MÖD 2009:25

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Nacka tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2008-10-21 i mål nr M 1464-07, se bilaga A

KLAGANDE

Stora Enso Kvarnsveden AB, 556021-6722

Box 733

781 27 Borlänge

Ombud: Bolagsjuristen U.J.

Stora Enso Juridik

791 80 Falun

MOTPARTER

1. Naturvårdsverket

106 48 Stockholm

2. Länsstyrelsen i Dalarnas län

791 84 Falun

SAKEN

Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid till luft från Stora Enso Kvarnsveden AB:s pappersbruk i Borlänge, Dalarnas län

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen upphäver villkoret avseende utsläpp till luft av svaveloxider och kväveoxider från anläggningens samtliga pannor och förlänger prövotiden inför avgörandet av vad som slutligt ska gälla. Bolaget ska under prövotiden utarbeta förslag till villkor avseende dessa utsläpp och senast den 1 september 2010 ge in villkorsförslagen till miljödomstolen. Tidigare meddelade provisoriska föreskrifter ska gälla tills annat blir bestämt.

___________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Stora Enso Kvarnsveden AB (i fortsättningen bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen beträffande villkoret avseende utsläpp till luft av kväveoxider (uttryckt som NO2) respektive svaveloxider (uttryckt som S) i första hand ska upphäva gränsvärdena för utsläpp i ton/år och i andra hand ska bestämma gränsvärdet för NOx till 300 ton/år och för svavel till 150 ton/år.

Naturvårdsverket har bestritt bifall till förstahandsyrkandet. Beträffande andrahandsyrkandet kan detta godtas beträffande svaveloxider så att värdet blir 60 ton/år, i övrigt (dvs. beträffande kväveoxider) har Naturvårdsverket bestritt yrkandet.

Länsstyrelsen anser att följande utsläpp ska gälla som gränsvärde och årsmedelvärde;

Kväveoxider (mätt som NO2) 240 ton/år

Svaveloxider (mätt som S) 70 ton/år.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget

Det behövs inte två gränsvärden för vartdera utsläppet till luft av NOx respektive svaveloxider. De angivna specifika (mg/MJ) respektive årsvisa (ton/år) gränsvärdena har inget inbördes samband eftersom årsvärdena ligger flera gånger under de specifika gränsvärdena. Därmed saknar villkorsvärdena inbördes logik.

Som grund för både första- och andrahandsyrkandet åberopas att årsvisa gränsvärden är så orimligt lågt satta att bolaget med tillståndsgiven verksamhet omöjligt kan innehålla dem. Redan idag överskrids svavelvillkoret. Miljödomstolen har tittat på de mycket låga utsläppen som varit de senaste åren men missat att utsläppen ligger långt under de riktvärden som gäller. Orsaker till detta kan vara mätosäkerheter eller att panna 8 haft ett längre underhållsstopp. Ökad produktion kommer att leda till ett ökat utsläpp pga. högre ångförbrukning och högre utnyttjande av panna 7 samt användning av en större mängd fossilt bränsle. I princip gäller detsamma för NOx-utsläpp, men diskrepansen blir inte lika stor. I villkoret måste finnas utrymme för underhålls- och reparationsstopp. Under stopperioderna ökar utsläppen. Inte ens vid nuvarande produktion, under år 2008 900 000 ton, kan villkoret klaras. Tillståndsgiven produktion är 1 050 000 årston. En viss minskning skulle kunna uppnås genom att strypa leveranserna till Borlänge Energis fjärrvärmenät och sluta producera mottryckskraft. Denna åtgärd leder dock endast till marginella ändringar och inte till någon miljönytta. För det fall årsvärden ska gälla måste dessa bestämmas till 300 ton NOx per år och 150 ton svavel per år. Bolaget anser dock att det är bättre att hålla fast vid nuvarande villkorskonstruktion med endast riktvärde i mg/MJ. Det problem som nu finns kommer att accentueras om bolaget får tillstånd till den nya mottrycksturbinen som man sökt tillstånd till.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket föreslår att utsläppsvärdena ska räknas som tvåårsmedelvärden. För de aktuella parametrarna, utsläpp till vatten och luft, bör regleringen ske i form av både rikt- och gränsvärden. Nivån på gränsvärden som miljödomstolen satt rörande kväveoxider är lämplig och innehåller ett lagom mått av säkerhetsmarginal. De energispecifika värden som satts i villkoren är dock onödigt höga. Att variationer kan förekomma mellan olika år är ett välkänt fenomen och brukar lösas genom att föreskriva villkor på längre tidsperioder. För att ge bolaget ett visst utrymme att hantera olika driftssituationer kan verket godta att gränsvärden föreskrivs som tvåårsmedelvärden.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen anser att följande utsläpp ska gälla som gränsvärde och årsmedelvärde

Kväveoxider (mätt som NO2) 240 ton/år

Svaveloxider (mätt som S) 70 ton/år

Länsstyrelsen håller med bolaget om att miljödomstolens villkor för svavelutsläpp är ett för lågt värde sett ur dagens produktionsförhållanden. Eftersom bolaget har möjlighet att välja lågsvavliga bränslealternativ ses däremot bolagets yrkande på 150 ton svavel per år som intet förpliktande. Länsstyrelsen anser att bolaget ska välja en olja som innehåller maximalt 0,1 % svavel och inte 0,4 % såsom nu är fallet. Beträffande miljödomstolens satta villkor för utsläpp av kväveoxider anser länsstyrelsen att villkoret ligger i rätt nivå.

Bolagets bemötande

Bolaget anser att det vore olämpligt att, som Miljööverdomstolen har gjort i ett par avgöranden, utmönstra tillämpningen av riktvärden vid villkorsskrivningen. Bolaget noterar att både Naturvårdsverket och länsstyrelsen håller med bolaget om att utsläppen för svavel är alltför snävt satt i miljödomstolens dom. Myndigheterna har dock lagt sig på för låga nivåer. Miljödomstolen har bestämt ett gränsvärde som ligger fyra gånger lägre än riktvärdet. Det brukar vara tvärtom på grund av att gränsvärdena är knutna till ett straffansvar. Utsläppen kommer att öka när panna 8 inte kan täcka hela behovet utan man är tvungen att utnyttja panna 7. Bolagets yrkande på 150 ton/år är inte orimligt utan står i relation till de reningsåtgärder som miljödomstolen godtagit. Länsstyrelsen kan inte ställa krav på byte av olja. Denna fråga har miljödomstolen avgjort genom att inte kräva något oljebyte. Eftersom det endast är bolaget som har klagat saknas utrymme för Miljööverdomstolen att kräva detta.

REMISSYTTRANDE I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljönämnden i Borlänge

Miljönämnden anser att gränsvärden (mängdvillkor) bör finnas avseende svaveloxider och kväveoxider. Det bör beaktas att i Dalarnas miljömål för åren 2007-2010 anges att utsläppen till luft av svaveloxid ska till år 2010 ha minskat med minst 10 % från 1999 års nivå. Och utsläpp av kväveoxider till luft ska ha minskat med minst 40 % från 1999 års nivå. Miljönämnden anser vidare att villkor avseende utsläpp till luft bör vara månadsmedelvärden istället för årsmedelvärden. Detta för att tillfälliga höga värden ska noteras.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet gäller fastställandet av slutliga villkor för utsläppen av kväveoxider och svaveldioxid till luft från anläggningen. Frågan består av två delfrågor, nämligen dels vilka krav på åtgärder som ska ställas på bolaget, dels hur dessa krav ska uttryckas i villkor. Den senare frågan innefattar utsläppsnivån som sådan men också villkorens konstruktion.

Beträffande den första delfrågan har miljödomstolen slagit fast att det inte rör sig om krav på ytterligare särskilda åtgärder, utan villkoren ska bestämmas utifrån de verkliga utsläppen för 2006 och en prognos för 2007. Miljödomstolen har bedömt att bolaget, med den optimering av anläggningens drift från utsläppssynpunkt samt i övrigt den noggrannhet vad gäller drift, skötsel och underhåll som är rimlig att kräva, kommer att klara de utsläppsnivåer som bestämts.

I Miljööverdomstolen har Naturvårdsverket och länsstyrelsen inte heller framfört krav på ytterligare åtgärder, med undantag för det av länsstyrelsen framförda önskemålet om övergång till olja med endast 0,1 procent svavel.

Den fråga som nu ska prövas är således vilka villkor som bör bestämmas så att de svarar mot att bolaget driver och underhåller anläggningen enligt det som sagts ovan.

Miljödomstolen har bestämt villkoren som en kombination av riktvärden och gränsvärden. Miljööverdomstolen har i senare avgöranden slagit fast en ny praxis (se MÖD 2009:2 och MÖD 2009:9) som innebär att begreppen riktvärde och gränsvärde utmönstras till förmån för ett begränsningsvärde vars definition och materiella innehåll bestäms i det enskilda fallet. I villkoret ska anges hur värdet ska kontrolleras. Bolaget har också uppfattat Miljööverdomstolens nya praxis men hävdat att den tidigare ordningens riktvärden bör fortsätta att gälla i detta fall. Bolaget har som skäl bl.a. åberopat mät- och provtagningsmetodernas osäkerhet, olika svårförutsägbara variationer i utsläppen och bristande logik i miljödomstolens villkor och valt att lösa svårigheterna med väl tilltagna rikt- och gränsvärden. Enligt Miljööverdomstolens mening utgör just dessa skäl goda exempel på vad som ska beaktas vid villkorsskrivningen. Bolaget har även hänvisat till Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 gällande stora förbränningsanläggningar och 2004:6 om mätutrustning för kväveoxider som båda ger bra exempel på hur villkor kan utformas.

Miljööverdomstolen konstaterar att det saknas underlag för att bestämma de slutliga villkoren i enlighet med hur de numera bör utformas. Underlaget bör kompletteras vid miljödomstolen. Miljööverdomstolen skjuter därför återigen upp frågan om vad som ska gälla för de aktuella utsläppen och förordnar om förlängd prövotid till den 1 september 2010 i enligt med vad som framgår av domslutet. Prövotidsutredningen ska ges in till miljödomstolen. Några ändrade provisoriska villkor behövs inte med hänsyn till den korta prövotiden.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2009-12-17

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Dirke, referent, och Roger Wikström, samt miljörådet Rolf Svedberg och tf. hovrättsassessorn Emma Ovesdotter Degerfeldt. Enhälligt. Föredragande har varit Frida Rudsander.

_______________________________________

BILAGA A

NACKA TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

Stora Enso Kvarnsveden AB, 556021-6722

Box 733

781 27 Borlänge

Ombud: bolagsjuristen U.J.

SAKEN

Ökad produktion samt uppförande och drift av en ny pappersmaskin mm vid Stora Enso Kvarnsveden AB:s pappersbruk i Borlänge, Dalarnas län, nu fråga om prövotidsutredning avseende utsläpp till vatten och luft.

Uppgifter till miljöboken:

Avdelning: V

Avrinningsområde: 53:III

Anläggning/ blad nr: 5

Syd/Nord-koordinat (X): 6711800

Väst/Öst-koordinat (Y): 1478930

DOMSLUT

Förlängd prövotid och provisorisk föreskrift

Bolaget ska under en förlängd prövotid följa processavloppsreningsanläggningens funktion och utsläppen till vattenrecipienten med avseende på COD (kemisk syreförbrukning), SÄ (suspenderade ämnen) och P (fosfor). Resultat av prövotidsutredningen ska tillsammans med förslag på slutliga villkor inges till miljödomstolen senast ett år räknat från dagen för denna dom.

Under den förlängda prövotiden ska följande provisoriska föreskrift fortsätta gälla, intill dess miljödomstolen beslutar något annat.

P1. Utsläpp till vatten får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga följande värden.

COD 12 ton/dygn

SÄ (GF/A) 2,4 ton/dygn

P 15 kg/dygn

Slutligt villkor

För verksamheten ska gälla följande slutliga villkor.

Utsläppet till luft från anläggningens samtliga pannor får uppgå till högst följande värden.

Svaveloxider (mätt som S): - 35 mg/MJ tillfört bränsle

(riktvärde och årsmedelvärde)

- 40 ton/år (gränsvärde)

Kväveoxider (mätt som NO2): - 65 mg/MJ tillfört bränsle

(riktvärde och årsmedelvärde)

- 240 ton/år (gränsvärde)

__________________

BAKGRUND

Stora Enso Kvarnsveden AB erhöll den 3 november 2003 tillstånd att bl.a. anlägga och driva en ny pappersmaskin vid verksamheten i Kvarnsveden samt därvid utöka produktionen av papper till 1 050 000 årston och därmed behövlig mängd mekanisk massa. I tillståndet föreskrevs att avgörandet av vilka villkor som ska gälla avseende utsläpp till vatten och luft i vissa avseende skulle skjutas upp under en prövotid.

För prövotidsutredningarna avseende utsläpp till vatten och luft föreskrevs följande.

Bolaget ska under en prövotid fortlöpande följa processavloppsreningsanläggningens funktion och utsläppen av COD (kemiska syreförbrukande ämnen), SÄ (suspenderade ämnen) och P (fosfor) till recipienten.

Bolaget ska under en prövotid utreda utsläppen av svavel och kväveoxider till luft och dokumentera dessa utsläpp under olika relevanta driftbetingelser, särskilt med hänsyn till bränsleanvändning. Bolaget ska härvid också följa den tekniska. Bolaget ska härvid också följa den tekniska utvecklingen inom branschen och utvecklingen av bränslemarknaden samt närmare utreda konsekvenserna av övergång till lågsvavlig olja.

Bolaget ska under en prövotid utreda hur utsläppen till luft av ammoniak och kväveoxider varierar med doseringen av ammoniak i SNCR-utrustningen (icke-katalytisk kväverening).

Bolaget ska under en prövotid belysa sambanden mellan koncentration av kolmonoxid, kväveoxider och organiska ämnen vid olika pannlast, bränslemix och bränslekvalitet.

Den nu aktuella prövotidsredovisningen är en följd av dessa utredningskrav.

Som provisoriska föreskrifter under prövotiden gäller följande.

P1. Utsläpp till vatten får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga

COD 12 ton/dygn

SÄ (GF/A) 2,4 ton/dygn

P 15 kg/dygn

P2. Efter det att panna 8 är intrimmad får utsläppet till luft uppgå till högst följande riktvärden och årsmedelvärden.

Svaveloxider (mätt som S) 35 mg/MJ tillfört bränsle

Kväveoxider (mätt som NO2) 65 mg/MJ tillfört bränsle

(P2 bestämd av Miljööverdomstolen i protokoll den 16 december 2003 och sedan i dom den 13 juli 2005)

P3. Till dess att panna 8 är intrimmad får utsläppet till luft uppgå till högst följande riktvärden.

Svaveloxider (mätt som S) 100 ton/år

Kväveoxider (mätt som NO2) 300 ton/år

(P3 bestämd av Miljööverdomstolen i protokoll den 16 december 2003 och sedan i dom den 13 juli 2005)

Det bör slutligen noteras att miljödomstolen den 19 juni 2007 lämnade bolaget tillstånd att anlägga och driva ett peroxidblekeri samt en kompletterande s.k. MBB-reaktor i avloppsvattenreningen.

PRÖVOTIDSREDOVISNINGEN M.M.

Nedan redovisas bolagets resultat av prövotidsutredningar avseende utsläpp till vatten och luft enligt ovan.

Utsläpp till vatten

Avloppsvattenreningsanläggningen är uppbyggd i flera processteg omfattande mekanisk, biologisk och kemisk rening. I samband med anläggandet av den nya pappersmaskinen PM 12 byggde bolaget ut avloppsvattenreningen med en MBB-reaktor efter den mekaniska reningen, som ett försteg till den biologiska aktivslam behandlingen, samt en flotationsanläggning efter aktivslamsteget för att förstärka slamavskiljningskapaciteten. Försteget håller nu på att byggas ut med ytterligare en parallellkopplad MBB-reaktor som ett åtagande vid den senaste prövningen då bolaget fick tillstånd att bygga och driva ett nytt peroxidblekeri, se miljödomstolens dom den 19 juni 2007. Den nya MBB-reaktorn kommer att tas i drift under november 2007.

Reningsanläggningen består således av två försedimenteringsbassänger där den mekaniska avskiljningen av fibrer, lerapartiklar etc. sker. Den biologiska reningen utgörs för närvarande av en MBB-reaktor (Moving Bed Biofilm) med suspenderade bärare samt en aktivslamanläggning med ca 35 000 m3 luftad volym. Den befintliga MBB-reaktorn kommer inom kort att kompletteras med ytterligare en MBB-reaktor enligt ovan. Då avloppsvattnet är alltför näringsfattigt för att den biologiska nedbrytningen ska fungera, tillsätts näringsämnen i form av fosfor och kväve samt syre (luft). Järnsulfat tillsätts i luftningsbassängerna, s.k. simultanfällning, för att minska utsläppet av löst fosfor. Därefter sker eftersedimentering och flotation i två parallella linjer innan avloppsvattnet förs till recipienten. En del av slammet återförs till luftningsbassängerna för att vidmakthålla en god nedbrytning. Överskottet av bioslam blandas till en del med aska och används för täckning av deponier. Resterande mängd avvattnas tillsammans med fiberslam och utnyttjas som bränsle i bolagets pannor.

Reningsanläggningen har fungerat i allt väsentligt väl under prövotiden. Förutom vid några tillfallen under första halvåret efter idrifttagningen av den nya pappersmaskinen, har riktvärdena för utsläpp till recipienten innehållits. Förhöjda utsläpp har orsakats av störningar och stötvisa utsläpp i samband med uppstarten av PM 12 och dess kringutrustning, men har kunnat undanröjas i takt med att produktionsprocessen har stabiliserats. De förhöjda utsläppen har rapporterats till och diskuterats med tillsynsmyndigheten.

Arbetet med reningsanläggningen har främst varit inriktat på att trimma in anläggningen och närsaltdoseringen för att med bibehållen reningsfunktion klara av de ökade primärutsläppen som är en nödvändig följd av den kraftigt ökade och mer förädlade produktionen. COD- belastningen in till reningsanläggningen har ökat från 90 ton/dygn till 125 ton/dygn. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter av slamsvällning under 1990-talet, som bl.a. kan orsakas av näringsbrist och ger upphov till kraftigt förhöjda utsläpp, har bolaget tillämpat en försiktig strategi vid intrimning av närsaltdoseringen. Den långa uppehållstiden i anläggningen, med en slamålder om 5-10 dygn, samt årstidsvariationer måste även beaktas i detta sammanhang. Sammantaget har intrimningen medfört att närsalttillförseln per inkommande mängd COD för närvarande har kunnat minskas till ca hälften med bibehållen reduktionsgrad. Av utsläppsredovisningen nedan framgår att utsläppen ligger väl i linje med de förväntade utsläppen enligt den ursprungliga ansökan. Reningsgraden för COD ligger kring 93 % och för BOD är den upp mot 99,5 %, d.v.s. i stort sett total nedbrytning. Utsläppen av suspenderade ämnen ligger på en mycket låg nivå och fosforutsläppen är i princip i nivå med vad som varit förväntat.

År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Prognos

Prod. kt/år 634 670 704 654 864 900* 1050

SÄ t/d 0,53 0,57 0,78 0,96 0,71 0,63 1,2-1,6

BOD t/d 0,17 0,19 0,28 0,35 0,35 - 0,3-0,5

BOD-red % 99,5 99,5 99,4 99,1 99,5 99,5

COD t/d 3,8 4,27 4,94 6,45 9,1 10 10-12

COD-red % 94 94 94 92 93 92 93

Fosfor kg/d 6,0 6,5 7,5 10,4 10,7 8,7 12-14

*Uppräknat till helår från åtta månaders värden. Månadsmedelvärden från 2003 t.o.m. augusti 2007 redovisas i bilaga 2 till prövotidsredovisningen.

Sammantaget kan således konstateras att reningsanläggningen har fungerat väl och utsläppen ligger i linje med vad som förutsågs. Genom utbyggnaden av reningsanläggningen med ytterligare en MBB-reaktor är bedömningen att den förväntade utsläppsökningen från det nya peroxidblekeriet väl kommer att kunna kompenseras. Bolagets bedömning är därmed att följande begränsningsvärden för utsläpp till vatten kan gälla i framtiden och att prövotiden nu kan avslutas.

Bolaget föreslår följande villkor.

1. Utsläpp till vatten får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga följande värden.

COD 12 ton/dygn

SÄ(GF/A) 1,8 ton/dygn

P 15 kg/dygn

Bolagets förslag till begränsningsvärde innebär att nuvarande riktvärde ändras från månadsmedelvärde till årsmedelvärde. Skälen härtill är dels att COD-utsläppet bedöms komma att ligga mycket nära 12 ton/d dels att det finns viss årstidsbaserad variation avseende utsläpp till vatten.

Bolaget har i sitt bemötande av yttranden i andra hand accepterat en fortsatt prövotid när det gäller utsläpp till vatten (se under rubriken Bemötande nedan).

Utsläpp till luft

I ångcentralen finns tre biandbränslepannor, P6 byggd år 1961, P7 byggd år 1983 och P8 byggd år 2004. Panna 5 är numera helt avvecklad.

P6 är reservpanna och används vid revisioner eller stopp på de andra pannorna. Pannan har en förugn med snedrost där man kan elda fast bränsle samt tre oljebrännare. Panneffekten är 105 MW. Stoftavskiljning sker med multicykloner.

P7 är en bark-, kol- och oljepanna försedd med förugn med snedrost för biobränsle och fyra kol/oljebrännare. Stoftrening av rökgaserna sker med elfilter. Effekten på pannan är 99 MW med olja, 63 MW med enbart biobränsle samt 83 MW med en blandning av kol/olja och biobränsle.

P8 är en CFB-panna med elfilter för stoftavskiljning, SNCR för reduktion av NOX samt kalkdosering i bädden för svavelreduktion. Huvudbränslet är bark och kol, men pannan kan även eldas med olja.

Efter att panna 8 togs i drift hösten 2004 har den fungerat som huvudpanna och panna 7 är idag hjälppanna, vilket innebär att den under större delen av sin drifttid går med låg last. Panna 8 har fungerat mycket bra sedan uppstarten och har låga utsläpp. För att kunna hålla nere utsläppsnivåerna även på panna 7 under de förändrade driftbetingelserna har justeringar och trimningar genomförts. Det är dock betydligt svårare att hålla nere de specifika utsläppen för en panna som går med låg last jämfört med en panna som kan gå med hög och jämn last över tiden. Pannans konstruktion är också en begränsning jämfört med en CFB-panna som panna 8 i enlighet med vad som nedan kommer att belysas.

Nedan redovisas utsläppen till luft avseende kväveoxider och svaveloxider i mg/MJ respektive ton/år under perioden 2000-2007.

År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

(Prognos)

NOX mg/MJ 94 102 94 93 86 76 67 55

SOX mg/MJ 26 29 28 34 25 15 9 10

NOX ton/år 241 283 265 266 256 183 216 175

S ton/år 68 81 80 96 75 38 29 30

Som framgår av tabellen har utsläppsutvecklingen varit mycket positiv efter att den nya pannan togs i drift. Trots att produktionen ökat kraftigt har utsläppen för samtliga parametrar minskat.

Panna 8 är som ovan angetts utrustad med SNCR-system för att reducera NOX-utsläppen. Tekniken innebär att ammoniak tillsätts rökgaserna och reducerar då kväveoxider till kvävgas. Reaktionen är optimal inom ett ganska snävt temperaturfönster, 800-950 °C. Är temperaturen för låg sker ingen reaktion och vid hög temperatur kan tillförd ammoniak oxideras till kväveoxid. SNCR används framgångsrikt framför allt på pannor med stabila driftförhållanden såsom fjärrvärme- och kraftverkspannor. För panna 8 där det förekommer relativt frekventa och omfattande lastförändringar har det varit nödvändigt att utveckla ett mer avancerat system än vad som normalt är brukligt för insprutning av ammoniak. Totalt finns det elva stycken ammoniaklansar installerade på olika nivåer och positioner i pannan. Tillsatsen av ammoniak styrs därvid av bl.a. pannlast, rökgastemperatur samt rökgasens NOX- och NH3-halter. Under 2005 och 2006 har ett flertal ombyggnader och justeringar genomförts tillsammans med pannleverantören för att optimera SNCR- systemet. Som framgår av diagrammet nedan är ett visst lastberoende oundvikligt, innebärande att det specifika NOX-utsläppet blir något högre under sommarhalvåret när ångbehovet är lägre.

Månadsmedelvärden för NOX och SOX 2005-2007

(Diagram här uteslutet)

Tekniken med reduktion av svaveloxider med hjälp av kalkdoseringen till bädden i panna 8 har fungerat väl. I samband med prestandaprov under våren 2005 uppmättes en avskiljningsgrad avseende svavel på ca 90 % vid eldning av kol. Normalt används en blandning av biobränsle och kol och då blir avskiljningsgraden något lägre på grund av bränslets lägre svavelhalt.

Svavelavskiljningsgraden för hela ångcentralen var under år 2006 ca 80 %.

I diagrammet ovan går det att utläsa de perioder då panna 8 varit avställd för årliga revisionsstopp. Dessa stopp har skett under hösten och då har både svavelutsläppen och NOX-utsläppen gått upp. En CFB-panna med cirkulerande sandbädd utsätts för ett högre slitage än en konventionell panna och är därför i behov av mer omfattande underhållsarbeten. Normalt har man att räkna med ett årligt underhållsstopp om 1-3 veckor och under en tioårsperiod krävs det erfarenhetsmässigt upp till två längre revisionsstopp om 1-2 månader.

Sammantaget anser bolaget att de teknikval som gjorts för panna 8 visat sig vara riktiga. Svavelreduktionen har varit mycket god och även SNCR- utrustningen har efter diverse trimningsåtgärder visat sig fungera väl. Beträffande panna 7 är förutsättningarna för möjliga åtgärder oförändrade jämfört med tillståndsprövningen år 2003. Ett av huvudsyftena med att bygga den nya pannan var dock att lägga huvuddelen av lasten på den pannan och köra panna 7 som back up. Beträffande bränslemarknaden ligger den i nivå med bolagets förväntningar. Det finns en konkurrens om biobränsle, men det har inte uppstått någon bristsituation och bolaget har kunnat köpa det biobränsle man behövt vid sidan av det som genereras internt. När det gäller kol fortsätter bolaget att prioritera lågsvavligt ryskt kol och olja används som kompletterande bränsle.

Övergång till extra lågsvavlig olja

Beträffande möjligheten och rimligheten av att byta ut nuvarande oljekvalitet, EO5, mot extra lågsvavlig olja av typen WRD gäller att olja utgör mindre än 5 % av brukets energibehov. Effekten på svavelutsläppen blir därmed mycket liten. Den totala reduceringen av svavelutsläppen ligger efter igångkörningen av panna 8 mycket högt.

Om all eldningsolja om 3 529 ton under år 2006 skulle ersättas med WRD- olja eller liknande skulle svavelutsläppet beräkningsmässigt kunna minska med 6,7 ton/år. Oljeanvändningen har därvid förutsatts ske i huvudsak på panna 6 och 7, där avskiljningsgraden avseende svavel är lägre.

WRD-oljan är utifrån en prisjämförelse för åren 2004-2007 84 kr dyrare än EO5 per MWh. Detta ger en nettokostnad om 485 kr per reducerat kg svavel. Denna kostnad har bolaget funnit orimlig.

Utsläpp av ammoniak och kväveoxider vid tillämpning av SNCR

Panna 8 är som ovan angetts försedd med SNCR-utrustning för reduktion av kväveoxider. Tekniken innebär att ammoniak tillförs rökgasen i lämpligt temperaturintervall för reduktion av NOX till kvävgas. I diagrammet nedan redovisas månadsvisa utsläpp av NOX (mg/MJ) respektive NH3 (ppm) tillsammans med pannans genomsnittliga last. Ammoniakslipen varierar mellan 10 och 20 ppm. Av diagrammet framgår att det inte finns något direkt samband mellan lågt NOX-utsläpp och hög NH3-slip. Det är snarare så att förhöjda NOX-utsläpp sammanfaller med något högre NH3-utsläpp när pannan går med lägre last under framför allt sommarhalvåret. Orsaken till detta är att temperaturen i eldstaden vid låg last är för låg för att en optimal reaktion mellan tillsatt NH3 och rökgasernas NOX ska kunna ske.

Samband mellan NOX och NH3 slip i panna 8

(Diagram här uteslutet)

Sammanfattningsvis kan sägas att en ammoniakslip om 10-20 ppm får anses vara mycket bra utgående från att det alltid finns en viss naturligt slip från bränslets kväveinnehåll. Detta brukar ligga i intervallet 5-15 ppm. För panna 8 torde den naturliga ammoniakslipen ligga i den lägre delen av intervallet. Mätningar på panna 8 med avstängd SNCR-utrustning har visat på 5-6 ppm. När det gäller NOX-utsläppen är det framför allt lastvariationer som påverkar utsläppen. Vid hög last är NOX-reduktionen bäst, vilket borde vara en fördel från utsläppssynpunkt.

Samband mellan koncentration av CO, NOX och organiska ämnen

Förbränning av kolväten i bränslen med luft är en termodynamiskt gynnad reaktion och ger idealt sett endast upphov till koldioxid och vatten om syretillförseln är tillräckligt hög. Vid förbränning i en panna blir reaktionen emellertid inte helt fullständig, utan små mängder av oförbrända komponenter såsom kolmonoxid och organiska föreningar kvarstår i den avgående rökgasen. Förbränningsförloppet styrs av reaktionskinetiska aspekter, som t.ex. temperatur och luftöverskott, men framför allt av pannans mass- och värmeöverföringsegenskaper. En högre temperatur ger vanligen upphov till en mer fullständig utbränning av bränslet, men innebär också att mer kväveoxider bildas genom oxidation av bränslets eller förbränningsluftens kväveinnehåll.

I pannor där förbränningen sker i en fluidiserad sandbädd, med dess utmärkta mass- och värmeöverföringsegenskaper, kan en närmast fullständig förbränning ske vid relativt låga temperaturer och med lågt luftöverskott. Konventionella pannor å andra sidan, där strömningsförhållanden och omblandningen av bränsle och luft är sämre, ger däremot upphov till högre halter av oförbrända komponenter i rökgasen.

För att mäta rökgasernas innehåll av organiska föreningar har ett TOC- instrument (Total Organic Carbon) använts. I TOC-analysatorn utnyttjas en flamjonisationsdetektor för att bestämma provgasens innehåll av organiska kolföreningar. Instrumentet har kalibrerats med referensgasen propan och mätresultatet uttrycks som ppm propanekvivalenter, som omräknats till mg C/Nm3 vid 6 % O2 . Halterna av CO och NOX har uppmätts med pannornas fast installerade driftinstrument.

Under mars månad 2007 har analyser gjorts på rökgaserna från panna 7 och 8 med avseende på CO, NOX och TOC. Vid dessa analyser har pannlast, bränslemix och bränslekvalitet varierat slumpmässigt.

I nedanstående tabeller redovisas resultaten från analyserna på rökgaserna från de båda pannorna.

Panna 7

19/3 20/3 21/3 26/3 29/3 30/3

CO ppm

(6% O2) 1572 1052 1330 1368 1425 1350

TOC mg/m3

(6 % O2) 167 386 115 120 53 57

NOX mg/MJ 76 80 74 72 70 81

Pannlast

MWnyttig 10 15 11 15 11 16

Lastvariationer

stavv MW 5 12 3 3 4 15

Andel bio % 100 92 100 100 94 75

Panna 8

8/3 9/3 10/3 13/3 14/3 15/3 16/3

CO ppm

(6 % O2) 45 42 48 24 24 30 37

TOC mg/ m3

(6 % O2) 0,6 0,4 0,1 0,4 0,2 0,1 0,4

NOX mg/MJ 40 41 40 53 59 62 43

Pannlast

MWnyttig 89 85 81 84 78 73 87

Lastvariationer

stavvMW 27 15 9 14 12 19 12

Andel bio % 55 69 68 68 69 70 86

Som framgår av värdena för CO och TOC i tabellerna ovan är förbränningen i CFB-pannan betydligt bättre än i panna 7. Detta var inget oväntat och skillnaderna accentueras av att panna 7 för det mesta går med låg last, vilket också bidrar till de höga CO värdena.

För att totalt sett nå det bästa utfallet på pannorna avseende utsläpp har bolaget medvetet valt att nyttja panna 8 fullt ut och endast använda panna 7 som hjälppanna. Detta ger totalt sett de lägsta utsläppen och det bästa utnyttjandet av pannornas kapacitet. De lägre TOC-halterna från panna 7 (29/3 och 30/3) sammanhänger med att pannans oljebrännare varit i drift periodvis, varvid en bättre utbränning av de oförbrända komponenterna i rökgasen erhålles. Således skulle en högre oljeanvändning i panna 7 möjligen kunna innebära att CO- och TOC-värdena sjunker något för pannan. Grundorsaken till de höga CO- och TOC-värdena kvarstår dock i form av pannans konstruktion i enlighet med vad som ovan angetts.

Sammanfattningsvis finner bolaget att utsläppen av såväl svaveloxider som kväveoxider har utvecklats mycket positivt och den reningsutrustning som installerats på panna 8 fungerat mycket bra.

När det gäller svavelhalten i oljan anser bolaget att det varken är miljömässigt motiverat eller ekonomiskt rimligt att byta från EO5 till WRD eller annan liknande extra lågsvavlig olja.

Beträffande CO, NOX och organiska föreningar finns det ett starkt samband mellan pannornas konstruktion och halten CO, NOX samt organiska föreningar. Även pannlast har en viss betydelse. För att sammantaget uppnå bästa miljömässiga resultat avseende utsläppen från ångcentralen har bolaget valt att prioritera användningen av panna 8 som har de klart lägsta utsläppen. Detta gör att panna 7 går med lägre last, normalt med enbart biobränsle, och med något högre specifika utsläppsvärden.

Med ovanstående slutsatser anser bolaget att även prövotiden avseende utsläpp till luft kan avslutas. Som villkor föreslås följande.

2. Utsläppet till luft får som riktvärde och årsmedelvärde uppgå till högst

Svaveloxider (mätt som S) 35 mg/MJ tillfört bränsle

Kväveoxider (mätt som NO2) 65 mg/MJ tillfört bränsle

Anledningen till att bolaget valt att föreslå årsmedelvärdet som ett riktvärde även här är att begränsningsvärdet för NOX i annat fall hade behövt höjas för att det ska finnas en rimlig säkerhetsmarginal. Ett riktvärde är lika bra som styrmedel som ett gränsvärde, men har den fördelen att det ger ett visst utrymme för att åtgärda problem utan att vidta extra ordinära åtgärder som begäran om villkorsändring. Att ha ett årsmedelvärde och ett månadsmedelvärde skulle kunna vara ett alternativ, men i detta fall är det inte lämpligt eftersom pannorna utnyttjas ojämnt över året med hänsyn till temperaturförhållandena. Vidare skulle det uppstå bekymmer när panna 8 måste ställas av för revision och längre underhållsstopp, vilket är oundvikligt med en CFB-panna.

SYNPUNKTER

Naturvårdsverket

Naturvårdsverkets ställningstagande

Naturvårdsverket anser att prövotiden ska förlängas med ett år från domens ikraftträdande avseende utsläppen till vatten och att bolaget åläggs genomföra utredningar enligt vad som utvecklas nedan.

Naturvårdsverket anser inte att det räcker med riktvärden för samtliga utsläppsparametrar. Således anser verket att för vattenutsläppen ska gränsvärden föreskrivas för de mest väsentliga parametrarna som i detta fall bedöms vara COD och totalfosfor.

På motsvarande sätt anser verket att gränsvärden bör föreskrivas på luftsidan för kväveoxider och svaveldioxid. Naturvårdsverket anser att prövotiden för utsläpp till luft kan avslutas avseende svavel och kväveoxider.

Verket anser vidare att bolagets villkorsförslag ska kompletteras med följande gränsvärdesvillkor.

- De totala utsläppen av kväveoxider från anläggningens samtliga pannor får som gränsvärde inte överstiga 210 ton per år.

- De totala utsläppen av svaveldioxid från anläggningens samtliga pannor får som gränsvärde inte överstiga 70 ton per år.

Naturvårdsverkets utveckling av talan

Enligt vad Naturvårdsverket har erfarit har bolaget nyligen tagit den nya MBB-enheten i drift och relativt nyligen börjat med peroxidblekning. Vidare avser bolaget att öka sin andel av blekta papperskvalitéer. Detta sammantaget medför att nya förutsättningar för utsläppen till vatten uppkommit eller kommer att uppkomma den närmaste tiden.

Naturvårdsverket föreslår därför att prövotiden förlängs så att bolaget hinner genomföra erforderliga om- och tillbyggnader, trimma in utrustning samt att samla underlag för slutliga villkor med de nya enheterna i drift.

En förlängd prövotid möjliggör också för bolaget att genomföra de undersökningar om komplexbildares nedbrytning och karakterisering av avloppsvattnet som bolaget åtagit sig att genomföra enligt domen 2007. Det är lämpligt att dessa utredningar redovisas i samband med att en förlängd prövotidsredovisning inlämnas.

Bolaget bör då också belysa hur bolaget kan uppfylla villkor 3 i beslutet daterat 2003-11-03.

Villkor 3

Bolaget ska före idrifttagandet av de nya produktionsanläggningar, för vilka tillstånd nu ges, vidta de kompletteringar av reningsanläggningen som krävs för att nuvarande reningseffekt ska kunna bibehållas.

Enligt vad verket kan bedöma har bolaget svårigheter att upprätthålla den reduktionsgrad över anläggningen som klarades 2002 och 2003, nämligen 94 % reduktion mätt som COD. Verket har inte kunnat bedöma motsvarande reduktionsgrader för totalfosfor.

Fiskeriverket

Fiskeriverket har inget att erinra mot nivån på bolagets föreslagna villkor för COD, SÄ och fosfor vad gäller utsläpp till vatten. Fiskeriverket anser dock att riktvärdena bör avse månadsmedelvärden för att förhindra alltför stora utsläppsvariationer under året.

Fiskeriverket föreslår även att sökanden föreläggs att genomföra en ny biologisk karakterisering av avloppsvattnet en tid efter genomförandet av ansökt produktionsökning för att säkerställa kvaliteten på avloppsvattnet.

Fiskeriverket har inga synpunkter på redovisningen som avser utsläpp till luft eftersom verket inte bedömer att dessa utsläpp på något direkt sätt inverkar på allmänt fiskeintresse.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket i sina yttranden bland annat påtalat att det har skett förhållandevis stora förändringar i bolagets verksamhet och att den utbyggda vattenreningsanläggningen inte tagits i drift förrän nyligen och att det därför idag är oklart vilka utsläppsnivåer bolaget kommer att kunna uppnå. Med tanke på denna osäkerhet förefaller en förlängning av prövotiden för utsläpp till vatten vara välmotiverad. Fiskeriverket stöder därför nämnda myndigheters förslag om att förlänga prövotiden för utsläpp till vatten med ett år.

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Utsläpp till vatten

Länsstyrelsen föreslår att prövotiden förlängs med ett år. Bolaget ska under prövotiden fortlöpande följa processavloppsreningsanläggningens funktion av COD, SÄ, P och N till recipienten. Redovisning av resultatet samt förslag på villkor ska redovisas till miljödomstolen senast ett år från det att detta beslut vunnit laga kraft. Nu gällande prövotidsvillkor för utsläpp till vatten kan gälla under prövotiden.

Utveckling av länsstyrelsens talan gällande utsläpp till vatten

Bolaget föreslår följande villkor:

Utsläpp till vatten får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga följande värden.

COD 12 ton/dygn

SÄ(GF/A) 1,8 ton/dygn

P 15 kg/dygn

Med de förändringar som beskrivs ovan, och det faktum att nya peroxidblekeriet och den utbyggda delen av vattenreningsanläggningen togs i drift i december månad 2007 anser länsstyrelsen att det nu är direkt olämpligt att föreskriva villkor som kommer att gälla för en lång tid framöver.

Länsstyrelsen anser att det är rimligt, vid ett av världens största pappersbruk, att villkoren för utsläpp till vatten regleras som riktvärden i utsläppt mängd per dygn som månadsmedelvärde och som gränsvärden i utsläppt mängd per dygn som årsmedelvärde. Länsstyrelsen bedömer även att kväve, utöver fosfor, COD och SÄ, är betydande ur utsläppshänseende från verksamheten och bör villkoras i ett slutligt avgörande om ca 1 år.

Länsstyrelsen vill även påtala villkor 3 i gällande beslut från 2003 för verksamheten som lyder enligt följande:

"Bolaget ska före idrifttagande av de nya produktionsanläggningar, för vilka tillstånd nu ges, vidta de kompletteringar av reningsanläggningen som krävs för att nuvarande reningseffekt ska kunna uppnås"

I tillståndsansökan och MKB anges en reningsgrad på 93% - 94% med avseende på COD- reduktionen genom anläggningen. Vid senaste periodiska besiktningen angavs en COD-reduktion på drygt 90%. Bolaget bör beakta ovanstående villkor när bolaget inlämnar förslag på slutliga villkor för utsläpp till vatten vid verksamheten.

Utsläpp till luft

Länsstyrelsen har ovan föreslagit förlängd prövotid med ett år för utsläpp till vatten från verksamheten. På grund av de relativt stora förändringar som skett och sker i bruket just nu samt de synpunkter som följer nedan anser länsstyrelsen att även prövotiden för utsläpp till luft förlängs med ett år.

Bolaget ska fortsätta följa utsläppen av svavel- och kväveemissionerna från panna 7 och 8 för att skapa underlag för separata utsläppsvillkor för respektive panna. För panna 6 ska framtida årlig drifttid samt svavel- och kväveemissioner uppskattas.

Bolaget ska även fortsätta att mäta samt sammanställa stoftemissionen under olika driftsbetingelser från panna 8.

Redovisning av resultatet samt förslag på villkor ska redovisas till miljödomstolen senast ett år från det att detta beslut vunnit laga kraft. Nu gällande prövotidsvillkor för utsläpp till luft kan gälla under prövotiden.

Utveckling av länsstyrelsens talan gällande utsläpp till luft

Bolaget har föreslagit ett villkor enligt följande:

Utsläppet till luft får som riktvärde och årsmedelvärde uppgå till högst:

Svaveloxider (mätt som S) 35 mg/MJ tillfört bränsle

Kväveoxider (mätt som NO2) 65 mg/MJ tillfört bränsle

Bolaget har redogjort för utsläpp från panna 7 och panna 8 och föreslagit att ett villkor ska gälla för halter och räknat som årsmedelvärde samlat för de bägge pannorna. Som argument för årsmedelvärde uppger bolaget att pannorna nyttjas ojämnt över året beroende på temperaturförhållandena och att det skulle uppstå problem att innehålla villkoret när panna 8 måste ställas av för revision och längre underhållsstopp. Problemet skulle alltså uppstå om man under lång tid kör panna 7 och ska hålla ett månadsmedelvärde som gäller för både panna 7 och panna 8 eftersom panna 7 avger högre emissioner.

Länsstyrelsen anser att tillståndet ska reglera utsläppen från panna 7 och panna 8 separat. Villkoren bör reglera utsläppta halter som riktvärden för månad. Detta skulle innebära att bolagets farhågor, om att drift med olika pannor skapar en osäkerhet i emitterade halter, inte är aktuella varför de säkerhetsmarginaler bolaget yrkat inte är behövliga. Utöver det anser länsstyrelsen att det ska finnas ett villkor, satt som gränsvärde, som reglerar totalt utsläppt årlig mängd från samtliga tre pannor.

Kommande förslag på framtida haltvillkor bör anpassas till de enheter som framgår av "Naturvårdsverkets föreskrifter om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad effekt på 50 MW eller mer; NFS 2002:26". Det innebär alltså att halterna för SOX som S och NOX som NO2 bör anges i mg/Nm3 med där gällande O2-halt. Länsstyrelsen anser även att det är rimligt att CO- halten regleras som ett riktvärde och månadsmedelvärde för panna 7 och panna 8 separat vid en anläggning av bolagets storlek och komplexitet.

I handläggningen av detta ärende har länsstyrelsen uppmärksammat att villkor på utgående stofthalt från panna 8 ej är med i detta underlag eller reglerat i nuläget. Länsstyrelsen tolkar detta som att miljödomstolen i domen 2003 inte då ville fastställa utsläpp av stoft från panna 8 innan den körts in varför det bör kompletteras i kommande dom. Underlag för fastställande av villkor för stoftutsläpp från panna 8 finns dock inte i nuläget.

Landstinget Dalarna

Från miljömedicinsk synpunkt föreligger inga invändningar. Av redovisat resultat framgår nämligen att företaget kunnat minska de årliga luftutsläppen av kväveoxider och svaveldioxider till i storleksordningen 200 resp. 30 ton/år. Detta då att jämföra med de riktvärden på 300 resp. 100 ton/år som tidigare föreskrivits av Miljööverdomstolen undertiden för intrimning av panna 8 Glädjande nog uppgick andelen biobränslen till 75% år 2006, vilket kan jämföras med de ca 60 % som föreslogs i bolagets ansökan år 2003

Landstinget har inget att invända mot de synpunkter som redovisas i yttrandena från Naturvårdsverket, länsstyrelsen, Fiskeriverket och miljönämnden.

Miljönämnden Borlänge kommun

Miljönämnden anser att begränsningsvärdena för vatten bör kvarstå som månadsmedelvärden. Årsmedelvärde ger utrymme för betydande punktutsläpp som kan påverka recipienten negativt. Utbyggnaden av ytterligare en MBB- reaktor kommer enligt bolaget väl att kompensera den ökade belastningen från det nya peroxidblekeriet. Det borde innebära en högre kapacitet i reningsanläggningen och därmed möjlighet att ha en jämnare belastning på recipienten.

Bolagets redovisning kring utsläppen till luft visar tydligt att panna 8 är den bästa avseende utsläpp av svavel- och kväveoxider samt CO och TOC. Bolaget hävdar att panna 8 är huvudpanna och att panna 7 endast ska fungera som hjälppanna i samband med revision och underhållsarbete på panna 8. Miljönämnden menar att panna 7 ändå kommer att stå för energiproduktionen vid vissa tillfallen och då kommer utsläppen från verksamheten tillfälligt att vara högre. I redovisningen finns inga nya uppgifter kring möjliga åtgärder beträffande minskning av utsläpp från panna 7, vilket är bristfälligt.

När det gäller övergång till mer lågsvavlig olja redovisar bolaget att det är ekonomisk orimligt att göra detta. Miljönämnden anser dock att kostnaden för ett mer lågsvavligt alternativ kan förändras och det kan då bli mer rimligt att övergå till ett mer lågsvavligt alternativ. Bolaget redovisar samtidigt att man minskar oljeförbrukningen till förmån för biobränsle. Detta innebär att en övergång till mer lågsvavlig olja kanske inte ökar totalkostnaden för det oljeinköp som görs.

Miljönämnden har inga synpunkter kring bolagets redovisning av utsläppen av ammoniak och kväveoxider samt sambandet mellan CO, NOX och organiska ämnen.

Miljönämnden anser att villkor avseende utsläpp till luft bör vara månadsmedelvärden istället för årsmedelvärden. Detta för att tillfälligt höga utsläpp ska noteras.

Miljönämnden instämmer med Naturvårdsverkets och länsstyrelsens synpunkter angående förlängd prövotid med ett år avseende vatten. Miljönämnden anser att det är rimligt att prövotiden förlängs med hänvisning till de förändringar i verksamheten som skett; nytt peroxidblekeri och utbyggnad av vattenreningsutrustningen.

När det gäller luft instämmer miljönämnden med länsstyrelsen när det gäller förlängd prövotid med ett år. Under denna tid ska underlag tas fram för att kunna föreslå separata utsläppsvillkor för de olika pannorna. Miljönämnden anser vidare att det ska finnas villkor för totalt utsläppt årlig mängd från samtliga tre pannor.

Vidare instämmer miljönämnden med länsstyrelsen i att villkor på utgående stofthalt från panna 8 ska finnas.

Luft- och hälsovårdsgruppen IDUN

IDUN anser att utsläppen för svavel och kväveoxider inte kan fastställas förrän bästa möjliga teknik tillämpas.

I yttranden har sagts att bolaget redovisar att avloppsreningsanläggningen fungerat väl under prövotiden. Det kan gälla ämnena, COD, SÄ och P som mäts. Hur de många kemikalierna bolaget använder och släpper ut i recipienten påverkar vattenmiljön nämns inte då bolaget inte gjort undersökningar. Av den svårnedbrytbara komplexbildaren släpps 2100 ton årligen ut i avloppsvattnet. Därtill kommer de hundratals andra giftiga kemikalier som används och hamnar i utsläppsvatten. Redovisning saknas var de giftiga kemikalierna finns, och fördelningen.

Gruppen har krävt att de som vistas vid älven i området, badar och fiskar, ska få information om ev. risker. Anslag vid älvstranden ska ge besked om att det kan vara en hälsorisk att äta fisk fångad i älven här och att bad avrådes då giftutsläppen från pappersbruket är av stor omfattning.

Det är bra med månadsmedelvärden vad gäller utsläpp till vatten. 12 ton/dygn av COD, syreförbrukande ämnen, är mindre bra. Var de samlas i älven är inte klarlagt. Därför är det nödvändigt, krav, att göra en undersökning av det biologiska livet i älven vid kraftverksdammen Bullerforsen. Så även vilken kondition fisken har som lever här. Det har förekommit fiskdöd. I avloppsvattnet från pappersbruket släpps ut tusentals ton/år av giftiga kemikalier. Det har aldrig gjorts någon undersökning vilka giftnivåer fisken som lever här innehåller. Folk fångar fisk här och det kan befaras att konsumtion är farlig.

BEMÖTANDE FRÅN SÖKANDEN

Utsläpp till vatten

Bolaget vidhåller att prövotiden borde kunna avslutas. Prövningen i förevarande mål har pågått sedan år 2003 och det finns nu tillräcklig erfarenhet av reningsanläggningens funktion och den ökade produktionen för att kunna fastställa slutliga villkor. Bolaget delar inte Naturvårdsverket ståndpunkt att det inte räcker med riktvärden för att kontrollera verksamhetens utsläpp. Tvärtom anser bolaget att riktvärden är bättre än gränsvärden eftersom riktvärdena är åtgärdsinriktade till skillnad från gränsvärdena och därför inte behöver sättas med samma krav på säkerhetsmarginal. Om gränsvärden ska anges måste de sättas på en högre nivå än vad som gäller för föreslagna riktvärden. Lämpliga nivåer skulle därvid vara följande som årsmedelvärden.

COD 15 ton/dygn

SÄ (GF/A) 2,0 ton/dygn

P 18 kg/dygn

Bolaget anser inte att en sådan reglering skulle tillföra något i förevarande fall. Inte heller skulle det tillföra något att utöka villkorsregleringen med månadsmedelvärden. Rapportering av månadsvisa utsläpp sker inom ramen för den löpande tillsynen och bolaget har redan villkor som kräver att reningsanläggningen alltid drivs för att uppnå hög reningseffekt. Att bolaget vid varje tidpunkt driver anläggningen mot bästa reningseffekt framgår av att COD-reduktionen under hela ombyggnads- och uppstartsperioden legat på samma nivå som före utbyggnaden, d.v.s. pendlat kring 92-94 % COD reduktion. Detta visar tvärt emot vad länsstyrelsen och Naturvårdsverket antyder att bolaget väl lyckats med utbyggnaden av reningsanläggningen och att den motsvarar den reduktionsgrad som gällde före utbyggnaden. När det gäller fosfor är det inte en parameter som reduceras över reningsanläggningen, som Naturvårdsverket synes mena, utan tillsätts för att reningen ska fungera. Här handlar det således mer om att dosera närsalter på ett optimalt sätt än att reducera dessa.

Beträffande kväve, som länsstyrelsen tagit upp i sitt yttrande, är det en parameter som inte omfattas av prövotiden och kan därmed inte nu dras in i prövningen. Samma sak gäller med utredning av komplexbildares nedbrytning och karakterisering av avloppsvattnet som Naturvårdsverket anser ska omfattas av en förlängd prövotid.

Bolaget motsätter sig således att dessa frågor tas upp i målet eftersom de ligger utanför processramen. Inte heller Fiskeriverkets förslag om att förelägga bolaget att utföra en karakterisering av avloppsvattnet bör tas upp till prövning i enlighet med vad som ovan anförts.

Sammanfattningsvis anser bolaget att prövotiden kan avslutas och villkor bör bestämmas i enlighet med bolagets förslag. Skulle emellertid miljödomstolen finna att prövotiden bör förlängas kan bolaget acceptera att den omfattar ett år från lagakraftvunnen dom och att nuvarande provisorisk föreskrift fortsätter att gälla eftersom det under den relativt korta tid som en prövotid pågår inte är rimligt att endast ha årsmedelvärde som begränsningsvärde. Även prövotidsförordnandet bör i sådant fall vara oförändrat. Några nya frågor kan inte i detta läge föras in i processen.

Utsläpp till luft

Bolaget delar Naturvårdsverkets bedömning att prövotiden avseende utsläpp till luft kan avslutas. Bolaget anser dock att de villkor om gränsvärden som Naturvårdsverket föreslagit är olämpliga. Båda villkoren är extremt snävt angivna.

Villkoret om 210 ton NOX per år skulle bolaget få mycket svårt att klara. Det finns i princip inga marginaler alls för att parera driftproblem. För år 2006 hade bolaget sådana problem och det specifika utsläppet hamnade på 67 mg/MJ trots omfattande ansträngningar från bolagets sida att få ner utsläppen efter de problem som varit under året. Årsutsläppet blev då 216 ton/år och skulle då ha inneburit ett villkorsöverskridande och då var produktionen ändå endast 864 157 årston papper jämfört med tillståndsgiven produktion om 1 050 000 årston. Bolagets prognos för NOX-utsläppen för år 2007 ligger lägre och avsikten är att kunna ligga under 65 mg/MJ, men vid fullt utnyttjande av produktionskapaciteten kommer det att bli mycket svårt för att inte säga omöjligt att klara ett gränsvärde om 210 ton NOX/år. Detta gäller även vid lägre produktion i samband med störningar i verksamheten. Bolaget kan därför inte acceptera ett villkor om 210 ton NOX per år. Villkoren får inte sättas så snävt att den tillståndsgivna verksamheten i realiteten blir olaglig.

När det sedan gäller svaveldioxid har Naturvårdsverket föreslagit 70 ton SO2 per år som gränsvärde. Detta innebär omräknat till svavel ett gränsvärde på 35 ton per år. Även i detta fall anser bolaget att villkoret är orimligt snävt angivet. Bolaget har en mycket god svavelreduktion över förbränningsanläggningarna. För kol uppgår den till 90 % i P8 och vid blandning av bränslen över hela ångcentralen uppgick reduktionen år 2006 till 80 %. Trots detta ligger dock svavelutsläppen vid nuvarande produktion kring 30 ton per år. Det finns således redan i dagsläget en mycket liten marginal till det av Naturvårdsverket föreslagna villkorsvärdet. Jämfört med år 2006 ska produktionen kunna öka med ungefär 186 000 årston papper inom de villkor som bestäms. Det torde därvid vara uppenbart att villkoret inte kan sättas på en sådan nivå som Naturvårdsverket föreslagit.

När det gäller länsstyrelsens yttrande anser bolaget inte att det är lämpligt att ha separata villkor för de olika pannorna av det enkla skälet att ångcentralen körs som en gemensam enhet för att få bästa utfall miljömässigt och ekonomiskt. Den nya panna 8 prioriteras därvid och panna 7 går med mycket låg last för att vid behov snabbt kunna öka i last. Panna 6 är normalt avställd och används endast om det är nödvändigt. Att ha separata villkor för panna 8 och 7 är således direkt olämpligt eftersom panna 7 går så pass ojämnt.

När det gäller stoft ingår det inte i prövotiden och faller därmed utanför processramen.

Beträffande miljönämndens påtalade brist i utredningen avseende åtgärder för att minska utsläppen från panna 7 har den frågan utförligt penetrerats vid tidigare prövningar och det har inte under prövotiden framkommit något nytt som skulle kunna ändra de underliggande faktorer som finns beträffande pannans utformning. Däremot är bolagets driftstrategi för panncentralen ett sätt att optimera utnyttjandet av pannorna för att uppnå bästa miljömässiga resultat i enlighet med vad som ovan angetts.

Angående prisbilden för olika typer av oljor bygger bolagets beräkningar på de uppgifter som föreligger. Något annat kan man rimligen inte utgå från. Det specifika priset för att byta olja skulle inte heller bli lägre för att bolaget skulle använda mindre mängder olja. Bolaget anser också att den kraftiga reduktion som skett av svavelutsläppen genom den reningsteknik som införts talar mot miljönämndens argumentation angående valet av oljekvalitet.

Sammanfattningsvis anser således bolaget att prövotiden kan avslutas och villkor bör bestämmas i enlighet med bolagets förslag. Bolaget är medvetet om att villkoret är snävt avseende NOX, men som riktvärde är det trots allt acceptabelt och mer effektivt än att laborera med parallella gränsvärden som måste sättas på en högre nivå med hänsyn till dess rättsverkningar.

DOMSKÄL

Utsläpp till vatten

Miljödomstolen bedömer, utifrån vad som framkommit i målet, att det inte finns tillräckliga erfarenheter av nu aktuella och under prövotiden genomförda förändringar i produktionen och reningsverket för att kunna ta ställning till vilka villkor som slutligen bör gälla. Miljödomstolen delar därför länsstyrelsens och Naturvårdsverkets åsikt att prövotiden bör förlängas, vilken också stöds av miljönämnden och Fiskeriverket.

När det gäller omfattningen av den förlängda prövotidsutredningen gör miljödomstolen följande bedömning. Beträffande frågan om kväve, som länsstyrelsen vill få ytterligare utredning om, delar miljödomstolen bolagets uppfattning att det inte är möjligt att, inom ramen för den prövning av uppskjutna frågor som sker i detta mål, nu låta den förlängda prövotidsutredningen omfatta även kväve. Detsamma gäller frågan om undersökningar av komplexbildares nedbrytning och karakterisering av avloppsvattnet som berörts av Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Det finns, när det gäller den sistnämnda frågan, anledning att nämna att miljödomstolen i domen 2003 uttalat att sådana utredningar är angelägna, men funnit det lämpligt att de, i enlighet med bolagets åtagande, bör ske inom ramen för tillsynen. Det kan i och för sig, som Naturvårdsverket anfört, vara lämpligt - det finns i vart fall inget som hindrar - att dessa utredningar redovisas (till tillsynsmyndigheten, eftersom det är utredningar som ska göras inom tillsynen) i samband med att prövotidsredovisningen inlämnas (till miljödomstolen), men det är inte möjligt att i den nu aktuella prövningen ta upp och besluta något i fråga om de utredningar som ska ske inom tillsynen. Miljödomstolen anser sammantaget att det inte finns skäl att för den förlängda prövotiden formulera utredningskravet på annat sätt än vad som hittills gällt. Med anledning av vad Naturvårdsverket och länsstyrelsen anfört beträffande gällande villkor 3 kan tilläggas att det utredningskrav som nu föreskrivs, i vilket ingår att följa reningsanläggningens funktion, torde innebära att bolaget har att ta fram och redovisa bl.a. uppgifter om vilken reningsgrad som uppnås i reningsanläggningen.

Det är emellertid inte möjligt att, i detta mål, nu lägga till en föreskrift om att det i prövotidsredovisningen ska ingå en redovisning av hur bolaget specifikt efterlever villkor 3; det får förutsättas att bolaget redovisar efterlevnaden av gällande villkor till tillsynsmyndigheten, exempelvis i den årliga miljörapporten.

När det gäller frågan om vilka begränsningsvärden som bör föreskrivas, kan först noteras att Naturvårdsverket och länsstyrelsen, såsom deras talan får förstås, förklarat att man anser att utsläppen, i ett slutligt villkor, bör vid sidan av riktvärden regleras även i form av gränsvärden. När det gäller vilka begränsningsvärden som bör gälla under prövotiden anser länsstyrelsen att nu gällande provisoriska föreskrift kan fortsätta att gälla. Miljödomstolen uppfattar att inte heller Naturvårdsverket motsatt sig detta. Miljödomstolen kan dock konstatera att den hittills gjorda och nu redovisade prövotidsutredningen indikerar att bolaget med god eller mycket god marginal kommer att klara dessa gällande begränsningsvärden även vid full produktion. Det bedöms dock rimligt att det ges utrymme för vissa variationer i samband med produktionsförändringar, fortsatt intrimning och optimering av reningsverket m.m. Miljödomstolen bedömer att det inte heller i övrigt är påkallat att, under den relativt korta fortsatta prövotiden, skärpa gällande begränsningsvärden. Mot denna bakgrund bör gällande provisoriska föreskrift fortsätta att gälla. Miljödomstolen finner inte heller skäl att nu ta ställning till vilken form av begränsningsvärden (gränsvärden eller riktvärden etc.) som slutligen bör gälla; det bör avgöras först när resultatet av den fortsatta utredningen är klar. Det är dock viktigt att bolaget i den kommande utredningen får fram ett bra underlag som gör det möjligt att ta ställning till om utsläppen slutligen ska regleras med riktvärden eller gränsvärden, vilken tidsbas som bör användas etc. Av utredningen bör således framgå vilka variationer under kortare och längre tidsperioder som förekommer (exempelvis variationer mellan enskilda dygn, veckor och månader) och även hur utsläppen varierar med olika produktionsförhållanden.

Utsläpp till luft

Miljödomstolen gör först bedömningen att bolaget genomfört och redovisat prövotidsutredningen på ett sätt som är godtagbart och i överensstämmelse med det föreskrivna utredningskravet avseende utsläpp till luft. Det har inte heller från myndigheternas sida påståtts att så inte skulle vara fallet, dvs. att den genomförda prövotidutredningen exempelvis borde ha varit mer inriktad på att få fram underlag för villkor för de enskilda pannorna. Miljödomstolen kan inte se att de förändringar i produktionen m.m. som inträffat vid bruket under prövotiden utgör omständigheter som gör att det kan anses motiverat att ålägga bolaget att under ytterligare en prövotid ta fram underlag för bl.a. separata villkor för anläggningens pannor, såsom länsstyrelsen och även miljönämnden föreslagit. Frågan om stoft får anses slutligt reglerad i den nu gällande tillståndsdomen från den 3 november 2003 och ingår inte i den prövning av uppskjutna frågor som sker i detta mål. Mot den bakgrunden delar miljödomstolen bolagets och Naturvårdsverkets uppfattning att prövotiden nu kan avslutas när det gäller utsläpp till luft från pannorna och att det är tillräckligt att det i slutliga villkor anges begränsningsvärden för de samlade utsläppen från pannanläggningen.

I fråga om vilka begränsningsvärden som bör gälla kan bolagets förslag till riktvärden accepteras. Miljödomstolen finner dock, i likhet med Naturvårdsverket, att det är lämpligt att bolagets förslag kompletteras med gränsvärden angivna i enheten ton/år. De av Naturvårdsverket föreslagna begränsningsvärdena bedöms dock innebära alltför stränga krav. Med hänsyn till vad bolaget redovisat om utsläppen för 2006 och bolagets prognos för 2007 bedömer miljödomstolen att bolaget, med den optimering av anläggningens drift från utsläppssynpunkt samt i övrigt den noggrannhet vad gäller drift, skötsel och underhåll som är rimlig att kräva, med god marginal kommer att kunna hålla utsläppen under 250 ton kväveoxider (mätt som NO2) och 40 ton svaveloxider (mätt som S) per år. Dessa nivåer bör därför, vid sidan av bolagets förslag till riktvärden, föreskrivas som gränsvärden, i enlighet med vad som anges i domslutet. I fråga om optimering av driften utgår miljödomstolen från att bolaget nyttjar den från miljösynpunkt bästa enheten (panna 8) i så stor utsträckning som möjligt.

Prövotidsutredningen ger i övrigt inte anledning till att föreskriva några andra slutliga villkor.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga MD 1

Överklagande ska ges in till Nacka tingsrätt, miljödomstolen, senast den 11 november 2008 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen.

Mikael Hagelroth Jan-Olof Arvidsson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Mikael Hagelroth och miljörådet Jan-Olof Arvidsson samt de sakkunniga ledamöterna Gunnar Rosin och Åke Larsson.