MÖD 2008:44

Lokalisering av kraftvärmeverk ----- De alternativa lokaliseringar som sökanden hade redovisat var från en över tio år gammal lokaliseringsutredning som ursprungligen tagits fram för ett annat ändamål. Sedan dess hade förhållandena ändrats väsentligt. Miljööverdomstolen fann att det saknades faktaunderlag för att bedöma om den sökta platsen var bättre än någon annan plats i anslutning till det gemensamma fjärrvärmesystemet för Lund och Eslöv. Ansökan avslogs.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2007-12-21 i mål M 1833-06, se bilaga A

KLAGANDE OCH MOTPARTER

1. M.C.

2. P.E.

3. A.H.

4. D.I.

5. G.I.

6. C.M.

7. J.M.

8. M.M.

9. P.M.

10. D.R.

KLAGANDE OCH MOTPART

Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB, 556370-8253

Box 25, 221 00 Lund

Ombud: Advokat I.M. och jur.kand. M.L.

MOTPARTER

1. Eslövs kommun

241 80 Eslöv

2. Länsstyrelsen i Skåne län

205 15 Malmö

SAKEN

Ansökan enligt miljöbalken för anläggande och drift av kraftvärmeverk

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom och avslår Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB:s ansökan.

___________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M.C., P.E., D. och G.I. samt C., P.J. och M.M. har yrkat att Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB (bolaget) inte medges tillstånd för anläggande och drift av kraftvärmeverk på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1.

A.H. har i första hand yrkat att målet ska återförvisas till miljödomstolen för fortsatt handläggning och komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen med en lokaliseringsutredning som uppfyller kraven i 6 kap. 7 § fjärde stycket miljöbalken. För det fall Miljööverdomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen har han yrkat ändrade villkor enligt följande.

1. Villkor 6 och 7 ändras till att innefatta även buller som uppkommer vid transporter till och från anläggningen.

2. Villkor 8 ändras till att även innefatta restriktioner vid transporter av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter till och från anläggningen, alternativt nya villkor som reglerar metoder och färdvägar avseende farligt gods.

3. Villkor 11 ändras på så sätt att transporter tillåts endast kl. 08.00-18.00 vardagar med hänsyn till de närboende.

4. Det införs ett krav på att anläggningen i största möjliga mån ska sänkas ned i syfte att minska den visuella påverkan på det unika storgodslandskapet i vilket kraftvärmeverket enligt ansökan är tänkt att placeras.

D. R. har i första hand yrkat att domen ska undanröjas och målet återförvisas till miljödomstolen för ny handläggning med fullständig miljökonsekvensbeskrivning och för att för anläggningen central vattenverksamhet som bolaget valt att särskilja från ansökan ska bedömas tillsammans med hela verksamheten. För det fall Miljööverdomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen har han yrkat att villkorsdelen ska ändras enligt följande.

1. Villkor 6 och 7 ska även innefatta buller som uppkommer av transporter till och från anläggningen.

2. Villkor 8 ska även innefatta restriktioner vid transporter av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter till och från anläggningen, alternativt nya villkor som reglerar metoder och färdvägar avseende farligt gods.

3. Villkor 11 ska även begränsa transporter till endast kl. 08.00-18.00 vardagar med hänsyn till de närboende.

4. Nytt villkor föreskrivs med följande lydelse. ”Skulle för omgivningen besvärande lukt, damning, buller eller nedskräpning förekomma till följd av verksamheten vid kraftvärmeverket ska bolaget vidta effektiva motåtgärder.”

5. Nytt villkor föreskrivs med följande lydelse. ”Vid ett sådant haveri av reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena överskrids, får förbränning av avfall i anläggningen under inga förhållanden fortsätta under längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda driftstiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år.”

Vidare har D. R. yrkat att krav på rökgaskondensering ställs, att föreskrifterna i NFS 2002:26 ska innefatta hela anläggningen - även biobränsleenheten - samt att mängden torvbränsle begränsas eller exkluderas.

Bolaget har bestritt samtliga sakägarnas yrkanden och för egen del yrkat att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Sakägarna har bestritt bolagets yrkande.

Eslövs kommun har vidhållit den inställning som redovisats i miljödomstolen och bestritt ändring.

Länsstyrelsen i Skåne län har tillstyrkt att NFS 2002:26 ska tillämpas för hela anläggningen, att bolaget bör utreda möjligheterna till rökgaskondensering och att transporter på vardagar endast får ske mellan kl. 07.00-22.00 men bestritt ändring i övrigt.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M.C. m.fl. sakägare har i huvudsak anfört följande.

Lokaliseringsutredningen i miljökonsekvensbeskrivningen är inte utförd på ett riktigt sätt. Tomten Örtfofta 21:1 valdes ut som lämplig plats innan lokaliseringsutredningen gjordes, varför utredningen är tydligt tillrättalagt för att peka ut just den tomten som den bästa platsen. Redan i augusti 2005 sade bolaget internt till sin styrelse att bedömningen var att en placering vid Örtofta skulle underlätta tillståndsprocessen. En överdimensionerad fjärrvärmeledning var bestämd sedan 2005. Några alternativa lokaliseringar i Eslövs kommun utreddes aldrig, utan endast två i Lunds kommun. Dessa alternativa platser var inte dimensionerade för denna typ av anläggning och blev därför omöjliga med de specifikationer som bolaget ställt upp. Detta visar att lokaliseringsutredningen i miljökonsekvensbeskrivningen som utfördes 2006 bara var ett skådespel utan egentlig mening. Alternativet Örtofta var redan valt och den störande industrin användes som motiv till att lägga ännu mer miljöstörande verksamhet på platsen, vilket inte är acceptabelt.

Anläggningen kommer enligt bolagets förslag att anläggas ca 400 meter från de närmast boende trots att Boverket rekommenderar ett skyddsavstånd på 600 meter. Eslövs kommun har avstyrkt Riksbyggens planer på bostadsproduktion i Örtofta med hänvisning till att större delen av bostäderna skulle komma närmare än 1 000 meter från sockerbruket och ett mindre antal närmare än 500 meter. Det är mot bakgrund härav ännu svårare att förstå hur bolaget kan få tillstånd till en stor industrianläggning där ca 500 personer tvingas bo närmare än 1 000 meter från anläggningen. Särskilt som dessa boende redan är störda av sockerbrukets verksamhet under delar av året.

Miljödomstolen har inte tagit hänsyn till de boende i Toftaholm vid sin bedömning, utan endast från Örtofta slottsområde och Väggarp. Toftaholm kommer att ligga närmast den planerade anläggningen och dessutom inom det av Boverket rekommenderade skyddsavståndet.

Lokaliseringen till Örtofta strider dessutom mot länsstyrelsens kulturmiljöprogram då det ligger mitt i området ”Svenstorp-Örtofta- Ellinge-Skarhult-Gårdstånga” som är ett av de särskilt värdefulla kulturmiljöerna i Skåne. Syftet med kulturmiljöprogrammet är att vara till hjälp för planerare då de visar på vilka värden som ska bevaras, vårdas och utvecklas. Kraftvärmeverket skulle också hamna i ett känsligt och skyddsvärt landskap i Kävlingeåns dalgång och innebära stora avsteg från översiktsplanen för Eslövs kommun.

Det befintliga vägnätet klarar inte av den ökade belastning som transporter till och från kraftvärmeverket kommer att innebära. Vägnätet är redan i dag belastat till bristningsgränsen under betsäsongen, från september till januari. Vägarna är dessutom i vissa delar mycket smala och kantas av skyddade alléer.

Både anläggningen och transporter till och från kommer att medföra ökat buller. Vägarna runt Örtofta har fått och kommer att få mycket stora trafikökningar. Även om trafiken till och från anläggningen inte utgör en majoritet av trafiken så är den befintliga trafiken redan mycket stor och området tål inte ytterligare ökning. Om Vägverkets tumregel för uppskattning av störningar från vägtrafikbuller tillämpas kommer störningarna kring Örtofta att öka med ca 30 procent.

Att bolaget åberopar sockerbruket som skäl för att lokaliseringen är lämplig är upprörande. När det t.ex. gäller trafikbelastningen framhåller bolaget hur liten påverkan kraftvärmeverket har på den totala belastningen under betsäsongen. Det är emellertid mer intressant för de boende hur stor ökningen blir resten av året, då det normalt är ”viloperiod” från buller och emissioner. Att Örtofta är lämpligt just för att området redan är belastat av tung industri är ett argument de vänder sig kraftigt emot. Det är snarare så att de närboende just därför inte bör behöva tåla ytterligare störningar.

Riskerna med ammoniaktransporter till anläggningen har inte utretts tillfredsställande i miljökonsekvensbeskrivningen. Transporterna kommer att ske på vägar som inte är lämpade för transport av farligt gods. Den befintliga trafiken kring sockerbruket ger varje år upphov till trafikolyckor med lastbilar som t.ex. välter eller kör av vägen, varför ammoniaktransporterna behöver utredas mer än vad som har gjorts i dag. Även närheten till Kävlingeån/Bråån med dess känsliga biotop måste beaktas i utredningen.

Närheten till järnvägen har använts av bolaget som ett argument för att lokalisera anläggningen till Örtofta. Utredning som visar att järnvägstransporter verkligen är ett alternativ saknas dock.

Sammantaget har miljökonsekvensbeskrivningen sådana brister att den inte kan ligga till grund för ett tillstånd. Ansökan bör därför avslås alternativt återförvisas till miljödomstolen för kompletteringar.

A.H. har vidare anfört i huvudsak följande angående nedsänkning av byggnaden. Merkostnaden för nedgrävning är mycket liten i förhållande till vilka fördelar det skulle medföra för de närboende. Anläggningen skulle därigenom bli mindre synlig i alla vädersträck. Vad gäller försämrad arbetsmiljö och försvårade underhållsarbeten kan det inte medföra några större problem. Nyttan med att sänka enheten kan enbart ses som fördel både ekonomiskt och kulturellt.

D. R. har vidare anfört i huvudsak följande angående utsläpp till luft m.m.

Föreskrifterna i NFS 2002:26 ska gälla hela anläggningen, även biobränsleenheten. Bolaget har tolkat bestämmelsen så att biobränslepannan ska exkluderas på grundval av att pannans individuella effekt understiger 50 MW och är utrustad med separat rökrör i den gemensamma skorstenen. Han anser emellertid att det inte finns någonting i föreskriften som tillåter att ett bolag genom att dela upp anläggningen på flera pannor kan kringgå utsläppsnivåerna. Det bör vara anläggningens totala installerade effekt som är avgörande för vilka regler som ska gälla.

Beträffande rökgaskondensering är sådan kommersiellt tillgänglig och kan betraktas som bästa tillgängliga teknik. Dessutom höjer rökgaskondensering verkningsgraden vilket är positivt för hushållningen av resurser. De bränslen som verksamheten har ansökt för har, förutom returträ, i allmänhet hög fukthalt vilket gör att rökgaskondensering fungerar optimalt för denna typ av anläggning.

Det finns andra och miljömässigt bättre metoder att motverka högtemperaturskorrosion än torvinblandning, då sådan ger upphov till höga svavelutsläpp samt fossil koldioxid. Torvinblandningen är inte i huvudsak ett alternativbränsle, utan används för sitt höga svavelinnehåll för att motverkat högtemperaturskorrosion samt bäddagglomereringstendenser. Det gör härvidlag att en mindre andel torv, utsläppsrätter till trots, inte kan bli speciellt mycket mindre, då de önskade effekterna uteblir. En inblandning på 10-30 % behövs enligt Energimyndighetens rapport ”Samförbränning av torv och biobränslen - askrelaterade systemfördelar” för att uppnå önskad effekt.

Bolaget har vidhållit vad som tidigare anförts i miljödomstolen och därutöver beträffande verkställighetsförordnandet anfört i huvudsak följande. Yrkandet ska som utgångspunkt beaktas i ljuset av att de åtgärder som bolaget kommer att utföra inom ramen för ett beviljat verkställighetsförordnande i allt väsentligt kommer att bestå av schaktnings-, planterings- och byggnationsarbeten, d.v.s. åtgärder av reparabel karaktär. Sprängningsarbeten eller liknande kommer inte att vidtas inom ramen för verkställighetsförordnandet. Det planerade verket är ett angeläget projekt ur bl.a. ett kommunalt energiförsörjningsperspektiv. Vidare uppskattas kostnaderna för uppförande av kraftvärmeverket i dag vara 50 procent högre än vid ansökans ingivande och det kan inte uteslutas att de kan öka ytterligare. En fördröjning med att ingå avtal där prisnivån kan säkras innebär en betydande risk för väsentlig och onödig fördyring av verket. Ett beviljat verkställighetsförordnande är en nödvändig förutsättning för att ingå sådana avtal.

Bolaget har vidare bemött överklagandena i huvudsak enligt följande.

Beträffande miljökonsekvensbeskrivningen anser bolaget att såväl samråd som processen med miljökonsekvensbeskrivningen har genomförts i enlighet med miljöbalkens bestämmelser samt att miljökonsekvensbeskrivningen med tillhörande kompletteringar avseende t.ex. alternativa utformningar som bolaget har upprättat motsvarar de krav som samhället ställer på ett sådant dokument i ett ansökningsmål. Bolaget tillbakavisar bestämt att platsen var vald långt tidigare, men medger att vissa strategiska förvärv gjordes för att kunna byta jordbruksmark med när lokaliseringsfrågan var avgjord. Beträffande fjärrvärmeledningens dimensionering har detta skett för att inte utesluta möjligheten att förlägga ett framtida kraftvärmeverk i Örtofta. Att de alternativa lokaliseringarna inte är dimensionerade för en anläggning av förevarande omfattning tillbakavisas. Av utredningen framgår att alternativen behöver utökas ytmässigt för att få plats med bränslelager.

Alternativa utformningar eller uppdelning av verksamheten har redovisats. Två mindre anläggningar skulle medföra orimliga ekonomiska kostnader och medföra större miljöpåverkan.

Bolaget har djupgående låtit utreda konsekvenser i en särskild kulturhistorisk konsekvensutredning eftersom en lokalisering i Örtofta skulle kunna inverka på det närliggande riksintresset för kulturmiljövård, Lackalänga. Denna visar att konsekvenserna av den planerade anläggningen inte kan anses vara så omfattande att kulturmiljön påtagligt skadas.

Anläggningen kommer att vara belägen på ett avstånd överstigande en kilometer från Kävlingeån, varför inte heller det känsliga mark- och vattenområdet kommer att påverkas.

Bolaget anser att miljödomstolen har beaktat Toftaholms by och betonar att skyddsavståndet enligt Boverket varierar mellan 250-600 meter med hänvisning till anläggningens storlek. Miljödomstolen har bedömt att skyddsavståndet får anses vara godtagbart.

I ljuset av miljöbalkens syften anser bolaget att miljökonsekvensbeskrivningen inte kan anses strida mot en hållbar utveckling. Projektet är positivt ur energi- och klimatperspektiv och kraftvärmeverket kommer att bidra till en årlig minskning av 350 000 ton fossil koldioxid och medföra en 5 procentig minskning av de skånska utsläppen.

Vägarna i närheten kan belastas med ytterligare drygt 130 passager av tung trafik per vardagsdygn och 100 passager med personbilar som den planerade anläggningen kommer att generera i genomsnitt per vardagsdygn. För väg 104 österut mot Kävlinge kommer ökningen till 90 procent bestå av transporter till anläggningen. På övriga vägsträckor varierar den planerade anläggningens andel i ökningen mellan 10 och 26 procent. Under höglastperioden kommer anläggningen att ge upphov till en ökning på mellan 4-8 procent beroende på vägsträcka.

Den planerade anläggningen kommer endast i ringa omfattning bidra till en ökad bullerbelastning i området och området kan belastas med denna utan att miljön upphör att vara en god miljö där nivån inte överstiger 65 dB(A) som ekvivalentnivå. Bolaget framhåller att den tillkommande trafiken inte kommer att ske nattetid och att högst belastning är mellan mitten av september till mitten av januari, för att minska fram till maj och sedan vara som lägst då flest människor vistas utomhus, mellan juni och mitten av september. Vidare kommer ökningen av den ekvivalenta ljudnivån endast vara 0,3-0,5 dB(A), varför de negativa effekterna bedöms som mycket små.

Det är viktigt ur energiförsörjningssynpunkt att bolaget har möjlighet att ta emot transporter även på lördagar och längre öppethållande ger ökade möjligheter att hålla ett jämt flöde av transporter och ger möjlighet att undvika rusningstrafik.

Det föreligger inte förbud eller någon annan restriktion för att transportera farligt gods på de aktuella vägsträckorna. På anläggningen kommer 25 procentig ammoniak användas till en mängd motsvarande ca två lastbilstransporter i veckan. Transporterna, som bolaget inte kommer att utföra i egen regi, kommer att ske i enlighet med gällande regler och bolaget bedömer att risken är låg för att det ska uppkomma olägenheter till följd av dessa transporter.

Bolagets avsikt är att en stor del av bränsleleveranserna till anläggningen ska ankomma via järnväg för att minska miljöpåverkan på omgivningen. Arbete med projektering pågår och bolaget delar inte klagandenas uppfattning att det är ett orimligt transportalternativ.

Bolaget har undersökt konsekvenserna av att gräva ner den byggnad som avses husera den s.k. samförbränningsenheten, så att taket på denna skulle kunna förläggas på samma höjd som taket på biobränsleenheten. Detta skulle innebära en nedsänkning med 20 meter och medföra en fördyring med 140 miljoner kronor samt förlorad intäkt om 100 miljoner kronor till följd av försenat idrifttagande om minst ett år. Fördelarna skulle bestå i att anläggningen blir mindre synlig och nackdelarna bl.a. av att kontinuerliga grundvattensänkningar kan bli nödvändiga, att arbetsmiljön blir sämre och att framtida underhållsarbete försvåras. Sammantaget finner bolaget att nyttan av att sänka ner anläggningen inte står i rimlig proportion till kostnaderna för densamma.

Den installerade tillförda effekten såvitt avser biobränsleenheten kommer att understiga 50 MW. Hjälpångpannan kommer att förses med en separat skorsten och samförbränningsenheten och biobränsleenheten kommer att förses med en egen separat skorsten med separata rökrör. De tre separata enheterna kan inte utgöra en sådan kombination av anläggningar att de ska betraktas som en gemensam anläggning enligt NFS 2002:26. Samförbränningsenheten omfattas av NFS 2002:28 som reglerar utsläpp till luft.

I 20 § NFS 2002:28 regleras åtgärder vid haveri i reningsutrustningen. Något behov av att föreskriva detta i villkor saknas och skulle innebära en dubbelreglering.

För att minska högtemperaturskorrosion tillsätts svavel i någon form till förbränningen. För det fall torv används för dess innehåll av svavel ökar inte anläggningens utsläpp av svavel. För att innehålla villkoren för utsläpp av svaveldioxid kan kalkinsprutning i rökgaserna införs. Bolaget vill minska användningen av kemikalier, och torv räknas som en naturlig tillsats till förbränningen förutom huvudsyftet att vara ett alternativt bränsle. Inblandningen av torv för att få ner högtemperaturkorrosionen är enligt panntillverkare mellan 10-20 procent. Användningen av torv är begränsad till 35 procent av det utnyttjade bränslet genom det allmänna villkoret. Ytterligare begränsning bör inte ske.

Anläggningen kommer att utrustas med en avancerad rökgasrening. Därför skulle en rökgaskondensering inte medföra annat än marginell absorption av vattenlösliga luftföroreningar. Bolaget har också visat att rökgaskondensering globalt sett medför ökade utsläpp av fossil koldioxid och innebär en minskad elproduktion. El producerad av koleldade kondenskraftverk får ersätta el producerad i värmekraftverket. På lång sikt när marginalelproduktionen inte genererar dagens höga koldioxidutsläpp kan minimeringen av de globala koldioxidutsläppen innebära att rökgaskondensering är ett alternativ. Vid skälighetsavvägningen enligt 2 kap 7 § miljöbalken ska kostnaden för detta försiktighetsmått jämföras med nyttan med samma försiktighetsmått.

Frågor om lukt, damning och nedskräpning är redan reglerade i sådan omfattning att skäl saknas för ytterligare reglering.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

De enskilda klagandena har anfört att den lokalisering bolaget valt är olämplig eller att den är otillräckligt utredd och har yrkat att bolagets tillståndsansökan ska avslås, alternativt att målet ska återförvisas till miljödomstolen för en komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen med en lokaliseringsutredning som uppfyller miljöbalkens krav.

Bolaget har som huvudskäl till den valda lokaliseringen i Örtofta anfört att platsen ligger nära lämpliga vägar och att järnvägsanslutning är möjlig, att platsen ligger utmed fjärrvärmeledningen mellan Lund och Eslöv samt att närheten till sockerbruket i Örtofta kan komma att innebära möjligheter till samarbete mellan verksamheterna.

I den lokaliseringsutredning som ingår i miljökonsekvensbeskrivningen har bolaget redovisat två alternativa platser för kraftvärmeverket, båda i Lunds kommun. Alternativutredningen bygger på en lokaliseringsutredning som gjordes år 1995 i samband med en då planerad framtida utbyggnad av ett kraftvärmeverk i Lund. Bolaget har avfärdat de båda alternativa placeringarna som sämre än den sökta platsen, eftersom tomtytan i båda fallen är otillräcklig, järnvägsanslutning inte kan bli aktuell och placeringarna inte heller är utmed fjärrvärmeledningen mellan Lund och Eslöv.

De enskilda klagandena utpekade redan i miljödomstolen en plats inom Östra Eslövs industriområde som ett möjligt alternativ. Platsen uppfyller enligt dem kraven på närhet till fjärrvärmeledningen samt till järnväg och vägar. Inom området finns enligt dem också en tillräckligt stor areal för anläggningen. Bolaget har inte bemött dessa synpunkter i sak, utan enbart hänvisat till ett yttrande från kommunledningskontoret till kommunstyrelsen Eslövs kommun. Bolaget har anfört att med den inställning som kommunen därigenom gett uttryck för och med beaktande av det kommunala planmonopolet det inte är möjligt att få till stånd en placering inom Östra Eslövs industriområde.

Miljööverdomstolen konstaterar att en nyetablering av en anläggning av den omfattning som det här är fråga om aldrig är invändningsfri, även om störningarna begränsas till vad som brukar kunna godtas. Det är därför väsentligt att vid prövningen av en sådan etablering göra jämförelser med alternativa lokaliseringar som också är så realistiska som möjligt utifrån de krav som verksamhetsutövaren ställer.

De alternativ bolaget redovisat är hämtade från en lokaliseringsutredning som gjordes år 1995. Sedan dess har förhållandena ändrats väsentligt. Det geografiska område som bolaget försörjer med fjärrvärme har utökats genom att energibolag gått samman och genom att en fjärrvärmeledning byggts mellan Eslöv och Lund. Det borde således finnas fler tänkbara platser för kraftvärmeverket nu än år 1995 då platsvalet begränsades till Lunds kommun. De alternativ som då stod till buds, alternativen B och D, framstår numera överhuvudtaget inte som tänkbara med hänsyn till de invändningar bolaget framfört mot dem.

Det finns således inte något faktaunderlag för att nu bedöma om den sökta platsen är bättre för den verksamhet som bolaget vill bedriva än någon annan plats i anslutning till det gemensamma fjärrvärmesystemet för Lund och Eslöv. Det av de enskilda klagandena föreslagna området i Östra Eslöv framstår exempelvis, av vad som framkommit i målet, inte uteslutet som en alternativ lokalisering. Miljööverdomstolen finner inte att kommunledningskontorets yttrande, som legat till grund för kommunstyrelsens tillstyrkan av bolagets ansökan, har den betydelse som bolaget givit det. Av yttrandet framgår närmast att kommunledningskontoret inte ser några fördelar med en etablering inom ett industriområde i Eslöv jämfört med Örtofta när det gäller ianspråktagande av jordbruksmark eller närhet till naturvårdsområde eller bebyggelse och att kontoret anser att energiförluster i fjärrvärmenätet samt avståndet till halmproducenter talar för en etablering i Örtofta. Någon avstyrkan till en etablering av den sökta verksamheten till industriområdet i Eslöv kan inte inläsas i yttrandet.

På grund av det anförda finner Miljööverdomstolen att bolaget inte har visat att den sökta platsen är den där ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet med hänsyn till människors hälsa och miljön (2 kap. 6 § miljöbalken). Bolagets ansökan om tillstånd till verksamheten ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2009-01-16

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Anna-Lena Rosengardten, hovrättsrådet Liselotte Rågmark (referent) och hovrättsassessorn Christina Ericson. Enhälligt.

__________________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB, 556370-8253

Box 25

221 00 Lund

Ombud: Advokaten I.M. och jur.kand. M.L.

SAKEN

Ansökan enligt miljöbalken för anläggande och drift av kraftvärmeverk

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen lämnar Eslöv Lund Kraftvärme AB tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1 anlägga och driva kraftvärmeverk (anläggningen) med en total installerad tillförd effekt av 185 MW. På anläggningen får förbrännas returträ intill en högsta mängd om 160 000 ton per år med bränslen som har sitt ursprung i avfallskategorierna Q1-2, Q5, Q7-8, Q14 samt Q16, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i målet.

Villkor

1. Om inte något annat framgår av denna dom eller av gällande generella före- skrifter skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet.

2. Bolaget skall samråda med tillsynsmyndigheten innan för anläggningen nya bränslen tas i anspråk om det tillkommande bränslet inte motsvarar kemiska och fysikaliska egenskaper hos bränslen som tidigare har använts på anläggningen.

3. För start och stopp av panna samt vid torkeldning av murverk skall inte gälla några utsläppsvillkor som gäller för anläggningen i drift. För de olika pannorna gäller att start och stopp räknas under den del av start- respektive stopprocessen vid last som inte överstiger 40 % av normal kapacitet (min. last) under minst 20 minuter.

4. För utsläpp till luft från samförbränningsenheten gäller att halten koloxid i utgående rökgas vid enbart förbränning av bränslen som inte omfattas av förordning (SFS 2002:1060) inte får överstiga 300 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 som dygnsmedelvärde under 95 % av driftdygnen under ett kalenderår.

För utsläpp till luft från samförbränningsenheten gäller de utsläppsgränsvärden som föreskrivs i bilaga 2.2. till Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:28 samt följande utsläppsvärden för det fall för samförbränningsenheten tillämpliga Kproc saknas i föreskrifterna:

Parameter Utsläppsgränsvärden (dygnsmedelvärden) och Kproc

(norm torr gas omräknat till ett

luftöverskott motsvarande 6 % O2)

Kolväten, TOC 50 mg/m3

Klorväte, HCl 50 mg/m3

Fluorväte, HF 5 mg/m3

För biobränsleenheten skall följande värden för utsläpp till luft gälla:

Parameter Utsläppsvillkor (dygnsmedelvärden) (norm torr gas

omräknat till ett luftöverskott motsvarande 6 % O2

Stoft 30 mg/m3

5. Vid tekniska oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i mätningsutrustning, som inte inverkar på reningsutrustningens tillgänglighet, får returträ inte förbrännas under en längre tid än åtta timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana driftförhållanden får inte överstiga 120 timmar per år.

6. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte överstiger följande riktvärden för ekvivalent ljudnivå vid utomhus bostäder:

50 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07-18)

40 dB(A) nattetid (kl. 22-07)

45 dB(A) övrig tid

Den momentana ljudnivån på grund av buller från verksamheten får vid bostäder utomhus nattetid inte överstiga 55 dB(A). Om hörbara tonkomponenter och/ eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A)-enheter.

7. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte överstiger följande riktvärden för ekvivalent ljudnivå utomhus vid externa arbetslokaler för icke bullrande verksamhet:

60 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07-18)

50 dB(A) nattetid (kl. 22-07)

55 dB(A) övrig tid

Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB(A)-enheter.

8. Miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras på hårdgjord och invallad yta som är utformad så att regnvatten inte ansamlas och så att spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen. Vid lagring i tankar eller behållare skall uppsamlingsvolymen inom respektive invallning minst motsvara den största behållarens volym plus 10 procent av övriga behållares volym. Villkoret omfattar inte förvaring av mindre mängder kemiska produkter i direkt anslutning till förbrukningsställe.

9. Avfall som uppkommer i verksamheten skall förvaras på hårdgjord och invallad yta och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen.

10. Avloppsvatten från de anläggningsdelar som kan ge upphov till oljeförorening skall passera oljeavskiljare, dimensionerad i enlighet med Svensk Standard.

11. Transporter till och från verksamheten på lördagar får ske mellan kl. 08.00 och 15.00 och på andra icke helgdagar mellan kl. 06.00 och 22.00.

12. Mottagning och hantering av bränslen skall ske på sådant sätt att damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs. Lagret av flisat bränsle får högst uppgå till 200 000 m3.

14. Tankar och cisterner med en volym överstigande 1 m3 innehållande miljö- eller miljöfarliga kemiska produkter skall vara försedda med överfyllnadsskydd eller läckagelarm.

15. Askor som uppkommer vid anläggningen skall uppsamlas och förvaras så att den miljömässigt bästa vidarebehandlingen underlättas. Förvaring, hantering och transport skall ske så att risken för att lakvatten kan förorena mark och vatten minimeras. Askor som uppkommer i verksamheten skall så långt det är miljömässigt motiverat och tekniskt ekonomiskt rimligt återföras till skogs- och jordbruksmark eller nyttiggöras på annat sätt.

16. Ledningar för utgående vatten från verksamheten skall kunna stängas av så att eventuellt läckage från brandbekämpning kan omhändertas.

17. Om verksamheten på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1 i Eslövs kommun helt eller delvis upphör skall bolaget upprätta en plan för återställande av platsen till ett sådant skick att skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön minimeras. Planen skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast sex månader innan verksamheten avslutas.

Uppskjutna frågor

Miljödomstolen skjuter enligt 22 kap. 27 § miljöbalken upp vilka slutliga villkor som skall gälla beträffande de frågor som anges i punkterna A - E. Resultatet av de under prövotiden genomförda utredningarna jämte förslag till slutliga villkor skall redovisas och ges in till miljödomstolen i enlighet med vad som anges under varje punkt.

Utsläpp till luft

A. Bolaget skall utreda innehållet av ammoniak och dikväveoxid i rökgaserna från samförbrännings- och biobränsleenheterna. Resultatet av utredningen med förslag till slutliga villkor skall redovisas senast två år efter det att anläggningen har tagits i drift av bolaget.

B. Bolaget skall utreda innehållet av svaveldioxid och kväveoxider i rökgaserna från samförbränningsenheten. Resultatet av utredningen med förslag till slutliga villkor skall redovisas senast två år efter det att samförbränningsenheten har tagits i drift av bolaget.

C. Bolaget skall utreda innehållet av kolmonoxid i rökgaserna från biobränsle- enheten. Resultatet av utredningen med förslag till slutliga villkor skall redovisas senast två år efter det att biobränsleenheten har tagits i drift av bolaget.

D. Bolaget skall utreda innehållet av svaveldioxid och kväveoxider i rökgaserna från biobränsleenheten. Resultatet av utredningen med förslag till slutliga villkor skall redovisas senast fyra år efter det att biobränsleenheten har tagits i drift av bolaget.

Bolaget skall till miljödomstolen anmäla när respektive pannor har satts igång.

Utsläpp till vatten

E. Bolaget skall utreda innehållet av suspenderande ämnen, fenol, Tot-N, NH4-N sommartid*, Tot-P, TOC, O2, temperatur, opolära alifatiska kolväten (mätt som oljeindex) och metaller enligt punkt 2-10 i bilaga 4 till NFS 2002:28 samt mäta och fastställa pH-värdet i vatten från Anläggningen som avleds till Kävlingeån. Resultatet av utredningen med förslag till slutliga villkor skall redovisas senast två år efter det att anläggningen har tagits i drift av bolaget.

*Med sommartid avses perioden 15 maj - 15 september

Provisoriska föreskrifter

Intill dess miljödomstolen beslutar annat skall nedanstående provisoriska föreskrifter gälla:

P1. Halten ammoniak i utgående rökgas får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 20 mg/m3 norm torr gas vid 11% O2.

P2. Utsläpp av kolmonoxid till luft från biobränsleenheten får inte överstiga 850 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Begränsningsvärdet skall gälla som riktvärde för timmedelvärdet.

P3. Halten kväveoxider i utgående rökgas från biobränsleenheten får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 350 mg/NOx m3 norm torr gas vid 6 % O2.

P4. Halten svaveldioxid i utgående rökgas från biobränsleenheten får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 100 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2.

P5. Halten kväveoxider i utgående rökgas från samförbränningsenheten får som utsläppsgränsvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga i bilaga 2.2 till NFS 2002:28 föreskrivet värde varvid halten skall tillåtas variera beroende på mängden avfallsförbränning i enlighet med vad som föreskrivs i bilaga 2 till NFS 2002:28.

P6. Halten svaveldioxid i utgående rökgas från samförbränningsenheten får som utsläppsgränsvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga i bilaga 2.2 till NFS 2002:28 föreskrivet värde varvid halten skall tillåtas variera beroende på mängden avfallsförbränning i enlighet med vad som föreskrivs i bilaga 2 till NFS 2002:28.

P7. Vatten från anläggningen som avleds till Kävlingeån får som riktvärde innehålla högst 10 mg/l suspenderade ämnen, 5 mg/l opolära alifatiska kolväten (mätt som oljeindex), 0,1 mg/l fenol och som riktvärden innehålla högsta metallnivåer enligt de utsläppsnivåer som följer av punkt 2-10 i bilaga 4 till NFS 2002:28. Vidare får pH-värdet vid avledning och som riktvärde inte understiga 6,5 respektive överstiga 9.

Delegerade frågor

Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att fastställa eventuella villkor beträffande:

D1. Bolaget skall, inom ett år från det att lagakraftvunnen dom föreligger, i samråd med tillsynsmyndigheten fastställa utformningen av det dammsystem vari skall omhändertas vatten som härrör från ytor för bränslelagring, vatten från övriga hårdgjorda ytor samt spillvatten från processen, varvid möjligheterna till rensning, dimensionering så att bräddning undviks samt installation av oljeavskiljare och avstängningsanordningar särskilt skall beaktas.

D2. Undersökning och efterbehandling enligt villkor 17.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Igångsättningstid

Verksamheten skall ha satts igång senast sex år efter det att tillståndet vunnit laga kraft.

Ogillat yrkande

Bolagets yrkande om verkställighetsförordnande lämnas utan bifall.

_____________

ANSÖKAN

Bakgrund

Eslöv Lund Kraftvärmeverk, som bildades 2006 ingår i Lunds Energikoncernen. Lunds Energikoncernen AB (publ) är moderbolag för koncernens 15 dotterbolag som levererar bl.a. värme och el i kommunerna Lund, Eslöv och Lomma. Lunds Energikoncernen AB (publ) ägs av ett holdingbolag vilket ägs av fyra kommuner; Lunds kommun 82,4 %, Eslövs kommun 12,0 %, Hörby kommun 3,5 % och Lomma kommun 2,1 %. Dotterbolaget Kraftringen Produktion AB svarar för koncernens produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärmeel.

Koncernens produktion av fjärrvärme och kraftvärmeel omfattar totalt ca 1 100 GWh/år respektive cirka 100 GWh/år. Produktionsanläggningar finns i första hand i Lund, Lomma, Eslöv, Klippan och Ljungbyhed. Produktionen är idag baserad på geotermi- och avloppsvärmepumpar, biobränsle, gasturbin, elpannor samt naturgas- och oljeeldade hetvattenpannor.

Verksamheten inom Lunds Energikoncernen inklusive Kraftringen Produktion AB är sedan flera år ISO l400l-certifierad och koncernbolagen arbetar aktivt med miljöfrågor. Koncernen baserar idag en stor del av sin fjärrvärmeproduktion på fossila bränslen. Det är en prioriterad fråga att hitta miljömässiga produktionsalternativ.

Genom att öka användningen av biobränsle i produktionen kan beroendet av fossila bränslen minskas. En ökad användning av lokala biobränslen gynnar både koncernens ekonomi och bidrar till en förbättrad miljö. En annan fördel är att den planerade anläggningen också ger en effektivare elproduktion eftersom både el och värme produceras samtidigt. Utökad elproduktion i södra Sverige medför också möjlighet till ökning av elöverföringen från norr för att i någon mån kompensera för stängningen av Barsebäck I och II.

Anläggningen planeras bli flexibel och skall kunna hantera flera olika bränslen såsom Biobränslen, Returträ och Torv. Flexibiliteten i anläggningen i kombination med möjligheten att utnyttja lokala bränslen medför dessutom en minskning av sårbarheten i produktionen. Flera placeringsalternativ har undersökts. Närheten till viktiga infrastrukturer såsom vägnät, järnvägsförbindelser, elnät och naturgasnät sammantaget med den påbörjade fjärrvärmeledningen mellan Lund och Eslöv samt möjligheten till ångleveranser till Danisco Sugar AB: s närbelägna fabriksanläggning, pekar på att den bästa placeringen är Örtofta. Anläggningen kan vara färdig för drift år 2009/2010.

Den planerade anläggningen kommer att förse fjärrvärmenäten i Lomma, Lund och Eslöv med fjärrvärme. Produktionen vid de befintliga anläggningarna i dessa orter kommer därför att minska i motsvarande grad.

I denna ansökan redovisas utbyggnad av el-, värme- och ångproduktion vid Anläggningen med följande nya pannenheter:

1. En eller två biobränslepannor med en högsta sammanlagd effekt om 50 MW bränsle (nedan benämnd "Biobränsleenheten")

2. En eller två samförbränningspannor med en högsta sammanlagd effekt om 150 MW bränsle (nedan benämnd "Samförbränningsenheten")

Anläggningen är motiverad av en allmän strävan att minska beroendet av fossila bränslen. Syftet ur allmän miljösynpunkt med i denna ansökan redovisad produktionsanläggning är:

- att reducera naturgas- och oljeanvändningen i fjärrvärmeproduktionen,

- att i högre grad än tidigare basera fjärrvärmeproduktionen på förnybara bränslen,

- att ytterligare kunna bygga ut fjärrvärmeverksamheten baserad på värmeproduktion, med minsta möjliga miljöpåverkan,

- att producera el baserad på förnybara bränslen,

- att använda lokala förnyelsebara bränslen som i princip utgör restprodukter från jordbruket.

YRKANDEN M.M.

Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB yrkar (såsom bolaget slutligen har bestämt sin talan) att miljödomstolen, i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och övriga handlingar vartill ansökan hänvisar, meddelar Bolaget tillstånd enligt miljöbalken.

a) att på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1 i Eslövs kommun, Skåne län, anlägga och driva kraftvärmeverk (”Anläggningen”) med en total installerad tillförd effekt av 185 MW,

b) att på Anläggningen få förbränna Returträ intill en högsta mängd om 160 000 ton per år,

c) att meddelat tillstånd skall ha tagits i anspråk senast sex (6) år efter det att tillståndsdomen vunnit laga kraft,

d) att meddelat tillstånd får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft,

e) att miljökonsekvensbeskrivningen godkänns,

f) att under en tvåårig prövotid efter det att Anläggningen har tagits i drift utreda innehållet av ammoniak och dikväveoxid i rökgaser,

g) att under en tvåårig prövotid efter det att Anläggningen har tagits i drift utreda innehållet av koloxid och kväveoxid i rökgaser från Biobränsleenheten.

h) att under en femårig prövotid efter det att Anläggningen har tagits i drift utreda innehållet av suspenderande ämnen, fenol, Tot-N, NH4-N sommartid*, Tot-P, TOC, O2, temperatur, opolära alifatiska kolväten (mätt som oljeindex) och metaller enligt punkt 2-10 i bilaga 4 till NFS 2002:28 samt mäta och fastställa pH-värdet i vatten från Anläggningen som avleds till Kävlingeån.

* Med sommartid avses perioden 15 maj - 15 september

i) att inom ett år från det att lagakraftvunnen dom föreligger i samråd med tillsynsmyndigheten fastställa utformningen av det dammsystem vari vatten som härrör från ytor för bränslelagring, vatten från övriga hårdgjorda ytor samt spillvatten från processen skall omhändertas varvid möjligheterna till rensning, dimensionering så att bräddning undviks samt installation av oljeavskiljare och avstängningsanordningar särskilt skall beaktas.

j) att under en tvåårig prövotid efter det att Samförbränningsenheten har tagits i drift utreda innehållet av svaveldioxid och kväveoxider i rökgaser från Biobränsleenheten.

k) att under en femårig prövotid efter det att Biobränsleenheten har tagits i drift utreda innehållet av svaveldioxid och kväveoxider i rökgaser från Biobränsleenheten.

Avgränsning

Ansökan omfattar inte eventuell vattenverksamhet som kan komma att bli aktuell. Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB kommer att efter det att tillstånd erhållits inge ansökan om vattenverksamhet för det fall sådant kan komma krävas.

Särskilda uppgifter avseende förbränning av avfall

Med hänvisning till 22 kap 25b § miljöbalken anför Bolaget att Anläggningens totala kapacitet för förbränning av avfall uppgår till 150 MW bränsle samt att Bolaget har för avsikt att på Anläggningen förbränna avfall ingående i följande avfallskategorier intill en mängd av 160.000 ton per år:

Q l Produktions- eller konsumtionsrester som inte specificeras närmare nedan

Q2 Produkter som inte uppfyller uppställda krav

Q5 Material som förorenats eller nedsmutsats i samband med planerade åtgärder (t.ex. rester från reningsförfaranden, förpackningsmaterial, behållare).

Q7 Ämnen som inte längre har tillfredsställande prestanda t.ex. förorenade syror, förorenade lösningsmedel, förbrukade härdsalter).

Q8 Restprodukter från industriprocesser (t.ex. slagg, destillationsåterstoder).

Ql4 Varor som innehavaren inte längre har användning för (t.ex. utgallrat material från jordbruk, hushåll, kontor, handel och affärsverksamhet).

Ql6 Samtliga material, ämnen och produkter som inte omfattas av någon av ovanstående kategorier.

Vidare omfattar förevarande ansökan rätten att på Anläggningen få förbränna följande avfallsslag:

02 01 03 Växtdelar

02 01 07 Skogsbruksavfall

02 03 04 Material som är olämpliga för konsumtion eller beredning

03 01 01 Bark- och korkavfall

03 01 05 Annat spån, spill, trä och faner och spånskivor än de som anges i 03 01 04

03 03 01 Bark- och träavfall

15 01 03 Träförpackningar

17 02 01 Trä (bygg och rivningsavfall)

19 12 07 Annat trä än det som anges i 19 12 06

20 01 38 Annat trä än det som anges i 20 01 37

20 02 01 Biologiskt nedbrytbart avfall

Ovan listade avfallsslag benämns "Returträ" i den fortsatta presentationen.

Förevarande ansökan omfattar också rätten att förbränna andra avfallsslag med motsvarande kemiska och fysikaliska egenskaper som de ovan angivna.

Med hänvisning till 17 § förordning (2002:1060) om avfallsförbränning anför Eslöv Lund Kraftvärmeverk att bolaget är väl förtroget med den verksamhet som ansökan avser, vilket bl.a. framgår av i denna ansökan föreslagna villkor (avsnitt 2) och skyddsåtgärder (avsnitt 15).

Vid kommande upphandling kommer Bolaget endast att rikta förfrågningar till leverantörer som kan garantera att de färdiga anläggningarna är av sådan prestanda att de inte utgör hinder för uppfyllande av de skyldigheter som följer av förordning 2002:1060 om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter, NFS 2002:28 vid bedrivandet av den ansökta verksamheten.

Definitioner

I förevarande ansökan har följande begrepp getts följande betydelser:

Biobränslen Bränslen enligt SS 187106. Häri ingår begreppen agrobränslen

och skogsbränslen.

Agrobränslen Odlade biobränslen eller vegetabiliskt jordbruksavfall.

Exempel på sådana bränslen är halm, rörflen, salix

och industrihampa.

Skogsbränslen Trädbränslen enligt SS 187106 samt bränslen som har sitt

ursprung i sådana bränslen

Returträ Ovan listade avfallsslag avsedda att förbrännas i

Anläggningen.

Torv Med torv avses stycketorv.

Norm Omräkning av rökgasvolymen till 273 K och 101,3 kPa.

Förslag till slutliga villkor

Eslöv Lund Kraftvärmeverk föreslår, utöver sedvanligt allmänt villkor samt utöver förordning (2002:1060) om avfallsförbränning och tillhörande föreskrifter (NFS 2002:28) samt NFS 2002:26 såvitt avser förbränning av Torv och Biobränslen att följande slutliga villkor att gälla i ett kommande tillstånd.

1. Bränslen som har sitt ursprung i avfall skall tillhöra avfallskategorierna Q 1- 2, 5, 7-8, 14 och 16.

2. Bolaget skall samråda med tillsynsmyndigheten innan för Anläggningen nya bränslen tas i anspråk om det tillkommande bränslet inte motsvarar kemiska och fysikaliska egenskaper hos bränslen som tidigare har använts på anläggningen.

3. För start och stopp av panna samt vid torkeldning av murverk skall inte gälla några utsläppsvillkor som gäller för Anläggningen i drift. För de olika pannorna gäller att start och stopp räknas under den del av start- respektive stopprocessen vid last som inte överstiger 40 % av normal kapacitet (min. last) under minst 20 minuter.

4. För utsläpp till luft från Samförbränningsenheten gäller att halten koloxid i utgående rökgas vid enbart förbränning av bränslen som inte omfattas av förordning (SFS 2002:1060) inte får överstiga 330 mg/m3 norm torr gas vid 11 % O2 som dygnsmedelvärde under 95 % av driftdygnen under ett kalenderår.

För utsläpp till luft från Samförbränningsenheten gäller de utsläppsgränsvärden som föreskrivs i bilaga 2.2. till Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:28 samt följande utsläppsvärden för det fall för Samförbränningsenheten tillämpliga K-proc. saknas i föreskrifterna:

Parameter Utsläppsgränsvärden (dygnsmedelvärden) och Kproc

(norm torr gas omräknat till ett luftöverskott

motsvarande 6 % O2)

Kolväten, TOC 50 mg/m3

Klorväte, HCl 50 mg/m3

Fluorväte, HF 5 mg/m3

För Biobränsleenheten skall följande värden för utsläpp till luft gälla:

Parameter Utsläppsvillkor (dygnsmedelvärden)

(norm torr gas omräknat till ett luftöverskott

motsvarande 6 % O2)

Stoft 30 mg/m3

5. Vid tekniska oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i mätningsutrustning, som inte inverkar på reningsutrustningens tillgänglighet, får Returträ inte förbrännas under en längre tid än åtta timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana driftförhållanden får inte överstiga 120 timmar per år.

6. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte överstiger följande riktvärden för ekvivalent ljudnivå vid utomhus bostäder:

50 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07-18)

40 dB(A) nattetid (kl. 22-07)

45 dB(A) övrig tid

Den momentana ljudnivån på grund av buller från verksamheten får vid bostäder utomhus nattetid inte överstiga 55 dB (A). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB (A)-enheter.

7. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte överstiger följande riktvärden för ekvivalent ljudnivå utomhus vid externa arbetslokaler för icke bullrande verksamhet:

60 dB (A) vardagar dagtid (kl. 07-18)

50 dB (A) nattetid (kl. 22-07)

55 dB (A) övrig tid

Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB (A)-enheter.

10. Avloppsvatten från de anläggningsdelar som kan ge upphov till oljeförorening skall passera oljeavskiljare.

11. Transporter till och från verksamheten skall ske på lördagar mellan kl. 0800 och 1500 och på andra icke helgdagar mellan kl. 0600 och 2200.

12. Mottagning och hantering av bränslen skall ske på sådant sätt att damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs. Lagret av flisat bränsle får högst uppgå till 200 000 m3.

13. Ett förslag till program för utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast i samband med anmälan om i drifttagande av pannorna. Programmet skall hållas aktuellt och tillsynsmyndigheten skall löpande informeras om när större programrevideringar sker.

14. Om verksamheten på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1 i Eslövs kommun helt eller delvis upphör skall bolaget upprätta en plan för återställande av platsen till ett sådant skick att skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön minimeras. Planen skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast sex månader innan verksamheten avslutas.

Förslag till provosoriska föreskrifter

1. Halten ammoniak i utgående rökgas får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 20 mg/m3 norm torr gas vid 11 % O2.

2. Utsläpp av kolmonoxid till luft från Biobränsleenheten får inte överstiga 800 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Begränsningsvärdet skall gälla som riktvärde för dygnsmedelvärdet.

3. Halten kväveoxider i utgående rökgas från Biobränsleenheten får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 500 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2.

4. Vatten från Anläggningen som avleds till Kävlingeån får som riktvärde innehålla högst 10 mg/l suspenderade ämnen, 5 mg/l opolära alifatiska kolväten (mätt som oljeindex), 0,1 mg/l fenol och som riktvärden innehålla högsta metallnivåer enligt de utsläppsnivåer som följer av punkt 2-10 i bilaga 4 till NFS 2002:28. Vidare får pH-värdet vid avledning och som riktvärde inte understiga 6,5 respektive överstiga 9.

5. Halten kväveoxider i utgående rökgas från Samförbränningsenheten får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga i bilaga 2.2 till NFS 2002:28 föreskrivet värde varvid halten skall tillåtas variera beroende på mängden avfallsförbränning i enlighet med vad som föreskrivs i bilaga 2 till NFS 2002:28.

6. Halten svaveldioxid i utgående rökgas från Samförbränningsenheten får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga i bilaga 2.2 till NFS 2002:28 föreskrivet värde varvid halten skall tillåtas variera beroende på mängden avfallsförbränning i enlighet med vad som föreskrivs i bilaga 2 till NFS 2002:28.

7. Halten svaveldioxid i utgående rökgas från Biobränsleenheten får som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 200 mg/m3 norm torr gas vid 6% O2.

Delegation till tillsynsmyndigheten

Sökanden godtar att frågor rörande undersökning och efterbehandling i anslutning till sökandens villkorsförslag 14 ovan delegeras till tillsynsmyndigheten.

________

Lokalisering

Bolaget har identifierat tre lokaliseringar för anläggningen:

- Läge Örtofta på del av fastigheten Eslöv Örtofta 21:1 i anslutning till Danisco Sugar AB: s fabriksanläggning norr om väg 104 längs överföringsledning för fjärrvärme mellan Eslöv och Lund

- Läge B; 1 500 m nordväst om koncernens befintliga produktionsanläggning, Gunnesboverket, Lund

- Läge D; 3 500 m nordväst om koncernens befintliga produktionsanläggning, Gunnesboverket, Lund

Bedömning av lokalisering

En förutsättning för att kunna utnyttja de utredda lokaliseringsalternativen är att projektet inte motverkar syftet med för området gällande planförhållanden. Alla de studerade lägena omfattas av översiktsplaner. För läge Örtofta finns inte kraftvärmeverk angivet i Översiktsplanen. Detaljplan behöver upprättas.

Läge Örtofta bedöms vara det tekniskt fördelaktigaste alternativet genom de utmärkta förutsättningarna att ansluta till fjärrvärmenät och elnät, till vilket också skall läggas möjligheten att leverera ånga direkt till Danisco Sugar. En lokalisering i Örtofta stärker även leveranssäkerheten för hela fjärrvärmenätet då det innebär att man får två inmatningar till systemet.

I samtliga utredda lokaliseringar kommer jordbruksmark att tas i anspråk för kraftvärmeverket, i läge B och D klassas jordbruksmarken till 10 och i läge Örtofta till 8. Förläggning av anslutningsledningar för el och fjärrvärme kommer också att ta mark i anspråk. Genom närheten till befintligt fjärrvärmenät och tillgång till väg kommer en lokalisering till Örtofta att innebära de minsta ingreppen.

När det gäller behov av transporter är alternativen i huvudsak jämförbara. Alternativet Örtofta innebär en möjlighet att utnyttja miljövänliga järnvägstransporter som saknas i de övriga alternativen. Vidare finns i alternativet Örtofta redan nödvändiga anslutningsvägar medan dessa i de övriga alternativen behöver anläggas.

Vad gäller påverkan på landskapsbilden och skyddsvärda områden kommer ett kraftvärmeverk, oavsett vilken av de studerade lokaliseringarna som väljs, att bli ett dominerande inslag i landskapsbilden. Vid en lokalisering till Örtofta är påverkan på Brååns dalgång särskilt värd att beakta, även om anläggningen inte kommer att inkräkta direkt på det skyddade området. Samtidigt utgör lokaliseringen till Örtofta den enda av de utvärderade lokaliseringarna där redan idag omfattande industriell verksamhet finns och utgör ett betydande inslag i landskapsbilden. Bedömningen är att skillnaden mellan alternativen vad gäller påverkan på landskapsbilden inte är så stor att den ensam kan påverka valet av lokalisering.

Den lokala miljöpåverkan av en anläggning av det här slaget utgörs vanligen av damning och buller. Inget av alternativen ligger nära tättbebyggt område och de bedöms vara likvärdiga i detta avseende. När det gäller utsläpp till vatten kommer spillvattnet i samtliga alternativ att avledas till kommunala reningsverk dimensionerade för att omhänderta aktuella flöden. Avledningen av dagvatten i fallet Örtofta kommer att ske via utjämningsbassäng till Kävlingeån. Detta kommer att ställa särskilda krav på försiktighetsmått för att förhindra spill och att utjämna flöden. Med sådana åtgärder vidtagna kommer samtliga alternativ att kunna uppföras utan betydande lokal påverkan.

I läge Örtofta görs bedömningen att inga bostadsfastigheter behöver lösas in, vilket bedöms vara fallet i läge B respektive läge D.

Enligt Bolagets mening och med hänvisning till 2 kap 4 § miljöbalken är läge Örtofta den mest lämpliga platsen där ändamålet med Anläggningen kan uppnås med minsta intrång och olägenhet. Läge Örtofta är beläget cirka 8 km norr om Lund, 8 km söder om Eslöv och 7 km öster om Kävlinge invid väg 104. Närbelägna andra tätorter är Väggarp och Toftaholm.

Miljön i Örtofta är starkt influerat av Danisco Sugar AB: s fabriksanläggning lokaliserad cirka 500 meter söder om Anläggningen. Närmaste bostäder är belägna cirka 450 meter från anläggningen.

Bränslelagring - Beredning

Vid leverans kommer bränslet att lastas av vid mottagningsstationen eller inomhus för lagring för att användas vid senare tillfälle.

Halm kommer i huvudsak att hanteras i hela balar. Bränslet kommer att samlas upp direkt vid åkermark och balas på plats. Balarnas storlek kommer att hålla standarddimensioner på ca l, 2xl, 2x2, 2 m, men även andra storlekar kan bli aktuella. Halmen kommer att hanteras i en separat byggnad på ca 3 000 m2 helt under tak. När halmtransporten kommer till anläggningen körs denna direkt in i lagret där lossning sker. Volymen av lagret kommer att dimensioneras så att transporter företrädesvis kommer att ske under vardagar.

Flisning och krossning av hela stockar av sekunda virke eller överstort skogsbruksavfall kan komma att ske så att träavfallet kan förbrännas i biobränslepannorna. Flisning och krossning kommer att ske dagtid vardagar och utrustningen placeras så att ljudnivån från verksamheten inte överstiger gällande krav.

Anläggningen kommer att byggas för att kunna ta emot okrossat returträ som även det kommer att hanteras i slutna utrymmen. Inlastning av helt returträ kommer att ske direkt under tak för senare bearbetning i det slutna utrymmet där man kan kontrollera att damm och buller ej sprids till närliggande område allt i enlighet med behöriga myndigheters krav.

På anläggningen planeras ett utomhuslager för flisat skogsbränsle och torv. Ett sådant lager motsvarar cirka 1-2 månaders fullastdrift.

Ett dygnslager (c:a 8-16 timmar) kommer att finnas i anslutning till bränslematningen, vilket innebär att flistransporter nattetid endast kommer att ske undantagsvis.

Lagringsytorna kommer att hårdgöras och beläggas med tätt ytskikt samt förses med ett uppsamlingssystem för dagvatten. Detta vatten kommer att ledas till en sedimentationsdamm e.d. för att avskilja suspenderande ämnen m.m.

Från bränslemottagningen transporteras bränslet med hjälp av transportband. Under vägen till pannans buffertsilosar kommer bränslet att bearbetas så att det håller rätt storlek och så att främmande föremål som magnetiska föremål utsorteras.

Bränsle kommer att köpas i större partier då detta ekonomiskt, miljömässigt och hanteringsmässigt är den bästa lösningen.

Pannanläggning

Pannan eller pannorna kommer att dimensioneras för en total installerad tillförd bränsleeffekt som inte överstiger 185 MW. Termisk effekt kommer att uppgå till ca 160 MWh. Pannans verkningsgrad kommer att vara >90 %. Pannanläggningen kommer att konstrueras för att klara av de aktuella bränslen som avses i ansökan.

Samförbränningspannorna skall kunna regleras från 100 % ner till c:a 60 % last utan stödbrännare och samtidigt innehålla de tekniska kraven enligt NV: s föreskrifter.

Det slutgiltiga valet av teknik för pannanläggningen är ännu inte gjord, eftersom upphandling ännu inte skett. Pannanläggningen kommer att dimensioneras för avancerade ångdata för att ge så stort elutbyte som möjligt, men ändå säkerställa så god tillgänglighet som möjligt. Höga ångdata ger risk för överhettarkorrosion. Anläggningen kommer att läggas ut för 8-14 MPa, 480-560 0C.

Tre olika panntyper kan komma ifråga nämligen rosterteknik, bubblande fluidbädd eller cirkulerande fluidbädd.

I försök att utveckla teknik för att förbättra förbränning och öka verkningsgraden för olika anläggningar har även förgasningsteknik testats. I Sverige har tekniken bl.a. demonstrerats i Värnamo i en IGCC anläggning (Integrated Gasification Combined Cycle). Framförallt var avsikten att demonstrera möjligheten till högre el- och totalverkningsgrader.

Tekniken är dock inte kommersiellt tillgänglig utan det krävs ytterligare utveckling för att säkerställa tekniken samt att göra tekniken möjlig för fler förnybara bränslen än skogsbränslen. Bolaget har därför inte för avsikt att använda tekniken vid Örtoftaanläggningen.

Rosterpanna

I en rosterpanna matas bränslet in till rosten (botten av pannan) varvid förbränningen startar efterhand som bränslet rör sig neråt på rosten. Efter förbränningen matas askan ut via askutmatningen. Primärluft tillförs genom hål i rosten och sekundärluft tillförs högre upp i pannan för att säkerställa en fullständig förbränning. Pannans olika luftzoner kan regleras var för sig för att man skall ta en optimal förbränning. Pannans väggar utgörs av vattenkylda tuber. De heta rökgaserna lämnar pannan och kyls i en eller flera överhettare. Matarvattnet värms i en ekonomiser och förbränningsluften förvärms i en luftförvärmare. Detta medför låga temperaturer till skorstenen, vilket ger en hög verkningsgrad för pannan.

Bubblande fluidbädd

I en bubblande fluidbäddpanna matas bränslet in i en sandbädd som fluidiseras genom att hastigheten på primärluften som tillförs genom dysor i pannbotten har ökats. Bränslet förgasas och förbränns också delvis i sandbädden som i fluidiserat skick är 1 - 2 meter hög. Slutförbränningen sker ovanför sandbädden. Askan matas ut mellan luftdysorna i pannbotten. I övrigt ser fluidbäddpannan i princip ut ungefär som rosterpannan med sekundär och tertiärlufttillförsel ovanför sandbädden, pannväggar av vattenkylda tuber, överhettare, ekonomiser och luftförvärmare.

Cirkulerande fluidbädd

Även i en cirkulerande fluidbädd matas bränslet in i en sandbädd. I denna typ av panna har hastigheten på primärluften emellertid ökats. Detta medför att sanden inte bara fluidiseras utan också följer med rökgaserna ut ur själva pannan. Omedelbart efter pannan avskiljs rökgaserna från den medföljande sanden i en cyklon och rökgaserna fortsätter ut genom överhettare, ekonomiser och luftförvärmare. Sanden som skiljs ut i cyklonen återförs till pannbotten för en ny cykel. Även i en cirkulerande fluidbäddpanna matas askan ut i botten, sekundärluft och tertiärluft tillsätts för att bättre kontrollera förbränningen och pannväggarna har vattenkylda tuber.

Karakteristiskt för den cirkulerande fluidbäddstekniken är en effektiv blandning och fördelning av bränslet. Kontinuerlig cirkulation av fast ämne ger bränslet en lång uppehållstid i det ideala brännförhållandet. Lång uppehållstid resulterar i en mycket effektiv förbränning och minimerar samtidigt processväxling till följd av plötsliga variationer i bränslekvalitet eller -blandning. Tack vare det cirkulerande bäddmaterialet uppnås god värmeöverföring i eldstaden.

Halmförbränning

Diskussion pågår med pannleverantörerna om möjlighet att bränna halm och returträ i en gemensam samförbränningspanna. En sådan konstruktion förutsätter emellertid en begränsad mängd halm annars finns stor risk för sintring i pannan. Eslöv Lunds Kraftvärmeverk AB bedömer dock att bränslet har ett stort intresse som komplement till etablerade bränslen genom att det ger både en god lönsamhet och är ett bra miljöalternativ.

Pannan kommer att konstrueras så att slaggning möjliggörs i eldstaden.

Anläggningen kommer att byggas med erfarenhet från motsvarande projekt i Danmark, där den förhärskande tekniken är rosterteknik. Konstruktionen kommer att bli unik för Sverige, men tekniken kan anses som beprövad då det finns ett antal stora anläggningar i Danmark. Maximal termisk effekt vid val av separat halmpanna är 50 MWh. Den störst byggda pannan i Danmark är 100 MWh.

Ångturbin

Pannorna kommer att producera ånga till en turbin. Ångturbinen blir av mottryckstyp och är kopplad mot generatorn. Turbin och generator kommer att ha en märkeffekt på cirka 50 MW. Med hjälp av turbinen produceras el motsvarande cirka 300 GWh/år vilken distribueras ut via markförlagd kabel. Ångan expanderar genom turbinen och kondenseras därefter i fjärrvärmekondensorer som ger värme till fjärrvärmeledningen. Kondensatet pumpas sedan vidare via matarvattentank tillbaka till pannorna.

Om turbinen inte är i drift leds ångan direkt till kondensorerna. Då produceras enbart värme i kraftvärmeverket. I kondensorerna lämnar ångan värme till fjärrvärmevattnet och övergår sedan till kondensat. Kondensatet pumpas till matarvattentanken och därifrån tillbaka till pannornas vatten- och ångsystem.

En ytterligare avtappning kan komma att installeras för att möjliggöra ångleverans till Danisco Sugar AB:s fabriksanläggning i Örtofta. Det skall noteras att tecknande av ångleveransavtal mellan parterna är en förutsättning för installation av ovan nämnda avtappning. Något sådant avtal föreligger inte mellan parterna idag.

Rökgasrening

Rökgasreningen kommer att bestå av tre delar, kväveoxidreduktion, stoftrening samt ett system för rening av tungmetaller och dioxiner. Samförbränningsenheten och biobränsleenheten kommer att förses med vardera en rökgasrening.

Kväveoxider

För att klara de generella utsläppsgränsvärden som gäller för den här typen av verksamhet kommer sannolikt ytterligare utsläppsbegränsande åtgärder att behövas. Bolaget bedömer att SNCR (Selective Non Cathalytic Reduction) kommer att vara tillräckligt för att med säkerhet innehålla gällande föreskrifter och föreslagna villkor.

SNCR innebär att ammoniak eller urea sprutas in i rökgaserna. Kväveoxiderna reagerar då kemiskt med ammoniaken och bildar kvävgas och vatten. Vid SNCR låter man reaktionerna mellan ammoniak och NOx ske i gasfas i ett temperaturfönster mellan c:a 800-950 grader. Om SNCR- tekniken visar sig otillräcklig för att reducera kväveoxidemissionen till föreskrivna nivåer kommer mera avancerad teknik att utredas.

För att uppnå god NOx-reduktion doseras ett överskott av ammoniak eller urea in i rökgaserna, vilket medför en viss resthalt ammoniak i rökgasen, så kallat ammoniakslip. Vid dosering av urea ger tekniken även upphov till ett slip av dikväveoxid (lustgas).

Svavel och klorväte

För att reducera halten försurande ämnen i rökgaserna kommer kalk att sprutas in i rökgaserna, s.k. kalkinjektering. Kalken reagerar med rökgaserna och bildar bl.a. klorider och sulfiter. Dessa fångas upp i ett efterföljande filter där en fortsatt reaktion sker mellan kalk och oreagerade försurande luftföroreningar.

Stoft

Rening av stoft kan ske antingen i slang- eller elfilter. I ett slangfilter passerar den stoftbemängda gasen genom en vävd duk av textil eller metalliskt material. Filtren är uppbyggda av många individuella sektioner vilka rengörs separat under en kort tid varför det är möjligt att uppnå nära 100 % avskiljning.

Rening av slangfiltren sker i intervaller som styrs av tryckfallet över filtren samt koncentrationen av sura komponenter i renad rökgas. Slangfiltren renas genom att tryckluft pulserar intermittent inuti filtren. Då lossnar beläggningarna utanpå filtret och faller till botten i slangfilterhuset. Därifrån avlägsnas flygaskan med tryckluft till askbehållaren.

En annan stoftavskiljningsteknik är elfilter. I detta laddas partiklarna elektriskt och passerar sedan plåtar med motsatt laddning vilket medför att partiklarna fastnar. Elfiltret arrangeras normalt i ett filterhus med flera sektioner efter varandra för att uppnå en bra reningsgrad.

Tungmetaller och dioxiner

Tungmetaller förekommer i huvudsak i fast form och fångas därför upp i stoftfiltret. En del flyktiga tungmetaller kan dock finnas i så hög koncentration i rökgaserna att en absorbent i form av aktivt kol måste tillsättas före filtret. Aktivt kol tillförs i inloppet till slangfiltret och kommer tillsammans med flygaskan i rökgasen att bilda en beläggning utanpå filterslangarna. Det aktiva kolet absorberar dioxiner, TOC (Total Organic Carbon) och tungmetaller Absorbenten med de upptagna föroreningarna avskiljs sedan i stoft filtret tillsammans med stoftet.

Kemiska produkter och vatten

Ett antal kemiska produkter kommer att användas i verksamheten. Till följd av att beslut inte tagits om anläggningens tekniska utformning kan bolaget inte i detalj redovisa de mängder av olika kemiska produkter som kommer att användas i driften. Bolaget har dock så långt möjligt beräknat och uppskattat mängden kemiska produkter att nyttjas vid anläggningen, vilket presenteras nedan.

Då Anläggningen kommer att utföras som en ångpanna med höga krav på vattenkvaliteten erfordras såväl en vattenreningsanläggning som tillsatsämnen (syrereducerare, korrosionsinhibitorer) för att säkerställa pannvattenkvaliteten. Saltsyra och natronlut kan komma att användas i vattenreningsanläggningen för produktion av s.k. totalavsaltat vatten. Årsförbrukningen beror på vattenkvalitet samt teknikval.

Vid användning av ammoniak har förbrukningen uppskattats till drygt 2 300 m3 per år. Förutsättningen för beräkningen är ca 350 kg per timme med en drifttid på 6 600 timmar per år. Uppgifterna bygger på data från förbränningsanläggningar med likartade bränslen som aktuell anläggning.

För att reducera svavelutsläppen i samband med torv- och halmeldning kommer rökgaserna att behandlas med kalk, bikarbonat eller liknande absorptionsämnen. Mängden kalk beror på såväl mängden torv och halm som svavelhalten i dessa bränslen. Förbrukningen av kalk kan utgående från motsvarande verksamheter uppskattas till cirka 2 300 ton per år.

Aktivt kol kan komma att användas för att reducera utsläpp av tungmetaller, organiska ämnen såsom exempelvis dioxiner m.m. Årsförbrukningen kan uppskattas från cirka 50 till 300 ton. Åtgången är beroende av föroreningshalten i det Returträ som kommer att förbrännas vid anläggningen.

Förbränningsteknik baserad på fluidiserad bädd innebär att sand kommer att användas i processen. Mängden uppskattas till cirka 3 000 ton per år.

Under pannornas livslängd kan behov av att kemiskt rengöra pannorna uppstå. Vid drifttagningen av pannan kommer en s.k. betning att genomföras. Betningen omfattar en syrabehandling med åtföljande rengöring och passivering av ytskiktet i panntuberna. Dessa behandlingar kommer att ske i samråd med VA-verk och tillsynsmyndigheten.

Inom bolaget finns övergripande rutiner för kontroll och hantering av kemiska produkter, som ska användas i verksamheten. Härvidlag kommer Kemikalieinspektionens PRIO-lista att beaktas.

Verksamheten vid anläggningen omfattas inte av lagen (1999:381) och förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. De kemiska produkter som är aktuella och som kommer att användas i större utsträckning är ammoniak och eldningsolja. Kravnivåerna enligt denna lagstiftning är 200 ton avseende ammoniak och 2 500 ton avseende eldningsolja. Lagringen av ammoniak och eldningsolja kommer inte att uppgå till dessa mängder.

Behovet av konsumtionsvatten uppskattas till 5-10 m3 per dygn. Som alternativ för att täcka behovet av processvatten undersöks för närvarande möjligheten att utföra en egen vattentäkt inom anläggningen. Förbrukning av processvatten till pannor beräknas till cirka 5 m3 per timme. Därtill krävs vatten för spädning av fjärrvärmesystemet. För rengöring, askhantering, sprinkler mm krävs större vattenuttag under kort tid och detta kommer att tillgodoses med en vattenreservoar. Anläggningen uppskattas årligen omsätta cirka 40 000 m3 vatten.

Bränslen

I Samförbränningsenheten kommer biobränsle, returträ och torv att förbrännas, varvid agrobränslen såsom exempelvis halm och hampa kan bli aktuella. I Biobränsleenheten kommer biobränslen, inklusive agrobränslen, att förbrännas.

Torv bedöms vara ett realistiskt alternativ som komplementbränsle för anläggningen. Torv har dessutom den fördelen att dess svavelinnehåll har en positiv inverkan på uppkomsten av högtemperaturkorrosion.

Förbränningen av torv kommer som årsmedelvärde att utgöra högst 35 % (energimässigt) av den sammanlagda årliga bränsleanvändningen vilket motsvarar cirka 400 GWh per år.

Fördelningen mellan de olika bränsleslagen kommer att variera beroende på tillgång och de ekonomiska förutsättningar som ställs i form av miljöstyrande skatter och avgifter.

Vid genomförda emissionsberäkningar har det antagits att anläggningens årliga drifttid kommer att motsvara ca 6 600 fullasttimmar. Med en tillförd effekt om 185 MW innebär detta cirka 1 200 GWh bränsle per år.

Fördelning av bränsleanvändning

Agrobränsle 0 - 400 GWh/år

Returträ 0 - 600 GWh/år

Torv 0 - 400 GWh/år

Övriga Biobränslen 300 -1.100 GWh/år

Summa bränslen cirka 1 200 GWh/år

Transporter

Transporterna utgörs i huvudsak av biobränsletransporter till anläggningen och asktransporter från anläggningen.

Bränslet kan transporteras med lastbil, tåg eller båt. Då anläggningen är planerad att lokaliseras flera mil från kusten bedöms enbart lastbil eller tåg vara realistiska alternativ för transport av bränsle till anläggningen. Båt kan dock komma till användning för import av bränsle till närbelägen hamn.

Anläggningen kommer vid maximal produktion att förbruka drygt 3 800 m3 biobränsle per dygn. Mängden minskar med ökande andel returträ. Utöver detta tillkommer agrobränslen som maximalt kan uppgå till drygt 320 ton per dygn. Det totala antalet årliga transporter inklusive asktransporter beräknas till cirka 70 per medelvardag under året. Transporterna kommer att ske icke helgdagar mellan 06.00 till 22.00.

Bränsleförsörjning vad avser biobränsle i form av skogsbränsle, returträ och torv hämtas från ett medeltransportavstånd om cirka 200 km. Agrobränslen i form av bl.a. halm bedöms primärt hämtas från närområdet, med ett medeltransportavstånd om 50 km. Dessa avstånd kan komma att ändras med ändrad tillgång och prissättning. Med dessa förutsättningar och den bränslesammansättning som redovisas under kapitel 9 "Bränslen" kan det totala årliga trafikarbetet beräknas till 3,5 miljoner km.

Avfall

Fasta restprodukter/Avfall

Verksamheten kommer att ge upphov till olika typer av avfall: restprodukter från förbränning och rökgasrening, slam från oljeavskiljare, diverse oljerester och lösningsmedel. Dessutom kommer en mindre mängd konventionellt avfall att uppkomma. I detta stycke beskrivs typer och mängder, som väntas uppkomma under ett normalår.

Den sammanlagda askmängden kommer, beroende på bränsleval, att uppgå till 7 000-19 000 ton per år. Enligt beräkningar i bifogad MKB, baserade på en bränslesammansättning enligt kapitel 9 "Bränslen", förväntas en askmängd om ca 12 000 ton per år.

Mängden använd kalk och aktivt kol uppskattas till cirka 3 000 ton per år.

Askornas egenskaper och sammansättning bestäms dels av förbränningstekniken dels av bränslesammansättningen. Det är sannolikt att bottenaskor kan återanvändas i någon form, t.ex. för utfyllnad av mark vid vägbyggen. För att askor ska kunna återanvändas så måste de behandlas, med syftet att separera farliga ämnen eller minska deras mobilitet. För närvarande pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom Värmeforsk med att utveckla behandlingsmetoder. I Sverige tillämpas i första hand cementbehandling samt stabilisering. Cementmetoden ger stora volymer och effekten på sikt avseende solidifiering och stabilisering, är inte känd. Försöksverksamhet pågår inom områdena utlakning av askan, stabilisering med olika bindemedel, förglasning och karbonatisering.

Huvudalternativet för omhändertagande av askorna från Samförbränningsenheten kommer att vara deponering på för ändamålet godkänd deponi. Bolaget kommer dock kontinuerligt arbeta med att undersöka möjligheterna att dels minska mängden askor, dels möjligheterna till materialåtervinning eller återföring till skog av askorna. Askåterföring till skog förutsätter dock inte bara att askkvaliteten är tillräckligt god, utan även att det finns skogsägare som är villiga att ta emot askan.

Bolaget kommer att följa utvecklingen inom Värmeforsk för att utreda hur omhändertagande av askorna från biobränsleenheten skall ske för att på bästa sätt kunna utnyttja innehållet i askan och därmed kunna minska mängden aska för kvittblivning. Då Agrobränslen såsom exempelvis halm används kan åkermark vara ett sannolikt alternativ.

Förutom restprodukter från förbränning förväntas konventionellt avfall uppkomma. Den största delen av detta avfall uppstår i samband med underhållsåtgärder. Dessutom förväntas verksamheten generera pappers-, kartong- och träavfall från personalutrymmen.

Omgivningspåverkan

Påverkan på omgivningen kommer att ske genom utsläpp till luft, mark och vatten samt buller från anläggningen själv. I det följande ges en beskrivning av åtgärder och försiktighetsmått som vidtas för att minimera omgivningspåverkan. Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen kommer att minska vid övergången från naturgas och el till biobränslen.

Utsläpp till luft

Utsläpp till luft uppkommer i huvudsak från förbränningsprocessen. Indirekta utsläpp sker i samband med bränsleleveranser och transporter av aska från förbränningen. Emissionerna till luft består till största delen av kväveoxider (NOx), svaveloxider (SOx), koldioxid (C02), koloxid (CO) och partiklar (PM 10).

Utsläppen till luft från Anläggningen bedöms huvudsakligen ske i form av:

Svaveloxider och svavel

Svaveldioxidemissionen från Samförbränningsenheten kommer att innehålla 50 mg/m3 i enlighet med NFS 2002:28. Vid spridningsberäkningar har detta värde använts. I redovisade utsläppssammanställningar och i MKB:n har värdena för respektive bränsle använts.

Motsvarande utsläpp från Biobränsleenheten har i beräkningarna baserats på NFS 2002:26. Enligt dessa föreskrifter skall utsläppet av svaveldioxid begränsas till 200 mg/m3. I redovisade utsläppssammanställningar och i MKB:n har detta värde omräknats till 75 mg svavel/MJ tillfört bränsle.

Storleken på utsläpp av svaveldioxid beror på svavelinnehållet i bränslet. Trädbränsle innehåller små mängder svavel, ca 0,02-0,05 %, och det svavel som finns binds i stor utsträckning till askan. Vid förbränning av trädbränslen uppkommer därmed normalt inte några större mängder svaveldioxidutsläpp till luft. Halm innehåller ca 0,15 % svavel vilket motsvarar ca 100 mg svavel/MJ. En viss del av detta svavelinnehåll binds i askan. Torv innehåller något mer svavel jämfört med biobränsle, ca 0,2 %.

Kväveoxider

Kväveoxidemissionen från Samförbränningsenheten kommer att innehålla 200 mg/m3 i enlighet med NFS 2002:28. Vid spridningsberäkningar har detta värde använts. I redovisade utsläppssammanställningar och i MKB:n har värdena för respektive bränsle använts.

Motsvarande utsläpp från Biobränsleenheten har i beräkningarna baserats på NFS 2002:26. Enligt dessa föreskrifter skall utsläppet av kväveoxider begränsas till 300 mg/m3. I redovisade utsläppssammanställningar och i MKB:n har detta värde omräknats till 110 mg kväveoxider/MJ tillfört bränsle.

Stoft

Stoftemissionen från Samförbränningsenheten kommer att innehålla 10 mg/m3 i enlighet med NFS 2002:28. Vid spridningsberäkningar har detta värde använts. I redovisade utsläppssammanställningar och i MKB:n har värdena för respektive bränsle använts.

Motsvarande utsläpp från Biobränsleenheten har i beräkningarna baserats på NFS 2002:26. Enligt dessa föreskrifter skall utsläppet av stoft begränsas till 30 mg/m3. I redovisade utsläppssammanställningar och i MKB:n har detta värde omräknats till 11 mg stoft/MJ tillfört bränsle.

Klorväte

Klorväteemissionen från Samförbränningsenheten kommer att innehålla 10 mg/m3 i enlighet med NFS 2002:28. I redovisade utsläppssammanställningar har detta värde omräknats till 5,5 mg klorväte/MJ tillfört bränsle. Motsvarande utsläpp från Biobränsleenheten har inte beräknats då värdena dels är låga för rena biobränslen dels att det enligt praxis inte föreskrivs villkor avseende klorväteutsläpp för biobränslen.

Ammoniak

Ammoniakemissionen från Anläggningen förutsätts innehålla 10 mg/m3 i enlighet med föreslaget målsättningsvärde. I redovisade utsläppssammanställningar har detta värde omräknats till 5,5 mg ammoniak/MJ tillfört bränsle. Bolaget har dock yrkat på att utsläppet under en prövotid får uppgå till 20 mg/m3. Orsaken härtill är bristen på halmeldade referensanläggningar med SNCR. Optimeringsprocessen kan därför komma att bli utdragen dådet gäller att samtidigt minimera kväveoxid-, koloxid-, och ammoniakutsläppen.

Kolväten, klorerade organiska ämnen

Utsläpp av oförbrända kolväten, dioxiner, furaner, flyktiga organiska ämnen samt tungmetaller redovisas i MKB:n. Utsläppsberäkningarna kommer att baseras på NFS 2002:28. Utsläppen torde härvidlag uppgå till maximalt 20 ton kolväten samt 0,2 gram dioxiner.

Koloxid

Koloxid (CO) uppstår vid icke fullständig förbränning av kol i bränslet och utgör således en rökgasförlust som av ekonomiska skäl är önskvärd att minimera. Normalt trimmas lufttillförseln vid förbränning till minsta möjliga luftöverskott för att minimera rökgasförlusterna. Genom att samtidigt mäta koloxidhalten kan regleringen optimeras för såväl låga halter oförbrända ämnen som låga rökgasförluster.

Koldioxid

Den koldioxid (C02) som bildas vid förbränningen är beroende av kolinnehållet i det använda bränslet. Huvuddelen av den energi ett bränsle innehåller finns bundet i som kol och frigörs vid oxidering av kol till koldioxid.

Totalutsläpp

För att beräkna utsläppen till luft från Anläggningen kan följande förutsättas:

Samförbränningsenheten kommer att drivas med 6 600 fullasttimmar per år med en högsta tillförd bränsleeffekt om 150 MW. Den sammanlagda tillförda bränsleenergin kommer därmed att uppgå till 1 000 GWh/år. På motsvarande sätt kan den årliga tillförda bränsle energin till Biobränsleenheten komma att uppgå till 6 600 timmar * 50 MW = 330 GWh/år. Dessa utgångsdata används i MKB:n för att redovisa skillnader mellan sökt alternativ och nollalternativet. Under enstaka extremår kan det emellertid behövas drifttider som överstiger 6 600 timmar per år.

De mängder startbränslen som kan komma ifråga är i det närmaste försumbara. Den planerade Anläggningen är ett baslastverk. Verket är sålunda tänkt att startas på hösten och stannas på våren. I övrigt är inga start- och stoppcykler tänkta att förekomma, med undantag för eventuella driftstörningar.

Samförbränningsenheten (högst 150 MW, 1 000 GWh/år)

Parameter Emissionsfaktor ”mg/MJ” Utsläpp

Kväveoxider som NO2 300 mg/m3 Biobränsle 110 mg/MJ 400 ton/år

Kväveoxider som NO2 200 mg/m3 Torv 75 mg/M 270 ton/år

Kväveoxider som NO2 200 mg/m3 Returträ 110 mg/MJ 400 ton/år

Svaveloxider som SO2 200 mg/m3 Biobränsle 75 mg/MJ 270 ton/år

Svaveloxider som SO2 200 mg/m3 Torv 75mg/MJ

Svaveloxider som SO2 50 mg/m3 Returträ 30 mg/MJ 110 ton/år

Partiklar 30 mg/m3 Biobränsle + 11 mg/MJ 40 ton/år

Torv

Partiklar 10 mg/m3 Returträ 5,5 mg/MJ 20 ton/år

Klorväte 10 mg/m3 Returträ/ 5,5 mg/MJ 20 ton/år

Summa

Ammoniak 10 mg/m3 Summa 5,5 mg/MJ 20 ton/år

Koldioxid "fossil" Returträ 0 kton/år

Biobränsleenheten (högst 50 MW, 330 GWh/år)

Parameter Emissionsfaktor ”mg/MJ” Utsläpp/år

Kväveoxider somNO2 300 mg/m3 110 mg/MJ 130 ton/år

Svaveloxider som SO2 200 mg/m3 75 mg/MJ 90 ton/år

Partiklar 30 mg/m3 11 mg/MJ 13 ton/år

Ammoniak 10 mg/m3 5,5 mg/MJ 7 ton/år

Sammanlagt för anläggningen (högst 185 MW, ca 1 200 GWh/år)

Parameter Utsläpp/år

Kväveoxider som NO2 ~416 ton/år l)

Svaveloxider som SO2 235 ton/år l)

Partiklar ~37 ton/år l)

Ammoniak <25 ton/år

Klorväte <20 ton/år

l) Värdet är hämtat från MKB:n och är beräknat utifrån bränslesammansättningen i avsnitt 9 "Bränsle".

Den producerade elen från anläggningen kommer att ersätta kolbaserad elkraft i Danmark och på kontinenten. På längre sikt, 10-20 år, kan denna marginalproducerade el komma att baseras på gaskombi. Anläggningens årliga elproduktion kan uppskattas till cirka 200-400 GWh. Beroende på om denna el ersätter naturgas- eller kolbaserad elproduktion kommer de globala utsläppen av koldioxid att minska med 65 000-350 000 ton. Till detta kommer minskade utsläpp av partiklar, svavel- och kväveoxider.

Lagring sker på bränsleplanen i anslutning till pannorna. Som ett led i bränslehanteringen kommer hjullastare att användas. Den totala drifttiden för dessa hjullastare uppskattas till cirka 8 000 timmar per år. Förväntade luftemissioner till följd av denna hantering presenteras i tabellen nedan.

Svaveldioxid 0, l ton/år

Kväveoxider 3 ton/år

Partiklar 0,1 ton/år

Koldioxid 280 ton/år

För att få en uppfattning om hur stora utsläpp som transporterna totalt sett genererar förutsätts det att bränslet transporteras på trailerlass om 24 ton i 30-38 m3 containers på lastväxlar. Detta ger enligt kapitel 10 "Transporter" cirka 3,5 miljoner fordonskilometer. Användandet av Vägverkets emissionsfaktorer framskrivna till år 2010 för tunga fordon överstigande 16 ton ger följande utsläpp:

Kväveoxider 16 ton/år

Partiklar 0,09 ton/år

Koldioxid 3 300 ton/år

Bränsleenergi 13,1 GWh/år

Det kan konstateras att bränslemängden som erfordras för transporterna uppgår till cirka 1 % av den transporterade bränsleenergin. Transportenergin brukar vanligtvis utgöra omkring 1-2 % av en biobränsleanläggnings totala tillförda energi.

Utsläpp till vatten

Dagvatten

Den hårdgjorda ytan på aktuell del av fastigheten Eslöv-Örtofta 21:1 beräknas till 17,5 ha. Medelnederbörden på Lunds väderstation ligger på cirka 600-700 mm per år. De nedan angivna årliga flödena dagvatten har beräknats utifrån ett antagande om cirka 700 mm nederbörd per år och en 80 procentig avrinning.

Dagvatten från områden med bränslelagring, cirka 15 ha, kommer att ledas till en separat sedimenteringsdamm för att reducera halten suspenderade ämnen innan vattnet leds till Kävlingeån. Den årliga mängden sådant förorenat dagvatten uppskattas till 85 000 m3.

Dagvattnet från övriga ytor, cirka 2,5 ha, leds via en utjämningsdamm till Kävlingeån och kan betraktas som dagvatten från industriytor. Utjämningsdammen dimensioneras med hänsyn till vattenmängder som kan uppkomma vid brandbekämpning. Den årliga mängden sådant dagvatten uppskattas till 15 000 m3.

Till detta bedöms det uppkomma cirka 16 000 m3 rent processvatten. Detta kommer också att ledas via sedimenteringsdammen till Kävlingeån.

Med ett antagande, enligt tillhörande MKB, att 14 % av dagvattnet kommer från tak och ytor utan bränslelager har utgående årliga mängder föroreningar uppskattats till:

- Syreförbrukande ämnen, COD 2,1 ton per år

- Kväveföreningar 28 kg per år

- Fosforföreningar 4 kg per år

- Bly, koppar och zink ~1 kg per år

Spillvatten

Spolvatten från pannanläggningen, vatten från regenereringen av eventuella jonbytesfilter, vatten från verkstäder kommer att ledas till kommunens spillvattensystem alternativt renas i intern reningsanläggning eller ledas till direkt till recipient beroende på vattenkvaliteten. Sanitärt spillvatten kommer att ledas till kommunens spillvattensystem. Avloppsvatten från verkstäder och liknande som kan bli förorenat av olja kommer att genomgå en föregående behandling i oljeavskiljare.

Den totala spillvattenmängden uppskattas till cirka 4 000 m3 per år fördelat på cirka 1 200 m3 sanitärt spillvatten och cirka 3 100 m3 processvatten. För att kunna leda spillvattnet till det kommunala avloppsreningsverket kommer vattnet att uppfylla de krav som gäller enligt ABVA - "Allmänna bestämmelser för brukande av VA-anläggning" i Eslövs Kommun.

Buller

Vid upphandlingen kommer krav att ställas på leverantörerna att driften av anläggningen skall innehålla Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad verksamhet.

Anläggningsdelarna kommer att utformas och drivas så att den ljudemission som uppstår vid drift inte onödigtvis ska komma att utgöra någon störning för anläggningens närområde. Utanför anläggningen kan buller komma att uppkomma i samband med transporter.

Den ekvivalenta ljudnivån från anläggningen, mätt som ljudeffekt vid närmaste bostadsbebyggelse kommer att innehålla Naturvårdverkets riktlinjer för nyetablerad verksamhet.

Damning och bränsleflykt

Bränslelagret kommer att förses med stödmurar, vindstaket eller liknande åtgärder för att minimera risken för damning och bränsleflykt från lagret. Vidare planeras området att omgärdas av en vall med träd eller högre buskage. All aska kommer att hanteras i slutna system för att undvika damning. Vid transport av flygaska kommer risken för damning att beaktas.

Allmänna hänsynsregler

Den planerade anläggningen aktualiserar på olika sätt miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Bolaget har i ansökan noga redovisat hur man kommer att uppfylla hänsynsreglerna.

Områdesskydd

I omgivningen till den av Bolaget valda lokaliseringen i Örtofta finns ett antal Natura-2000 områden, Stångby mosse (Lunds kommun), Kungsmarken (Lunds kommun), Linnebjär (Lunds kommun), Klingavälsån (Lunds-Sjöbo kommun), Krankesjön (Lunds kommun), Revingefältet (Lunds kommun), Måryd Hällestad (Lunds kommun) och Borstbäcken (Eslöv - Sjöbo kommun). Inga av dessa områden ligger emellertid närmare än fem kilometer från den valda lokaliseringen.

Andra skyddsvärda områden är Brååns dalgång. Brååns dalgång är av riksintresse för naturvården. Större delen av dalgången omfattas av skydd får landskapsbilden enligt 19 § naturvårdslagen.

För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till MKB:n.

Planförhållanden

Enligt 16 kap 4 § plan- och bygglagen (1987:10) får inte tillstånd eller dispens meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Mindre avvikelser får dock göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas.

Fastigheten Eslöv Örtofta 21:1 är ännu inte reglerad enligt detaljplan. Detaljplaneprocessen har emellertid påbörjats av Eslövs kommun och planeras att löpa parallellt med tillståndsärendet. Bolaget anser därför att inga planmässiga hinder finns mot att bevilja sökt verksamhet på denna fastighet.

Rådighet över vald lokalisering

Bolaget innehar nyttjanderätt till del av fastigheten Eslöv Örtofta 21:1.

Miljökvalitetsnormer

Den planerade Anläggningens bidrag till utsläpp av ämnen till luft och påverkan på gällande och kommande miljökvalitetsnormer beskrivs i MKB med tillhörande spridningsberäkningar. Av MKB:n framkommer att verksamheten inte kommer att bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids.

I fråga om fiskevatten finns inte några aktuella områden upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som skall skyddas enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. I fråga om musselvatten finns inte heller några skyddade områden som skulle kunna påverkas av den planerade Anläggningen.

Miljökvalitetsmål

Bolagets påverkan på de av Riksdagen antagna miljökvalitetsmålen med tillhörande regionala och lokala mål beskrivs i MKB.

Förslag till skyddsåtgärder m.m.

Utsläpp till luft

Anläggningen kommer att konstrueras så att bildningen av kväveoxider vid förbränning blir så liten som möjligt. Detta kommer troligen att ske genom en kombination av eldstadsutformning och lufttillförsel i pannans olika delar. Exempelvis kan pannorna komma att förses med rökgasåterföring för att minska bildningen av kväveoxider. Huvudalternativet för NOx-reducering vid anläggningen innebär alltså primära reduceringsåtgärder. System för att ytterligare sänka emissionerna av NOx kommer sannolikt också att installeras. En trolig utformning av en sådan sekundär reningsutrustning är i så fall i form av en icke katalytisk NOx-reducering (SNCR), med tillförsel av ammoniak.

Pannorna kommer att ha en effektiv förbränning kompletterad med el- eller textilfilter för effektiv partikelavskiljning.

Storleken på utsläpp av svaveldioxid beror på svavelinnehållet i bränslet. Biobränsle, med undantag för vissa agrobränslen, innehåller små mängder svavel, ca 0,02-0,05 %, och det svavel som finns binds i viss utsträckning till askan. Vid förbränning av agrobränslen och torv kan det komma att bli aktuellt med kalktillsats för att reducera svavelutsläppen.

För att minimera utsläpp från bränsletransporter kommer transporter att samordnas så långt som möjligt så att onödiga transporter undviks. Bland annat ger det planerade bränslelagret möjlighet till god planering av transporterna av bränsle.

Anläggningen kommer dessutom som tidigare nämnts att utrustas med stoftrening som bidrar till att minska samtliga emissioner. Om behov finns kommer anläggningen dessutom att utrustas med ett system för rening av tungmetaller och dioxin, t.ex. genom tillsats av absorbent i form av aktivt kol.

Utsläpp till vatten/avlopp

Vid projekteringen av Anläggningen kommer avloppssituationen att ses över för att minska mängden vatten som går till spillvattennät. Behov av oljeavskiljare skall analyseras. Avrinningsvatten från bränslelagrets markbrunnar förs samman och leds till en sedimenteringsdamm, i vilken halten fasta partiklar minskar. Efter sedimenteringsdammen förs avrinningsvattnet till recipienten, Kävlingeån. Vatten från sanitetsinstallationer och kök förs utan åtgärd till spillvattennätet för att renas i det kommunala reningsverket.

Specifika rutiner finns framtagna i koncernens miljöledningssystem, i vilka en säker hantering av kemikalier och avfall beskrivs. Motsvarande rutiner kommer att tas fram för den planerade Anläggningen. Även utbildning av personal ingår som en säkerhetsåtgärd för att undvika utsläpp till vatten/avlopp.

Oljetanken kommer att vara invallad till full volym. Farligt avfall kommer att förvaras i utrymmen utan golvbrunnar alternativt kommer dessa att placeras i utrymmen som är invallade.

Åtgärder för att minimera mängden avfall

Trots ett flertal tänkbara användningsområden för askor har någon inhemsk marknad för nyttiggörande av askor från förbränningsanläggningar ännu inte utvecklats. För närvarande pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom Värmeforsk med att utveckla behandlingsmetoder. Detta forskningsprogram startade under 2003. Programmets vision är att en så stor del som möjligt av askorna skall ingå i ett kretslopp. Bolagets målsättning är att minska mängden aska som går till deponi. Bolaget deltar i detta program.

Åtgärder för att minimera påverkan från hantering av avfall

All aska kommer att hanteras i slutna system för att undvika damning. Bottenaskan och vid behov även flygaskan kommer att kylas innan lagring i slutna behållare. Flygaskan kan komma att befuktas innan transport för att ytterligare minska risken för damning. Transport av aska kommer att ske så att damning undviks.

Konventionellt avfall kommer förvaras på ett sådant sätt att en miljömässigt god vidarebehandling underlättas. Avfallet sorteras på avfallsstation på fastigheten och läggs i behållare märkt med innehåll; olika sorters avfall blandas inte.

Åtgärder för att reducera damning och vindspridning av bränslen. Olägenheter såsom damning och vindspridning av bränslen kommer att minimeras genom att bränsleupplaget kommer att vara försett med stödmurar, vindstaket eller andra åtgärder som krävs för att förhindra damning eller bränsleflykt från lagret.

Buller

Buller från verksamheten uppkommer dels från driften och dels från fordonstrafik till och från Anläggningen främst i samband med leverans av bränsle. Anläggningen kommer att utformas på så sätt att den ljudemission som uppstår vid drift, normalt inte skall utgöra någon störning för omgivningen.

Miljöpåverkan vid byggnation och rivning

För att göra miljöpåverkan från byggnation och rivning så begränsad som möjligt kommer Bolaget inför dessa arbeten utarbeta miljöplaner/rivningsplaner och projektspecifika kontrollprogram. Detta arbetssätt är dels ett naturligt led i koncernens miljöledningsarbete, och dels ställs det höga krav på ett systematiskt miljöarbete i samband med byggnation och rivning i gällande plan- och bygglagstiftning.

Skyddsåtgärder vid olyckor, haveri och brand

Som en del i miljöledningsarbetet har nödlägespärmar tagits fram för alla koncernens anläggningar. I nödlägespärmarna finns instruktioner vid nödläge, beskrivning av organisation och ansvarsfördelning, larmlistor, riskanalyser etc. Nedan beskrivs några skyddsåtgärder som kommer att vidtas för verksamheten avseende extraordinära händelser.

Oljetanken, i vilken bränslet till stödbrännare kommer att lagras, kommer att utformas och placeras så att läckage förhindras.

Pannorna kan komma att utrustas med SNCR, eller annan kväveoxidreducerande åtgärd. Transport av ammoniak räknas som transport av farligt gods och kommer att omgärdas av erforderliga skyddsåtgärder. För det fall SNCR-utrustning installeras kommer denna att förses med erforderlig skyddsutrustning. Ammoniaktanken, cirka 50-100 m3, kommer att vara invallad. En riskanalys av ammoniaksystemet avseende miljöpåverkan och personskador kommer att genomföras innan anläggningen tas i drift. Tidigare utförda riskanalyser på sådana system och hanteringar av 25 procentiga ammoniaklösningar visar att de största konsekvenserna för människa och miljö fås vid tankbrott av cisternen innehållande ammoniaklösning eller vid en stor transportolycka med ammoniaklösning.

Kontroll av verksamheten

Omfattningen av den egenkontroll som kommer att bedrivas styrs i första hand av miljöbalkens generella regler om egenkontroll (26 kap 19 §), men även av förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:910). Dessutom kommer verksamheten att beröras av annan lagstiftning som ställer krav på olika mätningar.

Exempel på delar som kan komma att ingå i Bolagets egenkontroll vid Anläggningen är:

- En fastlagd och dokumenterad miljöorganisation (ingår som en del i det företagsövergripande miljö ledningssystemet).

- Rutiner för kontroll och underhåll av utrustning som kan ha påverkan på miljön, t.ex. mätutrustning, filter, rökgasreningsutrustning, oljeavskiljare, invallningar, vattenrening m.m. Detta kan förslagsvis bl.a. ske med hjälp av checklistor för rondering.

- Rutiner för riskbedömning (ingår som en del av det företagsövergripande miljöledningssystemet) samt dokumentation av resultatet.

- Förteckning över de kemiska produkter som används.

- Mätningar och beräkningar för att kontrollera resultatet från driften, samt efterlevnaden av villkor och tillståndsbeslut.

- Löpande undersökningar som behövs för att Bolaget ska ha tillräcklig kunskap om verksamhetens påverkan på miljön.

Enligt 22 kap 25 § miljöbalken skall en dom innehålla bestämmelser om bl.a. utsläppskontroll. Bolaget har därför föreslagit ett villkor med lydelsen: "Ett förslag till program för utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast i samband med anmälan om i drifttagande av pannorna.” Bolaget anser därför att dessa frågor inte skall detaljregleras i vare sig ansökan eller tillståndet.

Nedan anges de viktigaste frågeställningar som programmet bör omfatta.

Utsläpp till luft

Mätning kommer att ske i enlighet med NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Till detta kommer mätning av andra i tillståndet reglerade luftföroreningar. Periodiciteten bör följas av föreskrifterna. De parametrar som är meddelade som provisoriska villkor kommer att följas upp i ett särskilt program. Egenkontrollen är ett kontinuerligt arbete och om Bolaget bedömer att ytterligare parametrar behöver kontrolleras för att ge kännedom om miljöpåverkan, kommer egenkontrollen att utvidgas.

Utsläpp till vatten från rökgasrening

I det fall en våt metod används för rökgasrening kommer mätning att ske i enlighet med NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Till detta kommer mätning av andra i tillståndet reglerade luftföroreningar. Periodiciteten bör följas av föreskrifterna. De parametrar som är meddelade som provisoriska föreskrifter kommer att följas upp i ett särskilt program. Egenkontrollen är ett kontinuerligt arbete och om Bolaget bedömer att ytterligare parametrar behöver kontrolleras för att ge kännedom om miljöpåverkan, kommer egenkontrollen att utvidgas.

Buller

Bullernivån beräknas och uppmäts i samband med garantibesiktningen av anläggningen. Nivån kontrolleras därefter endast vid ombyggnader eller vid anmodan från tillsynsmyndigheten.

Övrigt

Undantag från utsläppsgränsvärden

Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:28 får den tillståndsgivande myndigheten meddela undantag för förbränning i fluidiserande bädd, förutsatt att utsläppsgränsvärdet för koloxid fastställs till högst 100 mg/m3 som timmedelvärde. Med hänvisning härtill yrkar Bolaget, som ovan framgått, att utsläppsgränsvärdet för koloxid fastställs till det ovan nämnda värdet.

Motiv för verkställighetsförordnande m.m.

Enligt Bolagets mening är verksamheten vid och verkningarna av den planerade Anläggningen utredda i sådan omfattning att förutsättningar föreligger för såväl verkställighetsförordnande som igångsättningsmedgivande.

Enligt Bolagets mening föreligger obetydlig risk för att verksamheten skall påverka människors hälsa och miljö menligt. Mot denna bakgrund och med hänsyn till den sökta verksamhetens omfattning och förväntat långa byggnationstiden är det av yttersta vikt att Bolaget får påbörja byggnationen samt ta ett framtida beslut i anspråk så snart som möjligt.

Bedömning av påverkan från dagvattentillförsel

Dagvatten från hårdgjorda ytor i anslutning till det planerade kraftverket kommer att samlas upp och behandlas innan det avleds till Kävlingeån. Dagvatten från områden där bränslelagring kan ske kommer att ledas till en separat, öppen sedimenteringsbassäng för att reducera susp-halten innan vattnet leds till Kävlingeån. Uppehållstiden i dammen kommer också att medföra viss nedbrytning av organiska substanser. Dagvattenbrunnarna kan därutöver komma att förses med barkfilter eller liknande absorbtionsmaterial som en extra säkerhetsåtgärd mot utsläpp av olja och tungmetaller.

Allt förorenat avloppsvatten som uppstår i processen kommer att samlas upp i en tät damm inom fastigheten och genomgå erforderlig rening innan det avleds till det kommunala avloppsreningsverket alternativt direkt till recipient beroende på vattenkvaliteten.

Avloppsvatten som kan bli förorenat av olja kommer att genomgå en föregående behandling i oljeavskiljare.

Dagvattenflödet från den planerade anläggningen har uppskattats till ca 100 000 m3/år, ekvivalent med ca 3 l/s. Detta kan jämföras mot vattenföringen i Kävlingeån på i medeltal ca 11 m3/s och vid lågvattenföring ca 3 m3/s. Detta innebär att dagvattnet får en utspädning på ca 3 500 gånger i genomsnitt och vid lågvattenföring ca 1 000 gånger. Givetvis kan det förekomma kortvariga situationer med kraftig nederbörd över anläggningen resulterande i högre dagvattenflöden än normalt utan att motsvarande flödesökning sker i Kävlingeån. Lagringsvolymen och uppehållstiden i sedimenteringsbassängen kompenserar dock till del för tillfälliga variationer. I praktiken torde utspädningen av dagvatten inte annan än kortvarigt understiga 1000 gånger. Detta är en god initial utspädning som medför att risken för att dagvattnet till följd av ett eventuellt föroreningsinnehåll skulle kunna orsaka några toxiska effekter på organismer i recipienten, kan anses som mycket liten.

När det gäller framtida dagvattens innehåll av näringsämnen och organiskt material och därtill kopplade gödningseffekter kan det konstateras att primärrecipienten är naturligt näringsrik men också påverkad av antropogen tillförsel från exempelvis intilliggande jordbruksmark. Bidraget från framtida dagvatten kommer inte att vara mätbart i recipienten. Det utgör tillika också ett försumbart bidrag av den samlade transporten av näringsämnen från Kävlingeåns avrinningsområde till Öresund.

Sammantaget bedöms framtida dagvatten från hårdgjorda ytor i anslutning till det planerade kraftvärmeverket inte medföra några negativa effekter av betydelse för ekosystemet i recipienten.

Riskutredning

I denna rapport studeras risken i samband med brand på biobränsleeldat kraftvärmeverk i Örtofta enligt planförslag som redovisats av Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB. Förslaget innebär i korthet nyetablering av kraftvärmeverk. Bränslen till anläggningen kommer att lagras i stackar på hårdgjord mark. Bränsle som halm kommer att lagras i en halmlada som motsvarar ca 62 timmars lager vilket innebär att inga transporter kommer att krävas under en helg. Lagervolymen uppgår till 3500-5200 m3 beroende på pannans storlek.

Ett flertal olika olycksscenarion beaktas varvid en översiktlig bedömning av risken görs, d.v.s. vilka konsekvenser olyckan ger upphov till och med vilken frekvens scenariot kan förväntas uppkomma. Konsekvensen för omgivningen bedöms utförligare i de fall där det över huvud är rimligt med en påverkan på omgivningen. För de scenarion som vid konsekvensanalysen visar sig kunna ha påverkan på omgivningen genomförs även en beräkning av frekvensen.

Endast i samband med en brand som omfattar 1-2 bränslestackar eller halmladan bedöms att omgivningen kan påverkas, och då endast i liten utsträckning. Frekvensen för bränder på anläggningen bedöms uppgå till ca 0,037 per år.

Risken i samband med brand på den studerade anläggningen bedöms vara låg eftersom konsekvenserna för omgivningen är små eller försumbara.

I förhållande till rimlighetsprincipen, alltså att risker som inom ekonomiskt rimliga gränser kan förebyggas ska undvikas, är det motiverat att överväga åtgärder för att begränsa risken i samband med brand. Förslag på åtgärder är:

l. Uppdelning av lagrade mängder i grupper av stackar som skiljs av från varandra med syfte att förhindra brandspridning.

2. Eventuell bassäng på området anpassas för att fungera som släckvattenbassäng i syfte att trygga snabb vattentillförsel vid en släckinsats.

3. Rökförbud i halmlada

4. Organisatoriska åtgärder och utbildningsinsatser i syfte att kunna genomföra ett adekvat ingripande i det tidiga brandförloppet.

I samband med detalj projektering av anläggningen skall vidare erforderliga krav för att säkerställa god personsäkerhet inom anläggningen och behovet av egendomsskydd utredas.

Sammanfattning av hälso- och miljöeffekter

Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling. En samhällsutveckling förutsätter riklig tillgång på energi. Den planerade anläggningen kommer att producera betydande mängder energi. Genom kraftvärmeproduktionen kommer bränslet att utnyttjas så effektivt som möjligt. Elproduktionen kommer att ske i en region med stor befolkningstäthet vilket medför mycket små överföringsförluster.

Med hänsyn till det anförda och där det även beaktas att energiutvinning sker från förnyelsebart bränsle, att den planerade verksamheten inte bidrar till växthuseffekten, att marginalerna till gällande miljökvalitetsnormer är betryggande samt att den ansökta verksamheten inte kan anses föranleda skador eller olägenheter av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, bör den ansökta verksamheten, förutsatt att nödvändig detaljplaneändring genomförs, anses uppfylla gällande krav och mål enligt miljöbalken.

YTTRANDEN

Länsstyrelsen i Skåne län har anfört följande.

Lokalisering

Länsstyrelsen erinrar om att frågorna avseende störningspåverkan på närboende, skada på kulturmiljön och skyddsvärda biotoper inte beskrivits i tillräcklig omfattning i lokaliseringsutredningen eller i övrigt i ansökan och inte heller haft tillräcklig betydelse vid jämförelse av de olika alternativen. Länsstyrelsen framhåller därför att bolaget även bör beakta dessa frågor då de olika lokaliseringsalternativen bedöms. Länsstyrelsen framför synpunkter avseende dessa frågor nedan under de följande rubrikerna "Trafik och buller", "Kulturmiljö" och "Skyddsvärda biotoper". Om Miljödomstolen ändå medger tillåtlighet för lokaliseringsalternativet i Örtofta, utan att beakta Länsstyrelsens synpunkter, vill Länsstyrelsen framföra synpunkter på den planerade verksamheten i enlighet med resterande delar av detta yttrande.

Trafik och buller

Det framgår av ansökningshandlingarna liksom samrådsunderlaget att trafikbelastningen på vägnätet i och i närheten av Örtofta är hög. Detta gäller särskilt under betkampanjen vid Danisco Sugar AB:s anläggning i Örtofta som pågår från september till december. Bolaget bedömer att det kommer att behövas som mest 100 bränsletransporter per dag då verksamheten är i drift. Länsstyrelsen anser att det bör undvikas att koncentrera ännu mer trafik till de redan hårt belastade vägarna i närområdet till det planerade kraftvärmeverket och betonar vikten av att en järnvägsanslutning kommer till stånd.

Kulturmiljö

Bolaget har redogjort för de omgivande kulturmiljövärdena kring den planerade lokaliseringen för kraftvärmeverket. Länsstyrelsen saknar dock i miljökonsekvensbeskrivningen en bedömning av vilka konsekvenser det planerade uppförandet har för kulturmiljön, i synnerhet med avseende på det närbelägna riksintresset för kulturmiljövård, Lackalänga (M45) som är beläget söder och öster om det planerade kraftvärmeverket.

Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (NFS 2005: 17) skall en åtgärd som kan komma att påverka ett riksintresse bedömas bland annat utifrån hur mycket, på vilka sätt och för hur lång tid åtgärden kan inverka negativt på de värden som utgör grund för att området har bedömts vara av riksintresse. Detta gäller även åtgärder utanför ett riksintresseområde som kan påverka värdena i området negativt så att en påtaglig skada uppstår. De värden som beskrivs i riksintresset och som kan utarmas genom uppförandet av kraftvärmeverket är bronsåldershögar längs med Kävlingeån som blir mindre dominanta i landskapet, ett skifteslandskap som bryts upp och gårdsbebyggelse från 1800-talet inklusive uppfartsvägar och alléer som påverkas genom att kulturella samband och siktlinjer bryts.

Vidare ingår den föreslagna lokaliseringen i ett område som omfattas av det regionala kulturmiljöprogrammet. Programmet innefattar dels kulturmiljön inom området Svenstorp-Örtofta-Ellinge-Skarhult-Gårdstånga och dels stråket längs med Södra Stambanan. Kulturmiljöprogrammet bör beaktas vid fysisk planering.

Skyddsvärda biotoper

Att döma av Länsstyrelsens GIS-skikt finns pilevallar eller alléer längs med det planerade verksamhetsområdets östra och norra gräns. Bolaget bör redovisa om skyddade naturmiljöer berörs av verksamheten och av redovisningen bör även framgå hur bolaget avser att säkerställa att de eventuella biotopskyddsområden som förekommer inom eller i anslutning till verksamhetsområdet bevaras. Länsstyrelsen erinrar om att dispens meddelas endast om det finns särskilda skäl.

Omfattningen av föreskrifter och deras påverkan på utsläppsvillkor

Ansökan omfattar en anläggning bestående av en Biobränsleenhet samt en Samförbränningsenhet med en total installerad tillförd bränsleeffekt av högst 185 MW. I ansökan har bolaget använt begreppet "Anläggningen" för beskrivning av verksamheten på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1 bestående av Biobränsleenheten och Samförbränningsenheten. Anläggningsbegreppet förekommer i både Naturvårdsverkets föreskrifter om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer (NFS 2002:26) och i Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 002:28). Anläggningens storlek utgör grunden för tillämpningen av vissa utsläppsvillkor i de båda föreskrifterna.

Bolaget har i samband med de inlämnade kompletteringarna den 1 december 2006 förtydligat vissa delar i den tidigare ingivna ansökan. Länsstyrelsen uppfattar av förtydligandena, att bolaget anser att Samförbränningsenheten, Biobränsleenheten respektive Hjälpångpannan alla bör anses utgöra olika anläggningar vid tillämpningen av 2 § NFS 2002:26. Det skulle innebära att Biobränsleenheten endast omfattas av villkor för utsläpp till luft i form av svaveldioxid och stoft enligt bolagets förslag till villkor 4 samt de riktvärden för utsläpp av ammoniak, kolmonoxid och kväveoxider som följer av bolagets förslag till provisoriska föreskrifter 1, 2 och 3. Vidare skulle det innebära att Hjälpångpannan inte omfattas av några villkor för utsläpp till luft över huvud taget. Länsstyrelsen anser att det bör ställas skarpare krav än så på verksamheten.

Biobränsleenheten

Ett sådant antagande, det vill säga att Samförbränningsenheten, Biobränsleenheten respektive Hjälpångpannan alla utgör olika anläggningar, motsägs av de beräkningar av utsläpp till luft som bolaget redovisar i avsnitt 9.1.1 i miljökonsekvensbeskrivningen. Där hänvisar bolaget till de utsläppsvillkor som följer av NFS 2002:26 för utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från Biobränsleenheten. Exempelvis utgår beräkningarna för utsläpp av kväveoxider från ett utsläppsvärde på 300 mg NOx/Nm3 (O2-innehåll 6 %) medan bolaget har föreslagit en provisorisk föreskrift på 500 mg NOx/Nm3 (O2-innehåll 6 %) för samma utsläpp.

Länsstyrelsen anser därför att det bör klargöras i vilken grad Biobränsleenheten omfattas av NFS 2002:26 och att det antingen genom tydlig hänvisning till föreskrifterna eller genom preciserade villkor och provisoriska föreskrifter säkerställs krav i domen för utsläpp till luft från Biobränsleenheten.

Miljödomstolen bör också ta ställning till att de utsläppsgränsvärden som följer av NFS 2002:26 beror av den installerade tillförda effekten. I ansökan antas att effekten är i intervallet 100-300 MW, men om bolaget skulle välja att endast utnyttja en del av den ansökta effekten kan utsläppsgränsvärdena i enlighet med NFS 2002:26 komma att förändras.

Samförbränningsenheten

Vidare uppfattar Länsstyrelsen utifrån avsnitt 9.1.1 i miljökonsekvensbeskrivningen samt bolagets förtydliganden i samband med de inlämnade kompletteringarna den 1 december 2006 att utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider, stoft, kolmonoxid, kolväten, klorväte och fluorväte från Samförbränningsenheten omfattas av usläppsgränsvärden som följer av bilaga 2 till NFS 2002:28. Som Länsstyrelsen uppfattar det, menar bolaget att utsläppsgränsvärdena tillåts variera enligt nedan beroende på andelen avfall i bränslet:

Svaveldioxid, SO2 50-200 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %)

Kväveoxider, NOx 200-300 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %)

Stof 10-30 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %)

Kolmonoxid, CO 50-330 mg/Nm3 (O2-innehåll 11 %)1

Kolväten, TOC 10-50 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %)

Klorväte, HCI 10-50 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %)

Fluorväte, HF 1-5 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %)

l) 50-330 mg/NmJ (O2-innehåll 11 %) motsvarar 75-500 mg/Nm3 (O2-innehåll 6%)

Om Länsstyrelsen uppfattat bolagets förslag till utsläppsgränsvärden riktigt har Länsstyrelsen inget att erinra mot förslaget avseende utsläpp till luft från Samförbränningsenheten, med undantag för det föreslagna utsläppsgränsvärdet för kolmonoxid till luft. Det utsläppsgränsvärdet bör i likhet med övriga sådana gränsvärden uttryckas med 6 % O2-innehåll och följa utsläppskraven enligt 31 § NFS 2002:28. Vidare bör utsläppsvärdet Kproc fastställas till 300 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %) med hänsyn till kravet på bästa möjliga teknik (se vidare i resonemanget nedan under "Utsläpp av kolmonoxid till luft från Biobränsleenheten"). Följden av detta blir att utsläppsgränsvärdet för kolmonoxid till luft för Samförbränningsenheten kommer att variera mellan 50-300 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %) som dygnsmedelvärde och inte får överskridas 97 % av driftdygnen. Se Länsstyrelsens förslag till villkor 1 som bör ersätta första stycket i bolagets förslag till villkor 4.

Om Länsstyrelsen inte uppfattat bolagets förslag till utsläppsgränsvärden riktigt efterfrågar Länsstyrelsen ett förtydligat underlag i god tid innan förhandling så att Länsstyrelsen kan ta ställning till bolagets förslag.

Hjälpångpannan

Bolaget har i förtydliganden i samband med de inlämnade kompletteringarna den 1 december 2006 uppgett att Hjälpångpannan kommer att användas för uppskattningsvis två kallstarter och tio varmhållningar per år. Då det inte framgår hur lång tid Hjälpångpannan avses vara i drift varje år anser Länsstyrelsen att bolaget bör precisera detta.

Länsstyrelsen anser att Hjälpångpannan omfattas av NFS 2002:26 och därmed de krav som gäller för utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och stoft till luft. Om Miljödomstolen gör bedömningen att Hjälpångpannan är en separat anläggning och därmed inte omfattas av NFS 2002:26 anser Länsstyrelsen att motsvarande krav som följer av NFS 2002:26 bör gälla även för Hjälpångpannan.

Utsläpp av dikväveoxid och ammoniak till luft från Anläggningen

Länsstyrelsen har i kompletteringspunkt 11 begärt förslag till provisorisk föreskrift för utsläpp av dikväveoxid till luft. Bolaget menar att det sällan fastställs provisoriska föreskrifter som skall gälla under prövotiden för dikväveoxid vid prövning av likartade anläggningar. Länsstyrelsen menar att utsläpp av dikväveoxid reglerats genom villkor och provisorisk föreskrift vid miljödomstolsprövningarna av Kraftvärmeverket Återbruket i Ängelholms kommun (M 1538-06) respektive Kraftvärmeverket Filborna i Helsingborgs kommun (M 3340-05). Enligt delmålet för 2008-2012 tillhörande miljökvalitetsmålet "Begränsad klimatpåverkan" skall de svenska utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde för perioden 2008 - 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Länsstyrelsen anser därmed att det finns miljömässiga skäl att begränsa utsläppet av dikväveoxid till luft.

Då bolaget inte redovisat något förslag till provisorisk föreskrift för utsläpp av dikväveoxid till luft anser Länsstyrelsen att 30 mg N2O/Nm3 (O2-innehåll 11 %) bör gälla med beaktande av att detta är en nyanläggning, att bästa möjliga teknik bör tillämpas och med hänsyn till Naturvårdsverkets rapport "Utsläpp av ammoniak och lustgas från förbränningsanläggningar med SNCR/SCR".

Vidare skall, enligt delmål 3 tillhörande miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning", utsläppen av ammoniak i Sverige senast år 2010 ha minskat med minst 15 % från 1995 års nivå. Lunds kommun och Eslövs kommun har lokala delmål som innebär att utsläppen av ammoniak skall minska med 15 respektive 20 % över samma period. Länsstyrelsen anser med motivering, i likhet med ovan avseende dikväveoxid, att 10 mg NH3/Nm3 (O2-innehåll 11 %) bör gälla som provisorisk föreskrift.

Länsstyrelsens föreslagna begränsningar av utsläpp av dikväveoxid och ammoniak återfinns nedan som provisorisk föreskrift 1 och denna bör ersätta bolagets förslag till provisorisk föreskrift 1. Den provisoriska föreskriften bör endast gälla om bolaget använder sig av SNCR, SCR eller liknande teknik.

Utsläpp av kolmonoxid till luft från Biobränsleenheten

Bolaget har föreslagit att utsläpp av kolmonoxid från Biobränsleenheten bör begränsas genom en provisorisk föreskrift som omfattar ett riktvärde för dygnsmedelvärde på 800 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %). Bolaget motiverar förslaget med att det föreligger begränsad erfarenhet av storskalig förbränning av agrobränslen, till exempel halm. Bolaget har dock i den tekniska beskrivningen hänvisat till ett antal stora anläggningar i Danmark och menar att tekniken är beprövad. Länsstyrelsen anser därför att bolagets motivering som hänvisar till den begränsade erfarenhet som finns av storskalig förbränning av agrobränslen inte är särskilt tillräcklig. Av Naturvårdsverkets branschfakta "Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering" framgår det att utsläpp av kolmonoxid till luft vid förbränning av biobränslen varierar mellan 50-500 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %). Den planerade Biobränsleenheten kommer att utgöras av nya pannor och bör därmed omfattas av kravet på bästa möjliga teknik. Länsstyrelsen anser, trots att det något besvärligare bränslet beaktas, att utsläppet av kolmonoxid åtminstone bör kunna begränsas till 500 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %). Länsstyrelsen föreslår därför provisorisk föreskrift 2 som bör ersätta bolagets förslag till provisorisk föreskrift 2.

Driftstörningar eller fel i renings- eller mätutrustning

Enligt 22 kap 25b § miljöbalken skall en dom som omfattar tillstånd att bedriva verksamhet med förbränning av avfall alltid innehålla villkor om längsta tid under vilken det i samband med tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i renings- eller mätutrustning får ske sådana utsläpp av föroreningar till luft och vatten som överskrider fastställda värden. Kravet regleras till viss del avseende haveri av reningsutrustning genom NFS 2002:28. Länsstyrelsen anser att bolaget bör presentera ett underlag avseende de tillbud ovan som inte är reglerade så att ett sådant villkor sedan kan fastställas i domen.

Länsstyrelsen anser att bolagets förslag till villkor 5 är onödigt eftersom inmatningen av avfall vid driftstörningar och uppfyllandet av utsläppskrav redan regleras genom 10 § respektive 31-32 §§ NFS 2002:28. Länsstyrelsen motsätter sig därför villkor 5.

Utsläpp till vatten

Bolaget har redogjort för de vattenflöden som uppkommer inom verksamhetsområdet. Verksamheten ger upphov till dagvatten från ytorna för bränslelagring och övrigt dagvatten som leds via dammar till Kävlingeån samt spillvatten från processen och sanitärt avloppsvatten som leds till Örtofta avloppsreningsverk.

Dagvatten från ytorna för bränslelagring

Bolaget uppger att dagvatten från ytorna för bränslelagring leds till en sedimenteringsdamm som utformas så att erforderlig uppehållstid erhålls. Länsstyrelsen förordar ett uppförande av två sådana dammar så att rensning av den ena dammen kan ske medan den andra är i drift. Länsstyrelsen anser vidare att dammarna bör utformas för att klara ett 10-årsregn med hänsyn även till ökade nederbördsmängder i framtiden, så att bräddning av dammarna undviks i det längsta. Dammarna bör också förses med oljeavskiljare och avstängningsanordningar. Bolaget bör också redogöra för hur slammet i sedimenteringsdammarna tas omhand.

Övrigt dagvatten

Länsstyrelsen anser att även dagvattnet från övriga hårdgjorda ytor bör ledas till en sedimenteringsdamm som i likhet med dammarna ovan är utformad för att klara ett 10-årsregn samt är försedd med oljeavskiljare och avstängningsanordningar.

Utsläppskrav avseende allt dagvatten

Bolaget har föreslagit att under en prövotid utreda innehållet av suspenderade ämnen och fenol samt mäta och fastställa pH-värdet i vatten från dammar på Anläggningen som avleds till Kävlingeån.

Länsstyrelsen anser att det utifrån befintligt underlag är svårt att ta ställning till det utsläpp av dagvatten som planeras från verksamheten. Miljökonsekvenser till följd av utsläpp av förorenat vatten är mycket recipientberoende. För att komma fram till vilka konsekvenser sådant utsläpp ger upphov till bör föroreningsinnehållet i och flödet av utgående vatten ställas i relation till utspädningsförhållandena i Kävlingeån, både med avseende på normalflöden och värsta tänkbara fall. Bolaget har varken redovisat förväntat föroreningsinnehåll i dagvattnet från ytorna för bränslelagring eller i övrigt dagvatten.

Länsstyrelsen anser att prövotiden avseende vatten från dammar på Anläggningen, utöver de av bolaget föreslagna parametrarna, även bör omfatta totalkväve, ammoniumkväve sommartid, totalfosfor, TOC, syre, temperatur samt relevanta metaller baserat på innehållet i det lagrade bränsle. Vidare anser Länsstyrelsen att bolaget under prövotiden inte bara skall utreda föroreningsinnehållet i vattnet utan även utreda möjligheterna att reducera detsamma.

Spillvatten från processen

Länsstyrelsen anser att det är av största vikt att det vatten som leds till kommunala avloppsreningsverk är behandlingsbart. Med behandlingsbart menas att vattnets innehåll av syreförbrukande ämnen (BOD7), fosfor eller kväve skall kunna minskas i betydande omfattning. Vatten som tillförs ett reningsverk får inte medföra att driften vid verket störs, att slammets användbarhet för jordbruksändamål försvåras, att ledningarna skadas eller att andra olägenheter av betydelse uppkommer.

Länsstyrelsen anser att det utifrån befintligt underlag är svårt att ta ställning till det utsläpp av spillvatten från processen som planeras från anläggningen. För att Länsstyrelsen skall kunna bedöma detta utsläpp måste uppgifter om förväntat föroreningsinnehåll i spillvattnet tillhandahållas innan förhandlingarna äger rum.

Om sådana uppgifter inte kan tillhandahållas anser Länsstyrelsen att spillvattnet från processen bör avledas via lokala reningssteg till recipienten och att bolaget under en prövotid bör utreda möjliga åtgärder och bästa möjliga reningsteknik för att begränsa föroreningsinnehållet i vattnet. Under prövotiden bör utsläpp av olja och metaller regleras genom Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 4. Därtill har bolaget redan åtagit sig att följa riktvärden avseende suspenderat material och pH.

Sanitärt avloppsvatten

Länsstyrelsen anser att sanitärt avloppsvatten bör ledas till det kommunala avloppsreningsverket i enlighet med vad bolaget redovisat.

Bränslen

Torv

Torv intar en särställning mellan förnyelsebara och fossila energikällor på grund av dess långsamma förnyelsetakt. Naturvårdsverkets menar att torv ur växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv upp till några hundra år men på längre sikt kan antas närma sig biobränslen. Det svenska miljömålet "Begränsad klimatpåverkan" är dock fastställt med avseende på år 2050.

Vidare sker det inte någon ökad tillväxt av torv bara för att man bryter och tar bort en viss mängd. Det är således bättre ur klimatsynpunkt att inte bryta någon torv alls, trots att det enligt bolaget sker en netto tillväxt av torv. Brytningen av torv medför också ofta läckage av kväve och suspenderat material vilket påverkar fisk och andra vattenlevande organismer.

Bolaget har ansökt om att förbränna upp till 35 % torv med avseende på energiinnehåll. Länsstyrelsen anser att användningen av torv bör begränsas så mycket som möjligt och att den omfattande torvanvändningen som bolaget föreslår därför bör sättas på prövotid. Under prövotiden bör bolaget optimera inblandningen av torv med beaktande av dess miljöpåverkan och korrosionshämmande effekt och lämna förslag till slutligt villkor avseende andel torv som får förbrännas, se Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 3.

Skogsbränsle

Bolaget kommer bland annat att använda skogsbränsle i form av avverkningsrester. Länsstyrelsen vill därför uppmärksamma miljökvalitetsmålet "Levande skogar" och Skogsstyrelsens måldokument för Södra Götaland som bland annat innebär att mängden hård död ved i skogar skall öka med minst 40 procent och därmed uppgå till minst 3,0 skogskubikmeter per hektar och vara högre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Undantag kan göras för träd angripna av granbarkborre. Länsstyrelsen anser att bolaget, inom ramen för sitt ertifieringsarbete eller på annat sätt, bör försäkra sig om att detta beaktas vid upphandling av bränslen.

Olja

Länsstyrelsen anser, i likhet med vad bolaget uppgett, att olja som förbränns i verksamheten bör vara Eldningsolja l eller bränslen med likartade kemiska egenskaper, se Länsstyrelsens förslag till villkor 2.

Trafik och buller

Bolaget har vid samrådet uppgett att det är fullt möjligt att 30 % av bränsletransporterna kan ske på tåg och även motiverat lokaliseringen bland annat med hänvisning till möjligheten till tågtransporter. Länsstyrelsen förordar transport med tåg och anser att det alternativet bör utnyttjas i största möjlig mån.

Med anledning av den redan höga trafikbelastningen på vägnätet i och i närheten av Örtofta, samt den ytterligare trafik som tillkommer om kraftvärmeverket uppförs, anser Länsstyrelsen att bränsletransporterna till kraftvärmeverket från sydost i möjligaste mån bör undvikas på väg 104.

Länsstyrelsen anser att transporter till och från anläggningen inte bör ske tidigare än kl. 07.00 på morgonen. Vidare anser Länsstyrelsen att begreppet "icke helgdagar" i bolagets förslag till villkor 10 inte är helt tydligt. Då det kan råda oklarhet över huruvida lördagar omfattas av begreppet föreslår Länsstyrelsen att begreppet ersätts med "vardagar" eller "vardagar samt lördagar" beroende på vilket bolaget avser. Om bolaget avser att utföra transporter även på lördagar anser Länsstyrelsen att dessa bör begränsas mellan kl. 08.00-15.00 för att minska störningen för närboende.

Bolaget har i ett pågående parallellt ärende redogjort för alternativa lösningar avseende väganslutning till verksamhetsområdet. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att trafiksäkerhets- och bullerfrågorna ges hög prioritet då väganslutningen utformas.

Lagring av bränsle

Bolaget har för avsikt att lagra cirka 100 000 m3 bränsle på en cirka 15 hektar stor yta. Länsstyrelsen anser att det bör säkerställas genom villkor att lagringen sker på hårdgjord yta och på sådant sätt att besvärande damning, bränsleflykt och brandfara inte uppstår, se förslag till villkor 3. Hantering och lagring av bränsle är en omfattande del av verksamheten och kan ge upphov till klagomål. Länsstyrelsen anser därför att frågan dessutom bör delegeras till tillsynsmyndigheten så att ytterligare villkor kan ställas vid behov.

Risker i verksamheten

Bolaget har utfört riskanalyser med avseende på verksamheten. Länsstyrelsen betonar vikten av att de rekommendationer avseende riskreducerande åtgärder som framkommit i driftriskanalysen, brandriskanalysen samt tidigare gjorda riskutredningar vidtas för verksamheten. Hanteringen av ammoniak bör i enlighet med ansökan analyseras med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön innan verksamheten tas i drift.

Inom eller i anslutning till verksamhetsområdet finns en gasledning samt Södra stambanan som trafikeras frekvent av bland annat persontrafik och farligt gods.

Länsstyrelsen betonar att särskilt riskerna för brand därför bör minimeras så långt det är möjligt. Bränslestackarna bör utformas så att självantändning och brandspridning inte kan ske. Vidare bör avståndet mellan bränslestackar och avståndet från bränslet till brännbara byggnader vara minst så stora som framgår av brandriskutredningen. I övrigt bör Räddningstjänstens synpunkter beaktas.

Hantering av kemiska produkter och avfall

Länsstyrelsen anser att inte bara farligt avfall, utan även kemiska produkter skall förvaras på invallad yta. Invallningen bör vara utformad på så sätt att regnvatten inte ansamlas och rymma ett eventuellt läckage från den största behållaren inom invallningen plus 10 % av övriga behållares volym. Länsstyrelsens förslag till villkor 4 och 5 bör ersätta bolagets förslag till villkor 7 och 8.

Länsstyrelsen anser vidare att tankar och cisterner skall vara försedda med överfyllnadsskydd och läckagelarm, se förslag till villkor 6.

Förbränningsrester

Länsstyrelsen anser att förbränningsrester som uppkommer i verksamheten, i enlighet med 12 § SFS 2002:1060, bör uppsamlas och förvaras var för sig, hanteras i slutna system och återvinnas om det är lämpligt. Länsstyrelsens förslag till villkor 7 bör gälla för verksamheten.

Släckvatten

Länsstyrelsen anser att vattentillförseln vid släckningsinsatser samt omhändertagandet av släckvatten bör säkerställas genom förslag till villkor 8.

Buller

Länsstyrelsen anser, med hänvisning till Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller, att buller från verksamheten också bör regleras med avseende på impulsartat ljud samt med avseende på arbetslokaler för icke bullrande verksamhet. Länsstyrelsens förslag till villkor 9 bör ersätta bolagets förslag till villkor 6 och därtill bör Länsstyrelsens förslag till villkor 10 gälla.

Olägenheter

Trots de i ansökan redovisade skyddsåtgärderna kan störningar uppkomma vid uppförande eller drift av verksamheten. Genom Länsstyrelsens förslag till villkor 11 kan sådana olägenheter följas upp.

Kontroll av verksamheten

Länsstyrelsen anser att det bör framgå tydligt i tillståndet att det skall finnas ett aktuellt program för utsläppskontroll för verksamheten som är fastställt av tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsens förslag till villkor 12 bör därför ersätta bolagets förslag till villkor 11.

Kemisk rengöring av pannorna

Bolaget har i ansökan angivit att kemisk rengöring (så kallad betning) av pannor kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Det är därför lämpligt att frågan delegeras till tillsynsmyndigheten så att ytterligare villkor kan ställas inför förfarandet vid behov.

Avveckling av verksamheten

Länsstyrelsen anser att bolagets förslag till villkor 12 avseende avveckling av verksamheten bör förtydligas i vissa delar och anser därför att Länsstyrelsens förslag till villkor 13 bör ersätta bolagets förslag. Frågan bör också delegeras till tillsynsmyndigheten.

Länsstyrelsens förslag till villkor

Länsstyrelsen föreslår, utöver de villkor som bolaget angivit, följande villkor:

1. För utsläpp till luft från Samförbränningsenheten gäller att halten kolmonoxid i utgående rökgas vid enbart förbränning av bränslen som inte omfattas av förordning SFS 2002:1060 inte får överstiga 300 mg/m3 (O2-innehåll 6 %).

2. Vid förbränning av olja skall Eldningsolja 1 eller bränslen med likartade kemiska egenskaper användas.

3. Lagring av bränsle skall ske på hårdgjord yta och på sådant sätt att besvärande damning eller brandfara inte uppstår. Bränslelagret får högst uppgå till 100 000 m3 och skall vara försett med stödmurar, vindstaket eller liknande åtgärder för att minimera risken för damning och bränsle flykt.

4. Avfall som uppkommer i verksamheten skall förvaras på hårdgjord och invallad yta och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen.

5. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras på hårdgjord och invallad yta som är utformad så att regnvatten inte ansamlas och så att spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen. Vid lagring i tankar eller behållare skall uppsamlingsvolymen inom respektive invallning minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av övriga behållares volym.

6. Tankar och cisterner skall vara försedda med överfyllnadsskydd och läckagelarm.

7. Flyg- respektive bottenaska som uppkommer vid Samförbrännings- respektive Biobränsleenheten skall uppsamlas och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. Förvaring, hantering och transport skall ske i slutna system så att lakvatten inte kan förorena mark och vatten samt att damningsolägenheter inte uppstår. Askor som uppkommer i verksamheten skall så långt det är möjligt och miljömässigt motiverat användas för kompensations- och vitaliseringsgödsling i skogsmark eller nyttiggöras på annat sätt.

8. Vattentillförsel till släckningsinsatser vid brand skall säkerställas genom att vattnet i åtminstone en damm inom verksamhetsområdet kan användas som släckvatten för brandbekämpning. Släckvattnet skall sedan ledas till en damm som är försedd med avstängningsanordningar så att det kan omhändertas.

9. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte överstiger följande riktvärden för ekvivalent ljudnivå utomhus vid arbetslokaler för icke bullrande verksamhet:

60 dB (A) vardagar dagtid (kl. 07-18)

50 dB (A) nattetid (kl. 22-07)

55 dB (A) övrig tid

Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dBA-enheter.

10. Buller från verksamheten skall begränsas så att det inte överstiger följande riktvärden för ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder:

50 dB (A) vardagar dagtid (kl. 07-18)

40 dB (A) nattetid (kl. 22-07)

45 dB (A) övrig tid

Den momentana ljudnivån på grund av buller från verksamheten får vid bostäder utomhus nattetid inte överstiga 55 dB (A). Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dB (A)-enheter.

11. Olägenheter till följd av verksamheten skall förebyggas. Om olägenheter, såsom damning eller buller, ändå uppkommer skall bolaget efter samråd med tillsynsmyndigheten omgående vidta ytterligare åtgärder för att motverka olägenheterna.

12. Aktuellt program för utsläppskontroll fastställt av tillsynsmyndigheten skall finnas för verksamheten. Programmet skall omfatta mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod och lämnas till tillsynsmyndigheten senast i samband med anmälan om drifttagande av pannorna.

13. Om verksamheten på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1 i Eslövs kommun helt eller delvis upphör skall bolaget upprätta en plan för återställande av platsen till ett sådant skick att skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Planen skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast sex månader innan verksamheten avslutas.

Utredningar under en prövotid

Länsstyrelsen anser att bolaget bör genomföra utredningar i enlighet med vad som angivits i yrkande f) och g). Utredningarna enligt h) bör kompletteras med parametrarna totalkväve, ammoniumkväve sommartid, totalfosfor, TOC, syre, temperatur samt relevanta metaller. Utredningarna bör även omfatta alternativa lösningar i syfte att minimera miljöpåverkan från verksamheten inom dessa områden. Därtill bör bolaget utreda avledning av spillvatten från processen till recipienten samt hur inblandningen av torv kan optimeras med beaktande av dess miljöpåverkan och korrosionshämmande effekt.

Länsstyrelsens förslag till provisoriska föreskrifter

1. Utsläpp av ammoniak och dikväveoxid till luft från Anläggningen får inte överstiga:

- 30 mg N2O/Nm3 (O2-innehåll 11 %)

- 10 mg NH3/Nm3 (O2 innehåll 11 %)

Begränsningsvärdena skall gälla som riktvärden för månadsmedelvärden.

2. Utsläpp av kolmonoxid till luft från Biobränsleenheten rar inte överstiga 500 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %). Begränsningsvärdet skall gälla som riktvärde för dygnsmedelvärde.

3. Torv får utgöra högst 35 % av det utnyttjade bränslet med avseende på energiinnehåll.

4. Spillvatten från processen som avleds till recipienten får som riktvärde innehålla högst 5 mg/1 opolära alifatiska kolväten (mätt som oljeindex) och som riktvärden innehålla högst metaller enligt de utsläppsnivåer som följer av punkt 2-10 i bilaga 4 till NFS 2002:28.

Delegation till tillsynsmyndigheten

Hantering och lagring av bränslen

Undersökningar och efterbehandling enligt villkor 13

Kemisk rengöring av pannorna

Övrigt

Länsstyrelsen anser att det är viktigt att VA-verket i Eslövs kommun också yttrar sig i ärendet.

Lunds kommun, Miljönämnden har anfört följande:

En stor del av bränslet kommer att utgöras av torv som inte är biobränsle. Torvens svavelinnehåll behövs av tekniska skäl. Det vore önskvärt om detta tekniska problem kunde lösas utan att behöva använda torv som komplementbränsle. Vidare förutsätts att anläggningen kan drivas så att värdefulla näringsämnen från biobränslen inte hamnar på deponi utan återföres till näringskedjan.

Miljönämnden har vidare hänvisat till miljöförvaltningens yttrande enligt följande.

Vid granskning av föreliggande ansökan samt genom dialog med sökanden och sökandens juridiska ombud, har miljöförvaltningen konstaterat att frågan om risk för urlakning, eventuell påverkan på recipienten och möjlig rening av lakvattnet avseende tungmetaller och andra för recipienten skadliga ämnen från returträflis inte har beaktats i ansökan. Miljöförvaltningen har heller inte lyckats få fram lakvattentester eller andra uppgifter om vad som kan förväntas lakas ut vid utomhuslagring av returträflis.

Förvisso anger sökanden att de kommer att ha tydliga krav på returträleverantörer att leverera ett rent bränsle fritt från t.ex. impregnerat trä, trä målat med färg innehållande tungmetall bl.a. tenn och bly var tidigare mycket vanliga biocidtillsatser i färg eller trä med andra för recipienten giftiga ämnen, samt att sökanden genom sin egenkontroll skall säkerställa att så inte sker. Miljöförvaltningen ser dock brister i detta system genom de svårigheter att särskilja gammalt impregnerat virke från obehandlat gammalt virke och trä målat med färger innehållande tungmetallföreningar från trä målat med färg utan miljöskaliga tillsatser som rimligtvis måste föreligga. Några metoder för detta har heller inte redovisats i ansökan.

Miljöförvaltningen anser att för att undvika risken för urlakning av miljöskadliga ämnen, skall all hantering och lagring av returträ och returträflis ske skyddat från nederbörd.

För att minska risken för miljöpåverkan på recipienten bör även av sökanden föreslagna villkor nr 7 och 8, avseende lagring av kemiska produkter, avfall och farligt avfall, kompletteras med att lagringen skall ske skyddat från nederbörd.

Avseende de omfattande transporterna av bränsle och avfall anser miljöförvaltningen att dessa i första hand skall ske med järnväg. Om detta i nuläget inte är praktiskt genomförbart, bör tillståndet förenas med villkor om utredning av hur detta kan möjliggöras.

Miljöförvaltningen anser vidare att det är angeläget att anläggningen och dess byggnader anpassas till landskapets förutsättningar och utformas på ett estetiskt tilltalande sätt så att ingreppet i landskapet blir så skonsamt som möjligt samt att dagvattenutsläppen från anläggningen inte belastar recipienten med mer vatten per tidsenhet än vad den naturliga avrinningen ger. Dammarna bör även utformas så att de fungerar som enklare oljeavskiljare för eventuellt oljespill från de hårdgjorda ytorna.

Eslövs kommun har anfört följande:

Vid en sammanvägning av för- och nackdelar med föreslagen etablering av kraftvärmeverk i Örtofta och med de bedömningar som gjorts i Kommunledningskontorets yttrande samt utifrån kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges tidigare positiva ställningstagande till det planerade kraftvärmeverket i Örtofta tillstyrks, under förutsättning att andra stycket nedan beaktas, Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB: s ansökan om tillstånd till anläggande och drift av kraftvärmeverk i Örtofta.

Det är väsentligt att Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB: s åtaganden i ansökan att vidta försiktighetsmått avseende störningar och landskapsbildspåverkan, att utnyttja möjligheterna till transporter med järnväg, att Miljö och samhällsbyggnadsnämnden i Eslövs yttrande beaktas samt att i övrigt bedriva verksamheten med aktsamhet kommer att tas in i tillstånds beslutet.

Eslövs kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har yttrat följande:

- Nämnden anser att följande punkter skall beaktas innan tillståndsbeslut fattas:

- Utredning av påverkan av grundvatten från dammarna saknas.

- Påverkan av utsläpp till Kävlingeån är inte säkerställd.

- Störning från transporter är inte tillfyllest redovisad.

- Bullerstörning från verksamheten är inte tillfyllest redovisad.

- Motiven till val av Örtofta som bästa plats bör utvecklas speciellt med avseende på påverkan på människors hälsa och värdefull jordbruksmark.

- Ytterligare utredning av transportvägar på regional nivå och dimensionering av dessa vägar bör utföras.

- Den kulvert som skall leverera ånga till Danisco nämns inte i ansökan. Det bör framgå var den skall placeras och hur den skall utformas.

Kävlinge kommun, Miljönämnden har anfört följande:

De delar som berör Kävlinge kommun är transporter till och från kraftvärmeverket, samt utsläpp av dagvatten till Kävlingeån. Miljönämnden yttrar sig därför huvudsakligen i dessa frågor.

Miljönämnden är positiv till ett biobränsleeldat kraftvärmeverk i Örtofta. Det är nämndens uppfattning att landets framtida energiproduktion bör baseras på en större andel förnyelsebara råvaror än idag. Att bygga anläggningar som både producerar fjärrvärme och elektricitet medför ett effektivt utnyttjande av bränslet.

Transporterna av bränsle till anläggningen kommer till största delen att ske på lastbil. En del av dessa transporter kommer att gå genom Kävlinge kommun och delvis även genom Kävlinge tätort. Enligt de beräkningar som redovisas i ansökan kommer de tunga transporterna genom Kävlinge att öka med ca 10 % eller ca 40 lastbilsekipage per dygn. Enligt bullerberäkningar i ansökan kommer det ekvivalenta trafikbullret att öka med maximalt 1,7 dB (A) under hösten när transportarbetet är som intensivast. En hörbar förändring av ljudet kräver en ökning på 3 dB (A). De ökande transporterna kommer alltså inte att medföra någon hörbar ökning av trafikbullret.

Lagring och hantering av bränslet kommer att ske på hårdgjorda ytor med en areal på 15 ha. Dagvattnet från dessa ytor kommer att ledas till Kävlingeån via en sedimenteringsdamm. I ansökan har man beräknat dagvattnets innehåll av COD, näringsämnen och några metaller. Beräkningen är gjord på schablonvärden för industriellt dagvatten. Miljönämnden tvivlar på att dessa schabloner avspeglar verkligheten för ett dagvatten från ytor med lagring av biologiskt material som dessutom är finfördelat. Nämnden befarar att dagvattnets innehåll av syre förbrukande substanser och näringsämnen blir betydligt större är de som redovisas i ansökan.

Miljönämnden yrkar att utsläpp av syreförbrukande ämnen, näringsämnen, metaller och ev. andra ämnen t ex terpener och fenoler, regleras i villkor. Lämpligen får bolaget en prövotid på minst två år för att närmare undersöka dagvattnets innehåll av föroreningar. Därefter bör bolaget föreslå lämplig behandling av dagvattnet. Under prövotiden bör dagvattnet behandlas så som föreslås i ansökan.

Yttrandet är avgivet enligt av kommunfullmäktige antaget reglemente samt med stöd av miljönämndens delegationsordning.

Kävlingeåns vattenvårdsförbund har anfört följande:

Den för åns vidkommande intressanta aspekten är utsläppen av dagvatten, och förbundet yttrar sig endast i denna del.

På senare tid har frekvensen av lokalt mycket begränsade, men dock mycket intensiva oväder starkt tilltagit, varför de kalkyler rörande proportionerna mellan dagvattenflöde och åvattenflöde som presenteras icke alltid kan förväntas vara korrekta, i varje fall om icke reningsdammarna gott och väl rymmer ett s.k. tioårsregn.

En blott tvåårig prövotid ger ett helt otillräckligt underlag för beslut om permanenta villkor.

Normalt anses sju år vara minimum för betydligt mindre företag, och det dubbla är inte orimligt för att ge ett godtagbart underlag.

Under prövotiden måste naturligtvis det utsläppta vattnets kvalitet fortlöpande kontrolleras, annars finns ju endast bristfälligt underlag för beslutet om permanenta villkor.

Mest intressanta parametrar torde vara vattenflöde, pH och syreförbrukning

G. & D.I. har anfört följande:

Vi har nyligen flyttat från Malmö innerstad till området Toftaholm i Eslövs kommun. Den främsta anledningen till denna flytt var att komma ifrån det intensiva trafikbullret och smutsiga närmiljö som finns i en storstad. En annan anledning var också de accelererande huspriserna i hela regionen. Till vår stora lycka fann vi till slut en fastighet som motsvarade våra krav både när det gällde lokalmiljö för vårt ofödda barn samt närheten till våra arbetsplatser i Malmö.

Innan vi köpte fastigheten var vi tveksamma mot sockerbrukets inverkan på området. Framförallt den oerhört tunga lastbilstrafiken som förser bruket med råvaror fyra till fem månader om året. Denna trafik gör väg 104 som är både smal och kantad av stora träd fullkomligt livsfarlig. Trots detta valde vi att köpa fastigheten dels utifrån vår ekonomiska situation och dels att lokalmiljön (bortsett från sockerbruket) är helt fantastisk med sina naturupplevelser och biotoper. En annan avgörande faktor var också att sockerbrukets verksamhet pågick under begränsad tid under året.

Till vår förskräckelse har nu Lunds energi planerat att bygga ett kraftvärmeverk av enorma dimensioner mitt i vår närmiljö. Enligt Lunds energi egna beräkningar kommer det att utöka den tunga lastbilstrafiken med upp till 100 lastbilar mellan 06.00-22.00/dag året runt. Detta kommer de facto att innebära en ökad lastbilstrafik med 200 lastbils turer/dag eftersom all trafik till verket även måste därifrån. Detta kommer få en förödande inverkan på oss boende med ökad olycksfallsrisk, buller, avgaser, fastighetspriser, förstörd närmiljö mm.

Naturligtvis är vi väl medvetna om de globala klimatförändringar som står inför dörren. Därför är satsningen på förnyelsebara energikällor någonting vi välkomnar, inte minst med tanke på kommande generationer. Dock har vi svårt att förstå att man planerar att placera en så stor anläggning i ett sådant naturskönt område som Örtofta med omnejd är, med allt som det medför. Finns det verkligen inga lämpligare ställen att placera detta verk på i Skåne?

Avslutningsvis vill vi bara be er att även ta hänsyn till oss som bor i området och kommer få våra hem mer eller mindre förstörda av det planerade verket.

P.E. har sammanfattningsvis anfört följande:

Den föreslagna placeringen av Lunds Energis KVV på tomten Örtofta 21:1 är olämplig av flera skäl:

- Miljöbelastningen ökar i ett redan mycket hårt belastat område i skyddsvärda natur och kulturmiljöer

- KVV på tomten Örtofta 21:1 hamnar mycket nära tätbebyggt område

- KVV innebär ökad tung trafik i området

- Risk för lukt- och bullerproblem

- Kraftigt påverkad landskapsbild i Kävlingeåns dalgång

- Befintlig översiktsplan visar att detta är ett skyddsvärt område i Kävlingeåns dalgång som inte bör bebyggas med fler industrier

- Alternativa placeringar har utretts bristfälligt eller inte alls

Ett kraftvärmeverk är en mycket stor industrianläggning som bör placeras å för ändamålet avsedda industriområden. Att placera denna anläggning på oplanerad jordbruksmark vid Örtofta med motiveringen att där redan finns en tung industri visar på ett märkligt synsätt gentemot befolkningen i Väggarp, Örtofta, Toftaholm och Håstad och en bristande känsla för bevarandet skyddsvärda natur- och kulturmiljöer i området. Befolkningen i detta område är redan idag drabbade av en stor tung industri, Daniscos Sockerbruk. Sockerbrukets miljöbelastning ger idag bl.a. upphov till luktprob1em, bullerproblem och tät, tung trafik.

Det föreslagna området för KVV på ca 17 ha kommer att ligga endast ca 700 m från tätbebyggt område i Örtofta (ca 400 m från närmaste bostad i Väggarp). Detta är alldeles för korta avstånd för en anläggning av denna storlek. I det tätbefolkade västra Skåne måste man hushålla och vara rädd om den jordbruksmark och boendemiljö som finns.

Ett kraftvärmeverk av denna storlek har säkert sina fördelar, men då bör det placeras på för ändamålet avsedd industrimark och inte på oplanerad jordbruksmark nära tätbebyggt område i en skyddsvärd natur- och kulturmiljö.

Det bor 36 personer på fastigheten till Toftaholms slott och sammanlagt finns det 250 personer som bor närmare än 700 m från den planerade anläggningen. Örtoftas invånare är redan påverkade av miljön som påverkar hälsa såsom bullerstörningar och dieselavgaser.

P.E. har vidare givit in namnlistor till stöd för att många personer delar hans synpunkter.

P.C.M. har anfört synpunkter rörande olämpligheten av lokaliseringen av det sökta värmeverkets lokalisering med hänsyn till den redan besvärande boendemiljön på grund av sockerbruket, buller från och risker med transporter samt det hot värmeverket utgör mot de kringboendes hälsa och säkerhet.

T.W. m.fl. politiker med skiljaktiga meningar, har anfört sammanfattningsvis att ett ökat spillväremeutnyttjande bör ske, att förutsättningarna för rökgaskondensering bör utredas och att villkor bör fastställas avseende vattenkvalitén vid brand i bränslelager och andra större haverier.

E.G. har bl.a. har anfört följande.

De målsättningar som finns på riksnivå såväl som kommunal nivå beaktas inte om man uppför ett KVV som i stort sett inte behövs. Ingen av de anslutna kommunerna har energiplaner som styrker behoven av mer energi.

Fastighetsdeklarationer enligt EU-direktiv skall belägga nuvarande energibehov respektive hur det är ekonomiskt att rationalisera användningen till lägre nivåer. De skall nu börja genomföras. Det gäller samhällets resurser som vi måste hushålla med för den hållbara utvecklingen. Det räcker inte att ersätta fossila bränslen med förnybara för att minska C02-utsläppen. Det finns också ett 20 % mål att minska energianvändningen till år 2020 och detta KVV har alla förutsättningar att öka användningen

De mest försummade byggnaderna har fjärrvärme och i Lunds s.k. energiplan har man undantagit fjärrvärmeområden från effektivisering. Vid prövningen av konsekvenserna av ett KVV måste man beakta den resursbrist som långsiktigt finns inom energiområdet liksom att våra åkrar pga. livsmedelsbrist i världen åter användes efter att ha legat i träda,

BOLAGETS BEMÖTANDE

Sammanställning av Bolagets inställning till Länsstyrelsens villkorsförslag m.m.

Förslag till slutliga villkor

Bolaget redogör här sammanfattningsvis för sin inställning till de 13 förslag till slutliga villkor som Länsstyrelsen lämnat i sitt yttrande. Så vitt avser fullständiga motiveringar till Bolagets respektive inställning hänvisas till de avsnitt ovan vari motiveringar finns anförda.

Bolaget bestrider Länsstyrelsens villkorsförslag 1 och vidhåller i sammanhanget det egna villkorsförslaget 4.

Bolaget bestrider Länsstyrelsens villkorsförslag 2 med hänvisning till att förhållandet regleras inom ramen för det allmänna villkoret.

Bolaget bestrider Länsstyrelsens villkorsförslag 3 med hänvisning till att bränslelagringen styrs genom lagringsytans storlek och försäkringsbolagens samt Räddningstjänstens rekommendationer. Ett särskilt villkor likt det föreslagna tillför sålunda inte något av värde, enligt Bolagets mening.

Bolaget godtar Länsstyrelsens villkorsförslag 4 att ersätta det av Bolaget föreslagna villkor 8.

Bolaget godtar Länsstyrelsens villkorsförslag 5 att ersätta det av Bolaget föreslagna villkor 7. Godtagandet av Länsstyrelsens villkorsförslag 5 görs dock under förutsättning att regleringen i villkors förslagets andra mening utgår i sin helhet.

Bolaget bestrider Länsstyrelsens villkorsförslag 6 med hänvisning till att villkorsförslaget begränsar Bolaget att med beaktande av erforderliga skyddshänsyn välja den för ändamålet mest lämpliga tekniska lösningen. För det fall Miljödomstolen skulle finna att villkorsförslaget skall kvarstå, bör skrivningen, enligt Bolagets mening justeras enligt följande: "Tankar och cisterner med en volym överstigande 1 m3 innehållande hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter skall vara försedda med överfyllnadsskydd och läckagelarm.” För det fall villkoret inte justeras skulle villkoret enligt sin ordalydelse innefatta samtliga tankar och cisterner på anläggningen, oberoende av innehåll och volym, vilket inte kan anses som skäligt.

Bolaget bestrider Länsstyrelsens villkorsförslag 7 med hänvisning till Bolagets engagemang i Värmeforsks Askprogram.

Bolaget bestrider Länsstyrelsens villkorsförslag 8 med den huvudsakliga motiveringen att Bolaget finner det vara tillräckligt att erforderlig vattentillförsel säkerställs genom samråd med Räddningstjänsten.

Bolaget godtar Länsstyrelsens villkorsförslag 9 under förutsättning att villkorsförslaget justeras så att det framgår att det är externa arbetslokaler för icke bullrande verksamhet som omfattas av villkorsregleringen.

Bolaget godtar Länsstyrelsens villkorsförslag 10 att ersätta det av Bolaget föreslagna villkor 6.

Bolaget bestrider Länsstyrelsens villkorsförslag 11 med hänvisning till att villkoret inte är exigibelt.

Bolaget bestrider Länsstyrelsens villkorsförslag 12 samt vidhåller i sammanhanget det egna villkorsförslaget 11.

Bolaget godtar Länsstyrelsens villkorsförslag 13 under förutsättning att villkoret justeras så att det i villkoret reglerade skicket motsvarar "sådant skick att skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön minimeras .

Förslag till prövotider

Bolaget redogör nedan för sin inställning till de ytterligare prövotider som Länsstyrelsen framhåller i sitt yttrande. Så vitt avser fullständiga motiveringar till Bolagets respektive inställning hänvisas till de avsnitt ovan vari motiveringar finns anförda.

Länsstyrelsen anför i yttrandet att av Bolaget yrkade prövotider för utredningar enligt yrkande f), g) och h) även bör omfatta alternativa lösningar i syfte att minimera miljöpåverkan från verksamheten inom de områden som berörs av utredningarna. Bolaget bestrider att de yrkade prövotiderna skall omfatta alternativa lösningar att minimera miljöpåverkan.

Bolaget godtar Länsstyrelsens förslag till tillägg till den av Bolaget yrkade utrednings föreskriften h) under förutsättning att förhållandet regleras genom en justering av yrkandet enligt följande:

* Med sommartid avses perioden 15 maj - 15 september.

Bolaget bestrider utredning under prövotid rörande hur inblandningen av torv kan optimeras med beaktande av dess miljöpåverkan och korrosionshämmande effekt.

Förslag till provisoriska föreskrifter

Bolaget redogör här sammanfattningsvis för sin inställning till de fyra förslag till provisoriska föreskrifter som Länsstyrelsen lämnat i sitt yttrande. Så vitt avser fullständiga motiveringar till Bolagets respektive inställning hänvisas till de avsnitt ovan vari motiveringar finns anförda.

Bolaget bestrider den av Länsstyrelsen föreslagna provisoriska föreskriften 1 och vidhåller det av Bolaget föreslagna provisoriska villkoret 1.

Bolaget godtar den av Länsstyrelsen föreslagna provisoriska föreskriften 2 under förutsättning att villkoret skall gälla som riktvärde för månadsmedelvärdet. Med hänvisning härtill föreslås att Bolagets förslag till provisoriskt villkor 2 formuleras enligt följande:

2. Utsläpp av kolmonoxid till luft från Biobränsleenheten får inte överstiga 500 mg/m3 norm tg. Begränsningsvärdet skall gälla som riktvärde för månadsmedelvärdet.

Bolaget bestrider den av Länsstyrelsens föreslagna provisoriska föreskriften 3.

Bolaget godtar den av Länsstyrelsen föreslagna provisoriska föreskriften 4 under förutsättning att föreskriften infogas i av Bolaget föreslaget provisoriskt villkor 4 enligt följande:

4. Vatten från dammar på Anläggningen som avleds till Kävlingeån får som riktvärde innehålla högst 10 mg/l suspenderade ämnen, 5 mg/l opolära alifatiska kolväten (mätt som oljeindex), 0,1 mg/l fenol och som riktvärden innehålla högsta metallnivåer enligt de utsläppsnivåer som följer av punkt 2-10 i bilaga 4 till NFS 2002:28. Vidare får pH-värdet vid avledning och som riktvärde inte understiga 6,5 respektive överstiga 9.

Förslag till frågor att delegeras till tillsynsmyndigheten

Bolaget bestrider att frågor rörande kemisk rengöring av pannorna, hantering och lagring av bränslen samt undersökning och efterbehandling enligt Länsstyrelsens villkorsförslag 13 delegeras till tillsynsmyndigheten. Respektive bestridande görs med hänvisning att villkor rörande nämnda åtgärder inte kan anses vara av mindre betydelse. Bolaget vill i sammanhanget betona att åtgärder i samband med ovan nämnda frågor kommer att hanteras i samråd med tillsynsmyndigheten.

Övrigt

Utredningsföreskrift dagvatten

Med hänvisning till den komplexitet som omgärdar hanteringen av dagvatten på den planerade anläggningen yrkar Bolaget på följande utredningsföreskrift:

i) att inom ett år från det att lagakraftvunnen dom föreligger i samråd med tillsynsmyndigheten fastställa utformningen av det dammsystem vari vatten som härrör från ytor för bränslelagring och vatten från övriga hårdgjorda ytor skall omhändertas varvid möjligheterna till rensning, dimensionering så att bräddning undviks samt installation av oljeavskiljare och avstängningsanordningar särskilt skall beaktas.

Justering av Bolagets yrkande g)

Bolaget yrkar med hänvisning till vad som ovan nämnts avseende utsläpp av kväveoxider från biobränsleenheten att Bolagets yrkande g) kompletteras med parametern kväveoxider innebärande att yrkande g) skall ha följande lydelse:

g) att under en tvåårig prövotid efter det att Anläggningen har tagits i drift utreda innehållet av koloxid och kväveoxid i rökgaser från Biobränsleenheten.

Förslag till villkor avseende fel i mätutrustning

Bolaget föreslår med hänvisning till vad som ovan nämnts avseende driftstörningar i samförbränningsenheten följande villkor att gälla vid bl.a. fel i mätutrustning:

Vid tekniska oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i mätningsutrustning, som inte inverkar på reningsutrustningens tillgänglighet, får Returträ fortsatt förbrännas under en maximal tid av åtta timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana drift förhållanden får inte överstiga 120 timmar per år.

Sammanfattning av huvuddelen av bolagets bemötande av P.E:s synpunkter

Inledningvis berörs frågor rörande bolagets principiella inställning till teknikval och vissa andra klargöranden. Bolaget redovisar exempel på tekniska lösningar.

Brister i objektivitet

Enligt Bolagets uppfattning har den i målet aktuella lokaliseringsutredningen upprättats med beaktande av och i enlighet med för ändamålet tillämplig lagstiftning samt kompletterats i enlighet med behöriga myndigheters yttranden. Bolaget finner därvidlag att några brister utifrån gällande rätt inte föreligger.

Lokalisering

Vad gäller bilden med den planerade anläggningen till vänster och det sockerbruket till höger vill Bolaget framhålla att motivet delvis är valt för att påvisa kraftvärmeverkets storlek i förhållande till den på platsen befintliga industrin.

Sammanfattningsvis anser Bolaget att fotomontagen med hänvisning till det ovan nämnda återspeglar den planerade anläggningens inverkan på landskapet för de olika alternativen.

Alternativ utformning

Sammanfattningsvis finner Bolaget att uppdelning i två mindre anläggningar i jämförelse med en större anläggning skulle medföra orimliga ekonomiska kostnader. En uppdelning i två anläggningar skulle dessutom ta mer yta, inklusive jordbruksmark, i anspråk. Därutöver bedöms två mindre anläggningar få en större miljöpåverkan än anläggande och drift aven större anläggning.

Framtidsanalys- ÖP Eslövs kommun

Såvitt avser analyser om framtiden är det Bolagets uppfattning att vad som kommer att hända i närområdet kring den planerade anläggningen i framtiden är frågor som Bolaget inte råder över.

Såvitt avser Örtofta som ett kulturellt och biologiskt sammanhängande område vill Bolaget hänvisa till slutorden i den kulturhistoriska konsekvensutredning (rapport 2006:021) som har tagits fram av Malmö Kulturmiljö, Enheten för kulturmiljövård inom ramen för det pågående detaljplanearbetet.

Mark- och landskapsbild

Vad gäller den Europeiska Landskapskonventionen ligger den ovan nämnda kulturhistoriska konsekvensutredningen, enligt Bolagets uppfattning, i linje med vad som anges i konventionen. Enligt Riksantikvarieämbetet har konventionen ett tydligt framåtblickande perspektiv då den i högre grad fokuserar på planering och utveckling av landskapet än på bevarande och skydd. För ordningens skull kan det avslutningsvis noteras att det i konventionen konstateras att landskapet är under ständig förändring, vilket ses som en naturlig del av landskapets utveckling. Med hänvisning härtill finner Bolaget att ett anläggande av ett kraftvärmeverk i Örtofta inte kan anses stå i strid med den Europeiska Landskapskonventionen, vilken Sverige för övrigt inte har ratificerat.

Avsteg från Länsstyrelsens kulturmiljöprogram

En arkitektoniskt rätt utformad anläggning för omvandling av dessa energislag till el och värme bör, enligt Bolagets mening, i det längre perspektivet kunna smälta in väl i ett historiskt landskap, där även 2000-talet har sin plats.

Negativ inverkan på rekreationsområden

För att verka mindre påträngande och ge ett lättare intryck, kan byggnaderna få en ljus och varierad färgskala. De höga byggnadskropparnas övre delar kan komma att glasas med råglas vars främsta funktion är att återspegla himmelsljuset och på så sätt visuellt göra storleken mindre tydlig. För att förhöja denna diffunderande effekt kan delar av verket komma att svepas in med ett rostfritt nät vars funktion i första hand är att dölja byggnadernas kantigheter och på ett mjukare sätt anpassa volymerna till landskapet. Möjlighet finns också att låta detta nät utgöra stöd för viss växtlighet i form av gröna klängväxter.

Vart tog mörkret vägen?

Bolaget vill härvidlag bemöta Elfmans synpunkt enligt följande. Bränslegården kommer att vara belyst vardagsdygn under de perioder mellan kl. 06.00 och 22.00 då sådan belysning bedöms vara nödvändig. Arbete på bränslegården under helger kommer att vara begränsat till 6 timmar per dag. Lampor vid bränsleinmatning och lampor från vägen in till byggnaden på området kommer att vara tända natten igenom. De strålkastare som därvid används är avbländade och riktas inåt gården för minimera ljusflödet i närområdet. Nattetid behöver bara skorstenens dimljus vara synligt över nejden. Interiört krävs av säkerhetsskäl en viss belysningsnivå.

Vägar - naturliga gränser i vår miljö?

Elfman opponerar sig i yttrandet mot Bolagets uttryck att ange en väg som en naturlig gräns. Bolaget vill förtydliga att med naturlig gräns avses i sammanhanget en befintlig given gränsdragning. Bolaget accepterar sålunda ståndpunkten att en väg inte är naturlig om man med det menar att vägen är anlagd av människor. Så vitt avser den aktuella vägen 1267 påminner Bolaget om att denna tillkommit före det att Bråån blev klassificerat som ett riksintresse för naturvård.

Ångleveranser

Bolaget vill med anledning av E:s yttrande såvitt avser ångleveranser anföra att en eventuell ångledning är planerad att förläggas i kulvert mellan den planerade anläggningen och den närliggande industrins fastighetsgränser, inklusive under järnväg och vägar. Inom Bolagets fastighet kommer ångledningen att förläggas cirka 4-6 meter ovan mark innanför fastighetens skyddsvall, vilket innebär att ledningen kommer att döljas av skyddsvallen.

Örtofta Sockerbruks framtid

Vad gäller E:s synpunkter rörande Örtofta Sockerbruks framtid är Bolaget av den uppfattningen att Bolaget inte har tillräcklig insyn i Danisco Sugar AB:s verksamhet för att bedöma sockerbrukets återstående livslängd. Återbetalningstiden för investering i utrustning för ångleverans bedömer Bolaget vara mindre än fem år. Trots bristande insyn enligt ovan bedömer Bolaget att verksamhet kommer att bedrivas vid Örtofta Sockerbruk under minst denna tid.

Tågtrafiken inte prioriterad i ansökan

Bolagets avsikt är att en så stor del av bränsleleveranserna som möjligt skall ske via järnväg. Bolagets verkar för att det planerade industrispåret skall kunna tas i drift i slutet av år 2010.

Vattenrening

Såvitt avser vattenrening hänvisas bemötande till Länsstyrelsens respektive vissa kommuners yttranden.

Påverkan på Kävlingeån

Sammanfattningsvis och med hänvisning till det ovan nämnda är det Bolagets avsikt att så långt möjligt förebygga att dagvatten från anläggningen påverkar grundvattnet genom att med beaktande av statistiska värden för s.k. tioårsregn åstadkomma en tillräcklig dimensionering av dammsystemet som förhindrar att dammarna bräddar över.

Örtofta - en del av Öresundsregionen?

Avslutningsvis vill Bolaget påtala att de exploateringsplaner för bostäder i Örtofta-området och som återfinns i kommunens översiktplan från 2001 berör Väggarp. Enligt Bolagets uppfattning kan den planerade anläggningen vara av betydelse för dessa exploateringsplaner så till vida att anläggningen skapar arbetstillfällen som i sin tur kan stärka byns tillväxt till följd av eventuella önskemål om boende i närheten av arbetsplatsen.

Ju större desto bättre

Med hänvisning till de vallar och planteringar som Bolaget ämnar uppföra anser Bolaget att ett avstånd om 350 meter till närmsta bebyggelse utgör ett fullgott avstånd i sammanhanget. Mot bakgrund av att den planerade anläggningen kommer att förläggas cirka 700 meter från villabebyggelsen i Örtofta och Toftaholm samt cirka 400 meter från närmaste bostadshus i Väggarp och Toftaholm finner Bolaget att anläggningen kommer att ligga på ett acceptabelt avstånd från närmaste bebyggelse.

En god bebyggd miljö

Sammanfattningsvis och med hänvisning till vad som ovan utvecklats i texten anser Bolaget att en byggnation av anläggningen i Örtofta inte "bryter" mot det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" och inte heller mot de delmål som Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram.

Ett redan hårt miljöbelastat område

Risken för att den planerade anläggningen skall medverka till överskridanden av miljökvalitetsnormer i Örtoftaområdet får anses vara obefintlig.

Buller

E. anför i yttrandet flertalet synpunkter rörande buller. Bolaget vill med anledning härav bemöta det anförda enligt följande.

Bolaget har låtit utföra bullerberäkningar med alla kända ljudkällor. För flertalet av de utvalda beräkningspunkterna gäller att tågbullret är den klart dominerande bullerkällan. Därefter dominerar buller från sockerbruket. För valda beräkningspunkter gäller att utbyggnaden av kraftvärmeverket inte påverkar den totala bullernivån eller påverkar den totala bullernivån med högst 1 dB(A). Att ljudnivån inte ökar utesluter inte att anläggningen kommer att kunna höras av de boende.

Bullerberäkningar gjorda av ÅF-Ingemansson AB påvisar att den totala ljudnivån i området, d.v.s. en sammanräkning av alla ljudkällor i omgivningen, även transporter på väg och järnväg och det befintliga sockerbruket, kommer den ekvivalenta ljudnivån att öka med l dB(A) i någon punkt. Bolaget vill här påpeka man vid en jämförelse mellan gällande riktvärden och förekommande bullernivåer jämför varje typ av buller för sig, d.v.s. man summerar inte de nivåer som orsakas av industribuller med förekommande trafikbullernivåer. Bolaget vill också påpeka att Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 och däri ingående riktvärden endast gäller för externt industribuller från verksamheter.

Luktproblem i framtiden?

E. anför i yttrandet ett resonemang kring framtida luktproblem från den planerade anläggningen. Bolaget vill härvidlag anföra att, som tidigare framgått av bl.a. tidigare ingivet samrådsprotokoll av den 2 maj 2006, Bolaget genom sina efterforskningar har funnit att det föreligger liten risk för problem med lukt från anläggningen som kan verka störande i omgivningen. Bolaget avstår sålunda från att utveckla sin talan i denna del och hänvisar till vad som redan har anförts av Bolaget i frågan.

Vilka bränslen gäller för ett KVV vid Örtofta

E. efterfrågar i yttrandet vilka bränslen som gäller för den planerade anläggningen.

Sammanfattningsvis omfattar Bolagets ansökan rätten att på den planerade anläggningen få förbränna biobränslen, returträ och torv och eldningsolja i enlighet med Bolagets definitioner och redovisning av nämnda bränsleslag.

Utsläpp

E. anför i yttrandet bl.a. att utsläppskontroll naturligtvis skall redovisas för miljödomstolen. Mot denna bakgrund har Bolaget föreslagit att villkor skall gälla för verksamheten om kontrollprogram.

Avsteg från Miljöbalkens paragrafer

E. anför i yttrandet att Bolagets ansökningshandlingar på vissa punkter skulle i stå i strid med miljöbalkens bestämmelser. Bolaget bestrider påståendet och lämnar frågan till Miljödomstolens bedömning.

Bolagets bemötande av Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden i Eslöv

Vad gäller en ökad koncentration av trafik i närområdet kan konstateras att enligt Vägars och Gators Utformning (VGU Vägverkets dimensioneringsgrunder, publikation: 2004:80), är maximalt flöde i båda riktningar för en tvåfältsväg som inte är mittseparerad 2600 fordon per timme. På de aktuella vägarna kring den planerade anläggningen i Örtofta uppgår flödet under den maximala timmen till:

• 400 fordon på väg 104,

• 210 fordon på väg 1267 norr om anläggningen och

• 280 fordon på väg 936 söder om anläggningen.

En annan vägledande rekommendation enligt VGU är att en tvåfältsväg som inte är mittseparerad inte skall ha en årsdygnstrafik överstigande 8000 fordon per dygn. Bolaget finner här att trafikflödet runt den planerade anläggningen ligger betydligt under nämnda värde.

Bolaget finner också att trafikflödet på samtliga vägar ligger betryggande under det maximala flöde som vägarna är dimensionerade for ur kapacitetssynpunkt. Sett som ett årsmedelvärde kommer ökningen av fordon som anläggningen generar att uppgå till 1 procent på vägarna söder och norr om anläggningen samt 2 procent på väg 104. Under betkampanjen kommer andelen tung trafik till anläggningen att medföra en ökning motsvarande 5 och 8 procent, varav den högre ökningen kommer att ske på väg 104 västerut mot Kävlinge.

Enligt Bolagets uppfattning kommer inte ökningen av tunga fordon att påverka trafiksäkerheten nämnvärt, då sikten på de aktuella vägarna är god och standarden tillräcklig. Därutöver kommer den ovan beskrivna järnvägsanslutningen medföra att påverkan från transporter till anläggningen reduceras.

Bolagets bemötande i huvudsak av Miljö - och samhällsbyggnadsnämndens i Eslöv yttrande:

Påverkan av utsläpp till Kävlingeån

Sammanfattande bedömning av effekter på recipienten

Vattnet från den planerade anläggningen som släpps ut i Kävlingeån efter rening i ovan nämnda dammsystem beräknas ha en försumbar effekt på recipienten när det gäller såväl närsalter som metaller och organiska föreningar. Kävlingeån ligger kvar i samma klass enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder efter exploatering som innan. Även modellsimuleringar av effekten på det akvatiska ekosystemet i Kävlingeån visar att utsläpp av vatten från området efter rening inte kommer att påverka Kävlingeån.

Vad gäller recipientbelastning skall härmed klargöras att Bolaget med hänvisning till Länsstyrelsens respektive kommuners yttranden rörande vattenrening samt en egen justering så vitt avser prövotiden godta en omformulering villkor enligt h).

Transporter

Miljö- och samhällsbyggnaden har i sitt yttrande anfört att störning från transporter inte är tillfyllest redovisad. Denna punkt skall enligt nämnden beaktas innan tillståndsbeslut fattas. Bolaget hänvisar här till vad som anförs på sidan 5-6 ovan och i avsnittet "Buller" nedan samt menar att frågor rörande störningar från transporter har redovisats på ett tillfredställande sätt i såväl förevarande som tidigare ingivna handlingar.

Buller

Miljö- och samhällsbyggnaden har i sitt yttrande anfört att bullerstörning från verksamheten inte är tillfyllest redovisad. Denna punkt skall enligt nämnden beaktas innan tillståndsbeslut fattas. Bolaget menar att frågor rörande buller har redovisats på ett tillfredställande sätt i såväl tidigare ingivna handlingar som i den förevarande skriften, vari Bolaget anför följande.

Bolaget har låtit utföra bullerberäkningar med alla kända ljudkällor. För flertalet av de utvalda beräkningspunkterna gäller att tågbullret är den klart dominerande bullerkällan i området. Därefter dominerar buller från sockerbruket. För valda beräkningspunkter gäller att utbyggnaden av kraftvärmeverket inte påverkar den totala bullernivån eller påverkar den totala bullernivån med högst 1 dB (A). Bolaget vill i sammanhanget påpeka att ansvaret för trafikbuller åvilar väghållaren eller banhållaren, d.v.s. kommunen, Vägverket eller Banverket.

Det bör påpekas att man vid en jämförelse mellan gällande riktvärden och förekommande bullernivåer jämför varje typ av buller för sig, d.v.s. man summerar inte de nivåer som orsakas av industribuller med förekommande trafikbullernivåer.

Att ljudnivån inte ökar utesluter inte att anläggningen kommer att kunna höras av de boende. Det skall i sammanhanget beaktas att Bolaget förutsätter att samtliga riktvärden avseende externt industribuller innehålls. Däremot visar gjorda beräkningar tydligt att så inte är fallet vad gäller rådande väg och tågbuller.

Bolagets huvudsakliga bemötande av Miljönämndens i Lund yttrande:

Torv som komplementbränsle.

Bolaget hänvisar till ingiven komplettering

Återförande av näringsämnen

Bolaget deltar aktivt i Värmeforsks utvecklingsprogram

Anläggningens utformning

Bolaget vill med anledning härav anföra att det är av stor vikt för Bolaget att minimera anläggningens påverkan på landskapet, vilket kräver en väl genomförd arkitektonisk ide. Här handlar det inte enbart om byggnadernas utformning, utan lika viktigt är anpassningen till landskapet.

Dammarnas utformning

Miljöförvaltningen anför i yttrandet att dammarna bör utformas så att de fungerar som enkla oljeavskiljare för eventuellt oljespill från de hårdgjorda ytorna.

Med hänvisning till den komplexitet som omgärdar hanteringen av dagvatten på den planerade anläggningen har Bolaget i sitt bemötande av Länsstyrelsen i Skåne läns yttrande (aktbilaga 21) yrkat på särskild utredningsföreskrift.

Vad gäller recipientbelastning och transporter hänvisas till tidigare bemötanden.

Lagring av kemiska produkter, avfall och farligt avfall

För ordningens skull skall inledningsvis noteras att Bolaget i sitt bemötande av Länsstyrelsens i Skåne län yttrande (aktbilaga 21) godtar Länsstyrelsens villkorsförslag 4 och 5 rörande hantering av avfall, farligt avfall och kemiska produkter, förutsatt att det andra ledet i det av Länsstyrelsen föreslagna villkor 5 utgår i sin helhet.

Returträ

Bolaget bestrider att lagring av returträ skall ske skyddat från nederbörd. Bestridandet sker med hänvisning till Bolagets yrkande h) och i) samt till av Bolaget föreslaget provisoriskt villkor 4 (se ovan).

Bolaget anser sålunda att frågan om huruvida hantering och lagring av returträ skall ske skyddat från nederbörd skall hanteras med beaktade av de utredningsresultat som framkommer inom ramen för nämnda utredningsföreskrifter. Ett sådant förfarande är, enligt Bolagets uppfattning, skäligt i förhållande till de kostnader som är förenade med att inrätta nederbördsskydd och den ringa miljörisk som får anses föreligga vad gäller utläckage av tungmetaller och föroreningar vid lagring av returträ samt de övriga åtgärder som Bolaget har för avsikt att vidta i sammanhanget.

Bolagets huvudsakliga bemötande av Miljönämndens i Kävlinge yttrande:

Bolaget har med bl.a. anledning av det synpunkter på dagvattnets innehålla gett SWECO VIAK i uppdrag att bl.a. presentera en sammantagen bedömning av föroreningar i bl.a. dagvatten, vilket redovisas i denna inlaga.

Vad gäller utredningsföreskrift för vatten som avleds till Kävlingeån skall härmed klargöras att Bolaget med hänvisning till motparters yttranden rörande vattenrening samt egen justering såvitt avser prövotiden godtar att Bolagets yrkande h) formuleras enligt vad som redovisas i aktbil. 29.

Bolagets bemötanden till övriga

Bolaget har även bemött yttrandena från Kävlingeåns vattenvårdsförbund samt G. och D.I. Också i dessa tas upp frågor om vattenkvalitet, buller, trafik och olyckor. T.W:s synpunkter om spillvärme från Danisco har bolaget bemött med följande. Danisco är i drift under en kampanj från mitten av september till 15 januari. De kommer antagligen att ha en kortare driftstid i framtiden, vilket gör att kraftvärmeverket ändå behöver resurser för att producera energi under tid då Danisco inte är i drift. Sockernäringen är under omprövning i EU. Bolaget kan därför inte basera sin värmeproduktion på en fabrik som är knuten till sockerproduktionen i större omfattning än vad de gör idag. Bolaget har vidare uppgivit att man inte uppfattar E.G. som sakägare.

P.E. har bemött bolagets yttrande och anfört i sammanfattningsvis följande. Lokaliseringsutredningen har inte gått till på rätt sätt. Bolaget har aldrig tidigare påstått att tomten skulle köpas i vilket fall som helst av strategiska skäl. Detta är en efterkonstruktion för att dölja det faktum att placeringen av kraftvärmeverket redan var bestämd i augusti 2005 långt innan kommande lokaliseringsutredningar.

Sockerbrukets existens skall inte användas som argument för att placera ännu mer tung industri på platsen. Motiveringen att ett kraftvärmeverk skulle ge en kulturhistorisk kontinuitet i området är inte relevant, sockerbruket placerades i Örtofta för 117 år sedan, det skall boende idag inte behöva lida för. Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram visar att Örtoftaområdet ligger i och strax intill särskilt värdefulla kulturmiljöer samt områden med riksintressen och alltså är klart olämpligt för en 55 m hög industribyggnad med 90 m hög skorsten på ett 17 ha stort område. Trafiksituationen vid Örtofta är inte hållbar, väg 104 är på flera ställen endast 6 m bred vilket gör att de riktvärden för trafik som bolaget framhäver inte är relevanta. Vägarna i Örtofta området tål inte mer tung trafik. Eslövs kommuns översiktsplan visar tydligt att Örtofta inte är ett lämpligt område för ännu mer tung industri.

BOLAGETS KOMPLETTERING AV ANSÖKAN

Förtydligande av ansökan

Bolaget har i den kompletterande skriften utvecklat frågor om utsläpp av koloxid, ammoniak och kväveoxider samt redovisar danska utsläppsvillkor för halmförbränning. Bolaget har även redovisat vissa fakta om förhållandet mellan CO, NOx och ammoniak samt industripraxis rörande CO- utsläpp (här uteslutna, domstolens anmärkning).

Bolaget har vidare anfört huvudsakligen följande:

Bolaget genomförde den 28 juni 2007 ett möte med Länsstyrelsen i Skåne län ("Länsstyrelsen") i syfte att diskutera vissa punkter i Bolagets ansökan. Med hänvisning till de diskussioner som fördes vid mötet vill Bolaget genom denna skrift förtydliga sin ansökan enligt följande.

Villkorsdiskussion

Vad gäller Länsstyrelsens villkorsförslag 1 bestrider Bolaget alltjämt villkorsförslaget med följande motivering.

Genom sitt villkorsförslag 4 föreslår Bolaget att halten koloxid i utgående rökgas från samförbränningsenheten vid enbart förbränning av bränslen som inte omfattas av förordning (SFS 2002:1060) inte får överstiga 330 mg/m3 norm tg vid 11 procent O2 som dygnsmedelvärde under 95 procent av driftdygnen under ett kalenderår. Omräknat till 6 procent O2 motsvarar den av Bolaget föreslagna haltbegränsningen för aktuella bränslen 500 mg CO/m3 norm tg medan Länsstyrelsen genom sitt villkorsförslag 1 vill begränsa utsläppet till 300 mg CO/m3 norm tg vid 6 procent O2.

Med hänvisning till rådande industripraxis och att man vid anläggningen har för avsikt att producera och leverera ånga till industrianläggningar under halva eldningssäsongen anser Bolaget det vara motiverat att det meddelas villkor i enlighet med det av Bolaget föreslagna villkor 4.

Bolaget är emellertid berett att godta ett villkor innebärande att halten CO i utsläpp till luft från samförbränningsenheten begränsas till 300 mg CO/m3 norm tg vid 6 procent O2 under förutsättning att begränsningen gäller såväl vid enbart förbränning av bränslen som inte omfattas av förordning (SFS 2002:1060) som vid inblandning av bränslen som omfattas av förordning (SFS 2002:1060) upp till en mängd av 50 procent. Vid inblandning av bränslen som omfattas av förordning (SFS 2002:1060) överstigande en andel om 50 procent skall det viktade utsläppsbegränsningsvärdet beräknas utifrån ett Kproc om 500 mg CO/m3 vid 6 procent O2.

Bolaget avvaktar dock med att i detta skede presentera ett förslag till hur ett sådant villkorsförslag skulle kunna utformas.

Vad gäller Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 1 bestrider Bolaget alltjämt Länsstyrelsens förslag med hänvisning med till vad Bolaget tidigare anfört på sidan 16 i sitt genmäle till Länsstyrelsen av den 14 juni 2007.

Bolaget vidhåller sålunda att halten 20 mg NH3/m3 vid 11 procent O2 i enlighet med av Bolaget föreslagen provisorisk föreskrift 1 är en rimlig utsläppsbegränsning att gälla under den prövotid då det ankommer på Bolaget att identifiera den punkt där den samlade miljöpåverkan från ammoniak och kväveoxider är minimal. Som ovan framgått är det i detta sammanhang av stor vikt att Bolaget inte meddelas utsläppsbegränsande villkor som hindrar Bolagets möjligheter att optimera miljöpåverkan från såväl biobränsleenheten som den planerade anläggningen i sin helhet.

Vad gäller Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 2 noterar Bolaget att Länsstyrelsen vidhåller att föreskriften skall gälla såsom riktvärde för dygnsmedelvärde, men att Länsstyrelsen är öppen för diskussion så vitt avser haltnivå.

Bolaget vill i sammanhanget anföra att CO endast är av intresse för att visa att förbränningen är effektiv. Visserligen ger CO en indikation på kolväten, men enligt Bolagets uppfattning är utsläpp av kolväten intressanta först vid CO-halter överstigande 800 mg/Nm3.

Med hänvisning till vad som ovan anförts kan Bolaget godta att utsläpp av CO till luft från biobränsleenheten inte får överstiga 500 mg/m3 norm tg vid 6 procent O2 som riktvärde för månadsmedelvärdet alternativt 800 mg/m3 norm tg som riktvärde för dygnsmedelvärdet vid samma syrehalt.

Provisorisk föreskrift angående utsläpp av vatten till Kävlingeån

Med hänvisning till Länsstyrelsens önskemål godtar Bolaget att ordet "dammar" utgår i Bolagets förslag till provisorisk föreskrift 4 och att föreskriften sålunda formuleras enligt följande:

Det ovan sagda medför att ordet "dammar" också utgår i Bolagets förslag till utredningsföreskrift h) som därmed får följande lydelse:

* Med sommartid avses perioden 15 maj - 15 september.

Slutligt villkor för utsläpp av vatten till Kävlingeån

Länsstyrelsen noterar att Bolagets förslag till utredningsföreskrift h) respektive förslag till provisorisk föreskrift 4 innefattar fler parametrar än vad Bolaget bedömer vara lämpligt att fastställa i ett slutligt villkor. Länsstyrelsen önskar därför att Bolaget motiverar sitt ställningstagande i denna del alternativt föreslår justeringar i nämnda föreskrifter. Mot denna bakgrund gör Bolaget följande förtydligande.

Den av Bolaget föreslagna utredningsföreskriften h) omfattar bl.a. kontroll av halten föroreningar inklusive syrehalt och temperatur. Under prövotiden föreslås dessutom gälla provisoriska föreskrifter för de mest kritiska parametrarna såsom pH, tungmetaller och halten suspenderade ämnen.

Kontrollen av parametrarna används för att optimera reningsstegen så att utsläppen kan minimeras beaktat skälighetsprincipen. Uppmätta värden på de aktuella parametrarna skall sedan ligga till grund för att föreslå slutliga villkor. Vissa parametrar är starkt beroende av yttre påverkan, exempelvis kvävenedfall, varför dessa lämpligen först fastställs efter prövotidens utgång då tillräckligt med data finns för att fastställa ett regleringsvärde.

Under prövotiden kommer följande metaller att analyseras: As, Cr, Ni, Zn, Cd, TI, Hg, Cu, Pb. Bolaget bedömer att av dessa metaller är det Pb, Cd, Cu och Zn som kan anses relevanta för de bränslen som kommer att förbrännas vid anläggningen. Dessa fyra metaller bör därför kunna regleras i ett slutligt villkor. Skulle det emellertid uppkomma ett behov att framgent reglera fler av ovan nämnda metaller behandlas detta lämpligen vid prövningen av slutliga villkor.

Bolaget anser att syrehalten och temperaturen inte skall regleras då Bolaget inte har rådighet över bl.a. utetemperaturen.

Sammanfattningsvis vill Bolaget erinra om att omfattningen av utredningen av naturliga skäl måste vara mera omfattande än förslag till slutliga villkor.

Parameter Utredning Provisorisk Målsättnings

föreskrift värden

Suspenderande x x x

ämnen

Fenol x x x

Tot-N x x

NH4-N x x

sommartid

Tot-P x x

TOC x x

O2 x

Temperatur x

Opolära alifatiska x x

kolväten

Metaller x x Pb, Cd, Cu, Zn

pH-värde x x x

Tabell 2. Sammanställning över aktuella parametrar som kontrolleras under prövotiden, vilka parametrar som omfattas av provisoriska föreskrifter samt vilka parametrar som föreslås att efter prövotiden regleras genom slutliga villkor.

Lagring av bränslen

Länsstyrelsen önskar att Bolaget redogör för moment inom den planerade bränslelagringen som kommer att styras genom försäkringsvillkor. Därutöver önskar Länsstyrelsen att Bolaget på nytt beräknar och redovisar den volym bränsle som Bolaget önskar lagra på anläggningen. Mot denna bakgrund anför Bolaget följande.

Den risk som aktuellt försäkringsbolag ser med bränslelager är bränder som uppkommer via självantändning, gnistbildning eller är anlagda i lagret samt konsekvenser av en brand i bränslelagret.

I försäkringsbolagets villkor påtalas vikten av en god skyddsnivå, innebärande exempelvis rökförbud, bevakningsrunder av bränslelagret med jämna intervall, tillgång till släckvatten och samråd med räddningstjänst, möjlighet till ytor för lämpning av bränsle vid brand i bränslestack samt utseende på lagringsytan.

De moment som styrs av aktuella försäkringsvillkor är:

- Avstånd mellan bränslestackar och byggnader, samt avstånd bränslestack- ar sinsemellan,

- Höjd på bränslestackar och maximal lagringstid,

- Alla tänkbara åtgärder som kan vidtas för att minimera risker för att brand uppkommer samt konsekvenser vid eventuell brand.

Den maximala mängden bränsle för stackning på gården är begränsad av de rekommendationer som har tagits fram av försäkringsbolag, vilka även räddningstjänsten i tillämpliga delar vanligen anmodar anläggningsägare att följa. Bolaget kommer att samråda med behörig räddningstjänst kring lagringen. Samråd kommer även att hållas med Länsstyrelsen om så anmodas.

I sammanhanget skall noteras att Bolaget också kommer att lagra helstock vid anläggningen. Bolaget beräknar att den totala mängd stackat bränsle som lagras samtidigt på anläggningen kommer att uppgå till cirka 150 000 m3. Därutöver tillkommer lagringen av helstock.

Mot bakgrund att det finns fysiska begränsningar att lagra bränslen på den planerade anläggningen samt att det är förenat med stora svårigheter att mäta lagrade volymer anser Bolaget det vara principiellt olämpligt att genom villkorsreglering begränsa volymen lagrat bränsle.

Bolaget bestrider sålunda alltjämt den volymbegräsning som Länsstyrelsens anför i sitt villkorsförslag 3. Bolaget är emellertid berett att godta en viss reglering av bränslehanteringen och föreslår därför följande villkor:

Mottagning och hantering av bränslen skall ske på sådant sätt att damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs.

För det fall Miljödomstolen skulle finna att lagrad bränslevolym skall regleras genom villkor kan Bolaget emellertid godta en begränsning innebärande att den maximala mängden flisat bränsle som lagras samtidigt på anläggningen inte får överstiga 200 000 m3.

Villkor för transporter

Med hänvisning till Länsstyrelsens önskemål godtar Bolaget att föreslaget

villkor rörande transporter formuleras enligt följande:

11. Bränsletransporter till och från verksamheten kommer att ske på lördagar mellan kl. 0800 och 1500 och på andra icke helgdagar mellan kl. 0600 och 2200.

Villkor för tekniska oundvikliga driftsstopp m.m.

Med hänvisning till Länsstyrelsens önskemål godtar Bolaget att föreslaget villkor rörande tekniska oundvikliga driftsstopp m.m. kompletteras med ett "inte". Villkorsförslaget formuleras därmed enligt följande:

5. Vid tekniska oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i mätningsutrustning, som inte inverkar på reningsutrustningens tillgänglighet, får Returträ inte förbrännas under en längre tid än åtta timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana drift förhållanden får inte överstiga 120 timmar per år.

Villkor för askhantering

Vad gäller villkor för hantering av askor är Länsstyrelsen och Bolaget av samma mening så vitt avser att askor så långt möjligt skall kunna återanvändas, men av skiljaktig mening så vitt avser detaljreglering av själva hanteringen. Mot denna bakgrund anför Bolaget följande.

Bolaget kan acceptera att flyg- och bottenaska hanteras och lagras separat, dock vill Bolaget ha möjlighet att blanda in viss andel flygaska i bottenaskan för återföring till skogs- och jordbruksmark om förfarandet kan anses miljömässigt godtagbart samt tekniskt och ekonomiskt rimligt.

Med hänvisning till det vad Bolaget har anfört i sitt genmäle till Länsstyrelsen av den 14 juni 2007 bestrider Bolaget alltjämt Länsstyrelsens villkorsförslag 7.

För det fall Miljödomstolen skulle finna att askhantering skall regleras genom villkor kan Bolaget emellertid godta en villkorsreglering enligt följande:

Askor som uppkommer vid anläggningen skall uppsamlas och förvaras på så sätt så att den miljömässigt bästa vidarebehandlingen underlättas. Förvaring, hantering och transport kommer att ske så att risken för att lakvatten kan förorena mark och vatten minimeras samt att damningsolägenheter minimeras. Askor som uppkommer i verksamheten skall så långt det är miljömässigt motiverat och tekniskt och ekonomiskt rimligt återföras till skogs- och jordbruksmark eller nyttiggöras på annat sätt.

Villkor för släckvatten

Länsstyrelsen har för Bolaget uppgett att den första meningen i myndighetens villkorsförslag 8 kan strykas, innebärande att villkorsförslaget skall omfatta följande formulering:

Släckvatten från brandbekämpning skall ledas till en damm som är försedd med avstängningsanordningar så att det kan omhändertas.

Bolaget tolkar ovanstående reviderade villkorsförslag som att det på anläggningen skall finnas en separat damm belägen före själva dag- och spillvattenbehandlingen. Alternativt kan villkorsförslaget tolkas som att släckvatten skall ledas till en första sedimenteringsdamm.

Bolaget har i sitt genmäle till Länsstyrelsen av den 14 juni 2007 anfört att avstängningsmöjligheter i dagvattensystemet kan komma att installeras. Vidare har Bolaget i samma genmäle bl.a. anfört att det kan vara möjligt att stänga dammarna i syfte att förhindra att släckvatten når grundvatten eller recipient.

Med hänvisning till det ovan nämnda godtar Bolaget att avstängningsmöjligheter skall finnas och att släckvatten på så sätt kan omhändertas utan att nå mark och vattendrag. Enligt Bolagets uppfattning kan syfte att förhindra spridning av släckvatten uppnås genom olika åtgärder. Det behöver sålunda inte vara fråga om ledning av släckvatten till en specifik damm. Det väsentliga i sammanhanget är att det finns möjlighet att dämma upp släckvatten på så sätt att det kan omhändertas.

Sammanfattningsvis bestrider Bolaget alltjämt Länsstyrelsens villkorsförslag 8. För det fall Miljödomstolen skulle finna att omhändertagande av släckvatten skall regleras genom villkor kan Bolaget emellertid godta en villkorsreglering enligt följande:

Ledningar för utgående vatten från verksamheten skall kunna stängas av så att eventuellt släckvatten från brandbekämpning kan omhändertas.

Villkor rörande olägenheter

Länsstyrelsen har för Bolaget uppgett att man vidhåller sitt villkorsförslag 11 med den justeringen att buller kan utgå bland de i villkoret angivna exemplen på olägenheter. Detta eftersom bullerfrågor redan regleras i av Länsstyrelsen föreslagna bullervillkor vilka Bolaget har godtagit i sitt genmäle av den 14 juni 2007. Det ovan sagda innebär att villkorsförslag 11 i allt väsentligt skulle innefatta olägenheter i form av damning.

Bolaget bestrider alltjämt det aktuella villkorsförslaget. Bestridandet sker som utgångspunkt med hänvisning till att villkoret inte är verkställbart samt att införande av åtgärder för att undanröja eventuella olägenheter som skulle kunna uppkomma till följd av verksamheten kommer att behandlas genom sedvanligt anmälningsförfarande varför särskild reglering får anses vara obehövlig.

Därutöver finner Bolaget att frågor rörande damning bl.a. regleras genom Bolagets förslag till villkor för bränslehantering (se avsnitt "Lagring av bränslen ovan").

Villkor för kontrollprogram

Länsstyrelsen har för Bolaget uppgett att man vidhåller sitt villkorsförslag 12. Bolaget bestrider i sin tur alltjämt villkorsförslaget samt vidhåller det av Bolaget yrkade villkorsförslaget 11 med den komplettering som redovisas nedan.

Bolaget vill i sammanhanget erinra om att tillsynsmyndigheten enklast kan fastställa ett kontrollprogram med stöd av 26 kap 9 och 19 §§miljöbalken. Lydelsen av Länsstyrelsens förslag till villkor 12 innebär att Bolaget åläggs verkställa att programmet fastställs av tillsynsmyndigheten. Bolaget vill här påminna om att Bolaget saknar rådighet över tillsynsmyndighetens myndighetsutövning. Vidare innefattar villkoret att programmet skall vara aktuellt. Bolaget finner nämnda regleringsförslag vara förenat med problem, dels eftersom ordet "aktuellt" är föremål för tolkning, dels för att Bolaget saknar rådighet över att tillsynsmyndigheten löpande fastställer programmet i den takt som erfordras för att det skall anses vara "aktuellt".

Sammanfattningsvis Bolaget vidhåller därför sitt villkors förslag 11 med den komplettering som följer av andra meningen i förslaget nedan:

Ett förslag till program för utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderings metod skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast i samband med anmälan om i drifttagande av pannorna. Programmet skall hållas aktuellt och tillsynsmyndigheten skall löpande informeras om när större programrevideringar sker.

Villkor för verksamhetens upphörande

Länsstyrelsen har för Bolaget uppgett att man vidhåller sitt villkorsförslag 13 rörande verksamhetens upphörande. Bolaget vidhåller i sin tur sin inställning till villkorsförslaget innebärande att förslaget kan godtas under förutsättning att det justeras så att det i villkoret reglerade skicket motsvarar "sådant skick att skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön minimeras".

Bolaget kan i sammanhanget godta att begreppet "undviks" används i stället för begreppet "minimeras". Bolaget bestrider sålunda att det i villkorsförslaget reglerade skicket motsvarar "sådant skick att skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppkommer".

Bestridandet sker med hänvisning till att ingen verksamhetsutövare trots kunskap, planering och vidtagande av skäliga försiktighetsåtgärder i varje enskilt fall kan garantera att den minsta skada eller olägenhet inte uppkommer eftersom alla verksamheter och åtgärder genererar någon form av påverkan i sin omgivning. Bolaget finner sålunda villkorsformuleringen vara oskälig och alltför långtgående för att kunna godtas i den av Länsstyrelsen föreslagna utformningen.

Villkor för hantering av kemiska produkter

Bolaget godtar Länsstyrelsens villkorsförslag 5 under förutsättning att villkoret avgränsas till miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och att det inte omfattar förvaring av mindre mängder sådana kemiska produkter i direkt anslutning till förbrukningsställen. Det ovan nämnda innebär att Bolaget godtar att villkoret formuleras enligt följande:

Miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras på hårdgjord och invallad yta som är utformad så att regnvatten inte ansamlas och så att spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen. Vid lagring i tankar eller behållare skall uppsamlingsvolymen inom respektive invallning minst motsvara den största behållarens volym plus 10 procent av övriga behållares volym. Villkoret omfattar inte förvaring av mindre mängder kemiska produkter i direkt anslutning till förbrukningsställe.

Delegation till tillsynsmyndigheten

Länsstyrelsen vidhåller att frågor rörande hantering och lagring av bränslen, undersökningar och efterbehandling enligt Länsstyrelsens villkorsförslag 13 samt kemisk rengöring av pannor skall delegeras till tillsynsmyndigheten.

Bolaget godtar att frågor rörande efterbehandling enligt Länsstyrelsens villkorsförslag 13 delegeras till tillsynsmyndigheten. För ordningens skull och som ovan framgått skall noteras att Bolaget bestrider Länsstyrelsens formulering såvitt avser det i villkorsförslag 13 reglerade skicket (se avsnitt "Villkor för verksamhetens upphörande" ovan).

Bolaget bestrider alltjämt att frågor rörande kemisk rengöring av pannorna delegeras till tillsynsmyndigheten. Detta eftersom kemisk rengöring endast kommer att utföras när anläggningen tas i drift samt vid större reparationer eller ombyggnader. En kemisk rengöring av pannorna kommer enligt Bolagets bedömning att ske ungefär vart tionde år. Vidare kommer omhändertagandet av det kontaminerade vatten som uppkommer vid rengöringen huvudsakligen att hanteras av det kommunala VA-verket, d.v.s. av annan aktör än tillsynsmyndigheten.

Enligt Bolagets uppfattning bör kemisk rengöring av pannorna hanteras som en mindre åtgärd som anmäls till tillsynsmyndigheten före den verkställs varvid myndigheten kan ställa de villkor som kan anses vara nödvändiga. Mot bakgrund av det ovan nämnda finner Bolaget att det saknas anledning för tillsynsmyndigheten att genom delegering få rätt att meddela närmare villkor avseende kemisk rengöring av pannorna.

Bolaget bestrider alltjämt att frågor rörande hantering och lagring av bränslen delegeras till tillsynsmyndigheten. Bolaget påminner här om att frågor rörande damning bl.a. regleras genom Bolagets förslag till villkor för bränslehantering (se avsnitt "Lagring av bränslen" ovan).

Vidare påminner Bolaget att frågor rörande hantering och lagring av bränslen kommer att hanteras inom ramen för aktuella försäkringsvillkor och i samråd med behörig räddningstjänst. Därutöver finner Bolaget att eventuella olägenheter som skulle kunna uppkomma till följd av hantering och lagring av bränslen kommer att behandlas genom sedvanligt anmälningsförfarande varför ytterligare regleringar får anses vara obehövliga.

KOMPLETTERANDE YTTRANDEN

Länsstyrelsen, har i ett kompletterande yttrande anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen anser, liksom i föregående yttrande, att kulturmiljövärden i form av skifteslandskap och gårdsbebyggelse inklusive uppfartsvägar och alléer kommer att påverkas vid uppförande av ett kraftvärmeverk då kulturella samband och siktlinjer bryts.

Med hänsyn till att bolagets bidrag till den totala trafikbelastningen, både avseende antal transporter och bullergenerering, utgör endast en liten andel, samt med beaktande av de fördelar som den planerade verksamheten innebär så bedömer Länsstyrelsen ändå sammantaget att lokaliseringen kan godtas. Länsstyrelsen erinrar dock om vikten av att en järnvägslösning kommer till stånd samt att bolaget i samråd med Vägverket löser trafiksituationen på bästa möjliga sätt.

Omfattningen av föreskrifter och deras påverkan på utsläppsvillkor

Bolaget menar att varken Samförbränningsenheten, Biobränsleenheten eller Hjälpångpannan omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer (NFS 2002:26) men att Samförbränningsenheten omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28). Länsstyrelsen har ingen erinran till bolagets syn på omfattningen av föreskrifterna i detta avseende.

Länsstyrelsens inställning till villkor, prövotidsutredningar etc.

Villkor

Bolagets villkorsförslag 1, 2 och 3

Länsstyrelsen har ingen erinran till bolagets villkorsförslag l, 2 och 3.

Bolagets villkorsförslag 4

Länsstyrelsen har ingen erinran till bolagets villkorsförslag 4 med undantag för det föreslagna utsläppsgränsvärdet avseende kolmonoxid till luft. Bolaget har åtagit sig att begränsa utsläpp av kolmonoxid till motsvarande 500 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 vid förbränning av bränslen som inte omfattas av förordning (SFS 2002: l060) i Samförbränningsenheten. Bolaget godtar också en lösning där utsläppet begränsas till 300 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 men begränsningen skall då gälla även vid inblandning av bränslen som omfattas av förordning (SFS 2002: 1060) upp till en mängd av 50 procent.

Länsstyrelsen vidhåller Länsstyrelsens villkorsförslag l med hänvisning till att den nya Samförbränningsenheten kommer att utgöras av nya pannor och därmed bör omfattas av kravet på bästa möjliga teknik. Av Naturvårdsverkets branschfakta framgår att utsläpp av kolmonoxid till luft vid förbränning av biobränslen varierar mellan 50-500 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Därmed torde inte den av Länsstyrelsen föreslagna utsläppsnivån vara orimlig.

Länsstyrelsen bestrider samtidigt bolagets förslag som framfördes i skrivelsen av den 2 augusti 2007 då det dels innebär att det normala förfarandet vid tillämpning av NFS 2002:28 åsidosätts och dels ger upphov till en mindre strikt utsläppsbegränsning jämfört med konventionell tillämpning av föreskrifterna.

Bolagets villkorsförslag 5

Länsstyrelsen godtar bolagets villkorsförslag 5 såsom det är formulerat i skrivelsen av den 2 augusti 2007.

Bolagets villkorsförslag 6

Länsstyrelsen har ingen erinran till att Länsstyrelsens villkorsförslag 10 förtydligas till att avse externa arbetslokaler. Därmed är Länsstyrelsen och bolaget överens om att Länsstyrelsens villkorsförslag 9 och 10 ersätter bolagets villkorsförslag 6.

Bolagets villkorsförslag 7 och 8

Länsstyrelsen och bolaget är överens om att bolagets villkorsförslag 7 och 8 ersätts av Länsstyrelsens villkorsförslag 4 och 5 med undantag för andra meningen i Länsstyrelsens villkorsförslag 5 vilken bolaget anser bör utgå. Bolaget kan dock godta Länsstyrelsens villkorsförslag 5 under föreutsättning att villkoret avgränsas till miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och det inte omfattar förvaring av mindre mängder sådana kemiska produkter i direkt anslutning till förbrukningsställen. Länsstyrelsen anser att bolaget bör exemplifiera vilka icke miljö- och hälsofarliga kemiska produkter som genom bolagets förslag skulle undantas samt vilka typer och mängder av kemiska produkter som kan komma ifråga i anslutning till förbrukningsställen. Länsstyrelsen vidhåller tills vidare den fullständiga formuleringen av Länsstyrelsens villkorsförslag 4 och 5.

Bolagets villkorsförslag 9

Länsstyrelsen har ingen erinran till bolagets villkorsförslag 9 som avser oljeavskiljare.

Bolagets villkorsförslag 10

Länsstyrelsen framförde i yttrandet av den 5 mars 2007 att transporter till och från anläggningen inte bör ske tidigare än kl. 07.00 på morgonen. Bolaget menar att det är bättre att transporter även sker tidigare på morgonen för att undvika rusningstrafiken. Bolaget åtar sig vidare i skrivelsen av den 2 augusti 2007 att begränsa transporterna under lördagar till kl. 08.00 - 15.00 för att minska störningar för närboende. Länsstyrelsen godtar bolagets motivering och därmed även bolagets villkorsförslag avseende transporter såsom det är formulerat i skrivelsen av den 2 augusti 2007 förutsatt att begreppet "kommer att" ersätts av "skall".

Bolagets villkorsförslag 11

Länsstyrelsen godtar bolagets villkorsförslag avseende kontrollprogram såsom det är formulerat i skrivelsen av den 2 augusti 2007 med justering enligt följande "... skall lämnas till tillsynsmyndigheten för fastställande senast i samband med idrifttagande av pannorna”. Länsstyrelsen godtar därmed att Länsstyrelsens villkorsförslag 12 utgår.

Bolagets villkorsförslag 12

Länsstyrelsen bestrider bolagets villkorsförslag 12 och vidhåller samtidigt Länsstyrelsens villkorsförslag 13.

Länsstyrelsens villkorsförslag 1

Länsstyrelsen vidhåller Länsstyrelsens villkorsförslag 1. För ett utvecklat resonemang, se Bolagets villkorsförslag 4.

Länsstyrelsens villkorsförslag 2

Bolaget har redovisat att Hjälpångpannan endast kommer att användas för uppskattningsvis två kallstarter och tio varmhållningar per år vilket innebär cirka 2 GWh bränsle årligen. Bolaget har åtagit sig att endast använda eldningsolja 1 eller bränslen med likartade kemiska egenskaper. Länsstyrelsen bedömer att driften av Hjälpångpannan därmed är tillräckligt reglerad och att Länsstyrelsens villkorsförslag 2 kan utgå.

Länsstyrelsens villkorsförslag 3

Länsstyrelsen godtar bolagets villkorsförslag avseende lagring av bränslen såsom det är formulerat i skrivelsen av den 2 augusti 2007 med tillägget att lagret av flisat bränsle högst rar uppgå till 200 000 m3. Länsstyrelsen godtar därmed att Länsstyrelsens villkorsförslag 3 utgår.

Länsstyrelsens villkors/örslag 4 och 5

Länsstyrelsen vidhåller den fullständiga formuleringen av Länsstyrelsens villkorsförslag 4 och 5. För ett utvecklat resonemang, se Bolagets villkorsförslag 7 och 8.

Länsstyrelsens villkorsförslag 6

Länsstyrelsen vidhåller att tankar och cisterner skall vara försedda med överfyllnadsskydd och läckagelarm men har ingen erinran till bolagets förslag till reviderad formulering av Länsstyrelsens villkorsförslag 6.

Länsstyrelsens villkorsförslag 7

Länsstyrelsen godtar bolagets villkorsförslag avseende askhantering såsom det är formulerat i skrivelsen av den 2 augusti 2007 förutsatt att begreppet "kommer att" ersätts av "skall". Länsstyrelsen godtar därmed att Länsstyrelsens villkorsförslag 7 utgår.

Länsstyrelsens villkorsförslag 8

Länsstyrelsen godtar bolagets villkorsförslag avseende släckvatten såsom det är formulerat i skrivelsen av den 2 augusti 2007 och godtar därmed att Länsstyrelsens villkorsförslag 8 utgår.

Länsstyrelsens villkorsförslag 9 och 10

Bolaget har godtagit Länsstyrelsens villkorsförslag 9 och 10, vilka ersätter bolagets villkorsförslag 6.

Länsstyrelsens villkorsförslag 11

Länsstyrelsen godtar att Länsstyrelsens villkorsförslag 11 utgår då buller redan är reglerat i villkor och eventuella olägenheter till följd av damning istället hanteras genom anmälningsförfarande.

Länsstyrelsens villkorsförslag 12

Länsstyrelsen godtar att Länsstyrelsens villkorsförslag 12 utgår. För ett utvecklat resonemang, se Bolagets villkorsförslag 11.

Länsstyrelsens villkorsförslag 13

Länsstyrelsen vidhåller Länsstyrelsens villkorsförslag 13.

Prövotidsutredningar

Bolagets utredningsförslag f)

Bolaget har åtagit sig att utreda innehållet av ammoniak och dikväveoxid i rökgaserna. Länsstyrelsen har ingen erinran till detta.

Bolagets utredningsförslag g)

Bolaget har åtagit sig att utreda innehållet av kolmonoxid och kväveoxid i rökgaserna. Länsstyrelsen har ingen erinran till detta.

Bolagets utredningsförslag h)

Bolaget har åtagit sig att utreda innehållet av föroreningar samt fastställa

pH-värdet i utgående vatten. Länsstyrelsen har ingen erinran till detta utredningsförslag sedan bolaget i skrivelsen av den 2 augusti 2007 gjort vissa korrigeringar i formuleringen.

Bolagets utredningsförslag i)

Bolaget har åtagit sig att utforma ett dammsystem för omhändertagande av dagvatten från verksamhetsområdet. Länsstyrelsen har ingen erinran till detta.

Länsstyrelsens utredningsförslag

Bolaget har ansökt om att förbränna upp till 35 % torv med avseende på energiinnehåll. Länsstyrelsen anser att användningen av torv bör begränsas och vidhåller att bolaget bör utreda hur inblandningen av torv kan optimeras med beaktande av dess miljöpåverkan och korrosionshämmande effekt, det vill säga att torv endast förbrukas i sådan grad att den korrosionshämmande effekten erhålls.

Underlag avseende prövotidsutredningarna

Länsstyrelsen anser för övrigt att bolaget bör lämna in ett underlag som beskriver prövotidsutredningarna senast i samband med att Anläggningen tas i drift.

Provisoriska föreskrifter

Bolagets förslag till provisorisk föreskrift 1

Bolaget har åtagit sig att begränsa innehållet av ammoniak i rökgaserna. Länsstyrelsen föreslår genom Länsstyrelsens provisoriska föreskrift 1 en begränsning av utsläpp till luft av ammoniak och dikväveoxid till 10 respektive 30 mg/m3 norm torr gas vid 11 % O2.

Bolaget har i skrivelsen av den 2 augusti 2007 framfört att det saknas praktisk erfarenhet av SNCR-teknik vid förbränning av kväverika agrobränslen och att detta därför är av stor vikt att bolaget inte meddelas utsläppsbegränsade villkor som hindrar bolagets intrimningsarbeten. Länsstyrelsen godtar bolagets föreslagna nivå avseende utsläpp av ammoniak till luft och anser därmed att bolagets riktvärde kan ersätta det av Länsstyrelsen föreslagna riktvärdet.

Bolaget menar att det finns ett samband mellan användning av urea som reduktionskemikalie och utsläpp av dikväveoxid. Bolaget har därför åtagit sig att inte använda urea i processen. Länsstyrelsen godtar därmed att det föreslagna riktvärdet avseende utsläpp av dikväveoxid utgår förutsatt att bolaget, då prövotiden går ut, föreslår ett riktvärde även för dikväveoxid alternativt motiverar varför ett sådant inte är lämpligt. Länsstyrelsen har därmed ingen erinran till att Länsstyrelsens föreslagna provisoriska föreskrift 1 utgår.

Bolagets förslag till provisorisk föreskrift 2

Bolaget har åtagit sig att begränsa utsläpp av kolmonoxid till luft från Biobränsleenheten genom ett riktvärde för dygnsmedelvärde på 800 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 alternativt genom ett riktvärde för månadsmedelvärde på 500 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2.

Bolaget har för avsikt att förbränna bland annat agrobränslen, framförallt halm, i Biobränsleenheten. Bolaget menar att det föreligger begränsad erfarenhet av storskalig förbränning av agrobränslen och att det heller inte finns erfarenhetsvärden avseende detta i Naturvårdsverkets branschfakta "Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering". Bolaget har istället i den tekniska beskrivningen hänvisat till ett antal stora anläggningar i Danmark där tekniken är beprövad. I skrivelsen av den 2 augusti 2007 redovisar bolaget rekommenderade utsläppsnivåer som gäller vid halmförbränning i Danmark. Bolaget menar vidare att detta är nivåer som anläggningarna normalt klarar att innehålla. Länsstyrelsen saknar en hänvisning till varifrån de rekommenderade utsläppsnivåerna är hämtade men antar att de har sitt ursprung i "BekendtG.se om ändring af bekendtG.se om godkendelse aflistevirksomhed (nr 622 af 23/06/2005)" som anger samma nivåer. Det bör dock noteras att dessa utsläppsnivåer är utformade som timmedelvärden som inte rar överskridas då pannan varit i drift mer än 10 minuter. Ett timmedelvärde avseende utsläpp av kolmonoxid är normalt mycket svårare att innehålla än ett dygnsmedelvärde eftersom kolmonoxidhalten kan variera kraftigt över tiden. Det av Länsstyrelsen föreslagna riktvärdet för utsläpp av kolmonoxid torde därmed vara rimligt.

Utsläpp av kolmonoxid indikerar ofullständig förbränning och det finns ett samband mellan utsläpp av kolmonoxid och kolväten. Enligt Naturvårdsverket stiger halten kolväten kraftigt då kolmonoxidhalten överstiger 500 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. En förhöjd halt av kolmonoxid är vanligtvis relativt tillfällig. Länsstyrelsen anser därför inte att det är relevant att reglera utsläpp av kolmonoxidutsläpp på månadsbasis.

Länsstyrelsen vidhåller den förslagna provisoriska föreskriften 2. Om

Miljödomstolen finner det lämpligare kan Länsstyrelsen även godta ett riktvärde för timmedelvärde på 850 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2 i enlighet med de danska utsläppskraven.

Bolagets förslag till provisorisk föreskrift 3

Bolaget har åtagit sig att begränsa utsläpp av kväveoxider till luft från Biobränsleenheten genom ett riktvärde för månadsmedelvärde på 500 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2.

Länsstyrelsen påpekade vid föregående yttrande att det bör klargöras i vilken grad Biobränsleenheten omfattas av NFS 2002:26 eftersom omfattningen av föreskrifterna påverkar vilka utsläpp som regleras automatiskt. En parameter som påverkas är utsläpp av kväveoxider från Biobränsleenheten. Bolaget har nu förtydligat omfattningen av föreskrifterna och Länsstyrelsen vill därför framföra synpunkter avseende nivån för utsläpp av kväveoxider från Biobränsleenheten.

Bolaget har redovisat att den rekommenderade utsläppsnivån för kväveoxider i Danmark vid förbränning av agrobränslen är 410 mg NOx/m3 torr gas vid 6 % O2. Denna nivå avser ett timmedelvärde. Värdet är högre än vad som generellt gäller för biobränslen enligt Naturvårdsverkets branschfakta där utsläppsnivån vanligen anges variera mellan cirka 120 och 330 mg/m3 torr gas vid 6 % O2. Bolaget har föreslagit ett riktvärde för månadsmedelvärde på 500 mg/m3 torr gas vid 6 % O2 och motiverar detta med att bränslet är komplext.

Länsstyrelsen anser, i avsaknad av erfarenhetsvärden i Sverige, att den danska utsläppsnivån istället bör tillämpas, särskilt då bolaget uppgivit att danska anläggningar normalt klarar att innehålla de kraven. Länsstyrelsen anser därmed att utsläpp av kväveoxider till luft från Biobränsleenheten bör begränsas genom ett riktvärde för timmedelvärde på 410 mg/m3 torr gas vid 6 % O2. Om Miljödomstolen finner det lämpligare att utforma begränsningen som ett riktvärde för månadsmedelvärde kan Länsstyrelsen godta ett sådant på 300 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2.

Bolagets förslag till provisorisk föreskrift 4

Bolaget har åtagit sig att innehålla vissa riktvärden för utgående vatten. Länsstyrelsen har ingen erinran till denna provisoriska föreskrift sedan bolaget i skrivelsen av den 2 augusti 2007 gjort vissa korrigeringar i formuleringen.

Länsstyrelsen anser dock att bolaget, då prövotiden går ut, bör föreslå ett slutligt villkor som omfattar samtliga parametrar som ingår i den provisoriska föreskriften med undantag för syrehalt och temperatur. Om bolaget sedan kan motivera varför en viss parameter inte bör omfattas av det slutliga villkoret kan denna eventuellt undantas, men den bedömningen bör göras först efter prövotiden. Under förutsättning att dessa krav införs har Länsstyrelsen ingen erinran till att Länsstyrelsens föreslagna provisoriska föreskrift 4 utgår.

Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 1

Länsstyrelsen godtar att Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 1 utgår förutsatt att synpunkterna under Bolagets förslag till provisorisk föreskrift 1 beaktas.

Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 2

Länsstyrelsen vidhåller Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 2. För ett utvecklat resonemang, se Bolagets förslag till provisorisk föreskrift 2.

Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 3

Länsstyrelsen vidhåller Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 3. För ett utvecklat resonemang, se Länsstyrelsens utredningsförslag.

Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 4

Länsstyrelsen godtar att Länsstyrelsens förslag till provisorisk föreskrift 4 utgår förutsatt att Länsstyrelsens synpunkter under Bolagets förslag till provisorisk föreskrift 4 beaktas.

Delegation till tillsynsmyndigheten

Hantering och lagring av bränslen

Länsstyrelsen vidhåller att frågor rörande hantering och lagring av bränslen delegeras till tillsynsmyndigheten.

Undersökningar och efterbehandling enligt villkor 13

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget godtar att frågor rörande efterbehandling enligt Länsstyrelsens villkorsförslag 13 delegeras till tillsynsmyndigheten.

Kemisk rengöring av pannorna

Länsstyrelsen godtar att kemisk rengöring av pannor hanteras genom ett anmälningsförfarande och att delegationen avseende detta till tillsynsmyndigheten utgår.

MILJÖDOMSTOLENS HUVUDFÖRHANDLING

Under yrkade länsstyrelsen att miljödomstolen skall fastställa att bolaget under en prövotid skall utreda möjligheterna att använda rökgaskondenering.

Bolaget bestred länsstyrelsens yrkande.

DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivning

Inför etableringen av fjärrvärmeanläggningen har numera tre alternativ utretts, Örtofta, Nöbbelöv och Valkärra. Tidigare utreddes andra alternativ, vilka av olika anledningar fallit bort. Lokaliseringsutredningen har utsatts för omfattande kritik av bland andra länsstyrelsen, P.M., samt G. och D.I.

Kritiken har huvudsakligen omfattat störningspåverkan på närboende, kulturmiljö och skyddsvärda biotoper. P.M. har även framfört att utredningen har brister i objektiviteten och att utredningsalternativ saknas.

Bolaget har med anledning av vad som har framkommit från myndigheter och sakägare kompletterat miljökonsekvensbeskrivningen såväl i skrift som under huvudförhandlingen. Miljödomstolen finner med hänsyn härtill att miljökonsekvensbeskrivningen numera måste anses uppfylla de krav på en sådan beskrivning enligt bestämmelserna i 6 kap.miljöbalken. Den skall därför godkännas.

Lokalisering och tillåtlighet

Länsstyrelsen har sedan bolaget kompletterat lokaliseringsutredningen godtagit den föreslagna lokaliseringen, men betonat att en järnvägslösning bör komma till stånd och att bolaget i möjligaste mån bör undvika vägtransporter. Även Eslövs kommun och dess Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd har, som ansökan nu ser ut, godtagit lokaliseringen.

P.E., liksom flera andra sakägare har dock inte godtagit lokaliseringen. Deras huvudargument har varit att anläggningen hamnar i ett mycket tättbebyggt område, att etableringen innebär kraftigt ökad trafik i ett redan trafikbelastat område och att det innebär risker för lukt och buller m.m. Synpunkter har även inkommit om att det finns mål om att minska energianvändningen med 20 % till 2020 och att man måste hushålla med de förnyelsebara energiresurserna. Miljödomstolen erinrar i detta sammanhang om att syftet med den sökta kraftvärmeanläggningen är just att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara i fjärrvärmeproduktionen. Bestämmelsen i 2 kap 5 § miljöbalken om kretslopp och användning av förnyelsebar energi är således uppfylld.

Miljönämnderna i Lund och Kävlinge har tillstyrkt ansökan, men har framfört synpunkter om bättre utredning om bullerstörningar och transporter, utveckling av motivet till val av Örtofta och risken för utlakning av föroreningar från råvara till recipienten. Sedan bolaget bemött nämndernas synpunkter har de emellertid inte inkommit med flera erinringar.

Miljödomstolen konstaterar att anläggningen avses placeras i ett jordbruksområde i nära anslutning till Örtofta sockerbruk och järnvägsförbindelse. Området är idag belastat av omfattande trafik under betkampanjen, dvs. på hösten. Det är beläget ca 550 meter från Toftaholm och 750 meter från Örtoftas villabebyggelse samt ca 400 meter från närmaste bostäder. Miljödomstolen konstaterade vid synen att anläggningen, i vart fall under den tid träden bär löv, skulle komma att vara så gott som dold från bebyggelsen i Väggarp. Detta gäller även Örtofta slottsområde. Enligt Boverkets rekommendationer skall skyddsavståndet för förbränningsanläggningar upp till 100 MW vara 500 meter samt 700 meter för anläggningar upp till 250 MW. Med hänsyn till den sökta anläggningens storlek borde skyddsavståndet till bostäder således uppgå till ca 600 meter. Det bör noteras att rekommendationerna beträffande skyddsavstånd är till både för att skydda bebyggelse i närheten av arbetsområden och för att garantera industriers utvecklingsmöjligheter. Miljödomstolen finner att placeringen av anläggningen i detta avseende därför får anses vara godtagbar.

Miljödomstolen finner att av vad som framgår av bolagets ansökan jämte gjorda kompletteringar kommer bullernivåerna utomhus vid bostäder som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerade industrier att innehållas. Transporter till och från verksamheten på landsväg kommer att göra att trafiksituationen blir något annorlunda mot vad som nu är fallet. Bolaget planerar dock att framledes kunna utföra transporter per järnväg, vilket kommer att minska bolagets biltransporter. Miljödomstolen finner också att det är möjligt att föreskriva villkor om sådana skyddsåtgärder och försiktighetsmått avseende de nu nämnda frågorna och även i övrigt som gör att verksamheten inte kan befaras föranleda olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön. Därmed föreligger det inte något hinder mot det sökta tillståndet på grund av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken. Det föreligger inte heller några hinder med beaktande av hushållningsregler, planbestämmelser eller tillämpliga bestämmelser i övrigt. Sammanfattningsvis finner alltså miljödomstolen att bolagets ansökan inte strider mot miljöbalkens bestämmelser och att tillstånd till den sökta verksamheten därmed bör lämnas.

Villkor för tillståndet

Villkoren för verksamheten fastställs i enlighet med vad som anförs nedan.

För verksamheten gäller förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle, liksom Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, och (2002:28) om avfallsförbränning, (samförbränning).

Miljödomstolen finner vid en prövning enligt 2 kap.miljöbalken att för vissa parametrar kan mer långtgående krav än vad som anges i förordningarna ställas.

Rörande bolagets förslag till villkoren 1, 2 och 3 föreligger ingen motsatt uppfattning mellan bolaget och länsstyrelsen. Miljödomstolen har inte någon annan uppfattning, varför dessa villkor kan fastställas i enlighet med vad som föreslagits.

Beträffande villkor 4 föreligger olika uppfattningar avseende utsläpp av kolmonoxid. Beträffande villkoret i övrigt råder samstämmighet mellan bolaget och länsstyrelsen. Miljödomstolen konstaterar att samförbränningsenheten kommer att utgöras av nya pannor och att långtgående krav därmed bör kunna ställas. Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter för nya fastbränslepannor för CO - som dock ännu inte har antagits - har föreslagits bli 250 mg/m3 som dygnsmedelvärde vid 6 % O2. De av länsstyrelsen yrkade kraven bedöms därför vara rimliga. Villkor 4 fastställs därmed i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Villkoren 5, 6 och 7 föreskrivs i enlighet med domslutet så som bolaget slutgiltigt angivit villkorsförslagen. Villkoren 8 och 9 föreskrivs i enlighet med vad som framgår i domslutet.

Villkor 10 föreskrivs i enlighet med domslutet med tillägget att oljeavskiljaren skall dimensioneras enligt Svensk Standard. Villkor 11och 12 föreskrivs enligt bolagets förslag, i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Beträffande villkor 13 anser miljödomstolen att frågan om kontrollprogrammets aktualitet är en fråga för tillsynsmyndigheten. Sista meningen i bolagets villkorsförslag skall därför utgå.

Bolaget har under ärendets gång justerat villkoret beträffande cisterner och tankar, vilket i den senare lydelsen godtagits av länsstyrelsen. Miljödomstolen har inte någon erinran mot förslaget och villkoret skall därför föreskrivas i enlighet med vad som framgår i domslutet som villkor 14. Detsamma gäller villkoret rörande omhändertagande av askor. Miljödomstolen anser emellertid att villkoret skall omformuleras så att ”kommer att ske”, byts ut till ”skall ske”. Villkoret skall föreskrivas i enlighet med vad som framgår i domslutet, villkor 15.

Villkor 16 skall föreskrivas i enlighet med vad som framgår i domslutet. Beträffande villkor 17 finner miljödomstolen att länsstyrelsens formulering är oskälig och att bolagets förslag skall godtas.

Uppskjutna frågor

Länsstyrelsen har yrkat att bolaget skall utreda möjligheter och förutsättningar för rökgaskondensering. Enligt 22 kap. 27 § miljöbalken kan miljödomstolen emellertid endast skjuta upp frågan om ersättning eller andra villkor till dess erfarenhet har vunnits av verksamheten. En fråga som utmynnar i huruvida en tillstånds- eller anmälningspliktig anläggning skall installeras låter sig sålunda inte lagligen göras. Länsstyrelsens yrkande kan således inte bifallas.

Miljödomstolen finner att beträffande torvinblandning har bolaget redovisat att en maximal sådan om 35 % kommer att uppstå, vilken mängd därmed gäller i enlighet med det allmänna villkoret. Torv kommer att omfattas av systemet med utsläppsrätter, vilket sannolikt medför att förbränning av torv blir mindre gynnsamt. Miljödomstolen bedömer att något ytterligare utredningsföreläggande härom, som länsstyrelsen föreslagit, därmed inte är behövligt.

Övriga uppskjutna frågor har redovisats under beteckningarna A, B, C, D och E under domslutet. Prövotiden bör räknas från och med den tidpunkt då respektive anläggning har överlämnats till bolaget, dvs. när bolaget har erhållit rådighet och driftsansvar för anläggningen. De tvååriga prövotiderna bör om möjligt samordnas tidsmässigt för att få en effektivare handläggning. Prövotiden D, rörande utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid från biobränsleenheten, bör enligt miljödomstolen kortas ned till fyra år från det anläggningen har satts igång. Prövotiden E, rörande utsläpp till Kävlingeån, bör kortas ned till två år räknat från samma tidpunkt.

Provisoriska föreskrifter

Den provisoriska föreskriften P1 skall fastställas i enlighet med domslutet. Vid en omräkning till 6 % O2 skall ammoniakhalten vara 30 mg/m3 norm torr gas.

Beträffande villkoret för kolmonoxid anser miljödomstolen att det är mer miljömässigt korrekt att ange begränsningsvärdet som värde över så kort tidsperiod som möjligt, eftersom utsläpp av kolmonoxid indikerar ofullständig förbränning och därmed utsläpp oförbrända ämnen och andra kolväten. Dessutom är det fråga om en ny anläggning som kan uppföras med modernast möjliga teknik. Utsläppet skall sålunda föreskrivas som timmedelvärde i enlighet med danska föreskrifter, vilket görs i föreskriften P2.

Beträffande biobränsleenheten anser bolaget att denna inte omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS) 2002:26, eftersom den är mindre än 50 MW och för att de i förbränningsanläggningen ingående pannorna har separat rökrör. Miljödomstolen delar uppfattningen att biobränsleenheten på grund av sin storlek inte omfattas av NFS 2002:26. Miljödomstolen anser dock att pannorna skulle kunna omfattas av föreskrifterna även om de har separata rörkrör. Rökgaserna skulle nämligen, med beaktande av tekniska och ekonomiska förutsättningar, i princip kunna ledas ut i samma skorsten. Detta förutsätter dock att de ingående bränslena överhuvudtaget inte utgöres av avfall enligt 2 § punkterna 5 och 6 i NFS 2002:26 .

Att anläggningen inte omfattas av föreskrifterna hindrar emellertid inte att långgående krav ställs på reduktion av utsläppen av kväveoxider från biobränslepannan. Miljödomstolen anser inte att, även om oklarheter råder beträffande kväveinnehåll i svensk halm jämfört med dansk, bolagets yrkande om 500 mg NOx/m3 torr gas vid 6 % O2 kan godtas. Länsstyrelsen har i denna fråga yrkat att nivån enligt danska gällande värden för agrobränslen om 410 mg NOx/m3 torr gas vid 6 % O2 skall gälla . Miljödomstolen anser att målsättningen under prövotidsutredningen bör vara att minst klara ovannämnda danska utsläppsvärden. Under prövotiden bör ett månadsmedelvärde gälla, vilket föreskrivs i föreskriften P 3.

Utsläppet av svaveldioxid bör minimeras så långt det är möjligt och det förekommer också normalt låga svavelhalter i biobränslen. Föreskriften skall fastställas i enlighet med vad som framgår av föreskriften P4.

För kväveoxider och svaveldioxid gäller vad som föreskrivs i NFS 2002:28. Värdena kan inte, som i bolagets förslag, föreskrivas som riktvärden, eftersom den nivå som är angiven i NFS är den högsta som kan föreskrivas. Målsättningen med prövotid för utsläppshalter av ovannämnda ämnen i rökgaser från samförbränningsenheten är att senare kunna fastställa betydligt lägre utsläppsvärden. Se föreskrifterna P5 och P6.

För vatten som avleds till Kävlingeån gäller riktvärden i enlighet med föreskriften P7.

Delegerade frågor

Miljödomstolen anser att utformningen av dammsystemen för vatten från ytor och process, dimensionering och rensning samt utformning av oljeavskiljare, avstängningsanordningar m.m. bör delegeras till länsstyrelsen i enlighet med vad som framgår i domslutet. Detta gäller även undersökningar m.m. vid verksamhetens avslutande.

Övriga frågor

Tillståndet omfattar även hjälpångpannan. Hjälpångpannan avses användas under begränsad tid och i huvudsak eldas med eldningsolja 1. Det finns inte anledning att föreskriva särskilda utsläppsvillkor för denna. Den omfattas i övrigt av det allmänna villkoret.

Miljödomstolen finner att ytterligare reglering, utöver villkor 12, rörande hantering och lagring av bränslen är obehövlig.

Verkställighetsförordnande

Miljödomstolen anser att vad bolaget anfört för att få ta tillståndet i anspråk utan att det har vunnit laga kraft inte utgör tillräckliga skäl för att bifalla yrkandet. Det skall därför lämnas utan bifall.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande senast den 11 januari 2008

Marianne Nilsson Magnus Björkhem

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Marianne Nilsson, ordförande, och miljörådet Magnus Björkhem samt de sakkunniga ledamöterna Börje Andersson och Sten-Inge Arnesson.

Metadata

Domstol: Miljööverdomstolen
Avgörandedatum: 2008-12-19
Målnummer: M471-08
Lagrum: 2 kap. 6 § och 6 kap. 7 § 4 miljöbalken (1998:808)
Sökord: Alternativa_platser; Miljökonsekvensbeskrivning
Källa: Domstolsverket