MÖD 2008:14

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2007-05-28 i mål nr M 343-07, se bilaga

KLAGANDE

Klippan AB:s konkursbo

c/o konkursförvaltaren advokaten E.E.

Ombud: advokaten B.J.

MOTPART

Länsstyrelsen i Skåne län

205 15 Malmö

SAKEN

Föreläggande om undersökning av förorenat område vid Klippans Bruk

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen undanröjer såväl miljödomstolens dom som Länsstyrelsens i Skåne län beslut den 19 januari 2007 med dnr 575-12148-06.

__________________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Klippan AB:s konkursbo (konkursboet) har yrkat att Miljööverdomstolen skall upphäva underinstansernas avgöranden.

Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) har bestritt ändring.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har i Miljööverdomstolen åberopat samma grunder och omständigheter som vid miljödomstolen med följande tillägg och förtydliganden.

Konkursboet

Vid konkursutbrottet den 30 juni 2006 upphörde all papperstillverkning vid bruket. Från konkursutbrottet och fram till dess att bruket såldes förekom ingen papperstillverkning, dvs. ingen miljöfarlig verksamhet hänförlig till gällande miljötillstånd. Såväl verksamheten som fastigheten Klippan 3:32 har av konkursboet överlåtits till Svenska Pappersbruket AB från och med den 1 december 2006. Konkursboet kan därefter inte betraktas som verksamhetsutövare. Under den tid som konkursboet förvaltat bruket har inga utsläpp av förorenat processavloppsvatten förekommit från bruket. Konkursboet har därför inte utövat någon verksamhet som haft betydelse för uppkomsten av fiberbankar eller föroreningar i Stackarpsdammen och Rönne å nedströms bruket.

Vad gäller deponierna på fastigheterna Klippan Forsby 2:3 och Klippan 3:17 så har dessa avslutats långt före konkursen och någon deponiverksamhet har inte förekommit på dessa platser efter konkursutbrottet. Deponin på fastigheten Klippan Forsby 2:2 har inte använts av konkursgäldenären efter 1979. Deponin på fastigheten Klippan 3:17 utgörs av ett parti cigarettmunstyckspapper som deponerades på fastigheten i början av 1970-talet. Därefter har deponin inte använts av konkursgäldenären. Ingen av fastigheterna ägdes vid konkursutbrottet av konkursgäldenären.

Länsstyrelsen

Konkursboet har under fem månader bedrivit verksamhet vid anläggningen och förvaltat bruket. Mellan konkursutbrottet och den tidpunkt då Svenska Pappersbolaget AB övertog verksamheten bedrev konkursboet verksamhet i form av arkning av papper vid efterbearbetningsmaskin i arkningslinjen vid anläggningen. Under den perioden mottogs även papper från Lessebo Bruk för arkning. Installation av arkmaskin anmäldes till Länsstyrelsen den 28 november 2005. I beslutet lämnade Länsstyrelsen ärendet utan åtgärd då det bedömdes som en mindre ändring som rymdes inom tillståndet. Det kan därför sägas att konkursboet bedrev verksamhet inom ramen för tillståndet.

Även om deponeringen och utsläpp till vatten av sediment avslutades innan konkursboet började bedriva verksamheten gäller ändå principen att ett företag som övertar en verksamhet även övertar tillgångar och skulder. Detta gäller även ansvaret för miljöskulder i form av föroreningar. Konkursboet har således övertagit konkursgäldenärens ansvar för föroreningarna.

När det gäller ansvaret för deponierna uttalas det i propositionen till miljöbalken (prop 1997/98:45) att deponier både kan ses som pågående miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap.miljöbalken och som förorenade områden enligt 10 kap.miljöbalken. I det här aktuella fallet anser Länsstyrelsen att deponierna bör betraktas som förorenade områden där konkursboet är den ansvariga verksamhetsutövaren.

Konkursboet

Papperstillverkningen upphörde vid bruket samtidigt med konkursbeslutet. Den begränsade verksamhet i form av s.k. arkning av redan tillverkat papper, som förekom vid bruket under den tid som konkursboet förvaltade bruket, har inte på något sätt bidragit till några föroreningar varken i Stackarpsdammen eller vid de i målet aktuella deponierna. Konkursboet kan därför inte anses ha bedrivit någon miljöfarligt verksamhet vid bruket. De eventuella föroreningar som finns i Stackarpsdammen och i de aktuella deponierna är effekter av konkursgäldenärens tidigare verksamhet. När det gäller deponierna har länsstyrelsen också i sitt yttrande till Miljööverdomstolen uppgett att det enligt deras uppfattning inte är att betrakta som pågående miljöfarlig verksamhet utan som förorenade områden.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Vilket ansvar ett konkursbo har för efterbehandlingsåtgärder har varit en omdiskuterad fråga (se Bertil Bengtsson m.fl. Miljöbalken, En kommentar s. 9:6 not 1). Om ett konkursbo fortsätter att driva konkursgäldenärens verksamhet och därigenom bidrar till föroreningen kan boet i princip göras ansvarigt för utredning och efterbehandling enligt 10 kap.2 och 8 §§miljöbalken i dess lydelse före den 1 augusti 2007. Även om konkursboet inte bedriver någon verksamhet i egentlig mening kan boet ändå enligt praxis göras ansvarigt för utredning och efterbehandling. Detta förutsätter emellertid att boet förvarar och har rådighet över det objekt som ska behandlas t.ex. miljöfarligt avfall (se Miljöbalkskommentaren, s. 9:6 och 10:13 och NJA 2006:81)

Den verksamhet som konkursboet i förevarande mål bedrivit - arkning av redan tillverkat papper - kan inte anses ha bidragit till förorening av sedimenten i Stackarpsdammen och Rönne å. Något krav på provtagning och undersökning av sedimenten kan därför inte riktas mot boet. Länsstyrelsens föreläggande i denna del ska därför undanröjas.

När det gäller undersökning av deponierna på fastigheterna Klippan 3:17 och Forsby 2:2 utredningen vid handen att konkursboet inte bedrivit någon deponiverksamhet eftersom denna avslutats redan på 1970-talet och att konkursboet varken ägt eller på annat sätt disponerat de aktuella fastigheterna under den tid som boet förvaltat bruket. Konkursboets anknytning till deponierna är därför enligt Miljööverdomstolen inte av den karaktären att boet skall anses vara verksamhetsutövare i fråga om deponierna. Även i den delen ska således Länsstyrelsens föreläggande undanröjas.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Anders Holmstrand och Liselotte Rågmark samt f.d. hovrättsrådet Arne Kardell, referent. Enhälligt.

____________________________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

Klippan AB:s konkursbo, konkursförvaltaren advokaten E.E.

Ombud: Advokaten B.J.

MOTPART

Länsstyrelsen i Skåne län, 205 15 Malmö

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 19 januari 2007, dnr 575-12148-06,

se bilaga 1

SAKEN

Föreläggande om undersökning av förorenat område vid Klippans Bruk

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår konkursboets förstahandsyrkande men bifaller andrahandsyrkandet på följande sätt.

- Förslag till provtagningsplan skall ha inkommit till Länsstyrelsen senast den 29 juni 2007,

- Resultat från provtagningarna skall ha redovisats senast den 31 augusti 2007.

____________

YRKANDEN M.M.

Klippan AB:s konkursbo har yrkat i första hand att Miljödomstolen upphäver Länsstyrelsens beslut. För det fall att domstolen inte bifaller konkursboets yrkande om upphävande av föreläggandet, yrkas i andra hand att tiden när provtagningsplanen skall ha kommit in till Länsstyrelsen respektive när provtagningarna skall vara klara flyttas fram.

Till stöd för överklagande har konkursboet anfört följande.

Klippan AB, som drev Klippans Bruk, försattes i konkurs den 30 juni 2006. Som konkursförvaltare har Växjö tingsrätt förordnat advokaten E.E. Genom konkursen upphörde verksamheten med papperstillverkning vid bruket, endast arkning av redan tillverkat papper har förekommit. Konkursboet har därefter sålt såväl rörelsen som bruksfastigheten, fastigheten Klippan 3:32 i Klippans kommun, till Errarp Innovation AB, 556530-3228, med tillträde den 1 december 2006. Köparbolaget har efter förvärvet namnändrats till Svenska Pappersbruket AB. Köparen kommer att driva den av Klippan AB tidigare bedrivna verksamheten vid bruket vidare. För verksamheten vid Klippans Bruk gäller ett av Koncessionsnämnden för miljöskydd den 13 november 1995 meddelat miljötillstånd (Nr 196/95, dnr 134-107-95). Detta tillstånd har kompletterats med ytterligare villkor meddelade av Miljödomstolen den 24 oktober 2003 (mål M 339-99) och av Länsstyrelsen den 27 mars 2006 (dnr 555-11662-05). Genom förvärvet av bruket har Svenska Pappersbruket AB övertagit gällande miljötillstånd för verksamheten och är därmed ny verksamhetsutövare för verksamheten vid Klippans Bruk.

Länsstyrelsens nu aktuella föreläggande, som är riktat till konkursboet, innebär dels att undersökningar genom provtagning skall göras på sediment i Stackarpsdammen och i Rönne å nedströms bruket, dels att undersökningar genom provtagning och provgropsgrävning skall göras på två gamla nedlagda deponier utanför bruksfastigheten.

Rönne å och Stackarpsdammen

Recipient för utsläpp av processavloppsvattnet från Klippans Bruk är Rönne å. Stackarpsdammen utgör en del av Rönne å nedströms bruket. Frågan om villkoren för dessa utsläpp har prövats vid flera tillfällen, senast genom Miljödomstolens dom den 24 oktober 2003 (mål M 339-99), då slutliga villkor för utsläpp av avloppsvatten från bruket fastställdes. Det har, såvitt konkursboet känner till, aldrig tidigare ställts några krav på undersökningar om eventuell förekomst av fiberbankar från verksamhet vid Klippans Bruk i Stackarpsdammen och Rönne å. Enligt Länsstyrelsens bilagda MIFO-inventering har det funnits en sedimenteringsanläggning vid bruket med särskilda sedimentationsdammar för uppsamling av fiberslam sedan 1971.

Som angivits ovan har det inte förekommit någon tillverkning av papper under tiden som konkursboet förvaltat bruket, dvs. från den 30 juni till och med den 30 november 2006. Under denna tid har därför inte heller något utsläpp av processavloppsvatten från papperstillverkning förekommit från bruket. Av ett till överklagandet bilagt meddelande daterat den 18 maj 2006 jämte bilagor från Länsstyrelsen, som innehåller riskklassning (MIFO-inventering) av Klippans Bruk, framgår att anledningen till att bruket klassats i riskklass 1 är att det bedrivits papperstillverkning på platsen under lång tid. På sidan 2 i meddelandet anges vidare att ”Några egentliga undersökningar som kan visa på förekomst/nivå av föroreningar finns inte”. I bilaga till meddelandet (blank. B, s. 3) har under rubriken ”Förorenade sediment” inte angivits att det finns några sådana i Rönne å.

Deponin på fastigheten Klippan Forsby 2:2

Denna deponi användes av Klippans Finpappersbruk AB under åren 1972 - 1979 för deponering av fiberhaltigt slam. Efter 1979 har deponin inte använts av Klippans Bruk. Av Koncessionsnämndens beslut den 20 november 1980, som bl.a. gällde den aktuella deponin, framgår att det på deponin deponerats totalt ca 20 000 m3 slam. Koncessionsnämnden konstaterade därvid bl.a. följande (s. 7).

”Utförda analyser i Forsbyupplagets omgivning visar en viss påverkan på vattenkvaliteten. En jämförelse mellan analysresultatet i den bäck som avvattnar området samt det uppsamlade lakvattnet visar emellertid enligt Koncessionsnämndens uppfattning att även annan föroreningskälla än fiberupplaget inte kan uteslutas. Med utförande av de åtgärder som föreslagits av bolaget bör påverkan kunna minska. Med hänsyn härtill finner Koncessionsnämnden inte skäl att nu ålägga bolaget att överföra fiberslammet till Hyllstoftaanläggningen. De föreslagna åtgärderna bör snarast genomföras. Skulle olägenhet av betydelse, hänförbar till fiberupplaget, därefter konstateras bör Länsstyrelsen äga föreskriva de åtgärder som är nödvändiga för att undanröja olägenheten.”

Under tiden som deponin användes utfördes provtagningar enligt ett särskilt kontrollprogram. Efter att Koncessionsnämnden meddelat sitt beslut, beslutade Länsstyrelsen den 1 juli 1981 om kompletteringar av tidigare gällande kontrollprogram. Som framgår av Länsstyrelsens nu aktuella föreläggande avslutades kontrollprogrammet i början av 1990-talet.

Deponin på fastigheten Klippan 3:17

På denna plats har deponerats ett parti om ca 600 ton papper (cigarettmunstyckspapper) som innehöll järnoxidpigment. Deponeringen skedde i början av 1970-talet. Av blankett B, sid. 4 till Länsstyrelsens bilagda MIFO-inventering, som är upprättad den 11 oktober 2000 och reviderad den 3 april 2006, framgår följande om den aktuella deponin:

”Under 1997 upptäcktes ett gult sediment i bäckfåran som mynnar ut ovan fastigheten (Klippan 3:17), vilken bruket tidigare använt som deponi för en större mängd järnoxidfärgat papper. Provtagningar har gjorts från sommaren 1997 till 1999, och resultaten från dessa visar en något förhöjd järnhalt i vattnet som passerat deponin. I övrigt finns inga tecken på att andra ämnen läcker ur deponin.”

Sammanfattning

Konkursboet ifrågasätter om 10 kap.miljöbalken överhuvud taget är tillämpligt. För att bestämmelserna i det kapitlet skall vara tillämpliga krävs att det är klarlagt att det aktuella mark- och/eller vattenområdet är så förorenat att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön.

Som angivits ovan har Länsstyrelsen vid sin riskklassning (MIFO- inventering) av Klippans Bruk uppgett att det inte finns några egentliga undersökningar som kan visa på förekomst/nivå av föroreningar. I nu aktuellt föreläggande uppges vidare att området inte är undersökt i någon större utsträckning. När det gäller förekomst av sedimentbankar hänvisas till uppgifter från Klippans Bruk. Någon närmare precisering av uppgifterna eller vem som lämnat uppgifterna och när de lämnats finns inte angivet.

När det gäller deponierna så är det frågan om gamla deponier där deponeringsverksamhet avslutats för mer än 25 år sedan. För båda deponierna har funnits av Länsstyrelsen fastställda kontrollprogram som avslutats långt före konkursutbrottet. Konkursgäldenären bedrev inte någon deponiverksamhet vid dessa deponier vid konkursutbrottet och konkursboet har inte heller bedrivit någon deponiverksamhet på de aktuella fastigheterna (jfr Miljödomstolens dom den 6 oktober 2006, mål nr M 1131-06). De fastigheter som deponierna är belägna på ägs också av andra än konkursgäldenären.

Skulle Miljödomstolen trots detta komma fram till att 10 kap.miljöbalken är tillämpligt i det här fallet och att konkursboet är rätt adressat för ett föreläggande om undersökningar i Rönne å och Stackarpsdammen samt av de angivna deponierna, så gör konkursboet gällande att det vid den skälighetsbedömning som enligt 10 kap. 4 § miljöbalken skall göras måste anses oskäligt att konkursboet skall utföra de undersökningar som angivits i föreläggandet. Det bör därvid beaktas att eventuell förekomst av sedimentbankar i vattenområdet nedströms bruket måste härröra från utsläpp av fiberhaltigt processavloppsvatten från pappersbruket långt tillbaka i tiden, samt, vad gäller deponierna, att deponiverksamheten upphört långt före konkursen och att provtagningar enligt särskilda av tillsynsmyndigheten godkända kontrollprogram utförts och avslutats långt före konkursen.

Som angivits ovan har konkursboet överlåtit verksamheten vid bruket till Svenska Pappersbruket AB. Konkursboet kan därför inte längre betraktas som verksamhetsutövare.

Mot bakgrund av vad som angivits ovan anser konkursboet att det saknas laglig grund att förelägga konkursboet att utföra de undersökningar som angivits i det överklagade föreläggandet. Länsstyrelsens föreläggande skall därför upphävas.

Skulle Miljödomstolen trots detta komma fram till att konkursboet skall utföra de i föreläggandet angivna undersökningarna hemställes att Miljödomstolen ger konkursboet längre tid för att utföra undersökningarna än vad som angivits i föreläggandet.

Länsstyrelsen i Skåne län har motsatt sig att beslutet ändras och framfört följande synpunkter.

10 kap.miljöbalken

Länsstyrelsen anser att 10 kap.miljöbalken är tillämpligt både när det gäller de förorenade områdena i Stackarpsdammen och Rönne å samt deponierna på fastigheterna Forsby 2:2 och Klippan 3:17.

När det gäller frågan huruvida föroreningar konstaterats i Stackarpsdammen och Rönne å vill Länsstyrelsen hänvisa till en skrivelse från Fiskeriintendenten, Västra distriktet från den 20 november 1981 med dnr 3312-115-81. I skrivelsen sägs att: ”Klippans finpappersbruk är av gammalt ursprung och har under lång tid påverkat Rönneån genom utsläpp av fibrer och toxiska substanser. 1972 vidtogs åtgärder för att eliminera fiberutsläppet. Dessförinnan har Stackarpsdammen fungerat som sedimentationsdamm. Bottnen i denna är täckt med fibrer. Till viss del har fibrer även spolats över dammbyggnaden. Fibrer kan därför fortfarande ligga kvar i hålor och på vissa lugnområden nedströms Stackarp. Filtren i ålyngelsamlarna vid dammbyggnaden har tidigare haft en benägenhet att igensättas av fibrer.”

Uppgifter från Klippan AB gör gällande att fiberbankar fortfarande finns kvar i dammen och i Rönne å. Sediment i dammen och Rönne å är med största sannolikhet förorenade och bör undvikas.

Deponier kan enligt förarbetena till miljöbalken både ses som förorenade områden och pågående miljöfarlig verksamhet. Från en deponi, särskilt en som anlades innan deponeringsförordningen 2001:512 trädde i kraft, sker alltid ett utläckage till omgivningen av ämnen i det deponerade avfallet.

Deponin på Forsby 2:2 hade fram till början av 1990-talet ett kontrollprogram. Enligt kontrollprogrammet analyserades enbart näringsämnen (kväve- och fosforföreningar) samt BOD och COD. Inga andra analyser har gjorts. Länsstyrelsen anser att metaller och EOX bör analyseras enligt föreläggandet.

För deponin på Klippan 3:17 finns också ett kontrollprogram. Enligt detta har analyser tagits i ytvatten, en bäck, med ett prov uppströms och ett nedströms deponin. Några prover på grundvatten eller på deponerat material har inte tagits.

Det är klarlagt att föroreningar föreligger och att det är verksamheten vid Klippans Bruk som orsakat dem. Verkningarna av verksamheten kvarstår i dag.

För det fallet att Miljödomstolen inte anser att 10 kap.miljöbalken är tillämpligt vill Länsstyrelsen peka på att föreläggandet är utfärdat med stöd även av 26 kap.miljöbalken. Tillsynsmyndigheten kan enligt prop. 1997/98:45 till miljöbalken, del 2 s. 273, vända sig till en verksamhetsutövare även om denne inte längre driver verksamheten.

Rätt adressat

Länsstyrelsen anser att den som tar över en verksamhet övertar såväl rättigheter som skyldigheter. Det innebär att konkursboet som fortsatt att bedriva verksamhet, vilket är ostridigt i målet, även övertagit ansvaret från Klippan AB för deponierna och för de eventuellt förorenade sediment som verksamheten orsakat. Detta följer av Miljööverdomstolens dom den 5 december 2003 i mål nr M 9822-02, det så kallade Arvametfallet.

Vid en överlåtelse av verksamhet behåller ändå överlåtaren ett ansvar för de föroreningar från verksamheten som uppkommit före överlåtelsen. Detta stämmer överens med principen i 2 kap. 8 § miljöbalken om att det är förorenaren som betalar. Enligt 10 kap. 2 § miljöbalken är den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen ansvarig för efterbehandling av förorenade områden. Detta gäller enligt 10 kap. 8 § miljöbalken även kostnader för att utreda föroreningar inom ett förorenat mark- eller vattenområde. Trots att Svenska Pappersbruket övertagit verksamheten kvarstår således konkursboets ansvar.

I det här fallet finns det flera ansvariga verksamhetsutövare, både konkursboet efter Klippan AB och Svenska Pappersbruket AB. Enligt förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45, del 1 s. 361) ställs inget krav på att den nya verksamhetsutövaren skall sökas före tidigare verksamhetsutövare. Tillsynsmyndigheten är oförhindrad att söka först den ene och sen den andre eller båda. Länsstyrelsen har i det här fallet valt att söka konkursboet.

Skälighetsbedömning