MÖD 2008:37
Tillstånd till torvtäkt ----- En ansökan om torvtäkt avslogs med hänsyn till att livsbetingelserna för vissa fågelarter var hotade inom det planerade täktområdet. Enligt Miljööverdomstolen förutsätter tillämpningen av stoppregeln i 9 kap. 6 a § första stycket andra meningen miljöbalken att en djur- eller växtart är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande i hela landet eller inom den del av landet där täktverksamheten skall bedrivas. Utredningen i målet visade att det fanns livskraftiga bestånd av de åberopade fågelarterna inom det aktuella området samt att bara den omständigheten att dessa arter var medtagna på en lista i EG:s fågeldirektiv eller att enstaka individer av dessa arter skulle skadas av planerad verksamhet inte kunde föranleda tillämpning av stoppregeln. Målet återförvisades för ny handläggning.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2007-12-19 i mål nr M 2025-07, se bilaga
KLAGANDE
BMR Produkter AB, 556496-3329
Älgaryd 1
570 21 Malmbäck
Ombud: advokat R.L. och jur. kand. T.A.
MOTPART
Länsstyrelsen i Jönköpings län
551 86 Jönköping
SAKEN
Tillstånd till torvtäkt på fastigheterna Stenseryd 3:4 och Sjöstorp 1:8 m.fl. i Nässjö kommun
___________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
Miljööverdomstolen undanröjer såväl miljödomstolens dom som det beslut som meddelats av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Jönköpings län 2007-06-07 i ärende nr 551-13578-04.
Miljööverdomstolen visar målet åter till miljöprövningsdelegationen för ny handläggning.
__________________________
YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
BMR Produkter AB (bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen - med ändring av miljödomstolens dom - lämnar bolaget tillstånd enligt miljöbalken under 20 år från lagakraftvunnet tillstånd för täkt av torv i Nässjö kommun inom det område som angivits som det södra området på en till ansökan bifogad karta.
Länsstyrelsen i Jönköpings län har bestritt ändring.
UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Bolaget
Stoppregeln för täktverksamhet
Det finns inga närmare kriterier i förarbetena till lagstiftningen för när en djurart skall anses vara hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande. I praxis har de så kallade rödlistade arterna ansetts vara sådana arter. Den konkreta frågan i målet är om grönbena, ljungpipare och orre är djurarter som är hotade, sällsynta eller i övrigt hänsynskrävande på sätt som avses i 9 kap. 6 a § första stycket miljöbalken. Nämnda arter omfattas av EGs fågeldirektiv och har hävdade revir eller häckar i det aktuella området. Fåglarna är dock inte rödlistade i Sverige. I rödlistan följer Sverige ett kategorisystem som utvecklats av den Internationella naturvårdsunionen, IUCN. Systemet består av fem olika kategorier; försvunnen, akut hotad, starkt hotad, sårbar och missgynnad. Övriga fåglar som inte faller inom någon av de föregående kategorierna tillhör kategorin livskraftig och rödlistas inte. Genom att i praxis låta stoppregeln omfatta samtliga arter som återfinns inom någon av rödlistans fem nämnda nivåer täcker man mer än väl in lagtextens krav på vilka arter som faller in inom stoppregelns tillämpningsområde (hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande). Bolaget konstaterar att de arter som är aktuella i målet - grönbena, ljungpipare och orre - är livskraftiga eftersom de inte tas upp i rödlistan. Dessa arter skall därför inte omfattas av stoppregeln. Vid tillämpning av nationella bestämmelser är stoppregeln således inte tillämplig på den ansökta verksamheten.
Frågan är då om EGs fågeldirektiv kräver något ytterligare än vad som följer av rödlistan.
EGs fågeldirektiv och livsmiljödirektiv kräver framför allt av medlemsstaterna att de skall utse särskilda skyddsområden respektive särskilda bevarandeområden inom ramen för det europeiska nätverket Natura 2000.
De svenska bestämmelser som har antagits för att uppfylla aktuella direktiv återfinns i 7 kap.28 a - 29 §§miljöbalken. Det krävs enligt dessa bestämmelser tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det förhållande att fågeldirektivets bestämmelser om särskilda skyddsområden implementerats genom bestämmelser i 7 kap.miljöbalken innebär att enbart det faktum att en fågelart är upptagen på bilaga till fågeldirektivet inte automatiskt kan medföra att fågelarten anses vara hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande på sätt som förstås i 9 kap. 6 a § först stycket miljöbalken (stoppregeln). Det särskilda skydd av fågelarter upptagna på bilaga till fågeldirektivet men inte på rödlistan skall genom den implementering av fågeldirektivet som lagstiftaren valt åstadkommas genom tillämpning av 7 kap.miljöbalken inom utpekade Natura 2000-områden. Det aktuella täktområdet påverkar inte vare sig direkt eller indirekt något sådant Natura 2000-område. Det saknas därför rättsliga förutsättningar att i detta mål tillämpa stoppregeln på arterna grönbena, ljungpipare och orre.
Såvitt avser fåglar som omfattas av EGs fågeldirektiv men som återfinns utanför utpekade Natura 2000-områden är artikel 4.4 andra meningen i fågeldirektivet av intresse. Enligt denna bestämmelse skall medlemsstaterna även utanför utpekade skyddsområden sträva efter att undvika förorening och försämring av berörda livsmiljöer.
Den svenska lagstiftningen uppfyller de krav som ställs i artikel 4.4 andra meningen i fågeldirektivet genom bestämmelserna i 9 kap. 6 a § första stycket första meningen och 6 kap.miljöbalken. Eftersom fågeldirektivet inte kräver en stoppregel för områden utanför Natura 2000-områden och då en tillämpning av de fem nivåerna i rödlistan väl uppfyller kriterierna för när stoppregeln enligt lagtexten skall vara tillämplig, får bolaget konstatera att det saknas skäl att utöka den nationella stoppregelns tillämpning till att avse arter omfattade av fågeldirektivet som inte är rödlistade i Sverige.
Innebörden av att stoppregeln inte är tillämplig är emellertid inte att det skall bortses från påverkan på grönbena, ljungpipare och orre vid prövningen av ansökan om tillstånd för aktuell täktverksamhet. Påverkan på dessa arter - liksom påverkan på alla andra djur, växter och miljön - skall som ovan nämnts beaktas vid behovsprövningen enligt 9 kap. 6 a § första stycket första meningen miljöbalken.
Stoppregeln i 9 kap. 6 a § första stycket miljöbalken kräver för sin tillämpning att aktuell täktverksamhet kan befaras försämra livsbetingelserna för vissa arter. Det framgår därmed redan av bestämmelsens ordalydelse att stoppregeln inte är tillämplig vid påverkan på enskilda fågelindivider som saknar betydelse för påverkan på livsbetingelserna för fågelarten. Bolaget får konstatera att det inte finns någon säkerställd påverkan på individnivå av någon av de aktuella arterna. Erfarenhet från andra täkter talar tvärtom för att fåglarna finner sig väl tillrätta i anslutning till bedriven verksamhet. Den areal som tas i anspråk genom bolagets ansökta verksamhet är även regionalt sett mycket liten. Den totala arealen skyddad våtmark i regionen uppgår till 23 796 ha. Bolagets ansökta verksamhet tar cirka 42 ha i anspråk.
I Naturvårdsverkets rapport 5813 - Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige - anges att fågelbestånden i våta miljöer i Sverige haft en generell positiv utveckling under den behandlade tidsperioden. Såvitt särskilt avser ljungpipare anges att minskande bestånd på myrar i södra Sverige främst beror på igenväxning pga. upphörd hävd, utdikning och ökat kvävenedfall. För landet som helhet uppvisar ljungpiparen en stabil trend för båda undersökningsperioderna - såväl 30 år som 10 år - trots att ljungpiparen också jagas i andra länder och ”uttag” sker vid flyttning och övervintring. Bolaget får vidare framhålla att förutsättningarna för ljungpiparen vid bedrivande av ansökt verksamhet kommer att förbättras för Skäftesmyr som helhet eftersom de träd och buskar som nu har etablerats sedan 1960-talet då kommer att tas bort. Detta medför öppna torvmarker, vilket i sin tur medför en totalt sett gynnsammare livsmiljö för ljungpiparen. Efter verksamhetens upphörande finns goda förutsättningar för att skapa en våtmark med hög biologisk mångfald.
När det gäller de två andra i målet aktuella arterna framgår bl.a. följande av Naturvårdsverkets angivna rapport. Den södra populationen av grönbena följer samma trend som ljungpiparen med en minskning på myrar i söder, troligen även här till följd av igenväxning. Grönbenan uppvisar dock, liksom ljungpiparen, en stabil trend för landet som helhet. Orre är en skogsfågel och tillhör de skogsfågelarter som lever i skogar. Orren utnyttjar mossar och myrar för att spela. Orren har minskat kraftigt under de sista 30 åren, men uppvisar en stabil trend för de senaste 10 åren. Under jaktåret 2005/2006 avsköts 20 300 orrar i landet.
När det gäller ljungpipare kan bolaget från utförd fågelinventering konstatera att hela Skäftesmyr har en ovanligt tät population av häckande ljungpipare trots att cirka två tredjedelar av våtmarken är kraftigt påverkad av tidigare täktverksamhet. Den aktuella regionen sydsvenska höglandet tillhör de mer ljungpipartäta delarna av landet och totalt häckar cirka 700-800 par ljungpipare i regionen.
Bolaget får framhålla att det givetvis inte kan förväntas att alla paren ljungpipare stannar på mossen vid torvtäktverksamhet. Den påverkan som kan vara aktuell är som ovan nämnts att de slår sig ner på någon angränsande mosse eller att några par helt försvinner. Det finns en teoretisk risk att antalet revir av ljungpipare kan minska. Det kan dock inte bedömas som särskilt allvarligt om något par i aktuellt område försvinner. Som en jämförelse noteras att den årliga naturliga dödligheten för arten är omkring 15 %.
Bolaget får slutligen understryka att om stoppregeln skulle tillämpas på så sätt att varje påverkan på en enskild fågelindivid omfattas av stoppregeln kan i princip inte någon torvtäktsverksamhet ges tillstånd enligt miljöbalken. I princip vid alla platser där dessa fyndigheter återfinns förekommer fåglar i viss omfattning. En sådan tillämpning skulle få förödande konsekvenser för torvtäktsbranschen.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts får bolaget sammanfattningsvis konstatera att den ansökta verksamheten kan möjligen befaras påverka någon enskild fågelindivid. Verksamheten kan emellertid inte befaras försämra livsbetingelserna för någon fågelart. Stoppregeln är därför inte heller av detta skäl tillämplig.
Behovet av materialet
Den aktuella torvfyndigheten utgör en resurs med mycket hög kvalitet. Det finns få motsvarigheter i Europa till den kvalitet som finns inom aktuellt område på det småländska höglandet. Behovet av materialet är stort. Bolaget har bedrivit torvtäktverksamhet under flera decennier. Affärsidén bygger på att bryta, torka och maskinellt bearbeta låghumifierad grävd block torv på sådant sätt att kvalitén är likvärdig samt hög från år till år. Bolaget har lyckats att etablera sig på den japanska och holländska marknaden där kraven på kvalitet är mycket höga. Bolaget har långsiktigt och målmedvetet byggt upp och expanderat sin verksamhet med två pågående täkter i anslutning till sin fabrik i Älgaryd. Dessa täkter kommer successivt att fasas ut. Nu ansökt verksamhet behövs som en långsiktig ersättning av torvråvara. Täktverksamheten är väl lokaliserad i förhållande till bolagets övriga verksamhet. Transportavstånden är korta mellan fabrik och täkt. Det finns också samordningsvinster gällande bruket av maskiner.
Länsstyrelsen
Under förhandlingar och i bolagets överklagan till Miljööverdomstolen har inga nya sakskäl framkommit som föranleder länsstyrelsen att göra en annorlunda bedömning i målet än vad som framkommit i tidigare yttranden. Länsstyrelsen konstaterar dock att bolaget inte anför några vetenskapliga belägg för uppgifter angående fågelpopulationernas livskraft eller en framtida täktverksamhets påverkan på individnivå. Frågorna har nyligen delvis belysts i Naturvårdsverkets rapport 5813 - Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige, utgiven i maj 2008 och genomförd av en expertpanel av några av Sveriges främsta fågelforskare. Länsstyrelsen anser att denna nya kunskap bör ingå som underlag för bedömningen i målet.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL
Enligt Miljööverdomstolen förutsätter en tillämpning av stoppregeln i 9 kap. 6 a § första stycket andra meningen miljöbalken att en djur- eller växtart är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande i hela landet eller inom den del av landet där täktverksamheten skall bedrivas. Utredningen i målet ger vid handen att de aktuella fågelarterna - ljungpipare, grönbena och orre - förekommer i livskraftiga bestånd inom det område - sydsvenska höglandet - varom fråga är i målet. Den omständigheten att dessa fågelarter finns upptagna på listan till EGs fågeldirektiv eller att enstaka individer av dessa arter skulle kunna skadas av den planerade täktverksamheten kan därför inte föranleda en tillämpning av stoppregeln. Med hänsyn härtill bör miljödomstolens dom och miljöprövningsdelegationens beslut undanröjas samt målet i övriga frågor visas åter till miljöprövningsdelegationen för ny handläggning.
Beslutet får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Lars Hydén, hovrättsrådet Henrik Runeson och f.d. hovrättsrådet Arne Kardell, referent. Enhälligt.
________________________________
BILAGA
VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM
KLAGANDE
1. BMR Produkter AB, 556496-3329
Älgaryd 1, 570 21 Malmbäck
Ombud: R L
2. Nässjö Ornitologklubb c/o N.W.
MOTPART
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 551 86 Jönköping
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsens i Jönköpings län (miljöprövningsdelegationen) beslut 2007-06-07 i ärende nr 551-13578-04, se bilaga 1
SAKEN
Tillstånd till torvtäkt på fastigheterna Stenseryd 3:4 och Sjöstorp 1:8 m.fl. i Nässjö kommun
_____________
DOMSLUT
Miljödomstolen avvisar Nässjö Ornitologklubbs överklagande.
Miljödomstolen avslår BMR Produkter AB:s överklagande.
_____________
YRKANDEN M. M.
BMR Produkter AB (bolaget) har yrkat att miljödomstolen - med ändring av länsstyrelsens beslut - lämnar bolaget tillstånd enligt miljöbalken under 20 år från lagakraftvunnet tillstånd för täkt av torv på fastigheterna Stenseryd 3:4, Sjöstorp 2:9, 1:11, 1:8, 1:9 och 1:10 skifte 2, samtliga i Nässjö kommun. Bolaget har vidare yrkat att Nässjö Ornitologklubbs talan avvisas. Bolaget har slutligen hemställt om att muntlig förhandling och syn hålls i målet.
Bolaget har till stöd för sina yrkanden anfört i huvudsak följande. För den del av Skäftesmyr på vilken det idag bedrivs torvtäktverksamhet, benämnd det "norra området", bedrivs verksamheten enligt bearbetningskoncession beviljad den 27 maj 1987. Koncessionen gäller till och med år 2012. Täkt av torv är tillståndspliktigt enligt miljöbalken med undantag bl.a. för täkt av torv för vilken bearbetningskoncession har lämnats enligt lagen om vissa torvfyndigheter. Verksamheten inom det norra området kräver således inte tillstånd enligt miljöbalken, eftersom bearbetningskoncession har lämnats för det området. Bolaget inskränker därför sin ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att enbart avse området utanför det område som omfattas av koncession. Bolaget avser att i det södra området av Skäftesmyr bedriva brytning av blocktorv i enlighet med vad som anges i miljökonsekvensbeskrivningen. För ansökt period om 20 år beräknas cirka 600 000 m3 kunna tas ut i det södra området till nivån 285 m i enlighet med täktplanen (1,5 m brytning och 0,5 m nedsjunkning av marknivån p. g. a. dikning och dränering). Torven kommer att säljas för att användas som kvalificerat odlingssubstrat. Användningen av torv för detta ändamål minskar i motsvarande omfattning behovet av att använda kemiska produkter. Täktverksamhet har bedrivits på Skäftesmyr sedan början av 1900-talet. I det norra området har strötorv brutits under senare år enligt frästorvmetoden, vilket inneburit 25-50 meter breda tegar tvärs mossens längdriktning. Tidigare var Skäftesmyr kraftigt skogbevuxen på pallarna i det norra området. Tack vare verksamheten är denna växtlighet till stora delar borttagen. Området som sådant är således kraftigt påverkat av den sedan länge bedrivna täktverksamheten. Naturvärdet för mossen som helhet är därmed generellt avsevärt mindre än för en orörd mosse. Det finns ingen nyckelbiotop inom eller i anslutning till det södra området. Skäftesmyr har klassificerats som nivå 2 i våtmarksinventering från 1983. Klassificeringen beror främst på att det finns höga naturvärden i anslutning till Rummaån i den södra delen i form av mader och slukhål (de s.k. Gullgravarna). Dessa naturvärden - såväl Rummaån med tillhörande mader som Gullgravarna - ligger utanför ansökt täktområde. Produktionen i täktområdet bedöms därutöver kunna anpassas och skyddsåtgärder vidtas så att angivna naturvärden inte påverkas negativt. Bolaget får bl.a. framhålla att ingen del av täkten kommer att avvattnas söderut till Rummaån. Det kommer inte heller att ske någon brytning i det lilla randskogsområde i sydväst där det förekommer senvuxna tallar. Bolaget får med anledning av ovanstående konstatera att ansökt täktverksamhet väl kan bedrivas i förening med de till verksamheten angränsande naturvärdena. Det södra området är inte utpekat som Natura 2000-område. Det föreligger varken konstaterad häckning eller hävdat revir för någon s.k. rödlistad art i det södra området. Tre fågelarter som omfattas av EG:s fågeldirektiv - grönbena, ljungpipare och orre - har hävdade revir eller häckar i det södra området. Fåglarna är dock inte rödlistade. Bolaget kommer att vidta skyddsåtgärder för de fåglar som finns i det södra området i form av att hälften av mossens södra område, de 20 hektar mark som återfinns närmast Rummaån, kommer att bevaras. Varken Rummaån med tillhörande mader eller Gullgravarna kommer, i enlighet med vad som ovan angetts, att beröras eller påverkas av ansökt verksamhet. De fåglar som förekommer i det södra området bedöms, såvitt bolaget erfar från andra täkter, finna sig väl tillrätta i anslutning till den befintliga täktverksamheten. Det öppna och opåverkade mossområde som kommer att bevaras bör, så långt bolaget kan bedöma, vara tillräckligt för att både orre och grönbena skall finnas kvar. Samtidigt har de ökade möjligheter till skydd för predatorer och möjlighet att söka efter föda i anslutande täktområde. Det finns en teoretisk risk för att antalet revir av ljungpipare kan minska. Bolaget bedömer det dock som osäkert att så kommer att ske, eftersom livsbetingelserna för arten har förbättrats i det norra området genom att sly och skogsbeväxt har tagits bort. Bolaget åtar sig att inom ramen för föreslaget kontrollprogram dels följa upp och kontrollera täktverksamhetens eventuella påverkan på fågellivet, dels öka den generella kunskapen om täktverksamhetens påverkan på olika fågelarter i stort. Bolaget konstaterar att den ansökta verksamheten inte kan befaras försämra livsbetingelserna för någon fågelart eller annan djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande. Det saknas således skäl att inte meddela täkttillstånd på denna grund. Bolaget har bedrivit torvtäktverksamhet under flera decennier. Affärsidén bygger på att bryta, torka och maskinellt bearbeta låghumifierad grävd blocktorv på sådant sätt att kvalitén är likvärdig samt hög från år till år. Bolaget har lyckats att etablera sig på den japanska och holländska marknaden där kraven på kvalitet är mycket höga. Bolaget har långsiktigt och målmedvetet byggt upp och expanderat sin verksamhet med två pågående täkter i anslutning till sin fabrik i Älgaryd. Dessa täkter kommer successivt att fasas ut. Nu ansökt verksamhet behövs som en långsiktig ersättning av torvråvara. Täktverksamheten är väl lokaliserad i förhållande till bolagets övriga verksamhet. Transportavstånden är korta mellan fabrik och täkt. Det finns också samordningsvinster gällande bruket av maskiner. Om bolaget inte ges tillstånd till ansökt verksamhet måste torvmaterial troligen utvinnas från någon annan orörd våtmark. Bolaget har ingen likvärdig täkt som kan ersätta den volym som behöver utvinnas för att erhålla en god leveranssäkerhet. För att en förening skall ha rätt att överklaga ett beslut som är överklagbart krävs enligt 16 kap 13 § miljöbalken att föreningen är ideell, enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, skall ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år samt lägst ha 2 000 medlemmar. Såvitt bolaget förstår av de handlingar som ingivits utgör Nässjö Ornitologklubb ("Ornitologklubben") inte en sådan förening. Ornitologklubbens överklagande skall därför redan på denna grund avvisas. Ett beslut om att godkänna en miljökonsekvensbeskrivning ("MKB") får enligt 6 kap 9 § miljöbalken inte överklagas särskilt utan endast i samband med att avgörandet i målet överklagas. Ornitologklubben har inte överklagat avgörandet som sådant.
Nässjö Ornitologklubb har anfört att miljökonsekvensbeskrivningen skall bygga på de inventeringsdata som är moderna och därmed mer relevanta, inte på gamla inventeringar. Klubben har till stöd för sin uppfattning anfört i huvudsak följande. Klubben anser att länsstyrelsens beslut att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen är felaktigt av följande skäl: I miljökonsekvensbeskrivningen står att täkten endast kommer att ge liten eller måttlig miljöpåverkan; detta trots att i stort sett hela den nu opåverkade delen av myren kommer att dikas ut och brytas. Detta påverkar minst tre arter upptagna på EU:s fågeldirektiv; grönbena, trana och ljungpipare. Resterande del av myren, den del som inte kommer att brytas, kommer med största sannolikhet att avvattnas p.g.a. de diken som avvattnar täkten. Detta kommer sannolikt att resultera i snabbare igenväxning av denna del. Detta missgynnar framförallt ljungpiparna på myren. Miljökonsekvensbeskrivningen bygger i stort på gammalt material från tidigare myrinventeringar. Dessa tar i huvudsak upp hydrologiska och botaniska värden, inte de höga faunavärden i form av ett rikt fågelliv som finns på Skäftesmyr. Den skyddszon som skulle skydda en småloms häckning och som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen är förstörd p.g.a. avverkning. Det finns inga träd kvar runt cirka 2/3 delar av Skäftesgöl som är häckningsplats för smålom.
Länsstyrelsen yrkar att målet återförvisas till Länsstyrelsen för ny prövning efter komplettering av handlingarna. I andra hand avstyrker Länsstyrelsen bifall till den inskränkta ansökan. Länsstyrelsen avstyrker bifall till Ornitologklubbens överklagande. Till stöd för sina ställningstaganden har Länsstyrelsen anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsen konstaterar att bolaget yrkat om ändrat brytningsområde. Bolaget beskriver i sitt överklagande påverkan från den ansökta verksamheten. I dessa beskrivningar hänvisas till miljökonsekvensbeskrivning och täktplan avseende den ursprungliga ansökan som omfattar ett större område än det nu yrkade. Oavsett dessa oklarheter bedömer länsstyrelsen att inga nya uppgifter tillförts som innebär att länsstyrelsen gör någon annan bedömning av tillåtligheten för täktverksamhet än vad miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen gjort. Länsstyrelsen bedömer därför att bolagets överklagande bör avslås. Länsstyrelsen konstaterar att det i den till ansökan tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen bl.a. anges att en skyddszon på 18 ha kommer att utgöra skyddszon mot Skäftesgöl. Vid besök på platsen den 14 februari 2007 tillsammans med bolaget kunde länsstyrelsen konstatera att brytning har påbörjats inom bearbetningskoncessionsområdet med stöd av den bearbetningskoncession som beviljats enligt lagen om vissa torvfyndigheter (1985:620). Länsstyrelsen bedömer dock att miljökonsekvensbeskrivningen som bifogats ansökan är tillräcklig i förhållande till de krav som ställs i 6 kap.miljöbalken (1998:808). Länsstyrelsen bedömer att Nässjö Ornitologklubbs överklagande bör avslås. I övrigt hänvisar Länsstyrelsen till motiveringen i miljöprövningsdelegationens beslut daterat den 7 juni 2007. Länsstyrelsen vill förtydliga sin åsikt att bolaget i samband med sitt yttrande till miljödomstolen ändrat sin ansökan i sådan omfattning att den är att anse som en ny ansökan. En sådan ansökan ska prövas av miljöprövningsdelegationen inom länsstyrelsen och inte av miljödomstolen. Länsstyrelsen anser därför att bolagets överklagande av denna anledning ska avvisas. Med anledning av bolagets bemötande av Nässjö Ornitologklubbs yttrande önskar länsstyrelsen framföra följande. Vid bedömning av i vilken omfattning livsmiljön för växter och djur påverkas måste hänsyn tas till den påverkan täktverksamhet utgör i både kort och långt tidsperspektiv. Bolaget har redogjort för sin åsikt att historisk täktverksamhet liksom borttagande av sly bidrar till en med gynnsam livsmiljö för ljungpipare. Man har dock inte redogjort för i vilken omfattning livsmiljön kommer att påverkas under den period som brytning av torv pågår. Bolaget har inte heller gjort en platsspecifik bedömning av effekterna på den nu aktuella södra delen. Den påbörjade brytningen på norra delen av området kan innebära att de naturvärden som finns i det södra området blivit ännu känsligare för ytterligare störningar. Länsstyrelsen delar inte bolagets uppfattning att den hydrologiska påverkan på odikade och opåverkade myrar från angränsande diken alltid är mycket begränsad. Det är många olika faktorer som styr hur stor påverkan blir. Det är därför nödvändigt att göra en platsspecifik bedömning för att kunna avgöra i vilken omfattning hydrogeologin påverkas i det enskilda fallet. Detsamma gäller påverkan på vattenkvalitén i recipienten. Länsstyrelsens erfarenhet från andra torvtäkter är att en torvtäkts påverkan på vattenkvalitén kan variera alltifrån positiv till mycket negativ.
Miljödomstolen har hållit muntlig förhandling och syn.
DOMSKÄL
Nässjö Ornitologklubbs överklagande
Det är klarlagt att Nässjö Ornitologklubb är en underavdelning till Sveriges Ornitologiska förening. Därmed är den förstnämnda föreningen att hänföra till en sådan ideell förening som avses i 16 kap.13 §miljöbalken. Föreningen har sålunda rätt att överklaga överklagbara domar och beslut, såvitt avser domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt miljöbalken. Detta gäller även i de fall överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet.
Enligt 6 kap. 9 § miljöbalken skall den myndighet, som skall pröva en ansökan i ett mål eller ett ärende där det krävs en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd, genom ett särskilt beslut eller i samband med avgörandet av målet eller ärendet ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i det nämnda kapitlet i miljöbalken. Ett sådant ställningstagande får inte överklagas särskilt utan endast i samband med att avgörandet i målet eller ärendet överklagas.
Av det senast anförda följer att den beslutande myndigheten skall göra en särskild bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen, som är fristående från prövningen av ansökan. Om myndigheten inte godkänner miljökonsekvensbeskrivningen, skall ansökan avvisas. När myndigheten godkänner miljökonsekvensbeskrivningen, får det beslutet överklagas endast i samband med att avgörandet i målet eller ärendet överklagas.
I detta fall har ansökan om tillstånd avslagits av beslutsmyndigheten och i samband därmed har myndigheten godkänt miljökonsekvensbeskrivningen. Eftersom avgörandet i ärendet inte gått föreningen emot, har föreningen inte överklagat avgörandet, utan endast godkännandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Av vad miljödomstolen återgivit ovan framgår att föreningens överklagande vid dessa förutsättningar inte kan prövas av miljödomstolen. Överklagandet skall således avvisas.
Miljödomstolen vill tillägga att en överprövning av miljökonsekvensbeskrivningen ändå kan komma att ske, eftersom sökanden överklagat beslutsmyndighetens beslut att avslå ansökan om tillstånd.
BMR Produkter AB:s överklagande
Enligt 9 kap. 6 a § första stycket miljöbalken skall vid prövningen av en ansökan om tillstånd till täkt behovet av det material som kan utvinnas vägas mot de skador på djur- och växtlivet och på miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka. Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande.
Genom en lagändring 2005 (SFS 2005:571) fördes reglerna om täkter i 12 kap. 2 § miljöbalken över till 9 kap. 6 a § samma balk utan någon ändring i sak (prop.2004/05:129 s 76 f.).
Länsstyrelsen har i första hand invänt att bolagets ansökan - med den utformning den numera har hos miljödomstolen - på nytt bör prövas i Länsstyrelsen efter komplettering av täktplanen och miljökonsekvensbeskrivningen. Bolaget har å sin sida yrkat att tillstånd till den numera sökta verksamheten ska meddelas av miljödomstolen.
Länsstyrelsen (miljöprövningsdelegationen) har avslagit ansökan med den utformning den hade vid länsstyrelsens prövning med motiveringen att det kan befaras att den verksamhet som ansökan avser kan försämra livsbetingelserna för fågelarter som är hotade och med hänsyn till att Skäftesmyr är ett från naturvårdssynpunkt värdefullt objekt (klass 2 i Länsstyrelsens våtmarksinventering). Vidare har i beslutet hänvisats till miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. I fråga om det första miljökvalitetsmålet gäller som delmål 1 i Jönköpings län att våtmarker av klass 1 och 2 i våtmarksinventeringen och som fortfarande håller värden motsvarande denna klassning inte ska exploateras. Vad gäller det senare miljökvalitetsmålet framgår av delmål 1 för Jönköpings län att förlusten av biologisk mångfald i länet ska vara hejdad senast 2010.
Ansökan om täktverksamhet avsåg hos Länsstyrelsen 134 ha av Skäftesmyr, som i sin helhet omfattar 172 ha. I ansökan hade bolaget undantagit 18 ha som skyddsområde runt Skäftesgöl och 20 ha orörd mossmark längst i söder. Ansökan hos miljödomstolen har inskränkts till att avse 42 ha orörd mark i den södra delen av Skäftesmyr. I området ingår inte ovan angivna 20 ha mossmark. Skälet till det inskränkta yrkandet är att bolaget för den norra delen av Skäftesmyr innefattande Skäftesgöl har en bearbetningskoncession som omfattar 104 ha och som löper till 2012.
Miljödomstolen anser att de frågor som prövats av Länsstyrelsen i det överklagade beslutet kan prövas av miljödomstolen även om prövningen är inskränkt till det södra området under förutsättning att den presenterade miljökonsekvensbeskrivningen, täktplanen och övrig utredning täcker även en sådan prövning. Miljödomstolen finner att så är fallet och prövar således överklagandet i första hand med utgångspunkt i vad Länsstyrelsen anfört som skäl för att avslå ansökan.
Genom regeln i 9 kap. 6 a § första stycket andra meningen miljöbalken (tidigare 12 kap. 2 § första stycket andra meningen miljöbalken) får den biologiska mångfalden ett starkare skydd än i tidigare lagstiftning. Det är fråga om en sorts stoppregel som för täkternas del går längre än den liknande regeln i 2 kap. 9 § miljöbalken. Sålunda får de arter som uppräknas i bilagorna till EG:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv anses omfattande av bestämmelsen. Även de s.k. röda listorna (utarbetade av Naturvårdsverket och Artdatabanken) angående hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter bör ge ledning för tillämpningen (se Bengtsson m.fl. Miljöbalken, en kommentar, del 1, 12:9).
Det är ostridigt i målet att det i det södra området finns revir och häckningsplatser för flera fågelarter som ingår i bilaga 1 till rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet). Det är likaså ostridigt att det skett avverkningar i den för norra området i den ursprungliga ansökan uppgivna skyddszonen runt Skiftesgöl.
Den nu aktuella södra delen av Skiftesmyr ingår inte i något skyddsområde, men har såsom återgivits av Länsstyrelsen klassats som ett från naturvårdsynpunkt värdefullt objekt. Av artikel 4 till det angivna direktivet framgår bl.a. att medlemsstaterna även utanför skyddsområden ska sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer.
Den avvägning mellan behov och skador som ska ske enligt 9 kap. 6 a § första stycket första meningen miljöbalken sätts enligt miljödomstolens mening ur spel av andra meningen om en täkt kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande.
Inom det sökta området finns såsom anförts revir och häckningsplatser för fågelarter som omfattas av det nämnda fågeldirektivet (ljungpipare, grönbena och orre). Arterna är enligt den fågelinventering som utförts under 2005 och som finns i målet störningskänsliga och det gäller särskilt ljungpiparen. I miljökonsekvensbeskrivningen har anförts att täktverksamheten kan påverka ett antal individer av en art negativt och bolaget har i miljödomstolen anfört att det finns en teoretisk möjlighet att antalet revir av ljungpipare kan minska. Bolaget har tillagt att 20 ha mossmark i den södra delen kommer att bevaras. I redogörelsen över fågelinventeringen anges att för att mossar regelbundet ska hysa ljungpipare krävs att den sammanhängande öppna marken ska vara c:a 30 ha och det är först vid 90 ha som häckningar kan bedömas vara säkra. Vidare sägs i redogörelsen att ljungpiparen snabbt skulle försvinna om man bryter torv på en betydande del av det öppna mosseplanet och att eftersom reviren är små även en smärre exploatering av öppna mosseplanet sannolikt skulle innebära ett tydligt bortfall av ljungpiparrevir.
Som återgivits ovan har den aktuella andra meningen i 9 kap. 6 a § första stycket miljöbalken karaktären av en stoppregel som har till syfte att förhindra verksamheter inom vissa täktområden. Det finns inom det södra täktområdet flera arter som omfattas av fågeldirektivet. Det kan därför mot bakgrund av vad som anförts i redogörelsen över fågelinventeringen befaras att täkten försämrar livsbetingelserna för någon djurart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande. Bolagets uppgifter om skyddsåtgärder föranleder inte en annan bedömning. Av denna anledning kan bolaget inte ges tillstånd till den hos miljödomstolen sökta verksamheten.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2.
Överklagande senast den 9 januari 2008.
Håkan Nordling Bertil Varenius
__________
I avgörandet har deltagit lagmannen Håkan Nordling, ordförande, och miljörådet Bertil Varenius samt de sakkunniga ledamöterna Elisabet Ardö och Ingemar Frejdh. Målet har handlagts av beredningsjuristen Anna Öhman.