MÖD 2008:15
Förbud mot eldning i befintlig vedpanna ----- Trots att en vedpanna var typgodkänd och utrustad med två 500-liters ackumulatortankar samt elpatron klagade flera närboende under en längre tid på störningar från vedeldningen vilka också styrktes av tillsynsmyndighetens proveldning. Veden som proveldades förvarades inne och höll en fukthalt om 8 %. Tillsynsmyndigheten fann att förbränningen var ofullständig och att luktstörningar förekom i vindriktningen från pannan. Miljööverdomstolen (MÖD) fastställde beslutet om eldningsförbud. Vad gällde vitet så var föreläggandets adressater två personer men endast ett vitesbelopp hade satts ut. S.k. solidariskt ansvar får inte förekomma enligt 3 § sista meningen viteslagen utan ett särskilt belopp skall fastställas för var och en. MÖD upphävde det utsatta vitet.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom 2007-02-12 i mål nr M 7445-05,
se bilaga
KLAGANDE
1. I.L.
2. H.L.
MOTPART
Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun, 177 80 Järfälla
SAKEN
Förbud mot eldning i befintlig vedpanna på fastigheten X 2:1079 i Järfälla kommun
___________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Miljööverdomstolen ändrar underinstansernas avgöranden endast på så sätt att Miljööverdomstolen undanröjer Miljö- och hälsoskyddsnämndens i Järfälla kommun beslut den 16 september 2003, § 51, Dnr Mhn 2000 440, såvitt avser vitesföreläggandet.
__________________
YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
H och I.L. har, som det får förstås, yrkat att det meddelade eldningsförbudet ska upphävas. De har utöver vad de tidigare anfört ifrågasatt varför de inte får nyttja sin panna då Boverkets krav är uppfyllda och pannan enligt tillverkaren fungerar felfritt. Anläggningen kostade 90 000 kronor år 1996. Dessa pengar har varit helt bortkastade.
Miljö- och bygglovsnämnden (tidigare miljö- och hälsoskyddsnämnden) i Järfälla kommun har bestritt ändring.
Nuvarande ägare till fastigheten X 2:1079 har beretts tillfälle att föra talan i målet, men har inte avhörts.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Enligt 3 § sista meningen lagen (1985:206) om viten ska om vite föreläggs flera personer gemensamt, ett särskilt belopp fastställas för var och en av dem. S.k. solidariskt ansvar får inte förekomma, vilket uppkommer redan i det fall att flera personer namnges men endast ett vitesbelopp sätts ut (jfr. Viteslagstiftningen - en kommentar, Rune Lavin, 1989, s. 99-100).
I det aktuella vitesföreläggandet har två personer namngetts men endast ett vitesbelopp satts ut. Mot bakgrund av bestämmelsen i 3 § sista meningen viteslagen ska vitet därför upphävas.
Beträffande själva föreläggandet gör Miljööverdomstolen följande bedömning.
Den i målet aktuella pannan är typgodkänd och enligt tillverkaren felfri. Till pannan finns två 500 liters ackumulatortankar samt elpatron. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen i Järfälla kommun har inspekterat pannan och genomfört en proveldning av densamma. Vid proveldningen konstaterades att röken från pannan vid uppeldning var svart. Efter 20 minuter var plymen grå/gul färgad och luktande. Efter 30 minuter och framåt luktade det kraftigt söder om huset i vindriktningen och plymen ljusnade och mörknade med korta intervall. Veden som proveldades förvarades inne och höll en fukthalt om åtta procent. Mot bakgrund av detta bedömde Miljö- och hälsoskyddsavdelningen att förbränningen var ofullständig och att luktstörning förekom i vindriktning från pannan.
Trots att den aktuella pannan är typgodkänd och av tillverkaren betraktad som felfri samt utrustad med ackumulatortankar och elpatron, måste den som använder pannan se till att iaktta sådana försiktighetsmått att olägenheter inte uppkommer i omgivningen.
Då flera närboende grannar under en längre tid har klagat på störningar orsakade av vedeldning från fastigheten X 2:1079 finns anledning att betrakta störningarna som besvärande och att dessa även kan antas utgöra risk för människors hälsa eller miljön. Detta styrks av det ovan redovisade resultatet av tillsynsmyndighetens proveldning av pannan. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Järfälla kommun har därmed haft fog för sitt beslut att förbjuda vedeldning på fastigheten X 2:1079. Beslutet om eldningsförbud ska därför stå fast.
Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Sven Bengtsson, t f hovrättsassessorn Christina Ericson och adjungerade ledamoten Anders Enroth, referent. Enhälligt.
_________________________________
BILAGA
STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM
KLAGANDE
1. I.L.
2. H.L.
MOTPART
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Järfälla kommun
177 80 Järfälla
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsens i Stockholms län beslut den 25 januari 2005, dnr 505-03-87530, se domsbilaga 1
SAKEN
Förbud mot eldning i befintlig vedpanna på fastigheten X 2:1079 i Järfälla kommun
_____________
DOMSLUT
Miljödomstolen avslår överklagandet.
_____________
YRKANDEN M.M.
I.L. och H.L har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat, så som det får uppfattas, att såväl länsstyrelsens som nämndens beslut skall upphävas. Till stöd för sin talan har de anfört bl.a. följande. Småskalig eldning under rätt förutsättningar skall kunna bedrivas i tätbebyggt område. Deras vedeldning motsvarar höga miljö- och hälsoskyddskrav. Den aktuella pannan uppfyller gällande utsläppskrav enligt Boverkets byggregler. Dessa regler är vad som finns att tillgå och som de förlitat sig på. Eftersom de bor i ett storstadsområde är många av deras grannar inte vana vid vedeldning. De ifrågasätter om det överhuvudtaget går att komma så långt att man kan uppnå luktfri vedeldning som deras grannar önskar. - Kommunen borde informera om att det inte är tillåtet att använda vedpanna och i vilka bostadsområden sådant förbud föreligger.
DOMSKÄL
Med beaktande av vad som framkommit av utredningen i målet förefaller det som om den aktuella vedpannan, trots att den enligt uppgift uppfyller Boverkets krav, inte fungerar tillfredsställande. Enligt miljödomstolens mening kan det därför inte uteslutas att vedeldning i pannan kan orsaka olägenheter för boende i den närmaste omgivningen. Mot denna bakgrund anser miljödomstolen att det har funnits skäl att förbjuda fortsatt vedeldning i den aktuella pannan. Miljödomstolen finner således inte skäl att göra någon annan bedömning än den länsstyrelsen gjort i det överklagade beslutet. Överklagandet skall därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 2 (TSH-MD 2)
Överklagande, ställt till Miljööverdomstolen, Svea hovrätt, skall ha kommit in till miljödomstolen, Stockholms tingsrätt, senast den 5 mars 2007. Prövningstillstånd krävs.
Bjarne Karlsson Jan-Olof Arvidsson
I avgörandet har deltagit rådmannen Bjarne Karlsson, ordförande, och miljörådet Jan-Olof Arvidsson. Domen är enhällig. Föredragande har varit beredningsjuristen Eva Åkerlund.