ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Nacka tingsrätts, miljödomstolen, dom 2008-02-15 i mål nr M 2818-07, se bilaga A

KLAGANDE

Kammarkollegiet, Box 2218, 103 15 Stockholm

MOTPARTER

1. Fortum Dalälvens Kraft AB, 556007-3768

115 77 Stockholm

Ombud: bolagsjuristen C-J.R.

2. Länsstyrelsen i Dalarnas län

791 84 Falun

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utförande av säkerhetshöjande åtgärder m.m. vid Furudalsdammen i Rättviks kommun

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Målet återförvisas till miljödomstolen för komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen och prövning av de eventuella villkor angående minimitappning som kan erfordras med anledning av den nya dämningsgränsen.

___________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kammarkollegiet har yrkat bifall till den vid miljödomstolen förda talan angående minimitappning till huvudfåran.

Fortum Dalälvens Kraft AB (bolaget) har bestritt ändring.

Länsstyrelsen har tillstyrkt Kammarkollegiets yrkande.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kammarkollegiet

Kollegiet har åberopat vad som anförts i miljödomstolen och tillagt i huvudsak följande.

Villkor om en ändamålsenlig tappning till huvudfåran och dess strömsträckor saknas i de tidigare meddelade tillstånden. Vattenverksamheten som nu bedrivs ger därmed upphov till skada på naturmiljön på ett sätt som inte är förenligt med dagens miljöbalk. Denna miljöskada är pågående till dess den avhjälps med åtgärder enligt miljöbalken. Verksamhetsutövaren har i aktuellt mål yrkat på tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken innebärande bl.a. höjning av dammkrön på fyllningsdammarna på ömse sidor om regleringsdammen, höjning av fyllningsdammarnas tätkärnor, breddning av älvfåran nedströms regleringsdammen, ombyggnad och nyanläggning av spegeldammar, sänkning av utskovströskel samt rensning, byte av utskovslucka samt höjning av utskovslucka och dämningsgräns. Miljödomstolen har med nu meddelat tillstånd enligt miljöbalken medgett en verksamhet som skadar naturmiljön.

Prövningen i miljödomstolen har fått en olämplig begränsning. Miljödomstolen har i varje enskilt fall att pröva om det är lämpligt med en begränsad prövning av enbart sökt ändring eller om prövningen och villkorssättningen även skall inkludera hela anläggningen d.v.s. i detta fall hela dammverksamheten. Ett antal faktorer har betydelse för den bedömningen. Exempelvis syftar den sökta verksamheten till att skapa förutsättningar för vattenverksamheten på platsen. Vidare har lång tid förflutit sedan grundtillståndet lämnades. Därefter har ändringstillstånd meddelats. Det är inte möjligt att särskilja viss del av dammen som orsak till skadan i form av torrläggning av huvudfåran och därmed kunna avgränsa miljöbalksprövningen och villkorssättningen till enbart den avsedda ändringen. Detta innebär att prövning och villkorssättning skall ske av hela verksamheten. En sådan prövning innebär att kollegiets yrkande i miljödomstolen borde ha bifallits. Med av kollegiet yrkad minimitappning till huvudfåran uppfylls miljöbalkens allmänna hänsynsregler i 2 kap.miljöbalken.

Bolaget

Bolaget har åberopat vad som anförts i miljödomstolen och tillagt huvudsak följande.

Frågan om minimitappning till huvudfåran och skadeförebyggande åtgärder i övrigt har rättskraftigt avgjorts i Stockholms tingsrätts, vattendomstolen, dom den 31 mars 1977 i mål nr VA 7/76. I nu aktuellt mål kan identifieras huvudsakligen två tillståndspliktiga åtgärder som kan bedömas vara av betydelse för prövningen.

I första hand har bolaget konstaterat ett behov av att öka dammsäkerheten genom att bl.a. öka avbördningsförmågan. Detta ser bolaget som ett led i att uppfylla miljöbalkens krav på dammägare att underhålla vattenanläggningar så att dessa inte riskerar att förorsaka skada eller olägenheter för människors hälsa eller för miljön. Det är bolagets uppfattning att inom ramen för ansökan om dammsäkerhetshöjande åtgärder saknar Kammarkollegiets yrkande om minimitappning till den ursprungliga älvfåran laglig grund. En sådan talan skall föras som en talan om omprövning.

I andra hand har bolaget funnit möjligheten att åstadkomma en liten men ej försumbar möjlighet att genom en begränsad dämningshöjning öka produktionen med ca 260 000 kWh förnyelsebar och CO2-fri vattenkraft. Utrymmet för att med anledning av dämningshöjningen föreskriva skyldighet att tillföra ett minsta flöde som överstiger nu gällande villkor är i det närmaste obefintligt. Redan ett flöde på ca 100 liter/sekund skulle helt radera värdet av produktionsökningen.

Bolaget har i miljödomstolen yrkat och även medgetts rätt att avstå från att ta rätten till dämningshöjning i anspråk utan att meddelade tillstånd i övrigt förfaller. Bolaget kan förutskicka att om frågan om bestämmelser om minimitappning aktualiseras så kommer tillståndet till dämningshöjning aldrig att tas i anspråk, varvid således produktionsökningen uteblir.

Kammarkollegiet menar att prövningen i miljödomstolen fått en olämplig begränsning. Den av Kammarkollegiet redovisade uppfattningen saknar stöd i lagstiftning och praxis. Visserligen har frågan om prövningens omfattning på senare tid varit omdiskuterad. I de fall domstolarna har ifrågasatt sökandens avgränsning av ansökan och till följd därav även tillståndsprövningen har fråga varit huruvida annan verksamhet som kan förutses följa av den ansökta verksamheten bör prövas samtidigt. Ett sådant exempel är prövningen av Citybanan. Att som Kammarkollegiet i nu aktuellt mål ifrågasätta prövningens omfattning och begränsningar har bolaget svårt att förstå.

Bolaget delar inte heller Kammarkollegiets uppfattning att miljödomstolen nu har medgett att verksamheten får fortsätta att skada naturmiljön. Miljödomstolen har däremot medgett att säkerhetshöjande åtgärder på dammanläggningen och nedströms denna får utföras, vilket torde vara till gagn för såväl människors hälsa som för naturmiljön.

Fiskeriverket

Skyddsåtgärder för fisket och naturmiljön saknas och den tappning som sker till nuvarande spegeldammar under del av året är endast till för att vårda landskapsbilden. Den planerade dämningshöjningen innebär att årsmedelproduktionen vid Furudals kraftverk kommer att öka. Fiskeriverket menar att det därmed är rimligt att ställa krav på en varaktig minimitappning till skydd för fisket. Om motsvarande produktion - och skada på fisket och naturmiljön - skulle åstadkommas genom tillkomsten av ett nytt kraftverk skulle miljöbalkens miljökrav gälla. Fiskeriverket anser att sökanden inte bör få dra nytta av den skada som den befintliga dammanläggningen och den hittills bedrivna verksamheten åstadkommit genom att miljökraven var låga då tillståndet gavs. Detta synsätt har stöd i Miljööverdomstolens dom den 28 januari 2004 i mål nr M 192-03. Fiskeriverket stöder följaktligen Kammarkollegiets yrkande om att hela verksamheten bör prövas enligt miljöbalken.

Fiskeriverket vidhåller den fiskeribiologiska bedömning och de synpunkter som avgivits i verkets yttrande till miljödomstolen, och ser det som angeläget att Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens avgörande så att en permanent minimitappning kan tillskapas älvfåran. Mer specifikt anser Fiskeriverket att den utnyttjade fallsträckan, d.v.s. huvudfåran, skall tillföras en högre minimitappning och att den ska tillföras huvudfåran året runt. Fiskeriverket anser att en genomsnittlig tappning över året som minst motsvarar vattendragets medellågvattenföring (MLQ) skulle ha en mycket god effekt på de strömlevande fiskbeståndens utveckling i vattensystemet. Vid en prövning av hela verksamheten enligt miljöbalken ser Fiskeriverket detta som ett skäligt hänsynstagande till fisket och naturmiljön. Minimitappningen bör till förmån för fiskeintresset kunna omfördelas under året så att en högre vattenföring kan råda under vegetationsperioden och en lägre vattenföring under vintern.

Enligt 4 kap 2 § miljöbalken är området utmed Oreälven och Oresjön klassade som riksintresse för turismen och det rörliga friluftslivet. I detta riksintresse ingår också fritidsfiske som en viktig del. Tillkomsten av en permanent tappning innebär förbättrade livsvillkor för fisk och kräftor samt ökar förutsättningarna för att utveckla turismen och det rörliga friluftslivet i området.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Fortum har tillstånd att driva kraftverket på vissa villkor. Villkoret som reglerar tappningen till huvudfåran meddelades i en dom från 1977.

En ombyggnad av en kraftverksanläggnings dammar med enda syftet att förbättra säkerheten motiverar som regel inte att hela vattenverksamheten prövas på nytt (jfr Miljööverdomstolens dom den 7 maj 2009 i mål nr M 5367-08). Fortum har emellertid i detta mål ansökt om tillstånd till höjning av vissa dammar och även höjning av dämningsgränsen för Tranusjömagasinet med 30 cm. Syftet härmed är framför allt att effektivisera driften vid kraftverket för att kunna utvinna mer kraft.

Den ändrade vattenregleringen har medfört skadereglering för enskilda intressen. Dessa skador har reglerats mellan Fortum och berörda sakägare och fastställts i miljödomstolens dom. Beträffande åtgärder för att motverka skador på allmänna intressen såsom skador på fisket har miljödomstolen inte funnit skäl att ompröva frågan om vattenföringen i huvudfåran med hänvisning till att dämningshöjningen är av marginell betydelse. Nu gällande villkor om minimivattenföring har därför av miljödomstolen lämnats oförändrade.

Produktionen av el kommer att öka till följd av den ändrade vattenregleringen; det blir en ökad fallhöjd och en möjlighet till ytterligare reglering av vatten. Tillståndet till den nya dämningsnivån bör enligt Miljööverdomstolen principiellt betraktas som ett nytt tillstånd till vattenverksamhet som ska prövas enligt miljöbalkens bestämmelser. Som Kammarkollegiet för sin talan handlar målet i Miljööverdomstolen inte om tillåtligheten utan om nivån på skyddsåtgärderna, dvs. vilken minimitappning som ska tillämpas. Den prövningen gäller främst vad som är rimligt att kräva enligt 2 kap.3 och 7 §§miljöbalken och den påverkar inte det gällande rättskraftiga tillståndet. En tillståndshavare som begär tillstånd till en ny produktionsgräns - oavsett om det gäller en vattenverksamhet eller en miljöfarlig verksamhet - har alltid möjlighet att falla tillbaka på det tidigare tillståndet om han inte godtar villkoren i det nya tillståndet.

Den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen har inte det materiella innehåll som behövs för att Miljööverdomstolen nu ska kunna avgöra frågan om minimitappning. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas effekterna av den ökade dämningen men den innehåller inte en sådan bredare redovisning som Fiskeriverket efterlyst. Så t.ex. finns ingen redovisning av konsekvenserna för allmänna intressen såsom fisket vid olika minimitappningar. Inte heller finns ett sådant underlag som gör det möjligt att jämföra nyttan av de skyddsåtgärder som kan bli aktuella med anledning av Kammarkollegiets yrkanden med kostnaderna för dessa åtgärder (minskad elproduktion och annat).

Miljökonsekvensbeskrivningen bör således kompletteras. Det bör ske efter ett föreläggande av miljödomstolen som också - i egenskap av första instans - bör avgöra vilka eventuella villkor som bör gälla beträffande minimivattenföringen utifrån de ändrade förutsättningar som de nya vattenhushållningsbestämmelserna medger.

Målet ska således i denna del återförvisas till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Miljödomstolens dom i övriga frågor har inte överklagats och står således fast.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2010-01-20

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås och miljörådet Sven Bengtsson, samt hovrättsråden Henrik Runeson och Peder Munck, referent. Föredragande har varit Erik Ludvigsson.

_____________________________________

BILAGA A

NACKA TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Fortum Dalälvens Kraft AB, 556007-3768

115 77 Stockholm

Ombud: Bolagsjuristen C-J.R.

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utförande av säkerhetshöjande åtgärder vid Furudalsdammen m.m. i Rättviks kommun, Dalarnas län

Uppgifter till miljöboken:

Avdelning:

Avrinningsområde: 53:I

Koordinater (RT 90): x: 6786940 y: 1465940

_____________

DOMSLUT

Fastställande av avtal

1. Miljödomstolen fastställer mellan Fortum Dalävens Kraft AB (sökanden) och Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag, ägare av fastigheten Rättvik Ore 1:2, den 29 januari 2008 ingånget avtal om markintrångsersättning (aktbil. 43).

2. Miljödomstolen fastställer mellan sökanden och J.L., ägare av fastigheten XX 1:73, den 3 juli 2007 ingånget avtal om ansökan om fastighetsreglering m.m. (aktbil. 35).

Tillstånd

I. Miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd enligt miljöbalken att utföra följande säkerhetshöjande åtgärder på och vid Tranusjömagasinets regleringsdamm (”Regleringsdammen”) med anslutande fyllningsdammar samt Tranubäcksdammen (”Spärrdammen”):

A. Höjning av dammkrön

1. Höjning av Spärrdammens dammkrön med som mest 0,7 meter till höjden + 220,50 meter.

2. Höjning av dammkrön på fyllningsdammarna på ömse sidor av Regleringsdammen med som mest 0,9 meter till höjden + 219,90 meter.

B. Höjning av tätkärnor

3. Höjning av Spärrdammens tätkärna med cirka 0,6 meter till höjden + 219,40 meter.

4. Höjning av fyllningsdammarnas tätkärnor på ömse sidor av Regleringsdammen med cirka 0,4 meter till höjden + 219,20 meter.

C. Läckageövervakningsanordningar

5. Anläggande av mätbrunnar m.m. vid Spärrdammens nedströmssida.

6. Anläggande av mätbrunnar m.m. vid Regleringsdammens vänstra anslutande fyllningsdamms nedströmssida (sett i strömriktningen).

D. Breddning av älvfåran

7. Breddning av älvfåran från landsvägsbron nedströms Regleringsdammen med cirka 3-4 meter omfattande en sträcka om cirka 200 meter.

8. Anläggande av erosionsskydd på älvfårans sidor.

E. Ombyggnad och nyanläggning av spegeldammar

9. Ombyggnad av den övre (första) spegeldammen nedströms Regleringsdammen för anpassning till den breddade älvfåran.

10. Anläggande av en ny tredje spegeldamm nedströms Regleringsdammen med krönhöjden + 210,0 meter.

F. Förbättring av vattencirkulationen uppströms Regleringsdammen

11. Anläggande av en cirka 75 meter lång kanal genom och förbi en stenkista belägen cirka 400 meter uppströms Regleringsdammen på Oreälvens vänstra sida (sett i strömriktningen), med kanalbotten förlagd på höjden + 216, 50 meter och med en bottenbredd om 1 meter och en släntlutning om 1:1,5.

G. Tillfällig avsänkning av Tranusjön

12. Tillfällig avsänkning av Tranusjön till nivån + 214, 70 meter (2 meter under gällande sänkningsgräns) under tiden för utförandet av nytt erosionsskydd på Spärrdammen.

H. Erosionsskydd

13. Urschaktning av Spärrdammens erosionsskydd på uppströmssidan ner till nivån cirka + 215, 20 meter (cirka 1,5 meter under gällande sänkningsgräns) samt därefter anläggande av nytt erosionsskydd.

14. Komplettering av erosionsskydd i älvfåran nedströms Regleringsdammen ner till landsvägsbron.

I. Fångdammar

15. Anläggande och senare borttagande av fångdamm uppströms Regleringsdammen i två etapper, först framför utskoven nr III och IV och därefter framför utskoven nr I och II.

J. Sänkning av utskovströskel samt rensning

16. Sänkning av Regleringsdammens utskovströskel med 2,35 meter till nivån + 213, 30 meter.

17. Rensning av bottnen omedelbart uppströms utskovströskeln för anpassning till den nya tröskelnivån.

K. Byte av utskovslucka samt höjning av utskovsluckor

18. Utbyte av Regleringsdammens utskovslucka nr II till en ny segmentlucka med den fria bredden om 9,4 meter och höjden 5 meter.

19. Höjning av utskovsluckorna nr I, III och IV med 0,3 meter för anpassning till höjd dämningsnivå (se punkten II nedan).

L. Anläggande av ny körbana över Regleringsdammen

20. Anläggande av en körbana över Regleringsdammen på höjden + 219, 50 meter.

M. Anläggande av ledmurar vid Regleringsdammen

21. Anläggande av en ledmur på Regleringsdammens vänstra uppströmssida (sett i strömriktningen).

22. Anläggande av ledmurar på Regleringsdammens vänstra och högra nedströmssida (sett i strömriktningen).

N. Förstärkning av tilloppskanal

23. Förstärkning och eventuell höjning och anpassning av kanalväggarna i tilloppskanalen till kraftstationens intag för att klara förhöjt vattenstånd.

II. Miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd att höja dämningsgränsen i Tranusjön med 0,3 meter till nivån + 218, 0 meter att utgöra ny dämningsgräns i sjön.

III. Miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd att på fastigheten Rättvik Furudal 1:89, i Spärrdammen, anlägga ett mikrokraftverk med en installerad effekt om 3,5 kW och att genom kraftverket avleda cirka 50 liter vatten per sekund.

Strömfallsfastighet

1. Rätten att tillgodogöra sig vattenkraften från Furudals kraftverk skall, med ändring av vad som förordnats i Södertörns tingsrätts, vattendomstolen, deldom den 31 maj 1976 (VA 7/76), för framtiden vara förenad med fastigheten Rättvik Furudal 1:89 som strömfallsfastighet.

2. Rätten att tillgodogöra sig vattenkraften från mikrokraftverket i Spärrdammen (se ovan under punkten III) skall för framtiden vara förenad med fastigheten Rättvik Furudal 1:89 som strömfallsfastighet.

Höjdsystem och fixpunkt

I detta mål gjorda höjdangivelser hänför sig till rikets höjdsystem RH00. Som fixpunkt skall gälla den höjdfix som beskrivits i Södertörns tingsrätts, vattendomstolen, deldom den 31 maj 1976, se karta domsbilaga 1.

Villkor

Allmänt villkor

1. Sökanden skall vidta de vattenbyggnadsåtgärder och utöva den vattenverksamhet som tillståndet omfattar i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har anfört i ansökningshandlingarna, övriga handlingar och i övrigt anfört eller åtagit sig i målet.

Kontroll av dämningsnivåer

2. Med upphävande av villkor nr 6 i Stockholms tingsrätts, vattendomstolen, dom den 31 mars 1977 (VA 7/76), föreskriver miljödomstolen att sökanden skall ersätta befintlig pegel i Regleringsdammen med en ny pegel cirka 50 meter uppströms dammen på plats som närmare framgår av handlingarna (aktbil. 51, bil. 2). Pegeln skall sättas upp innan arbetena i Regleringsdammen påbörjas och den skall besiktigas och godkännas av besiktningsman som utses av Länsstyrelsen i Dalarnas län.

3. För att underlätta för allmänheten att kontrollera dämningsnivåerna skall sökanden sätta upp dubb eller motsvarande som markerar dämningsgräns och sänkningsgräns. Markeringen skall besiktigas och godkännas av besiktningsman som utses av Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Spegeldamm

4. Den nya spegeldammen nedströms Regleringsdammen (se punkten I.E.10. ovan) skall konstrueras så att den kan passeras av uppströmsvandrande fisk.

Förebyggande åtgärder för att förhindra spridning av kräftsjukdomar

5. Sökanden skall tillse att all utrustning och alla maskiner som används vid arbeten i vatten skall vara fria från kräftpest eller annan kräftsjukdom. Om det inte kan säkerställas att den utrustning som skall användas inte kommer från kräftsjukdomsfritt område skall utrustningen desinficeras.

Arbete i vatten och vattenområde

6. Grumlingsalstrande arbeten skall utföras med sedvanlig försiktighet.

Bemyndigande

Miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § miljöbalken till tillsynsmyndigheten att föreskriva närmare villkor kring muddring och hantering av massor samt frågor kopplade till områdets stora kulturvärden.

Arbetstid

De arbeten som medgetts i denna dom skall vara utförda inom fem (5) år från dagen för domen. Tillståndet förfaller om sökanden inte iakttar bestämmelserna om arbetstid. Även om sökanden inte tar lämnat tillstånd i anspråk såvitt avser anläggande av en ny spegeldamm nedströms Regleringsdammen (domslutet punkten I.E.10) samt höjning av dämningsgränsen i Tranusjön (punkten II) och därmed sammanhängande höjning av utskovsluckor i Regleringsdammen (punkten I.K.19) inom den föreskrivna arbetstiden, medför detta dock inte att tillståndet i övrigt förfaller. Om förlängning av arbetstiden föreskrivs i 24 kap. 2 § andra stycket miljöbalken.

Oförutsedd skada

Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skada, som miljödomstolen inte har förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådana anspråk skall, för att kunna beaktas, framställas till miljödomstolen inom fem (5) år från utgången av den arbetstid som domstolen har bestämt.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i målet.

Begränsningar i ersättningsrätten

Miljödomstolen fastställer, såvitt avser tillståndet till höjning av dämningsgränsen i Tranusjön (domslutet punkten II) och anläggande av ett mikrokraftverk i Spärrdammen (punkten III), att den förlust som tillståndshavaren enligt 31 kap.22 och 23 §§miljöbalken är skyldig att tåla utan ersättning, skall motsvara en tjugondel av värdet av den vattenmängd som omfattas av tillståndet.

Prövningsavgift

Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften slutligt till sjuttiotusentvåhundra-sjuttioåtta (70 278) kr.

Verkställighet

I denna dom meddelade tillstånd får, på villkor som anges i 22 kap. 28 § miljöbalken, tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Övriga frågor

Miljödomstolen avslår Kammarkollegiets och Fiskeriverkets yrkanden om ändrad vattenföring i huvudfåran.

_____________

ANSÖKAN M. M.

Sökanden har yrkat och anfört i enlighet med ansökningshandlingen, se bilaga 2, med följande justeringar och tillägg.

- I ansökan framställde sökanden ett yrkande om tillstånd till fördjupning av Tranubäckens botten i syfte att möjliggöra kontroll av läckaget genom Tranubäcksdammen (ansökan punkten I 15). Sökanden har senare återkallat yrkandet och det därmed sammanhängande yrkandet om att miljödomstolen skall fastställa avtal ingångna mellan sökanden samt ägarna till fastigheterna XX 158:1, 266:1 och 120:1. Sökanden har uppgett att frågan istället kommer att anmälas till länsstyrelsen.

- Sökanden har återkallat yrkandet om tvångsrätt avseende fastigheten Rättvik Ore 1:2 (ansökan punkten R 29).

- Sökanden har yrkat att miljödomstolen skall upphäva villkor nr 6 i Stockholms tingsrätts, vattendomstolen, dom den 31 mars 1977 avseende pegel i Regleringsdammen. Som framgår av den tekniska beskrivningen och av senare ingivna handlingar avser sökanden att ersätta den befintliga pegeln, belägen i anslutning till utskov nr IV i Regleringsdammen, med en ny pegel vid en punkt belägen cirka 50 meter uppströms på dammens högra strand (sett i strömriktningen).

- Sökanden har uppgett att den el som kommer att produceras i mikrokraftverket inte - i motsats till vad som anges i den tekniska beskrivningen - kommer att säljas utan endast användas för sökandens eget behov.

- Sökanden har förtydligat att de åtgärder som sökanden eventuellt inte kommer att vidta även om tillstånd lämnas är dels anläggande av en tredje spegeldamm nedströms Regleringsdammen (ansökan punkten E 10), dels höjning av dämningsgränsen i Tranusjön (punkten P 25) och därmed sammanhängande höjning av utskovsluckorna nr I, III och IV i Regleringsdammen (punkten L 20). Om miljödomstolen meddelar tillstånd till nu nämnda åtgärder och sökanden inte tar tillståndet i anspråk i dessa delar inom föreskriven arbetstid skall detta, enligt sökanden, inte medföra att tillståndet i övrigt förfaller.

SYNPUNKTER OCH BEMÖTANDEN

Naturvårdsverket och Räddningsverket har avstått från att yttra sig.

Länsstyrelsen Dalarnas län

Ansökan avser tillstånd till tretton olika dammsäkerhetshöjande åtgärder vid Tranusjömagasinets regleringsdammar och anslutande fyllningsdammar med intagskanal samt ökad dämning med 30 cm och utförande av ett mikrokraftverk vid Spärrdammen. Åtgärderna föranleds av de påpekanden om brister kopplat till kraven i RIDAS, som redovisas i den utförda fördjupade dammsäkerhetsutredningen (FDU).

Länsstyrelsen har tidigare deltagit i samrådsprocessen vid olika tillfällen. Dessa samråd har enbart avsett de dammsäkerhetshöjande åtgärderna vid dammarna i Furudal. Länsstyrelsen har framfört att dessa åtgärder inte kräver något tillstånd enligt kulturminneslagen eller i övrigt utgör någon betydande miljöpåverkan.

Bolaget har därefter beslutat att höja dämningsgränsen med 30 cm och att installera ett mikrokraftverk för att nyttja minimitappningen i Tranubäcken för produktion av el för drivning av läckmätningsinstrument. Länsstyrelsen får med anledning av detta redovisa bedömningen att dessa arbeten inte kräver något särskilt tillstånd enligt kulturminneslagen eller i övrigt utgör någon betydande miljöpåverkan.

Länsstyrelsen anser att ansökan skall kompletteras avseende bygde- och fiskeavgifter och att beräkningarna skall grundas på all installerad generatoreffekt och att hela regleringsmagasinet efter höjningen av dämningsgränsen inräknas. Vad gäller mikrokraftverket vid Tranubäcken förutsätter länsstyrelsen att det nuvarande kravet på minimitappning, 50 liter per sekund under barmarkstid, kvarstår och att tillståndet ger möjlighet till tappning under övrig tid. För övrigt borde begreppet barmarkstid förtydligas. Vid arbeten med erosionsskydd i Tranubäcken skall minimitappningen ledas förbi arbetsplatsen för att förhindra grumling av bäcken.

I övrigt förutsätter länsstyrelsen att villkor föreskrivs i tillståndet att samråd skall ske med länsstyrelsen under byggnadstiden avseende frågor om hantering av massor och frågor kopplade till områdets stora kulturvärden.

Fiskeriverket

Fiskbestånd och fiske

Fisket i berörd del av Oreälvens vattensystem förvaltas av Ore fiskevårdsområdesförening som upplåter fisket till allmänheten genom försäljning av fiskekort. I berörd del av Oreälven hyser Tranusjön med dämningsområde samt de lugnflytande partierna av älven fiskarter som gädda, abborre, mört, sik, lake m.fl. I de mer strömmande partierna av älven finns det även bestånd av harr och öring.

Oreälvens vattensystem hyser bestånd av flodkräfta. Enligt uppgift finns det dock inga flodkräftor i direkt anslutning till Tranusjön eller i älven mellan Regleringsdammen och utloppet i Oresjön.

Fiskeriverkets bedömning

Oreälvens vattensystem är sedan tidigare kraftigt påverkat av vattenkraftsföretag både uppströms och nedströms kraftverket vid Furudals bruk. Fiskeriverket utförde under augusti 2007 en syn av Tranubäcken mellan Tranubäcksdammen och utloppet i Oresjön samt av huvudfåran nedströms Regleringsdammen. Baserat på synen bedömer Fiskeriverket att bäcken är av mindre allmänt fiskeintresse. Huvudfåran bedöms dock ha goda förutsättningar för produktion av fisk.

Den nuvarande tappningsföreskriften för huvudfåran innebär att torrläggning uppstår under vintertid, detta ser Fiskeriverket som mycket negativt för fiskbestånden och bottenfaunan på sträckan från Regleringsdammen till utloppet i Oresjön. En minimitappning året runt skapar förutsättningar för produktion av fisk, främst harr men även öring, i huvudfåran mellan Regleringsdammen och Oresjön.

Fiskeriverket anser därför att huvudfåran bör tillförsäkras en minimitappning året runt. Fiskeriverket är medveten om att vattenföringen/tappningen till och driften av Furudals kraftverk är beroende på den tappning som släpps från de uppströms belägna kraftverken Vässinkoski och Noppikoski kraftverk. Detta innebär att den tappning som kan släppas som minimitappning endast kan nyttja den lokala tillrinningen som sker mellan Noppikoski kraftverk och Furudals kraftverk. Fiskeriverket har i nuläget ingen uppfattning om hur stor denna tillrinning är och anser att detta är en uppgift som sökanden bör ta fram och redovisa.

Fiskeriverket anser generellt att reglerade huvudfåror skall förses med minimitappningar och att reglerings- och spegeldammar skall kunna passeras av fisk. En minimitappning bör på årsbasis vara i genomsnitt minst lika med den av SMHI beräknade medellågvattenföringen (MLQ) i vattendraget. Minimitappningar bör, till förmån för fiskeintresset, kunna omfördelas under året så att en högre vattenföring kan råda under vegetationsperioden och en lägre vattenföring under vintern. Tappningen får dock aldrig understiga åns beräknade lägsta lågvattenföring (LLQ). Fiskeriverket inser att ovan nämnda krav är svåra att uppfylla i det aktuella målet. Det kan dock inte uteslutas att det kan komma att ställas krav på enhetliga minimitappningar samt anläggande av fiskvägar vid framtida omprövningar av kraftverken i Oreälven.

I enlighet med gällande vattendom finns två spegeldammar nedströms Regleringsdammen. Dessa dammar utgör i dagsläget vandringshinder för fisk. Enligt ansökan avser sökanden nu att anlägga en tredje spegeldamm. Fiskeriverket anser att någon ytterligare spegeldamm, ur fiskproduktionssynpunkt, inte skall anläggas i huvudfåran. Istället bör en ändamålsenlig minimitappning tillskapas och biotopförbättrande åtgärder utföras för att optimera sträckan för produktion av en strömlevande fisk- och bottenfauna. Om den planerade spegeldammen ändå kommer att anläggas så bör den utformas så att dammtröskeln kan passeras av uppströmsvandrande fisk.

Den planerade dämningshöjningen med 0,3 meter innebär att årsmedelproduktionen vid Furudals kraftverk kommer att öka med 260 000 kWh.

Flodkräftans status i landet är hotad varför värdet av kvarvarande bestånd och livsmiljöer ökar. I det fall maskiner eller annan utrustning som används vid arbeten i vatten överför kräftpest eller annan kräftsjukdom från andra vattenområden finns risk att dessa sjukdomar kan slå ut befintligt bestånd av flodkräfta. Fiskeriverket anser därför att åtgärder som kan förebygga negativ påverkan på flodkräftbeståndet i området är av mycket stor vikt.

Förslag till kompensation och skadeförebyggande åtgärder

I det fall miljödomstolen finner att ansökt vattenföretag får komma till stånd föreslår Fiskeriverket följande åtgärder:

1. Minimitappning: Den utnyttjade fallsträckan, dvs. huvudfåran, skall tillföras en högre minimitappning än den nuvarande året runt. Tappningen bör motsvara den lokala tillrinningen eller del av den lokala tillrinning som sker mellan Noppikoski kraftverk och Furudals kraftverk. Minimitappningen bör till förmån för fiskeintresset kunna omfördelas under året så att en högre vattenföring kan råda under vegetationsperioden och en lägre vattenföring under vintern.

2. Grumlingar: Allt arbete i vatten som ger upphov till grumlingar bör utföras under lågvattenföring, företrädesvis vintertid.

3. Spegeldamm: Om tillstånd ges till en tredje spegeldamm i huvudfåran så bör den konstrueras så att den kan passeras av uppströmspasserande fisk.

4. Kräftpest: För att förebygga att kräftpest eller annan kräftsjukdom sprids till berörda vattenområden skall tillses att den utrustning och de maskiner som används vid arbeten i vatten är fria från smitta. Här avses framförallt vatten som förklarats angripna av kräftpest eller annan kräftsjukdom och/eller vatten innehållande signalkräfta. I det fall det inte kan säkerställas att den utrustning som skall användas kommer från kräftsjukdomsfritt område skall desinficering ske.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har hänvisat till Fiskeriverkets yttrande. Fiskeriverket lämnar i sitt yttrande förslag till kompensation och skadeförebyggande åtgärder. Kollegiet delar Fiskeriverkets uppfattning att huvudfåran skall tillförsäkras en högre minimitappning än den nuvarande året runt. Kravet på en minimitappning om minst medellågvattenföring har gällt under en mycket lång tid. Enligt kollegiet skall därför tappningen motsvara medellågvattenföringen (MLQ) eller tillrinningen till Furudals kraftverk om den är lägre. Minimitappningen skall till förmån för fiskeintresset kunna omfördelas under året på sätt som Fiskeriverket föreslår. Sådan omfördelning skall ske i samråd med Fiskeriverket.

Sökanden

Länsstyrelsen

Av ingivna beräkningar framgår att antalet avgiftsenheter avseende hittillsvarande regleringsvolym uppgår till 308 och för tillkommande volym efter dämningshöjning till 6. Sammanräknat uppgår antalet avgiftsenheter till 404. Tidigare fastställd avgift för det allmänna fisket utgjordes av en engångsavgift om 2 500 kr (se Stockholms tingsrätts, vattendomstolen, dom den 31 mars 1977 i mål VA 7/76). Det synes svårt att förena en ny avgift med att undanröja den tidigare fastställda. I 6 kap. 6 § 3 stycket lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet föreskrivs i att vid utvidgning, i detta fall dämningshöjning, av annan vattenverksamhet, nuvarande dämning och reglering, för ”vilka tillstånd har lämnats enligt miljöbalken” (vilket inte är fallet), så skall gemensam avgift fastställas såsom för en enda verksamhet. ”Denna avgift ersätter tidigare avgifter.” Detta förhållande leder till slutsatsen att fiskeavgiften skall utgå från antalet tillkommande avgiftsenheter, vilka i detta fall uppgår till 6. Enligt 6 kap. 7 § 2 stycket samma lag skall avgift inte utgå om antalet avgiftsenheter är mindre än 10, varför avgift för dämningshöjningen inte skall utgå. Skulle domstolen anse att avgift ändå skall utgå skall avgiften beräknas och utgå såsom en engångsavgift för den utökade regleringsvolymen.

Någon bydgeavgift skall inte utgå eftersom antalet avgiftsenheter fortfarande understiger 500.

Sökanden har bekräftat att den nu gällande minimitappningen till Tranubäcken (50 liter per sekund under barmarkstid, se Stockholms tingsrätts, vattendomstolen, dom den 20 december 1979 i mål VA 7/76) inte skall minskas med anledning av ansökan om att anlägga ett mikrokraftverk i Tranubäcksdammen. Sökanden har vidare åtagit sig att, vid arbeten med erosionsskydd i Tranubäcken, leda minimitappningen förbi arbetsplatsen för att förhindra grumling i bäcken.

Fiskeriverket och Kammarkollegiet

Sökanden har åtagit sig att iaktta av Fiskeriverket framförda krav på försiktighetsåtgärder vad avser grumlande arbeten och förebyggande av kräftsjukdomar.

Sökanden har vidare anfört att ansökan om anläggande av en ny spegeldamm är grundad på önskemål från närboende i Furudals bruk. Sökanden har medgett Fiskeriverkets krav att konstruera dammen så att den kan passeras av uppströmsvandrande fisk. Sökanden har dock förbehållit sig rätten att, för det fall miljödomstolen beslutar att dammen skall utformas på det sätt som Fiskeriverkets begärt och sökanden finner att detta medför en oacceptabel fördyring, avstå från att ta tillståndet i anspråk i den del som avser anläggande av spegeldammen.

Sökanden har beträffande Fiskeriverkets och Kammarkollegiets begäran om ändring av gällande bestämmelser om minimitappningen i huvudfåran anfört att det med ansökta dammsäkerhetshöjande åtgärder saknas laglig grund och förutsättningar att föreskriva en sådan ändring. Sökanden har vidare anfört att den ökade produktion av elektricitet som dämningshöjningen skulle medföra är så blygsam att den inte tål någon belastande föreskrift. Redan drygt 100 sekundliter per år kommer, enligt sökanden, att helt konsumera värdet av produktionsökningen. Skulle miljödomstolen lämna tillstånd till den sökta dämningshöjningen men besluta om en ändrad minimitappning i enlighet med Fiskeriverkets och Kammarkollegiets begäran har sökanden förbehållit sig rätten att avstå från att ta tillståndet i anspråk, varvid nu gällande föreskrift om minimitappning således skulle förbli oförändrad.

Sökanden har anfört att den ansökta höjningen av dämningsgränsen med 30 cm uppkommit ur det förhållandet att de dammsäkerhetshöjande åtgärderna bl.a. innebär höjning och förstärkning av dammkonstruktionerna, vilket tekniskt sett möjliggör viss ökad permanent dämning. Den ökade dämningen som ansökts om är samtidigt förenad med kostnader på cirka 500 000 kr avseende skadeförebyggande åtgärder. Vid dessa förhållanden har sökanden sett möjligheten att tillgodose det svenska energibehovet med lite ytterligare förnyelsebar och CO2-fri elproduktion. Någon egentlig kraftekonomisk affär för sökanden föreligger inte, varför belastning i form av minimitappning eller annan belastning resulterar i att sökanden avstår från sådan dämningshöjning.

DOMSKÄL

Fiskeriverket förordnades den 26 juni 2007, med stöd av 22 kap. 12 § miljöbalken, att som sakkunnig myndighet genomföra erforderlig utredning om den sökta vattenverksamhetens påverkan på fisket.

Miljödomstolen har den 7 december 2007 hållit huvudförhandling och syn i målet.

Rådighet

De planerade åtgärderna berör till största delen sökandens egen fastighet

Rättvik Furudal 1:89 och sökanden har därmed rådighet för dessa åtgärder. Den ansökta dämningshöjningen i Tranusjön (ansökan punkten P 25) berör även fastigheten Rättvik Ore 1:2 som ägs av Sveaskog Förvaltnings AB. Sökanden och Sveaskog har den 29 januari 2008 träffat ett avtal om markintrångsersättning av vilket framgår att sökanden har rådighet för den sökta åtgärden. Slutligen berörs fastigheten XX 1:73 såvitt avser arbeten på fyllningsdammarna (ansökan punkterna A 2 och B 4). Sökanden har den 3 juli 2007 träffat ett avtal med ägaren till fastigheten, J.L., innebärande att parterna gemensamt skall ansöka hos fastighetsbildningsmyndigheten om att den del av hennes fastighet som berörs av åtgärderna genom fastighetsreglering skall överföras till sökandens fastighet. Skulle tillstånd till fastighetsreglering inte meddelas har fastighetsägaren enligt avtalet åtagit sig att upplåta motsvarande område genom servitut. Av avtalet får enligt miljödomstolens mening anses framgå att sökanden har erforderlig rådighet även för arbetena på fyllningsdammarna. - Förutsättningar föreligger att, som sökanden yrkat, i domen fastställa ovan nämnda avtal.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen anser att den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap.miljöbalken och att den därför kan godkännas.

Tillåtlighet

Ansökan har inte föranlett någon erinran om tillåtlighetshinder, förutom vad avser frågan om anläggande av en tredje spegeldamm nedströms Regleringsdammen. Fiskeriverket har anfört att en sådan inte skall anläggas av hänsyn till fiskproduktionen. Miljödomstolen finner dock att tillstånd till dammen kan lämnas under förutsättning att sökanden åtar sig att konstruera den så, att den kan passeras av uppströmsvandrande fisk. Ett villkor i enlighet härmed skall således föreskrivas. Domstolen noterar i detta sammanhang att sökanden eventuellt inte kommer att ta tillståndet vad avser den tredje spegeldammen i anspråk om kostnaden för anläggandet av dammen blir för hög. - Miljödomstolen finner i övrigt att sökanden har lämnat uppgifter och underlag som ger tillräcklig grund för slutsatsen att hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken iakttas och att hinder inte heller möter mot verksamheten på grund av miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 och 4 kap. Miljödomstolen finner vidare att det inte föreligger något hinder mot vattenverksamheten med hänsyn till de särskilda förutsättningarna enligt 11 kap.miljöbalken. Med hänsyn härtill och till att verksamheten inte heller strider mot någon annan tillåtlighetsbestämmelse anser miljödomstolen sammanfattningsvis att ansökan skall bifallas.

Strömfallsfastighet

I Södertörns tingsrätts, vattendomstolen, deldom den 31 maj 1976 (VA 7/76) förordnades fastigheten XX 1:5 som strömfallsfastighet för Furudals kraftverk. Efter fastighetsbildningsåtgärder ingår fastigheten numera i fastigheten XX 1:89. Den senare fastigheten skall därför, med ändring av vad som förordnats i ovan angivna dom, förordnas som strömfallsfastighet för kraftverket. Samma fastighet skall, i enlighet med sökandens förslag, utses till strömfallsfastighet för mikrokraftverket i Spärrdammen.

Villkor

Allmänt villkor

Miljödomstolen erinrar först om att tillstånd lämnas till sökanden att vidta vattenbyggnadsåtgärder och utöva vattenverksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har anfört i ansökningshandlingen, övriga handlingar och ritningar samt i övrigt anfört och åtagit sig i målet. Ett villkor därom skall för klarhetens skull föreskrivas.

Kontroll av dämningsnivåer

Förutsättningar föreligger att upphäva enligt tidigare dom gällande föreskrift angående dompegel i Regleringsdammen och föreskriva att sökanden skall placera ny pegel i dammen i enlighet med vad som framgår av handlingarna. Sökanden har inte haft någon erinran mot länsstyrelsens begäran om att den nya pegeln skall sättas upp innan arbetena i dammen påbörjas samt att den skall besiktigas och godkännas av en besiktningsman utsedd av länsstyrelsen. För att underlätta för allmänheten att kontrollera dämningsnivåerna har sökanden vid huvudförhandlingen åtagit sig att anbringa en dubb eller motsvarande på lämplig plats som markering för dämningsgräns. Miljödomstolen anser att även sänkningsgräns skall markeras. Dessa markeringar skall besiktigas av en av länsstyrelsen utsedd besiktningsman. Särskilda villkor i enlighet härmed skall föreskrivas.

Spegeldamm

Sökanden har åtagit sig att, i enlighet med Fiskeriverkets yrkande, konstruera den nya spegeldammen så att den kan passeras av uppströmsvandrande fisk. Ett särskilt villkor om detta skall föreskrivas. Domstolen noterar dock att sökanden har förbehållit sig rätten att inte ta tillståndet avseende anläggandet av spegeldammen i anspråk om den begärda åtgärden skulle visa sig medföra alltför höga kostnader.

Förebyggande åtgärder för att förhindra spridning av kräftsjukdomar

Sökanden har inte haft någon erinran mot Fiskeriverkets förslag till skyddsåtgärder för att förhindra spridning av kräftpest och andra kräftsjukdomar. Ett särskilt villkor i enlighet härmed skall föreskrivas.

Grumling m.m.

Sökanden har vid huvudförhandlingen åtagit sig att under byggnadstiden samråda med länsstyrelsen avseende frågor om hantering av massor och frågor kopplade till områdets stora kulturvärden. Sökanden har också åtagit sig att samråda med länsstyrelsen om lämpliga åtgärder för undvikande av grumling. Fiskeriverket har med anledning därav återtagit sitt yrkande om villkor avseende tidpunkt för grumlande arbeten. Miljödomstolen anser det dock lämpligt att föreskriva ett särskilt villkor innebärande att grumlingsalstrande arbeten skall ske med sedvanlig försiktighet. I övrigt bör frågan om närmare villkor kring muddring, hantering av massor och frågor kopplade till kulturvärden överlämnas till tillsynsmyndigheten.

Minimitappningen i huvudfåran

Enligt Stockholms tingsrätts, vattendomstolen, dom den 31 mars 1977 (VA 7/76) gäller att huvudfåran nedströms Regleringsdammen skall tillförsäkras en minimitappning om 20 liter per sekund under barmarkstid. Förevarande ansökan rör i huvudsak tillstånd till utförande av säkerhetshöjande åtgärder på och vid Regleringsdammen med anslutande fyllningsdammar samt Spärrdammen. De planerade åtgärderna påverkar inte vattenföringen i huvudfåran eller vattenhushållningen i övrigt. Enligt miljödomstolens mening finns det därför inte skäl att vid prövningen av tillåtligheten av ovan nämnda åtgärder också pröva om vattenföringen i huvudfåran skall ändras på det sätt som Fiskeriverket och Kammarkollegiet begärt. Den dämningshöjning av Tranusjön med 30 cm som sökanden också ansökt om tillstånd till är emellertid inte någon säkerhetshöjande åtgärd utan en fristående åtgärd som möjliggörs av höjningen och förstärkningen av dammkonstruktionerna. Med hänsyn till att dämningshöjningen är av marginell betydelse i sammanhanget finner dock miljödomstolen att det inte heller på grund av denna åtgärd finns skäl att ompröva frågan om vattenföringen i huvudfåran. Nu gällande föreskrift om minimitappning skall således kvarstå oförändrad.

Övrigt

Sökanden har förklarat att nu gällande föreskrift om minimitappning till Tranubäcken (50 liter per sekund under barmarkstid) inte skall ändras med anledning av anläggandet av mikrokraftverket. Sökanden har vidare åtagit sig att, vid arbeten med erosionsskydd i Tranubäcken, leda minimitappningen förbi arbetsplatsen för att förhindra grumling i bäcken. Sökanden har slutligen förklarat att de riktvärden för buller som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser

(NFS 2004:15) kommer att innehållas. Nu angivna åtaganden får anses ingå i det allmänna åtagandet under villkorspunkten 1 i domslutet.

Miljödomstolen noterar att sökanden vid huvudförhandlingen åtagit sig att inte utföra några arbeten i närheten av Furudals bruk under tiden 13-15 maj 2009 då bruket firar sitt 300-årsjubileum.

Arbetstid

Sökandens förslag om arbetstid godtas. Sökanden har begärt att tillstånd till ansökta åtgärder inte skall göras avhängigt av att samtliga åtgärder kommit till stånd. Sökanden har därvid anfört att tillstånd till anläggande av en ny spegeldamm nedströms Regleringsdammen (domslutet punkten I.E.10) samt höjning av dämningsgränsen i Tranusjön (punkten II) med därmed sammanhängande höjning av vissa utskovsluckor i Regleringsdammen (punkten I.K.19) eventuellt inte kommer att tas i anspråk. Nu nämnda åtgärder kan inte, varken tekniskt eller innehållsmässigt, sägas ha något direkt samband med de dammsäkerhetshöjande åtgärder som sökanden lämnats tillstånd till och är således inte avhängiga av dessa. Även om sökanden skulle välja att inte ta lämnat tillstånd i anspråk såvitt avser spegeldamm samt dämningshöjning och höjning av utskovsluckor inom den föreskrivna arbetstiden, medför därför detta, enligt miljödomstolens mening, inte att tillståndet i övrigt förfaller.

Oförutsedd skada

Sökandens förslag om arbetstid och för framställande av anspråk på grund av oförutsedd skada godtas.

Ersättningsfri andel

Den del av förlust eller inskränkning som tillståndshavaren, såvitt avser tillståndet till anläggande av ett mikrokraftverk och höjning av dämningsgränsen i Tranusjön, enligt 31 kap.22 och 23 §§miljöbalken är skyldig att tåla utan ersättning, bör enligt miljödomstolen motsvara en tjugondel av värdet av den vattenmängd som omfattas av tillståndet.

Bygde- och fiskeavgifter

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen förklarat sig dela sökandens uppfattning att bygde- eller fiskeavgifter inte skall utgå. Även miljödomstolen delar denna bedömning.

Verkställighet

Miljödomstolen anser att skäl föreligger att jämlikt 22 kap. 28 § miljöbalken medge ett verkställighetsförordnande. Om ställande av säkerhet finns föreskrivet i nämnda lagrum.

Prövningsavgift

Sökanden har inte framställt någon invändning mot tidigare bestämd prövningsavgift i målet och avgiften skall nu fastställas till samma belopp, 70 278 kr.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MD 1)

Överklagande, ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, skall ha kommit in till Nacka tingsrätt, miljödomstolen, senast den 7 mars 2008.

Ylva Osvald Bengt Jonsson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Ylva Osvald och miljörådet Bengt Jonsson samt de sakkunniga ledamöterna Yvonne Eklund och Mikael Lif. Domen är enhällig.