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anders Holmstrand och Eva Wagner, referent, fastighetsrådet Anders Dahlsjö och f.d. hovrättsrådet Arne Kardell. Enhälligt.

__________________________________

BILAGA A

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

1. E-K.H.

2. R.N.

MOTPART

Byggnadsnämnden i Ekerö kommun

178 32 Ekerö

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Stockholms län beslut den 4 oktober 2005, dnr 4032-04-24376, se domsbilaga 1

SAKEN

Strandskyddsdispens på fastigheten X 1:10 i Ekerö kommun

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandet.

_____________

YRKANDEN M.M.

E-K.H. och R.N. har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att strandskyddsdispens skall medges. Till stöd för sin talan har de anfört bl.a. följande. Den föreslagna avstyckningen är belägen mellan två bebyggda fastigheter och bör betraktas som en lucktomt. Avståndet mellan de bebyggda fastigheterna är endast cirka 30 meter. Området lämpar sig därför inte för friluftsliv. Större delen av övrig strand på fastigheten X 1:10 är obebyggd och tillgänglig för allmänheten. Föreslagen byggnad kommer inte att förändra allmänhetens möjlighet att röra sig fritt på fastigheten eller att ta sig till angränsande fastigheter. Byggnaden kommer heller inte att medföra någon påverkan på djur- och växtlivet i området. Det allmänna intresset att nyttja området är ringa i förhållande till det enskilda.

DOMSKÄL

Miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att de skäl som klagandena anfört inte kan anses utgöra sådana särskilda skäl som erfordras för strandskyddsdispens. Inte heller i övrigt finner miljödomstolen att det i målet framkommit någon omständighet som ensam eller tillsammans med andra omständigheter vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen utgör skäl att meddela dispens från gällande strandskydd. Överklagandet skall därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 2 (TSH-MD 2)

Överklagande, ställt till Miljööverdomstolen, Svea hovrätt, skall ha kommit in till miljödomstolen, Stockholms tingsrätt, senast den 21 juni 2006. Prövningstillstånd krävs.

Henrik Löv Margaretha Bengtsson

I avgörandet har deltagit t.f. chefsrådmannen Henrik Löv, ordförande, och miljörådet Margaretha Bengtsson. Domen är enhällig. Föredragande har varit beredningsjuristen Eva Åkerlund.