MÖD 2007:47

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 9 mars 2007 i mål nr M 1961-06, se bilaga A

KLAGANDE

Universal Wind AB

Kalendegatan 25

211 50 Malmö

Ombud: Advokaten B.J.

MOTPARTER

1. M.J.

2. R.J.

3. C.S.

4. Ö.T.

5. Länsstyrelsen i Kalmar län, 391 86 Kalmar

SAKEN

Tillstånd att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen undanröjer miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsens, miljöprövningsdelegationen, i Kalmar län beslut den 8 juni 2006 (dnr 551-1310-05).

___________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Universal Wind AB (bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen, med ändring av miljödomstolens dom, fastställer Länsstyrelsens i Kalmar län beslut.

M. och R.J., C.S. och Ö.T. har bestritt yrkandet.

Länsstyrelsen i Kalmar län har tillstyrkt bolagets yrkande.

Miljööverdomstolen har hållit syn i målet.

UTVECKLING AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har vidhållit vad som anförts i underinstanserna med i huvudsak följande tillägg.

Universal Wind AB

Miljödomstolens dom innehåller en rad felaktigheter. Det anges att verken har en tornhöjd på 70 meter, vilket inte stämmer eftersom det har angivits som villkor att höjden inte får överstiga 65 meter. Det anges vidare att antalet skuggtimmar för Ö.T:s och C.S:s fastighet har beräknats till 10-11 timmar per år och för Maj och R.J:s fastighet till 9 timmar per år. Det är en ointressant uppgift eftersom det som villkor för tillståndet angivits att den faktiska skuggtiden över bostad och tillhörande störningskänslig del av tomt inte får överstiga 8 timmar per år. Vidare anges i domen att det område där verket avses uppföras omfattas av landskapsbildskydd. Det är fel. Som framgår av ingiven karta är det endast den yttersta kustremsan som omfattas av landskapsbildsskydd. Av länsstyrelsens beslut framgår också att avståndet mellan den tänkta lokaliseringen av vindkraftverken och Natura 2000-området och det område som omfattas av landskapsbildsskydd är 2 - 2,5 km.

Riksintressen enligt 3 kap. 6 § samt 4 kap.miljöbalken

Ett antal vindkraftverk finns uppförda på Öland. Vid prövningen av tillstånd till uppförande av dessa har uppenbarligen inte det s.k. helhetsriksintresset bedömts utgöra något hinder mot att lämna tillstånd till uppförande av verken. Enligt bolagets uppfattning kommer inte heller de nu aktuella verken att få någon mer negativ effekt på upplevelsen av naturen än vad som gäller för övriga vindkraftverk. Det är inte en större grupp än vad som finns på andra platser på Öland och verken är inte heller större än andra befintliga verk på ön. Mot bakgrund därav anser bolaget att miljödomstolen saknar grund för påståendet att de nu aktuella verken skulle strida mot helhetsriksintresset i 4 kap.miljöbalken. Öster om det område där de tilltänkta vindkraftverken skall sättas upp finns ett område som utgör riksintresse för kulturmiljövården. Avståndet mellan det närmaste vindkraftverket och gränsen för riksintresset är ca 350 meter och avståndet till bygatan, som löper i sydnordlig riktning genom riksintresseområdet, är ca 800 meter.

Bolaget har åberopat en promemoria daterad den 31 mars 2007 upprättad av Riksantikvarieämbetet, RAÄ, avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst. Promemorian är upprättad på uppdrag av bolaget och syftar till att bedöma vilken påverkan och konsekvenser som de planerade vindkraftverken kan tänkas få på kulturmiljön i området. I promemorian görs bedömningen att den sökta lokaliseringen av vindkraftverken inte kommer att innebära någon sådan negativ påverkan på riksintresset att det utgör hinder mot uppförande av vindkraftverken.

Turismens och friluftslivets intressen

På fastigheten Ytterby 6:1, som gränsar till Egby 20:1 där det nordligaste verket skall placeras, har Ö.T. och C.S. ett antal byggnader för tillfälligt boende (stugby). Ö.T. har tidigare anmält intresse för att upplåta mark för ett vindkraftverk på sin fastighet i ungefär samma läge där det nordligaste verket nu är tänkt att placeras, fast på andra sidan en stenmur. När ansökan om tillstånd till det aktuella verket lämnades till länsstyrelsen var avståndet mellan det nordligaste verket och den närmast belägna byggnaden i stugbyn ca 850 meter. Det var också förhållandet när bygglov beviljades. Därefter har Miljö- och byggnämnden i Borgholms kommun beviljat Ö.T. bygglov för uppförande av ytterligare byggnader för uthyrning närmare de tidigare lovgivna vindkraftverken, vilket innebär att avståndet mellan det nordligaste verket och den närmast belägna byggnaden nu är 660 meter. Enligt bolaget är Ö.T:s och C.S:s uppfattning om att vindkraftverkens påverkan på stugbyn kommer att innebära en ”beaktansvärd olägenhet” på turismens och friluftslivets intressen starkt överdriven.

Natura 2000-området

Av karta över Natura 2000-området framgår dess gränser och att syftet är att bevara områdets öppna betespräglade karaktär samt skydda och vårda dess unika land- och vattenmiljöer som bl.a. gör området till en viktig rast- och häckningslokal för fåglar. Enligt bolaget kommer de tilltänkta vindkraftverken inte på något sätt att negativt motverka detta syfte.

M. och R.J.

Bolagets överklagande baseras i huvudsak på RAÄ:s bedömning av påverkan på kulturmiljön. Denna är beställd och bekostad av bolaget och får betraktas som en partsinlaga. I det aktuella fallet har platsen för vindkraftverken valts så att ett lämpligt antal markägare drar nytta av etableringen och byggkostnaden minimeras genom att befintlig tillfartsväg kan utnyttjas och med närhet till elledning. Riksintresset har inte beaktats eller ens berörts i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Remissbehandlingen har därmed skett utan att riksintresseaspekten varit känd för remissinstanserna. Någon strävan att inom närområdet finna alternativa lokaliseringsplatser har inte redovisats. Strävan att ta hänsyn till boende saknas överhuvudtaget.

C.S. och Ö.T.

För familjen kan det bli ekonomisk katastrof eftersom flera av jordbruksredskapen sålts för att kunna investera i fritidsanläggningen. Det bör finnas säkerhetsavstånd för etablering av vindkraft även för att främja en utveckling av de intäkter som turism bevisligen skapar. Uppförande av ytterligare fyra vindkraftverk kommer att förstöra intäkterna från deras turistanläggning. Vem vill tillbringa sin semester i ett industrilandskap med vinande och pulserande kraftstationer? Turism är en för samhället lönsam verksamhet medan all fakta tyder på att medelpriset på elkraft minst måste fördubblas för att nå lönsamhet för vindkraften. Detta utan hänsyn taget till alla följdinvesteringar i kraftnätet som tydligen krävs utöver detta. Vindkraft är en bidragsverksamhet som hotar den inkomstbringande turistverksamheten.

Det närmaste kraftverket kommer att ligga 35 meter från fastighetsgränsen, 660 meter från stugbyn och 850 meter från bostaden. Det finns redan ett kraftverk 1050 meter från bostaden och turistanläggningen. Om den turistbaserade verksamheten mot alla odds kan drivas vidare efter en etablering så kommer boendemiljön att vara förstörd på grund av buller. Vindkraftverken skapar ett buller/ljudmatta som dessutom verkar kunna förstärkas när flera verk finns i närområdet. Buller kan enligt medicinsk expertis bidra till uppkomst av allvarliga sjukdomstillstånd. Undersökningar visar dessutom att i lantlig miljö och flacka landskap är det särskilt störande med vindkraftverk.

REMISSYTTRANDE

Riksantikvarieämbetet

RAÄ avstyrker bifall till överklagandet. RAÄ anser att den föreslagna vindkraftsetableringen får anses strida mot helhetsriksintresset enligt 4 kap.1 och 2 §§miljöbalken och även kommer att innebära påtaglig skada på det angränsande riksintresset enligt 3 kap. 6 § miljöbalken (H26 Hjärpestad-Långöre). RAÄ anser därutöver att det sistnämnda riksintresset måste ses i samband med övriga riksintressen på Ölands östra sida, där värdet i dominerande utsträckning består i ett ålderdomligt odlings- och bylandskap med stort tidsdjup och få moderna inslag.

Östra Ölands bylandskap är enligt RAÄ:s uppfattning ett mycket tydligt exempel på ett historiskt karaktärslandskap. I denna typ av kulturlandskap är de historiska uttrycken särskilt tydliga och mångskiftande, både i form av övergripande strukturer och som enskilda element. Nytillskotten är få och underordnade helheten. Det finns i allmänhet ett stort tidsdjup bakåt - ofta till förhistorisk tid. Det främsta kännetecknet för kulturlandskap eller -miljöer är just den starka prägel av ålderdomlighet, som brukar kunna upplevas också av ickeexperter. De historiska karaktärslandskapen ger en känsla av tidlöshet som är värdefull i sig och bidrar till att det i tanken är lätt att förflytta sig bakåt i tiden. I sådana landskap framträder också de regionala särdragen särskilt väl. Ofta svarar miljöerna mot en bild i det allmänna medvetandet som innebär att de är knutna till höga förväntningar hos besökaren.

De ålderdomliga karaktärslandskapen tål inte några vindkraftverk. Vindkraftens klara karaktär av modern teknologi i ständig rörelse kommer i sådana miljöer att konkurrera ut det historiska landskapets egenskaper. Platsen dras in i nutid och den historiska känslan försvinner. Med sin skala och rörelse dominerar vindkraftverken över enskilda landmärken och karaktärselement, vilka är av betydelse för förståelsen av landskapets uppbyggnad. Det är i första hand möjligheten att förstå och uppleva den historiska dimensionen i landskapet som går förlorad. Platsen för den aktuella etableringen gränsar till riksintresset för kulturmiljövård H 26 Hjärpestad - Långöre. Motiveringen för riksintresset anger att detta är ett odlingslandskap med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med välbevarade bybebyggelser och sockencentrum. Andra riksintressen med samma grundläggande värden - ett ålderdomligt småskaligt jordbrukslandskap med välbevarade radbyar - är H 1 Ås; H 4 Gräsgård - Segerstad; H 8 Hulterstad - Stenåsa; H 19 Gärdslösa - Runsten samt H 28 Södra Greda - Djurstad. Tillsammans täcker dessa riksintresseområden större delen av södra och mellersta Ölands östra sida. Det är fortfarande möjligt att färdas genom landskapet från södra udden till Föra utan att den historiska upplevelsen annat än i enstaka fall störs av vindkraftverk som är synliga från vägen. Det finns i landet knappast någon annan lika lång sammanhängande vägsträcka (drygt 100 km) som ger motsvarande upplevelser av ett historiskt landskap med ett unikt tidsdjup. Enligt RAÄ:s uppfattning måste därför etableringens påverkan på kulturmiljön bedömas inte bara i förhållande till det närmast liggande riksintresseområdet utan till samtliga riksintresseområden av likartad karaktär som tillsammans utgör östra Ölands bylandskap. Det sammanhängande historiska odlings- och bylandskapet är också ett av skälen till att Öland utpekats som helhetsriksintresse enligt 4 kap.1 och 2 §§miljöbalken.

RAÄ:s slutsats är att östra Ölands bylandskap bör hållas helt fritt från vindkraft. Även de etableringar som redan skett måste anses strida mot helhetsriksintresset och också innebära skada på samtliga de ovan nämnda riksintresseområdena enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Om den skada som förorsakats av redan befintliga verk är att betrakta som påtaglig är en bedömningsfråga, men för varje nytt verk ökar den samlade negativa påverkan och det skulle enligt RAÄ:s uppfattning vara olyckligt om det aktuella fallet blir prejudicerande och öppnar för ytterligare etableringar.

___________________

Sedan ovanstående yttrande inkommit har Miljööverdomstolen konstaterat att det i målet föreligger två yttranden från RAÄ med motstridiga ståndpunkter. Med anledning härav anhöll Miljööverdomstolen att RAÄ genom dess verksledning skulle inkomma med yttrande i målet.

Riksantikvarieämbetet, genom dess verksledning, har anfört följande.

RAÄ är en central förvaltningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. I enlighet med förordning (1998:1171) med instruktion för Riksantikvarieämbetet ägnar sig myndigheten dels åt att sköta traditionella myndighetsuppgifter, dels att bedriva avgiftsfinansierad arkeologisk uppdragsverksamhet. Inom RAÄ utförs uppdragsverksamheten av en särskild avdelning, Avdelningen för arkeologiska undersökningar (UV). UV har i enlighet med förordningen rätt att utföra undersökningar, utredningar och andra uppdrag åt myndigheter och enskilda. Det kan t.ex. handla om att utföra en arkeologisk undersökning inför ett planerat arbetsföretag som rör en fast fornlämning. Uppdragsverksamheten är skild från RAÄ:s övriga verksamhet och ägnar sig inte åt myndighetsutövning. Det är myndigheten centralt som svarar på remisser, yttrar sig till domstol samt utfärdar allmänna råd och föreskrifter.

Den PM som är daterad den 21 mars 2007 har beställts och betalats av Universal Wind AB och utförts av UV Öst som en del av den uppdragsverksamhet som bedrivs där. UV Öst har inte tagit ställning till huruvida de planerade vindkraftverken är förenliga med miljöbalken eller inte utan har gjort en generell kulturhistorisk värdering av det berörda området i relation till de planerade arbetsföretagen. Denna PM kan Universal Wind AB naturligtvis åberopa inför domstol om man så önskar, men den utgör inte ett expertutlåtande från RAÄ som central förvaltningsmyndighet.

Man måste alltså skilja på vad UV gör som en del av ett uppdrag och vad RAÄ centralt yttrar på anmodan av en domstol eller som svar på en remiss. Den skrivelse som är daterad den 24 september 2007 är således det enda yttrande som Riksantikvarieämbetet i egenskap av central förvaltningsmyndighet har ingett i förevarande mål. De synpunkter som framförts där utgör således RAÄ:s uppfattning.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Riksintresseområden m.m.

Hela Öland är utpekat som ett s.k. primärt rekreationsområde enligt 4 kap. 2 § miljöbalken (MB). Inom ett sådant område skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Området är enligt 4 kap. 1 §, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får enligt samma bestämmelse komma till stånd endast om det inte möter hinder enligt 2 § och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar natur- och kulturvärdena. Vid denna bedömning skall ett helhetsperspektiv anläggas på vad som är en lämplig utveckling i hela det geografiska område som bestämmelsen omfattar (prop. 1985/86:3 s. 171 och 1997/98:45 del 2 s. 35 f). Bestämmelsen i 4 kap. 3 § MB som begränsar utförandet av vissa större industrietableringar på Öland hindrar dock inte den ansökta verksamheten eftersom vindkraftverkens sammanlagda uteffekt underskrider 10 MW.

Vindkraftverken är tänkta att placeras i anslutning till ett område som är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljön enligt 3 kap. 6 § MB, nämligen det av Riksantikvarieämbetet utpekade området K26 Hjärpestad- Långöre. I Riksantikvarieämbetets beskrivning av området anges ”Öppet betes- och odlingslandskap med de välbevarade radbyarna Mellösa, Långöre och Hjärpestad. Intressant bebyggelse finns även i byarna Egby, Sandby och Ytterby. Ett större, fortfarande hävdat lövängsområde ligger väster om Egby. Fornlämningsområden med gravar, husgrunder och stensträngar. Ursprungligt vägnät”. Det underlag som finns för tillämpning av 3 kap. 6 § MB är också av betydelse vid den bedömning som skall göras enligt 4 kap. 1 § MB av hur en viss åtgärd påverkar de samlade natur- och kulturvärdena i detta område.

En naturlig utgångspunkt vid bedömningar enligt 3 och 4 kap. MB är dessutom de markanvändningsplaner som kommuner och länsstyrelser kan ha tagit fram. Borgholms kommun har i sin översiktsplan inte pekat ut några områden som särskilt lämpliga för vindkraft utan redovisar i planen i stället de krav kommunen ställer för etablering av vindkraftverk. Är de grundläggande kraven uppfyllda prövas varje ärende för sig av kommunens miljö- och byggnadsnämnd vid en bygglovsansökan.

Bedömning av den ansökta verksamheten

Vid synen kunde Miljööverdomstolen konstatera att delar av det i målet aktuella riksintresseområdet för kulturmiljön, framför allt Egby och Sandby, inte i oväsentlig grad är påverkat av modern samhällsutbyggnad. Från Egby kyrka och från vägen norrut syns bl.a. kraftledningar, moderna ekonomibyggnader för jordbruket, dammanläggning och vindkraftverk. Minst påverkad är utblicken österut, dvs. i motsatt riktning från vindkraftverken. Det är också österut som kulturlandskapet upplevs starkast.

Det förhållande att hela Öland är utpekat som ett primärt rekreationsområde enligt 4 kap. 2 § MB kan enligt Miljööverdomstolen inte utesluta varje etablering av vindkraftverk eller grupper av vindkraftverk på Öland eller östra Öland. En bedömning måste göras i det enskilda fallet utifrån hur den tänkta lokaliseringen påverkar det skyddade intresset. Den ansökta verksamheten med fyra vindkraftsaggregat kommer onekligen att förändra landskapsbilden västerut från Egby och Sandby. Enligt Miljööverdomstolens bedömning äventyras dock inte de stora värden för turismens och friluftslivets intressen som Öland besitter om etableringen kommer till stånd. Vid denna bedömning är det av betydelse att den planerade vindkraftsetableringen överensstämmer med intentionerna i kommunens översiktsplan. Mot bakgrund av det anförda finner Miljööverdomstolen att det inte föreligger något hinder mot etableringen enligt 4 kap. 2 § MB. På grund härav och då etableringen inte kan anses påtagligt skada de samlade natur- och kulturvärdena på Öland i sin helhet föreligger inte hinder enligt 4 kap. 1 § MB mot bolagets ansökan.

Vid prövningen av vilken påverkan den ansökta etableringen har på riksintresset enligt 3 kap. 6 § MB bör enligt Miljööverdomstolen beaktas att Egby och Sandby redan i dagsläget är påverkade av byggnader och andra anläggningar som uppförts i modern tid. Den valda lokaliseringen berör därför inte områden som är särskilt känsliga för förändring. De värden som utgör grunden för utpekande av området Hjärpestad-Långöre såsom ett riksintresse för kulturmiljön kan enligt Miljööverdomstolens bedömning inte anses påtagligt skadas av den ansökta verksamheten med de försiktighetsmått som föreskrivs.

De planerade verken kommer att uppföras på acceptabla avstånd från bebyggelse och störningarna för de närmast boende kan enligt vad som framgår av utredningen hållas inom de gränser som länsstyrelsen angett i sitt beslut. Miljööverdomstolen finner att tillstånd i enlighet med länsstyrelsens beslut bör lämnas.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, fastighetsrådet Anders Dahlsjö, hovrättsrådet Liselotte Rågmark, referent, samt tf. hovrättsassessorn David Törngren. Enhälligt.

_______________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

1. MJ

2. RJ

3. CS

4. ÖT

MOTPARTER

1. Länsstyrelsen i Kalmar län, 391 86 Kalmar

2. Universal Wind AB, Kalendegatan 25, 211 50 Malmö

Ombud: BJ

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens, miljöprövningsdelegationen, i Kalmar län beslut den 8 juni 2006, dnr 551-1310-05, se bilaga 1

SAKEN

Tillstånd att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft på fastigheterna X 6:7 m fl i Borgholms kommun

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut.

_____________

YRKANDEN M.M.

R och MJ samt ÖT och CS har - som deras talan får förstås - yrkat att länsstyrelsens tillståndsbeslut upphävs.

Bolaget har bestritt ändring och detsamma får länsstyrelsen anses ha gjort.

Till stöd för talan har de klagande sammanfattningsvis anfört.

R och MJ: De för landskapsmiljön skadliga effekterna har av miljöprövningsdelegationen genomgående bedömts som mindre påtagliga eller att effekterna leder enbart till viss skada etc. Detta tyder på att andra intressenters (samhälle, elproducenter, markägare) nytta vägt tyngre än den skada på landskapsmiljön av riksintresse som beskrivs i beslutet. De - liksom länsantikvarien - ifrågasätter denna bedömning. Innebörden av meningen "En viktig aspekt är därför att det finns ett tidssamband mellan vindkraftanläggningen och den miljö den lokaliseras till." (s 9 i beslutet) är för dem oklar. För såväl boende som förbipasserande är placeringen av vindkraftverken västerut mer störande än om de skulle ha placerats österut. Över huvud taget känns vindkraftverk helt främmande i den kulturhistoriskt intressanta helhetsbilden av landskapet. Tillstånd att uppföra vindkraftverken har meddelats utan att ornitologiska studier har genomförts, varför det bör prövas om detta förfarande är godtagbart. Tillståndssökande företag har hittills av okänd anledning inte genomfört några ornitologiska studier men förklarat sig villigt att göra detta efter det att verken uppförts. Miljöprövningsdelegationen anger i tillståndet att ornitologiska studier skall genomföras såväl före som efter uppförandet, något som måste innebära att delegationen menar att studierna skulle kunna påverka beslutet. Något förbehåll har emellertid inte gjorts i tillståndet för att studien kan leda till att tillståndet omprövas. Det borde kunna krävas att studierna genomförs innan tillstånd eventuellt beviljas eller att tillståndet villkoras av godkända ornitologiska studier. Vindkraftverkens placering förefaller i hög grad ha styrts av gynnsamt läge i förhållande till markägares intressen, befintliga tillfartsvägar och närhet till befintlig elledning. De anser att det bör prövas om miljöbalkens bestämmelse att "för all verksamhet ska en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö" (s 10 i beslutet) har iakttagits i tillräcklig utsträckning genom beskrivning och bedömning av alternativa placeringar. Bland de redovisade alternativen till huvudförslaget saknar de ett där samtliga fyra vindkraftverk placerats längre västerut i linje enligt Borgholms kommuns riktlinjer. Det alternativ, som innebär att två av de fyra vindkraftverken placeras något längre västerut bryter mot kommunens riktlinjer och kan därmed lätt avfärdas av sökanden. Så länge inte det från miljösynpunkt lämpligare alternativet med fyra verk i rad längre västerut redovisats anser de att ansökan i detta avseende inte är fullständig och det indikerar att miljöintresset kan vara underordnat. De har inte kunnat finna att denna alternativa placering behandlats vare sig inom länsstyrelsens miljöenhet eller av miljöprövningsdelegationen. Synpunkten har såvitt de kunnat finna över huvud taget inte kommenterats. De utesluter inte att det kan finnas mer eller mindre vägande invändningar mot den av dem påvisade möjliga alternativa placeringen - men det bör i så fall redovisas. Undantag har gjorts från Borgholms kommuns riktlinjer att det skall vara minst 5 km mellan vindkraftsgrupper, en bestämmelse som de antar har tillkommit för att i någon mån ”styra" vindkraftsetableringen geografiskt. Den grupp av vindkraftverk som nu beviljats tillstånd till ligger ca 1,5 km från en annan grupp, som för närvarande består av ett verk. De vet inte om det ingår i miljödomstolens möjligheter att värdera detta undantag men de vill ändå göra kommentaren att riktlinjerna i synnerhet i framtiden kan visa sig vara välgrundade om Öland skall svara för "sin del" av den nuvarande energipolitiska målsättningen för vindkraftsel. Det skulle kunna innebära att antalet vindkraftverk på Ölands fast- och kustland 10-20-dubblas inom en femårsperiod. Det borde då vara angeläget att konsekvent tillämpa förutseende riktlinjer. Verken kommer att ha störst negativ inverkan sedda från Egby kyrka och övriga ca sju fastighetsägare som bor utmed vägen norr om kyrkan. Det handlar om försämrad utsikt över det nu öppna och harmoniska odlings- och kulturlandskapet av riksintresse västerut med obruten skogshorisont och strålande solnedgångar. Landskapets nuvarande karaktär kan till viss del jämföras med sjö- eller havsutsikt. För dem och kommande boende på fastigheten försämras livskvaliteten avsevärt. Mot denna bakgrund vill de understryka att verksamheten prövas mot miljölagstiftningens lokaliseringsprinciper.

ÖT och CS: De anser att vindkraftverken inte ska få uppföras på föreslagen plats, eftersom det kommer att allvarligt minska deras och övriga näringsidkares intäkter från turistnäring under de år kraftverken dominerar landskapsbilden. De anser dessutom att placeringen i direkt anslutning till deras fastighetsgräns minskar deras nyttjanderätt och kränker deras äganderätt. Deras stugby ligger cirka 660 m från det närmaste verket och inte 850 m. Det är ca 520 m till den sjö/våtmark som de anlagt för att öka attraktiviteten för sina gäster. Beslutas det ändå att kraftverken ska uppföras önskar de att det verk som ligger på deras fastighetsgräns antingen tas bort från beslutet eller uppförs på annan plats för att så långt möjligt begränsa industribullret, påverkan på landskapsbilden i deras närmiljö och de negativa effekterna på deras näringsverksamhet. De saknar en övergripande sammanvägd bedömning som visar effekterna av denna typ av industrietablering i kulturlandskapet balanserad mot näringsverksamhet baserad på turism, både lokalt och övergripande för Öland. De kan inte se hur resonemanget i beslutsunderlaget är kopplat till effekter på deras verksamhet som baseras på turism, inte heller hur det under beslutsprocessen tagits hänsyn till effekterna på turistverksamhet ur ett för Öland övergripande perspektiv. Från deras fastighet, där turisterna ska bo, kommer uppförandet av kraftverksgruppen att tillsammans med det befintliga verket i Laxeby att synas i både norr och sydsydväst till väst. I praktiken innebär ett uppförande att deras intäkter från turism kommer att minska och att de investeringar som de genomfört och planerar att genomföra kommer att äventyras. Detta trots att de i sin etablering utgått från de rekommendationer om att bredda verksamheten med turism som EU, svenska staten och den regionala utvecklingsplanen anvisar för att säkra en levande landsbygd. Nuvarande föreslagen placering av vindkraftverken är i direkt anslutning till deras fastighetsgräns. Enligt deras uppskattning är avståndet till det närmaste verket ca 30 m vilket är avsevärt mindre än verkets höjd som enligt förslaget till beslut uppgår till 80 m. De tycker att det är en anmärkningsvärd placering, eftersom det förutom att placeringen negativt påverkar deras turistverksamhet, direkt begränsar deras möjlighet att fritt använda sin fastighet. Nuvarande föreslagen placering kränker i praktiken deras äganderätt, eftersom bl a gränsvärdet för industribullret påverkar deras möjligheter att fritt använda marken på fastigheten. De har i en tidigare skrift nämnt att de har anlagt en vandringsled som följer deras fastighetsgräns och därmed går vid vindkraftverken och de ifrågasätter om det inte finns några säkerhetsavstånd beträffande verken. För dem kan ett beslut om uppförande av vindkraftverken betyda att deras fram till nu lyckade satsning på att bredda verksamheten med turism blir avsevärt mindre lönsam eller i värsta fall olönsam. Industrialiseringen av landskapet bör även påverka övriga näringsidkare som har turism som inkomstkälla. Om ett uppförande tillstyrks, bör det i förlängningen leda till att Öland allt mer får karaktären av ett industrilandskap.

Bolaget har till stöd för bestridandet anfört i huvudsak: De invändningar mot de planerade vindkraftverken som tas upp i överklagandena har tidigare tagits upp av de klagande i den samrådsprocess som föregått ansökan samt i yttranden till länsstyrelsen. Miljöprövningsdelegation har i sitt beslut prövat den sökta lokaliseringen utifrån samtliga motstående intressen som finns i området, såsom natur, kulturmiljö, landskapsbild, turism och rörligt friluftsliv. Enligt delegationens bedömning kommer uppförande av vindkraftverken med den sökta lokaliseringen inte att innebära någon påtaglig skada på de natur- och kulturvärden som finns i området eller på turismens och friluftslivets intressen. Placeringen av verken är därför enligt miljöprövningsdelegationen förenligt med bestämmelserna i såväl 2 kap som 3 och 4 kapmiljöbalken. Bolaget delar miljöprövningsdelegationens bedömning. Vid val av plats för de planerade vindkraftverken har stor hänsyn tagits till bl a de natur- och kulturvärden som finns i området. Som framgår av det överklagade beslutet har såväl kommunstyrelsens arbetsutskott som Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun tillstyrkt bolagets ansökan utan erinran. Den sökta lokaliseringen överensstämmer med översiktsplanen för Borgholms kommun. För tillståndet gäller en rad villkor bl a vad gäller buller och skuggbildning. Som framgår av bolagets ansökan kommer dessa värden att kunna innehållas vid varje närliggande bostadshus med mycket god marginal. I ÖTs och CSs överklagande uppges att avståndet till deras stugby är 660 m och inte 850 m som anges i bolagets ansökan och i beslutet. När ansökan upprättades och ingavs till länsstyrelsen var avståndet det angivna 850 m. Under ärendets handläggning hos länsstyrelsen har ytterligare byggnader inom den aktuella stugbyn tillkommit vilket innebär att avståndet mellan det närmast liggande vindkraftverket och stugbyn i dag är 660 m. Även efter utbyggnaden av stugbyn är avståndet till vindkraftverket så stort att de i tillståndet angivna buller- och skuggbildningsvärdena med mycket god marginal kommer att kunna innehållas. Bolaget har i beslut av miljö- och byggnämnden erhållit bygglov för uppförande av de aktuella vindkraftverken. Beslutet överklagades av ÖT men länsstyrelsen avslog överklagandet i beslut den 22 juni 2006. Det beslutet har vunnit laga kraft.

Länsstyrelsen har anfört: Länsstyrelsen anser att den prövning som gjorts enligt miljöbalken har genomförts helt enligt de aspekter som skall beaktas vid en sådan prövning. Det är länsstyrelsens uppfattning att de klagande inte har tillfört något nytt i ärendet som ger anledning till att ändra något i det tillstånd som lämnats. Länsstyrelsen har noterat att ÖT och CS påtalat att avståndet mellan det nordligaste av verken i den tillståndsgivna gruppstationen och byggnader för tillfälligt boende (stugby) på deras fastighet inte stämmer med det avstånd som prövats i ärendet. Vid en underhandsförfrågan hos kommunen har det kommit fram att, efter det att miljö- och byggnadsnämnden beviljat bygglov för gruppstationen, har bygglov och förhandsbesked för att uppföra byggnader för boende mellan ÖTs och CSs bostad och det nordligaste verket i gruppstationen beviljats. Detta förhållande hade inte kommit till länsstyrelsens kännedom under prövningsprocessen.

Miljödomstolen har hållit syn. Därvid har kunnat konstateras dels att landskapet i det aktuella området är flackt, dels att, sett från Egby kyrka och dess kyrkogård liksom från landsvägarna söder och öster om den tilltänkta placeringen, vindkraftverken kommer att bli väl synliga.

DOMSKÄL

I målet relevanta författningsbestämmelser har redovisats i länsstyrelsens beslut. Miljödomstolen får härutöver anföra följande. Bestämmelserna om val av plats vid etablering av en verksamhet återfinns fr o m den 1 januari 2007 i 2 kap 6 § miljöbalken. Enligt lagrummets första stycke skall för en verksamhet eller en åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid prövning av verksamheter enligt 9 kap 6 § miljöbalken skall bestämmelserna i 3 och 4 kap balken tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden.

Uppförande och drift av vindkraftverk är sådan miljöfarlig verksamhet som avses i 9 kap 1 § och 6 § 1 st 1. miljöbalken. Därmed skall de grundläggande hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kapmiljöbalken tillämpas. Enligt 3 kap 6 § skall mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Områden som från nämnda synpunkter är av riksintresse skall skyddas mot sådana åtgärder.

Enligt 9 kap 3 § miljöbalken avses med olägenhet för människors hälsa en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Målet avser fyra vindkraftverk som avses uppföras i en rät linje på fastigheterna Egby-Sandby 6:3 (två verk), Egby 6:7 och Egby 20:1. Verken har en tornhöjd på upp till 70 m och en rotordiameter på upp till 80 m. Den installerade effekten per verk kommer att uppgå till ca 2 MW. Av handlingarna i målet framgår att det område där verken avses uppföras omfattas av landskapsbildsskydd (tidigare 19 § dåvarande naturvårdslagen, numera 3 kap 6 § miljöbalken). Vidare kommer verken att vara belägna strax väster om riksintresse för kulturmiljövården (K 26 i Riksantikvarieämbetets förteckning). Enligt länsstyrelsens beslut är motiveringen för riksintresset följande. ”Odlingslandskap med välbevarade bybebyggelser och fornlämningsmiljöer samt sockencentrum. Öppen småskalig odlingsmark. Radbyarna Mellösa, Långöre och Hjärpestad. Välbevarad 1800-talsbebyggelse i byarna Egby, Sandby och Ytterby. Egby medeltida kyrka, skola och prästgård. Ett större, fortfarande hävdat ängsområde väster om Egby. Fornlämningsmiljöer med gravar, husgrunder och stenängar i anslutning till byarna. Äldre vägnät.”

Som länsstyrelsen konstaterat framgår av den miljökonsekvensbeskrivning som bolaget har lämnat in att påverkan på riksintresset kommer att ske genom att verken kommer att bli synliga från större delen av riksintresset. Vid färd på landsvägen genom området för riksintresset kommer vid passage av Egby bykärna vindkraftverken att utgöra ett markant inslag i upplevelsen. Länsstyrelsen har vidare konstaterat att det av riksintressebeskrivningen framgår att det öppna och småskaliga odlingslandskapet just här har stora värden med ålderdomliga uttryck. Denna typ av landskap kallas av Riksantikvarieämbetet för ”historiska karaktärslandskap” vilka är sårbara för vindkraftverk. Länsstyrelsen har konstaterat att en placering av vindkraftverk i det aktuella landskapet innebär en viss form av industrialisering av landskapet med risk för påverkan på de ovan beskrivna värdena. Länsstyrelsen har dock bedömt att de främsta värdena kring Egby utgörs av utblicken österut från vägen, ut mot strandängarna och havet och den kulturhistoriska bebyggelsen. Eftersom verken avses placeras väster om vägen där den kulturhistoriska landskapsbilden enligt länsstyrelsens mening inte är lika framträdande, har länsstyrelsen bedömt att skadan på riksintresset inte blir lika påtaglig. Även inverkan på de s k helhetsriksintressena enligt 4 kap 1 § miljöbalken och på turismens och friluftslivets intressen enligt 2 § samma kap bedöms enligt lässtyrelsen kunna bli acceptabel med hänsyn till att verken placeras väster om landsvägen genom Egby och att det är den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen samt sjömarkerna och havet i öster som drar till sig uppmärksamheten.

Miljödomstolens bedömning

Vad MJ och RJ anfört i sitt överklagande rör i första hand frågor som är att hänföra till allmänna intressen. Sådana intressen bevakas av myndigheter, t ex länsstyrelsen, och kommer i det följande att beröras i samband med de frågor som prövas i anslutning till 3 och 4 kapmiljöbalken.

Som redan framgått har miljödomstolen vid den företagna synen kunnat konstatera att det aktuella landskapet är flackt. Vidare har domstolen kunnat iaktta att området utgörs av ålderdomlig bebyggelse. Verken kommer att bli väl synliga, dels med utgångspunkt från Egby kyrka och dess kyrkogård, dels med utgångspunkt från landsvägarna söder och öster om den tänkta placeringen av verken. Verkens närhet till den medeltida kyrkan skulle få en negativ inverkan på kyrkan och den kulturmiljö kyrkan representerar och omges av. Vidare kommer verken att bli väl synliga från den fritidshusanläggning som drivs av ÖT och CS. Avståndet mellan fritidshusen i denna anläggning och det närmast placerade vindkraftverket kommer enligt uppgift att uppgå till 660 m. Därtill har dessa hus sina verandor/uteplatser riktade mot väster, dvs mot de planerade vindkraftverken. Det buller som kommer att genereras av vindkraftverken har för klagandenas fastigheter beräknats till mellan 32 och 33 dB(A). Antalet skuggtimmar har för ÖTs och CSs fastighet beräknats till mellan 10 och 11 timmar per år och på MJs och RJs till ca 9 timmar per år. Dock har beräkningar av buller och skuggning baserats på ett avstånd av 850 m eller mer. Även med hänsyn till det kortare avståndet till fritidshusanläggningen är det inte sannolikt att buller- och skuggstörningar som vindkraftverken förväntas ge upphov till är att anse som en sådan olägenhet som avses i 9 kap 3 § miljöbalken. Däremot kan den visuella störningen av verken påverka möjligheten att i framtiden bedriva den pågående uthyrningsverksamheten av fritidsstugor på ett rimligt framgångsrikt sätt. Placeringen av verken kommer därigenom att motverka turismens och det rörliga friluftslivets intressen i området (jfr 4 kap 2 § miljöbalken).

Miljödomstolen delar länsantikvariens under målets handläggning hos länsstyrelsen redovisade uppfattning att det saknas ett strukturellt samband mellan vindkraftanläggningen och det omgivande landskapet. Domstolen delar också länsantikvariens uppfattningen att det är upplevelsen av det öppna småskaliga odlingslandskapet som är av avgörande betydelse för de värden som konstituerar riksintresset och att det därför är en felaktig slutsats att riksintresset i första hand skulle bestå av landskapet öster om landsvägen och att upplevelsen därför inte skulle påverkas om vindkraftverken placeras väster om vägen. Landskapet är, som konstaterats vid flera tillfällen under ärendets handläggning, öppet, småskaligt och med vida utblickar i alla riktningar. Vindkraftverken kommer därför att bli ett dominerande inslag i upplevelsen av hela riksintresset. Landskapet har även betydande skönhetsvärden som kommer att skadas påtagligt. Som länsantikvarien också påtalat handlar miljömålet ”God bebyggd miljö” inte endast om behovet av förnybara energikällor utan även om den bebyggda miljöns kulturhistoriska värden och hur dessa långsiktigt skall tas till vara och förvaltas, bl a genom en väl anpassad lokalisering av nya anläggningar.

Sammanfattningsvis anser miljödomstolen att den nu aktuella placeringen av de fyra vindkraftverk som länsstyrelsen lämnat tillstånd till strider mot de s k helhetsriksintressena i 4 kap1 och 2 §§miljöbalken och dessutom får en avsevärt negativ inverkan på riksintresset för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Dessutom är den visuella störning som verken kommer att ge upphov till på turismens och friluftslivets intressen att anse som en beaktansvärd olägenhet. Även närheten till Natura 2000-område talar mot den föreslagna placeringen av vindkraftverken. På grund av det anförda skall det överklagade tillståndsbeslutet upphävas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2

Överklagande senast den 30 mars 2007

Nils-Erik Andersson C-G Göransson

__________________

I avgörandet har deltagit lagmannen Nils-Erik Andersson, ordförande, och miljörådet C-G Göransson samt de sakkunniga ledamöterna Ingvar Carlsson och Lars Åkesson. Enhälligt. Målet har handlagts av beredningsjuristen Anna Öhman.