MÖD 2009:40

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2008-06-26 i mål nr

M 1903-07, se bilaga A

KLAGANDE

1. Perstorp BioProducts AB, 556728-5779

444 84 Stenungsund

2. Perstorp Oxo AB, 556041-0895

444 84 Stenungsund

Ombud för 1 och 2: J. N.

MOTPARTER

1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

403 40 Göteborg

2. Naturvårdsverket

106 48 Stockholm

SAKEN

Tillstånd till verksamheten vid Perstorp Oxo AB:s kemiska fabriker i Stenungsund, Västra Götalands län

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen upphäver den tidsbegränsning av tillståndet till utgången av år 2015 som föreskrivits med avseende på produktionen av ftalaterna DEHP och DPHP samt ersättningsftalater till dessa.

2. Miljööverdomstolen förordnar att den provisoriska föreskriften P1 ska ha följande ändrad lydelse: ”Fast installerade tankar ska placeras inom invallning och förses med överfyllnadsskydd. Invallningens storlek och övriga riskreduceringar ska utgå från bl.a. miljöriskbedömningar.”

___________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Perstorp Oxo AB och Perstorp BioProducts AB har yrkat att den tidsbegränsning av tillståndet till utgången av år 2015 som föreskrivits med avseende på produktionen av ftalaterna DEHP och DPHP samt ersättningsftalater till dessa upphävs.

Perstorp Oxo AB har också yrkat att den provisoriska föreskriften P1 ges följande ändrad lydelse: ”Fast installerade tankar ska placeras inom invallning och förses med överfyllnadsskydd. Invallningens storlek och övriga riskreduceringar ska utgå från bl.a. miljöriskbedömningar.”

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillstyrkt bifall till ändringsyrkandena.

Naturvårdsverket har avstyrkt bifall till bolagens ändringsyrkande beträffande tidsbegränsningen av tillståndet och avstått från att yttra sig över ändringsyrkandet beträffande den provisoriska föreskriften P1.

UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Perstorp Oxo AB och Perstorp BioProducts AB

Tidsbegränsningen av tillståndet

Orientering

Tillverkningen av DEHP (di-2-etylhexylftalat) sker i befintlig esteranläggning. Anläggningen avses att byggas om för att rationellt även kunna producera DPHP (di-2-propylheptylftalat). Dessutom avses en ny parallell esteranläggning att uppföras.

Miljödomstolen har i dom den 2 april 2008 förklarat ansökt verksamhet tillåtlig och lämnat bolaget tillstånd enligt 22 kap. 26 § miljöbalken att utföra följande arbeten

a) mark- och betongbygge, innefattande schaktning, pålning, armering, ledningsdragning, gjutning av betongplattor för ansökta nya anläggningar samt anläggande av härför behövliga vägar,

b) stålarbeten och el-montage för ansökta nya anläggningar samt

c) flytt av befintlig fackla.

Den s.k. byggnadsdomen har vunnit laga kraft. Frågan är om en investering på 2,1 miljarder kronor som förutsätter ett icke tidsbegränsat tillstånd.

Byggnadsdomens rättsverkan

Att tidsbegränsa tillståndet innebär en otillåten inskränkning i byggnadsdomens rättskraft eftersom en sådan tidsbegränsning i realiteten är en omprövning av den medgivna tillåtligheten. En sådan ordning skapar osäkerhet med avseende på den mycket stora investering som görs i utökad estertillverkning och kan, i värsta fall, föranleda en omprövning av investeringsbeslutet. Tidsbegränsningen ska därför redan på denna grund upphävas.

Vad ska ingå i domstolens bedömning?

Yrkandet omfattar i denna del tillverkning av estrar. Miljödomstolens prövning borde därmed ha avgränsats till de miljökonsekvenser som uppkommer vid tillverkning av sådana produkter. Som framgår av domskälen har emellertid miljödomstolen inte gjort en sådan avgränsning. Miljödomstolens dom stöder sig på ett felaktigt antagande om att DEHP och DPHP skulle vara persistenta och bioackumulerande. Såväl DEHP som DPHP är mjukgörare som används i plastprodukter. Frågan om produkterna avger ftalater vid användningen och om detta kan ge upphov till miljö- respektive hälsokonsekvenser prövas i särskild ordning inom ramen för Reach (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier). Sådana miljöbedömningar kan omöjligen falla inom ramen för miljödomstolens prövning i förevarande mål, som i stället berör miljö- och hälsoskyddsaspekter vid tillverkningen i Stenungsund. Vid tillverkningen av DEHP och DPHP uppkommer inga mätbara utsläpp till luft eller vatten, vilket framgår av ansökan.

Rättslig möjlighet att tidsbegränsa tillstånd enligt miljöbalken

Möjligheten till tidsbegränsning av tillstånd enligt miljöbalken är främst tänkt för stora verksamheter som har en kraftig miljöpåverkan. Ett tillstånd ska inte tidsbegränsas om det råder osäkerhet om störningarna från verksamheten.

Reglerna om tidsbegränsning av tillstånd ska inte heller tillämpas för att förbjuda tillverkningen av enskilda produkter i sig. Miljödomstolens enda skäl för att tidsbegränsa tillståndet grundas på ftalaternas egenskaper i sig. Laglig grund har därför saknats för att tidsbegränsa tillståndet.

Invallningar m.m.

Idag finns krav på att tankar som innehåller brandfarlig vätska klass 1 ska vara invallade på sätt som miljödomstolen föreskrivit. För brandfarlig vätska klass 2 och 3 är emellertid utgångspunkten att en riskutredning ska göras i det enskilda fallet för att närmare bestämma utformningen av skyddsåtgärder. För ej brandklassad vätska finns inga krav på invallning.

Den provisoriska föreskriften är orimlig eftersom den innebär att om en enda ny tank uppförs under prövotiden inom vissa av de befintliga tankareorna, måste hela den aktuella tankarean invallas. Det krav på invallning som föreskrivits beträffande nya tankar medför att planerna på att uppföra en ny tank om 5 000 m3 för brandfarlig vätska klass 3 samt oklassad vätska inom tankarea 76 väsentligt fördyras samt begränsar användningen av mark. Kostnaden för en sådan invallning har beräknats till c:a 13 miljoner kr. Det är inte rimligt att för denna typ av tankar föreskriva samma krav som för tankar avsedda för klass 1-vätska. För dessa tankar bör i stället föreskrivas att invallningens storlek och övriga riskreducerande åtgärder ska utgå från bl.a. miljöriskbedömningar.

Det bör tilläggas att de skydd och invallningar som finns inom anläggningarna har utformats i samråd med tillsynsmyndigheterna och utgått från en riskbedömning med avseende på överpumpning, rörläckage, ventilbrott och spill.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Tidsbegränsningen av tillståndet

Länsstyrelsen tillstyrker bifall till bolagens ändringsyrkande beträffande tidsbegränsningen av tillståndet med avseende på ftalaterna DEHP och DPHP samt ersättningsftalater till dessa.

Genom den lagakraftvunna byggnadsdomen har bolaget fått koncession för verksamheten. I denna konstruktion ligger emellertid att de slutliga ramarna för den faktiska driften kommer att meddelas i den slutliga domen. En begränsning i tid kan jämföras med andra villkor, som i likhet med en tidsbegränsning kan komma att inskränka möjligheten för verksamhetsutövaren att utnyttja en allmänt given tillåtlighet. Länsstyrelsen bedömer därför att det inte finns formella hinder mot att i den slutliga domen tidsbegränsa tillståndet att tillverka ftalater.

Länsstyrelsen bedömer dock att tidsbegränsningen av tillståndet medför en sådan osäkerhet för den planerade produktionen att bolagens argument att hela investeringen riskerar att omprövas är realistiskt. En fortsatt produktion i enlighet med nu gällande tillstånd anser länsstyrelsen vara ett sämre alternativ. Länsstyrelsen anser att kunskapsbristen beträffande effekterna av användningen av ftalaterna inte är av sådan omfattning att det, efter en skälighetsavvägning i enlighet med 2 kap. 7 § miljöbalken, finns tillräckliga skäl för att tidsbegränsa tillståndet.

Ytterligare kunskap om ftalaterna kommer att tas fram och prövas inom ramen för Reach. Tillståndsförfarandet enligt Reach har dock inte påbörjats, varför det som miljödomstolen påpekar nu inte bör föreligga hinder mot att tidsbegränsa tillståndet av det skälet.

Invallningar m.m.

Länsstyrelsen tillstyrker bifall till bolagens yrkande om ändring av den provisoriska föreskriften P1.

Länsstyrelsen anser att det motsvarar bästa teknik att generellt invalla cisterner innehållande miljö- och hälsofarliga flytande kemikalier i enlighet med det provisoriska villkoret P1. Under prövotiden kan dock bolagets förslag till provisorisk föreskrift godtas.

Naturvårdsverket

Tidsbegränsningen av tillståndet

Naturvårdsverket anser att det inte finns anledning att upphäva det tidsbegränsade tillståndet på de skäl som bolagen anför i sitt överklagande.

Rättsverkan av domen om tillåtlighet

Vad en dom om tillåtlighet omfattar framgår inte av lagtexten. Naturvårdsverket menar dock att det går att göra en jämförelse med utrymmet för omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken. En sådan omprövning kan avse bl.a. bestämmelser om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning. Tillståndsmyndigheten får dock inte meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.

Naturvårdsverket menar att bolagens verksamhet inte försvåras avsevärt av ett krav på att tillverkningen av DEHP och DPHP ska upphöra efter en viss angiven tid. Naturvårdsverkets slutsats är därför att domen om tillåtlighet inte utgör hinder för att föreskriva om en tidsbegränsning i det här fallet.

Omfattningen av prövningen

Naturvårdsverkets uppfattning är att prövningen i kemikaliedelen ska omfatta mer än bara utsläppen till omgivningen, t.ex. även produktvalsfrågor. Men prövningen ska inte innebära en reglering som hindrar att en kemisk produkt eller vara släpps ut på marknaden. Sådana frågor regleras genom bestämmelser om begränsningar meddelade med stöd av 14 kap.miljöbalken eller EG-förordningar; bestämmelser som måste följas även av den verksamhetsutövare som enligt miljöbalkstillstånd får tillverka sådana kemiska varor eller produkter som omfattas av begränsningarna.

Tillverkning av ftalaterna DEHP och DPHP, som är utfasningsämnen enligt delmål 3 för miljökvalitetsmålet giftfri miljö, medför generellt en påverkan på bl.a. innehållet i avloppsvattnet. Som konstateras i miljödomstolens dom visar den kemisk-biologiska karakteriseringen av avloppsvattnet vissa toxiska effekter. Det är rimligt att anta att de två ftalaterna bidrar till de toxiska effekterna i avloppsvattnet. En tidsbegränsning av tillståndet för bolagens tillverkning av ftalaterna skulle därför kunna vara motiverad med hänsyn till riskerna med användningen i verksamheten.

Naturvårdsverket delar miljödomstolens bedömning att Reach inte hindrar en tidsbegränsning av ett miljöbalkstillstånd i syfte att det ska ske ett utbyte av farliga kemiska produkter mot mindre farliga produkter.

Miljödomstolen har i sin dom inte bedömt om tidsbegränsningen av tillståndet utgör en åtgärd med verkan motsvarande en importrestriktion enligt artikel 28 i EG-fördraget. Naturvårdsverket anser att miljödomstolen borde ha gjort en sådan bedömning.

Regler som ställer krav på begränsning av utsläppande på marknaden av kemiska produkter, som sådana eller i varor, är inte enbart en nationell fråga. Även om det finns utrymme för nationella krav, måste en medlemsstat som beslutar om sådana alltid kunna motivera dem EG- rättsligt. För att begränsningarna ska bli effektiva krävs ofta att de införs på EU-nivå. Beslut om begränsningar inrymmer ibland politiska prioriteringar, inte minst när det är fråga om att fasa ut ämnen från marknaden, och kan inte alltid styras endast av ämnets farlighet. Om dessa överväganden i stället görs av prövningsmyndigheterna i enskilda fall, minskar möjligheten till helhetssyn i frågan om vilka kemiska produkter som bör fasas ut och i vilken ordning det bör ske.

Naturvårdsverket konstaterar sammanfattningsvis att lagstiftaren har anvisat författningsreglering och inte tillståndsprövning som verktyg för att fasa ut kemiska produkter från marknaden. Naturvårdsverket vill dock understryka att en tidsbegränsning av tillståndet för bolagens tillverkning av ftalaterna skulle kunna vara motiverad med hänsyn till riskerna med användningen i verksamheten.

Rättslig möjlighet att tidsbegränsa tillstånd

Naturvårdsverket anser till skillnad från bolagen att möjligheten att tidsbegränsa tillstånd har utvidgats betydligt genom miljöbalken.

Som nämnts anser Naturvårdsverket att bl.a. produktval bör ingå i bedömningen av vad som är bästa möjliga teknik. Om det i en tillståndsprövning t.ex. visar sig att det pågår en teknikutveckling som innebär att användningen av en farlig kemisk produkt inom rimlig tid kommer att kunna undvikas, anser verket att en tidsbegränsning av tillståndet skulle kunna vara motiverad.

Tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun

Tidsbegränsningen av tillståndet

Tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun (nämnden) anser att tillståndets omfattning i tiden skulle kunna räknas som en villkorsfråga.

Nämnden instämmer i miljödomstolens bedömning att det är lämpligt att samordna tillståndstiden med vad Kemikalieinspektionen har föreslagit ska gälla angående utfasning av farliga ämnen enligt miljömålet Giftfri miljö.

Nämnden anser inte att bolagen har framfört något angående det tidsbegränsade tillståndet för ftalaterna som gör att domen bör ändras och avstyrker därför bifall till ändringsyrkandet.

Invallningar m.m.

Bolagen har anfört att det inte är rimligt att ha samma krav på invallning för de nya tankarna med brandfarlig vätska klass 3 samt oklassad vätska som för tankarna för brandfarlig vätska klass 1. Klassningen är gjord med avseende på brandfarlighet och inte miljöfarlighet. Argumentet att invallningen inte skulle vara rimlig med hänvisning till vilken klassning vätskan har är därför irrelevant. Nämnden anser inte att bolagen har framfört något angående invallningen av nya tankar som gör att domen bör ändras och avstyrker därför bifall till ändringsyrkandet.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Tidsbegränsningen av tillståndet

Tillåtligheten av den verksamhet som tillståndet avser prövades av miljödomstolen genom en särskild dom enligt 22 kap. 26 § miljöbalken. I domslutet förklarade miljödomstolen att ansökt verksamhet var tillåtlig och lämnade bolaget tillstånd att utföra vissa arbeten. Domen (den s.k. byggnadsdomen) har vunnit laga kraft.

Den ansökan som miljödomstolen prövade gällde bl.a. en högsta årlig produktion av 450 000 ton estrar, med rätt att inom denna ram tillverka

300 000 ton FAME (RME) och 150 000 ton andra estrar. Det framgår visserligen inte uttryckligen av ansökan att den gällde produktion av DEHP och DPHP samt ersättningsftalater, men Miljööverdomstolen tolkar ansökan så att med begreppet andra estrar avses främst DEHP och DPHP. Den verksamhet som förklarades tillåtlig innefattar därför produktion av DEHP och DPHP.

Det finns inga uttryckliga bestämmelser i miljöbalken som reglerar omfattningen av rättskraften hos en särskild dom om tillåtlighet. Det är dock tydligt, både av processekonomiska skäl och för att parterna ska kunna inrätta sitt handlande utifrån domstolens avgörande, att ett efterföljande tillstånd i allt väsentligt måste överensstämma med en tidigare meddelad särskild dom om tillåtlighet.

Miljööverdomstolen har tidigare uttalat att när en verksamhet i särskild dom beslutats vara tillåtlig, innebär det att sökanden kommer att få tillstånd till den sökta verksamheten med den lokalisering och den huvudsakliga processutformning och kapacitet som sökanden angivit (MÖD 2008:40).

När en verksamhet förklarats vara tillåtlig måste sökanden också kunna förlita sig på att tillståndet inte kommer att tidsbegränsas på ett sätt som kan förändra förutsättningarna för verksamheten. Om inte någon tidsbegränsning följer av den särskilda domen om tillåtlighet, ska tillstånd därför meddelas utan tidsbegränsning för alla väsentliga delar av verksamheten.

Av bolagens ansökan framgår att produktionen av DEHP och DPHP utgör en stor och ekonomiskt betydelsefull del av verksamheten. Tidsbegränsningen av tillståndet är därför inte förenlig med tillåtlighetsbeslutet i den särskilda domen och tidsbegränsningen ska därför upphävas.

Det kan anmärkas att vad som ovan anförts visar att tillåtlighetsprövningen måste göras lika noggrant när frågan avgörs genom en särskild dom som när frågan avgörs i samband med tillståndsprövning. Av Miljööverdomstolens praxis framgår att ett fullständigt beslutsunderlag är en förutsättning för att en korrekt tillåtlighetsprövning ska kunna genomföras; det gäller också miljökonsekvensbeskrivningens omfattning (se t.ex. MÖD 2003:95.) Det nu aktuella fallet visar att underlaget för tillåtlighetsprövningen måste möjliggöra en bedömning även av frågor om eventuella behov av att tidsbegränsa tillståndet. Om underlaget är otillräckligt eller om det är oklart ifall det tillstånd som senare ska utfärdas bör tidsbegränsas, bör tillåtlighetsfrågan inte avgöras genom särskild dom.

Invallningar m.m.

Den provisoriska föreskrift som miljödomstolen meddelat kan innebära att bolaget, om det uppför någon ny tank på en befintlig tankarea, blir skyldigt att utöka invallningen av hela tankarean. Mot bakgrund av att miljödomstolen har skjutit upp avgörandet av frågan om slutliga villkor för förvaring av flytande kemikalier framstår det som olämpligt att bolaget redan under prövotiden tvingas utföra kostsamma invallningar av hela tankareor. Med hänsyn härtill och till att bolaget i Miljööverdomstolen har visat att det kan hantera riskerna kring kemikalieförvaringen på ett sätt som får anses godtagbart i vart fall under prövotiden, finns det skäl att bifalla överklagandet även i denna del.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2009-06-16.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Anna-Lena Rosengardten, hovrättsrådet Henrik Runeson och tf. hovrättsassessorn David Granberg, referent. Enhälligt.

____________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

1. Perstorp Oxo Aktiebolag, 556041-0895

444 84 Stenungsund

2. Perstorp BioProducts AB, 556728-5779

444 84 Stenungsund

Ombud för båda: J.N.

SAKEN

Tillstånd till verksamheten vid Perstorp Oxo AB:s kemiska fabriker i Stenungsund, Västra Götalands län

Ao: 108/109 x: 6448200 y: 1267430 Verksamhetskod: 24.14-1 och 90.006-1

_____________

DOMSLUT

A. Tillstånd

Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljödomstolen lämnar Perstorp Oxo AB tillstånd enligt miljöbalken till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets anläggningar intill en högsta årlig produktion av:

a. 700 000 ton aldehyder, med rätt att inom denna ram tillverka valfri mängd propionaldehyd, butyraldehyder och valeraldehyd,

b. 500 000 ton hydrerade produkter, med rätt att inom denna ram tillverka valfri mängd n-propanol, butanoler, 2-etylhexanol, 2-etylhexanal samt 2-propylheptanol samt

c. 200 000 ton karboxylsyror, med rätt att inom denna ram tillverka valfri mängd propionsyra, butansyror, 2-etylhexansyra och valeriansyra.

Miljödomstolen lämnar vidare Perstorp Oxo AB och Perstorp BioProducts AB tillstånd enligt miljöbalken till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagens anläggningar intill en högsta årlig produktion av 450 000 ton estrar med rätt att inom denna ram tillverka 300 000 ton FAME (RME) och 150 000 ton andra estrar. Vad gäller produktion av ftalaterna DEHP och DPHP samt ersättningsftalater till dessa tidsbegränsas tillståndet till utgången av år 2015.

Miljödomstolen lämnar bolagen rätt att utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer; allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisats i målet.

Tillståndet gäller omedelbart.

Tillståndet förfaller om ny verksamhet inte har satts igång inom tre år från dagen för denna dom.

B. Slutliga villkor

Allmänt villkor

1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgivit eller åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna dom.

Vattenvårdsfrågor

2. Rening ska ske i destillationskolonner av

a/ vatten från processteg i hydreringsfabriken samt

b/ förestringsvatten m.m. i esteranläggningen.

3. Bolaget ska fortlöpande följa den tekniska utvecklingen i fråga om tillsatsmedel till kylsystem. Undersökningar rörande tillsatsmedlens effekter i recipienten ska ske inom kontrollprogrammets ram. Tillsatsmedel ska hanteras på ett sådant sätt att ett eventuellt spill kan effektivt omhändertas. Vad sålunda bestämts utgör inte hinder för ytterligare villkor avseende fosforutsläpp via kylvattnet i uppskjuten fråga om utsläpp till vatten.

4. Processytor samt mark under ventilbatterier ska vara betongbelagda och försedda med täta, uppdragna kanter. Ledningsgator inom industriområdet ska dräneras mot lågpunkter, där eventuellt läckage kan omhändertas.

5. Avloppsledningar under processytan och i områden med sättningsrisk samt samlingsledningar till avloppsreningsanläggningen ska utföras med material eller på sätt så att läckage såvitt möjligt förhindras.

6. Den utbyggda reningsanläggningen ska tas i drift senast den 31 december 2010.

Luftvårdsfrågor

7. Bolaget ska driva och underhålla oxo-anläggningen så att läckage av kolväten till luften från anläggningen i görligaste mån begränsas.

8. Oxo-anläggningen ska drivas så att lukt av t ex svavelföreningar och kolväten såvitt möjligt ej förekommer

9. Tillverkning av karboxylsyror får inte ske utan att förbränningsväxlaren är i drift. Tillverkning utan fungerande förbränningsväxlare får dock ske under högst 5 timmar per månad vid sådant fel på förbränningsväxlaren som bedöms snabbt kunna avhjälpas.

10. Halten organiskt material i utgående gaser från förbränningsväxlaren i anläggningen för framställning av karboxylsyror ska hållas på sådan nivå att luktolägenheter i omgivningen normalt inte uppkommer Mängden organiskt kol i utgående gas från förbränningsväxlaren mätt med flamjonisationsdetektor får som riktvärde1 och dygnsmedelvärde uppgå till högst 50 mg/Nm3.

11. Tillverkning av estrar får inte ske utan att förbränningsväxlaren är i drift. Tillverkning utan fungerande förbränningsväxlare får dock ske under maximalt sju dygn per år. Mängden organiskt kol i utgående gas från förbränningsväxlaren mätt med flamjonisationsdetektor får som riktvärde och dygnsmedelvärde uppgå till högst 75 mg/Nm3.

12. Utgående från erfarenheter från läcksökning, branscherfarenheter samt erfarenheter från teknikutveckling ska finnas en handlingsplan för utsläppsbegränsande åtgärder avseende flyktiga organiska ämnen på dels processutrustning inklusive pumpar, kompressorer och provtagningsanordningar, dels tankutrustning, utlastningsanordningar m.m. I handlingsplanen ska även tas upp sådana åtgärder som är tekniskt möjliga att vidta men enligt bolagets bedömning inte är skäliga mot bakgrund av kostnaderna och väntade effekter. Handlingsplanen ska även innehålla en redovisning av förekommande pumpar med system för tätningsvatten och där risk för läckage av kemikalie till dag- eller spillvatten föreligger. Planen ska följas upp och uppdateras årligen och resultatet ska redovisas till tillsynsmyndigheten i miljörapporten.

Kunskap om kemikalier

13. Från och med den 1 januari 2010 får det i produktionen inte användas sådana råvaror eller insatskemikalier, inklusive intermediärer av typ b och c enligt definition i artikel 3 i Reach2), för vilka det saknas dokumenterad kunskap om risken för olägenheter för hälsa och miljön p.g.a. dålig nedbrytbarhet, akut och kronisk toxicitet och potential för bioackumulering. Uppgifterna i dessa delar ska minst motsvara vad som enligt artikel 31 i Reach2 krävs i ett säkerhetsdatablad. Bolaget ska kontinuerligt följa kunskapsutvecklingen vad gäller råvarornas och insatskemikaliernas egenskaper avseende risken för olägenheter för hälsa och miljön.

Första stycket gäller inte råvaror och insatskemikalier som inte är utbytbara och som därför är direkt nödvändiga för den med tillståndet avsedda produktionen. Det gäller heller inte sådana råvaror och insatskemikalier som på grund av sina egenskaper inte omfattas av krav på säkerhetsdatablad enligt artikel 31 i Reach2).

Tillsynsmyndigheten får för enskild råvara eller kemikalie medge undantag från kravet på dokumenterad kunskap och anstånd från tidskravet.

Övrig avfallshantering

14. Bolaget ska ha en avfallsplan som syftar till att avfallsmängderna och avfallets farlighet minskar. Avfallsplanen ska innehålla åtgärder som syftar till att avfallet i så hög grad som möjligt återanvänds, materialåtervinns eller utnyttjas för energiproduktion. Planen ska följas upp och uppdateras årligen och resultatet ska redovisas till tillsynsmyndigheten i miljörapporten. Avfallsplanen ska även omfatta reparation och underhåll samt om- och tillbyggnader.

15. Farligt avfall och återvinningsbara fraktioner ska sorteras ut från avfallet. Det avfall som inte är återvinningsbart ska sorteras i brännbart respektive ej brännbart avfall.

16. En särskild avfallsinstruktion ska finnas upprättad och följas vid reparations- och underhållsarbete samt vid om- och tillbyggnader. Samråd ska ske med tillsynsmyndigheten i syfte att dels begränsa avfallsmängderna och dels att hitta lämpliga sätt att nyttiggöra, omhänderta eller destruera avfallet.

17. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör ska detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall ska då tas omhand av företag som har tillstånd till det.

Kontrollfrågor

18. Perstorp Oxo AB ska inge ett reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att denna villkorspunkt vunnit laga kraft.

C. Delegation

Miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende

a. utbyggnad av reningsanläggningen för avloppsvatten och behandling av bottenblåsningsvatten från kyltorn.

b. diffusa utsläpp till luft av flyktiga organiska ämnen,

c. hantering av flytande kemiska produkter,

d. hantering och omhändertagande av avfall,

e. kontroll av verksamheten beträffande mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod.

D. Uppskjutna frågor

Miljödomstolen skjuter med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken upp avgörandet av slutliga villkor för

a) utsläpp till vatten,

b) utsläpp till luft,

c) hushållning med vatten och energi,

d) buller samt

e) förvaring och hantering av flytande kemikalier och farligt avfall.

E. Utredningar under prövotid

Bolaget ska under prövotiden utföra följande utredningar och belysa kostnadsaspekter och miljökonsekvenser av aktuella åtgärder;

- erfarenheter av den utbyggda vattenreningsanläggningen samt möjligheterna att minska de totala utsläppen till vatten,

- möjligheter att minska vattenförbrukningen,

- erfarenheter av vidtagna åtgärder samt möjligheter att ytterligare minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC),

- möjligheter att minska energiförbrukningen och ytterligare tillvarata spillvärme,

- möjliga bullerbegränsande åtgärder samt störningsaspekter härpå med målet att klara en ekvivalent ljudnivån om högst 40 dB(A) nattetid även vid bostäder som är belägna på mark som inte är planlagd för bostadsändamål samt i Ödsmåls gamla stationssamhälle samt

- en miljöriskanalys för varje befintlig tank, behållare och tankcontainer för förvaring av flytande kemikalier och farligt avfall.

Bolaget ska sedan den utbyggda reningsanläggningen tagits i drift genomföra en förnyad karaktärisering av avloppsvattnet och en förnyad recipientbedömning innefattande erforderliga kemiska och biologiska undersökningar såväl i laboratorieskala som i fältstudier. Särskilt ska undersökas avloppsvattnets effekter på fortplantningen och yngelutvecklingen hos fisk/tånglake samt förekomst och identifiering av svårnedbrytbara ämnen i avloppsvattnet. Förekomst av sådana ämnen i galla hos tånglake fångad i närområdet samt i sediment ska vidare undersökas.

Utredningarna ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Resultatet av utredningarna samt förslag till åtgärder och slutliga villkor ska redovisas till miljödomstolen vad gäller utsläpp till luft av VOC samt utsläpp till vatten, inklusive karakterisering av avloppsvattnet och förnyad recipientbedömning, senast den 30 juni 2013. Utredningar avseende buller, hushållning med vatten och energi samt förvaring av kemikalier och avfall ska redovisas senast den 30 juni 2009.

Aktuella prövotidsutredningar i mål 259-02 ska redovisas även i mål M 1903-07 i anslutning till prövotidens utgång den 1 september 2008. Såvitt gäller utsläpp till luft av annat än VOC ska lämnade förslag till slutliga villkor avse även de två nya pannor som aktualiserats i förevarande mål. Innehållet i angivna redovisningar kan föranleda tillkommande/ändrade prövotidsutredningar och/eller provisoriska föreskrifter samt, vad gäller utsläpp till luft av annat än VOC, tillkommande slutliga villkor.

F. Provisoriska föreskrifter

Förvaring och hantering av kemikalier och farligt avfall

Lagring inom tankareor

P1. Fast installerade tankar ska placeras inom invallning och förses med överfyllnadsskydd. Invallningen ska i fråga om tankar som uppförs efter den 1 juli 2008 rymma den största tankens volym plus 10 % av summan av de övriga tankarnas volym.

Övrig lagring

P2. Emballerade kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras i täta behållare på ogenomsläppligt underlag.

Emballerade flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska förvaras under tak. Produkterna och avfallet ska vidare förvaras på invallad yta eller vara försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage. Invallningen ska rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av de övriga behållarnas volym.

Fyllda tankcontainrar ska vara uppställda på invallad yta eller vara försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage.

Lastning och lossning

P3. Vid lastning och lossning ska uppsamlingskärl finnas för omhändertagande av spill.

Bullerstörningar

P4. Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid bostäder belägna på mark som är planlagd för bostäder, utom i Ödsmåls gamla stationssamhälle, än

- 50 dB(A) dagtid (kl 07-18),

- 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) samt lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) samt

- 40 dB(A) nattetid (kl 22-07).

Vid bostäder i Ödsmåls gamla stationssamhälle får den ekvivalenta ljudnivån som riktvärde uppgå till högst 45 dB(A) nattetid (kl 22-07)

Momentana ljud nattetid får som riktvärde ej överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärde tillfälligt överskridas.

Utsläpp till vatten

A. Fram till dess att den utbyggda reningsanläggningen tagits i drift ska följande provisoriska föreskrifter gälla.

P5. Utsläppet av organiskt material analyserat som DOC får som riktvärde1 inte överstiga 300 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 4 ton per år.

P6. Utsläppet av suspenderat material mätt på glasfiberfilter GF/A får som riktvärde1 inte överstiga 250 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 4 ton per år.

P7. Utsläppet av fosfor analyserat som totalfosfor får som riktvärde1 inte överstiga 36 kg per månad varav som riktvärde1 högst 6 kg per månad får släppas ut från reningsanläggningen.

P8. Utsläppet av kväve analyserat som totalkväve får som riktvärde1 inte överstiga 450 kg per månad.

B. För tiden efter det att nya reningsanläggningen tagits i drift och till dess annat bestäms ska följande provisoriska föreskrifter gälla.

P5. Utsläppet av organiskt material analyserat som DOC får som riktvärde1 inte överstiga 370 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 5 ton per år.

P6. Utsläppet av suspenderat material mätt på glasfiberfilter GF/A får som riktvärde1 inte överstiga 370 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 5 ton per år.

P7. Utsläppet av fosfor analyserat som totalfosfor får som riktvärde1 inte överstiga 15 kg per månad.

P8. Utsläppet av kväve analyserat som totalkväve får som riktvärde1 inte överstiga 300 kg per månad.

B. För tiden efter det att nya reningsanläggningen tagits i drift och till dess annat bestäms ska följande provisoriska föreskrifter gälla.

P5. Utsläppet av organiskt material analyserat som DOC får som riktvärde1 inte överstiga 370 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 5 ton per år.

P6. Utsläppet av suspenderat material mätt på glasfiberfilter GF/A får som riktvärde1 inte överstiga 370 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 5 ton per år.

P7. Utsläppet av fosfor analyserat som totalfosfor får som riktvärde1 inte överstiga 15 kg per månad.

P8. Utsläppet av kväve analyserat som totalkväve får som riktvärde1 inte överstiga 300 kg per månad.

_____________________

1)Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas.

2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier

BAKGRUND

I slutet av 1970-talet byggdes en s.k. oxo-anläggning på fastigheten Stenungsund Sanden 6:5 inom Sandens industriområde ungefär tre km

nord-nordost om Stenung-sunds tätort. Vid en oxo-anläggning nyttjas en

(oxo-)syntes där butyraldehyd framställs ur propen, genom samtidig addition av kolmonoxid och vätgas. Anläggningen togs i drift 1980 av Beroxo AB, ett dotterbolag till Statsföretag. Verksamheten i Stenungsund förvärvades 1986/87 av den finska Neste-koncernen. Verksamheten kom härefter att drivas av bolaget Neste Oxo AB. Sedan 2002 drivs verksamheten under firman Perstorp Oxo AB.

Vid anläggningarna i Stenungsund tillverkas främst organiska baskemikalier för färg- och lackindustrin samt den plastbearbetande industrin. Verksamheten har byggts ut och tillståndsprövats vid ett flertal tillfällen.

Bolaget har nu aviserat att det avser att förändra verksamheten i Stenungsund genom att öka produktionen av aldehyder, hydrerade produkter (alkoholer), karboxylsyror och estrar. Expansionen innebär uppförande av nya anläggningar för syntesgas, valeraldehyd och 2-propylheptanol. Den befintliga esteranläggningen som i dagsläget producerar di-2-etylhexylftalat (DEHP) avses byggas om för att även kunna producera di-2-propylheptylftalat (DPHP). Dessutom avses en ny parallell esteranläggning uppföras. Vidare kommer två äldre ångpannor ersättas av nya pannor, reningsverk och kylsystem byggas ut samt facklan flyttas och byggas om. Ny råvara som tillkommer på grund av den planerade expansionen är buten, som kommer att användas i den nya aldehydanläggningen.

Miljödomstolen har i dom den 1 april 2008 förklarat ansökt verksamhet som tillåtlig och lämnat Perstorp Oxo AB tillstånd enligt 22 kap. 26 § miljöbalken att utföra följande arbeten.

a) mark- och betongbygge, innefattande schaktning, pålning, armering, ledningsdragning, gjutning av bottenplattor för ansökta nya anläggningar samt anläggande av härför behövliga vägar,

b) stålarbeten och el-montage för ansökta nya anläggningar samt

c) flytt av befintlig fackla.

YRKANDEN M.M.

Perstorp Oxo AB har yrkat att miljödomstolen godkänner ingiven miljökonsekvensbeskrivningen samt lämnar bolaget tillstånd enligt miljöbalken till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets anläggningar intill en högsta årlig produktion av:

a. 700 000 ton aldehyder, med rätt att inom denna ram tillverka valfri mängd propionaldehyd, butyraldehyder och valeraldehyd.

b. 500 000 ton hydrerade produkter, med rätt att inom denna ram tillverka valfri mängd n-propanol, butanoler, 2-etylhexanol, 2-etylhexanal samt 2-propylheptanol.

c. 200 000 ton karboxylsyror, med rätt att inom denna ram tillverka valfri mängd propionsyra, butansyror, 2-etylhexansyra och valeriansyra.

d. 450 000 ton estrar med rätt att inom denna ram tillverka 300 000 ton FAME (RME) och 150 000 ton andra estrar samt rätt att utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer; allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som bolaget redovisar i målet.

Perstorp BioProducts AB har inträtt som medsökande vad avser ansökt tillverkning av FAME (punkten d).

Bolagen har vidare yrkat att miljödomstolen förordnar att kommande domar får tas i anspråk även om dessa inte vunnit laga kraft samt föreslagit en igångsättningstid på tre år.

GÄLLANDE TILLSTÅND

Verksamheten vid bolagets anläggningar i Stenungsund har tillståndsprövats vid ett flertal tillfällen. Gällande huvudtillstånd meddelades av Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen, i deldom den 3 juli 2003 (mål M 259-02). I domen lämnade Miljödomstolen bolaget tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet omfattande produktion av 400 000 ton aldehyder, 300 000 ton hydrerade produkter, 100 000 ton karboxylsyror samt 80.000 ton estrar.

För tillståndet föreskrevs följande slutliga villkor.

Allmänt villkor

1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen — ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgivit eller åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna dom.

Vattenvårdsfrågor

2. Rening ska ske i destillationskolonner av

a/ kondensat, vatten från kolåtervinningen och vatten från skrubbersystemet i syntesgasfabriken,

b/ vatten från vakuumsystem och råvaror i hydreringsfabriken och organiska syraanläggningen samt

c/ förestringsvatten m.m. i esteranläggningen.

3. Bolaget ska fortlöpande följa den tekniska utvecklingen i fråga om tillsatsmedel till kylsystem. Undersökningar rörande tillsatsmedlens effekter i recipienten ska ske inom kontrollprogrammets ram. Tillsatsmedel ska hanteras på ett sådant sätt att ett eventuellt spill kan effektivt omhändertas. Vad sålunda bestämts utgör inte hinder för ytterligare villkor avseende fosforutsläpp via kylvattnet i uppskjuten fråga om utsläpp till vatten.

4. Processytor samt mark under ventilbatterier ska vara betongbelagda och försedda med täta, uppdragna kanter. Ledningsgator inom industriområdet ska dräneras mot lågpunkter, där eventuellt läckage kan omhändertas.

5. Avloppsledningar under processytan och i områden med sättningsrisk samt samlingsledningar till avloppsreningsanläggningen ska utföras med material eller på sätt så att läckage såvitt möjligt förhindras.

Luftvårdsfrågor

6. Bolaget ska driva och underhålla oxo-anläggningen så att läckage av kolväten till luften från anläggningen i görligaste mån begränsas.

7. Oxo-anläggningen ska drivas så att lukt av t ex svavelföreningar och kolväten såvitt möjligt ej förekommer

8. Fram till dess råvarubasen har bytts ut till naturgas ska svavelreningsutrustning för processgaserna från syntesgasframställningen finnas. Utsläppet av svaveldioxid från reningsutrustningen får ej överskrida 7 ton/månad som riktvärde och 70 ton/år som gränsvärde.

9. Tillverkning av karboxylsyror får inte ske utan att förbränningsväxlaren är i drift. Tillverkning utan fungerande förbränningsväxlare får dock ske under högst 5 timmar per månad vid sådant fel på förbränningsväxlaren som bedöms snabbt kunna avhjälpas.

10. Halten organiskt material i utgående gaser från förbränningsväxlaren i anläggningen för framställning av karboxylsyror ska hållas på sådan nivå att luktolägenheter i omgivningen normalt inte uppkommer Mängden organiskt kol i utgående gas från förbränningsväxlaren mätt med flamjonisationsdetektor får som riktvärde och dygnsmedelvärde uppgå till högst 50 mg/Nm3.

11. Tillverkning av estrar får inte ske utan att förbränningsväxlaren är i drift. Tillverkning utan fungerande förbränningsväxlare får dock ske under maximalt sju dygn per år. Mängden organiskt kol i utgående gas från förbränningsväxlaren mätt med flamjonisationsdetektor får som riktvärde och dygnsmedelvärde uppgå till högst 75 mg/Nm3.

12. Utgående från erfarenheter från läcksökning, branscherfarenheter samt erfarenheter från teknikutveckling ska bolaget upprätta en handlingsplan för utsläppsbegränsande åtgärder på dels processutrustning inklusive pumpar, kompressorer och provtagningsanordningar, dels tankutrustning, utlastningsanordningar m.m. I handlingsplanen ska även tas upp sådana åtgärder som är tekniskt möjliga att vidta men enligt bolagets bedömning inte är skäliga mot bakgrund av kostnaderna och väntade effekter. Handlingsplanen ska även innehålla en redovisning av förekommande pumpar med system för tätningsvatten och där risk för läckage av kemikalie till dag- eller spillvatten föreligger. Handlingsplanen ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 1 januari 2005 och därefter uppdateras en gång vartannat år.

Bullerstörningar

13. Buller från anläggningen ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid bostäder än

- 50 dB(A) dagtid (kl 07-18),

- 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) samt lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) samt

- 40 dB(A) nattetid (kl 22-07)

Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärde tillfälligt överskridas.

Förvaring och hantering av kemikalier och farligt avfall

14. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras i täta behållare på ogenomsläppligt underlag.

Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska vidare förvaras på invallad yta eller vara försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage samt vara försedda med tak. Invallningen ska rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av de övriga behållarnas volym. Vad gäller flytande kemiska produkter ska tillsynsmyndigheten ha möjlighet att medge undantag från kraven på invallning och tak.

15. På förvaringstankar för kemikalier ska överfyllnadsskydd vara installerade. Vid lastnings- och lossningsplatsen ska uppsamlingskärl finnas för omhändertagande av spill.

Övrig avfallshantering

16. Bolaget ska ha en avfallsplan som syftar till att avfallsmängderna och avfallets farlighet minskar. Avfallsplanen ska innehålla åtgärder som syftar till att avfallet i så hög grad som möjligt återanvänds, materialåtervinns eller utnyttjas för energiproduktion. Planen ska följas upp och uppdateras årligen och resultatet ska redovisas till tillsynsmyndigheten i miljörapporten. Avfallsplanen ska även omfatta reparation och underhåll samt om- och tillbyggnader.

17. Farligt avfall och återvinningsbara fraktioner ska sorteras ut från avfallet. Det avfall som inte är återvinningsbart ska sorteras i brännbart respektive ej brännbart avfall.

18. En särskild avfallsinstruktion ska finnas upprättad och följas vid reparations- och underhållsarbete samt vid om- och tillbyggnader. Samråd ska ske med tillsynsmyndigheten i syfte att dels begränsa avfallsmängderna och dels att hitta lämpliga sätt att nyttiggöra, omhänderta eller destruera avfallet.

19. Perstorp Oxo AB ska inge ett reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att denna villkorspunkt vunnit laga kraft.

Miljödomstolen överlät i domen åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende.

a. utsläpp till luft vid eventuell användning av bränsle som innehåller svavel för ångproduktion.

b. diffusa utsläpp till luft av flyktiga organiska ämnen.

c. hantering av flytande kemiska produkter.

d. hantering och omhändertagande av avfall.

e. kontroll av verksamheten beträffande mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod.

Miljödomstolen har sedan i deldom den 7 april 2006 lämnat bolaget tillstånd att även förbränna destillationsrester från bolagets anläggningar i Stenungsund, dock inte s.k. EPA-vatten.

Miljödomstolen har vidare i deldom den 25 januari 2007 berättigat och förpliktigat Perstorp Oxo AB att före den 1 september 2007 ersätta två befintliga ordinarie pannor i panncentralen med två nya pannor med en nyttiggjord effekt per panna om 30 MW och samtidigt överlåtit åt tillsynsmyndigheten att fastställa de ytterligare villkor som kan behövas avseende drifttid för den befintliga panna som fortsättningsvis blir reservpanna.

Samtliga angivna domar har meddelats i mål M 259-02. Kvar att behandla i målet är de till senare prövning uppskjutna frågorna om slutliga villkor för utsläpp till vatten och luft. Prövotiden löper till den 1 september 2008. I de uppskjutna frågorna gäller följande provisoriska föreskrifter.

Pl. Utsläppet av organiskt material analyserat som DOC får som riktvärde inte överstiga 300 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 4 ton per år.

P2. Utsläppet av suspenderat material mätt på glasfiberfilter GF/A får som riktvärde inte överstiga 250 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 4 ton per år.

P3. Utsläppet av fosfor analyserat som totalfosfor får som riktvärde inte överstiga 36 kg per månad varav som riktvärde högst 6 kg per månad får släppas ut från reningsanläggningen.

Miljödomstolen har vidare i dom den 21 september 2006 (mål M 621-06) lämnat bolaget tillstånd att - utöver vad som tillståndsgivits i domen den 3 juli 2003 - producera 200 000 ton fettsyrametylester (FAME) per år (så att den sammanlagt tillåtna årliga esterproduktionen fortsättningsvis uppgår till

280 000 ton).

Miljödomstolen har slutligen i dom den 12 mars 2008 i mål M 2877-07 upphävt bullervillkoret nr 13 i domstolens dom den 3 juli 2003 i mål M 259-02 och förordnar att följande provisoriska föreskrift ska gälla intill dess annat förordnas.

Buller från anläggningen ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid planlagda bostäder, utom i Ödsmåls gamla stationssamhälle, än

- 50 dB(A) dagtid (kl 07-18),

- 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) samt lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) samt

- 40 dB(A) nattetid (kl 22-07).

Vid bostäder i Ödsmåls gamla stationssamhälle får den ekvivalenta ljudnivån som riktvärde uppgå till högst 45 dB(A) nattetid (kl 22-07)

Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfack-lan får dock nämnda momentanvärde tillfälligt överskridas.

I sistnämnda dom har Miljödomstolen under en prövotid löpande till den 30 juni 2009 uppskjutit avgörandet av vilka slutliga villkor som ska gälla ifråga om bullerstörningar från bolagets verksamhet och förelagt bolaget att under prövotiden närmare utreda möjliga bullerbegränsande åtgärder samt störnings- och kostnadsaspekter härpå med målet att klara en ekvivalent ljudnivån om högst 40 dB(A) även vid bostäder i Ödsmåls gamla stationssamhälle.

BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN M.M.

Perstorp Oxo AB har anfört följande.

Allmänt

Perstorpkoncernen är världsledande på många områden inom specialkemi och har en årlig omsättning på 9 miljarder kronor. Koncernen har cirka 2000 anställda i tolv länder samt produktionsanläggningar i Asien, Europa, Nord- och Sydamerika.

I Stenungsund består anläggningarnas omgivning till större delen av skogsmark och gammal hagmark. Spridd bebyggelse finns runt anläggningarna. Närmast planlagda bostadsområde ligger vid Ödsmåls tidigare järnvägsstation, ca 500 meter nordväst om anläggningarna. Enstaka bostäder finns på närmare avstånd öster om anläggningarna på mark planlagd som industrimark. Dessa fastigheter har tidigare lösts in av bolaget och sedan åter sålts. Ca 700 - 1000 meter nord-nordväst om anläggningarna ligger Ödsmåls kyrka, Ekenäs låg- och mellanstadieskola samt ett industriområde. Avståndet till Askeröfjorden är ca 1 km. Avståndet till närmaste annan petrokemisk anläggning (Akzo Nobel) är ca 1,5 km.

Området är klassat som riksintresse för storindustri enligt Översiktsplan 98. Avsikten med planen är att ge industrin fortsatta utvecklingsmöjligheter inom berörda områden. Stadsplan för Sandens industriområde har fastställs den 28 april 1977. Planen gäller som detaljplan.

För att kunna genomföra den projekterade expansionen krävs förändringar i detaljplanens markanvändning. De ansökta åtgärderna berör till viss mindre del s.k. Jsa-område som enligt planbestämmelserna endast får användas för sådant industriellt ändamål som icke avser förvaring eller hantering av brandfarlig vara eller brännbara ämnen. Den planerade flytten av facklan berör vidare punktprickat s.k. Jp-område som utgör planterat skyddsområde och som inte får bebyggas eller användas för upplag eller parkering. Det bör anmärkas att omedelbart väster om området för den nya facklan finns enligt planen ett Ja-område som är avsatt som reservområde för befintlig fackla.

Bolaget har erhållit erforderliga mark- och bygglov. En detaljplan utformad för att möjliggöra bolagets planer har varit utställd till den 23 maj 2008. Planen torde kunna fastställas i slutet av sommaren 2008. Inga allvarliga invändningar mot programmets huvuddrag har inkommit. Sammanfattningsvis anser bolaget att avvikelserna från befintlig plan är att betrakta som små.

Anläggningarna omfattar processenheter, olika serviceenheter, lagertanksområden, laboratorium, kontor och verkstäder. I anläggningarna ingår processenheter för framställning av syntesgas, aldehyd, alkoholer, karboxylsyror, estrar (ftalater) samt fettsyrametylester FAME (RME).

Inom anläggningarna finns reningsanläggningar för behandling av processavloppsvatten, förorenat dagvatten samt processavgaser. I vattenreningssystemet tas processvatten från oktanol- och esterenheterna samt från butanol- tillverkningen om hand separat. De renade strömmarna sammanförs därefter med dag- och spillvatten för vidare behandling i en aktiv slamanläggning. Processgas från olika punktkällor inom estertillverkningen förbränns i en förbränningsväxlare. Avgaser från de organiska syraanläggningarna leds till en förbränningsväxlare liknande den i esteranläggningen.

Produktionen bedrivs via kontinuerlig skiftgång dygnet runt årets samtliga dagar. Planlagda stopp för underhåll och besiktningar av anläggningarna sker med ca 3-4 års mellanrum. Vid anläggningarna är ca 285 personer anställda. Därutöver är ett antal entreprenörer och konsulter verksamma inom fabriksområdet.

Ett flertal råvaror samt inertgas levereras till anläggningarna i rörledning. Övriga råvaror och förnödenhetskemikalier transporteras till anläggningarna med lastbil. Ny råvara vid planerad expansion, buten, kommer att levereras i rörledning från Borealis.

Nuvarande produktion

De kemikalier som hanteras i bolagets verksamhet utgörs mängdmässigt i huvudsak av bolagets råvaror och produkter. Vid anläggningarna används i huvudsak fem olika basråvaror; naturgas, syrgas, propen, eten och ftalsyraanhydrid. Av dessa tillverkas övriga råvaror som behövs för framställningen av bolagets produkter.

Vidare används ett antal olika kemikalier inom skilda områden på anläggningarna. I de olika processerna ingår exempelvis hjälp- och fällningskemikalier samt katalysatorer. Kemikalier ingår också i kylvattensystemet och olika produkter används som matarvattenkemikalier. Dessutom används kylarvätskor, smörjoljor och avfettningsmedel av olika slag.

Under 2007 förbrukades följande mängd råvaror (i ton).

Naturgas 85 825

Eten 13 546

Propen 179 730

Ftalsyraanhydrid 19 272

O2 syrgas 125 641

H2 vätgas 1 496

Metanol 5 256

Rapsolja 46 133

Övriga hjälpkemikalier (ton/år 2007) utgjordes av:

Kväve 6 810 000 (m3)

Natriumhydroxid 1270

Svavelsyra 775

Järnklorid 97

Trifenylfosfin 68

Dietanolamin 50

Natriumhypoklorit 66

I syntesgasanläggningen tillverkas syntesgas, som är ett samlingsnamn för blandningar av kolmonoxid och vätgas. Gasen erhålls genom oxidation av naturgas med syrgas och behandlas därefter i en rad reningssteg för att fylla kraven som råvara vid aldehydtillverkning. Biprodukter som kompletterar naturgasen utgörs av oxogas och flytande destillationsrester.

I aldehydanläggningen produceras propionaldehyd, isobutyraldehyd och n-butyraldehyd. Aldehydtillverkningen sker i kontinuerliga processer genom reaktion mellan syntesgas och, beroende på slutprodukt, eten eller propen. Produktmixen renas genom destillation varvid de olika aldehyderna erhålls. Vid produktionen erhålls även biprodukter, vilka används som bränsle i pannorna.

I 2-etylhexanol-/2-etylhexanalanläggningen produceras 2-etylhexenal, 2-etylhexanal och 2-etylhexanol. I butanol/n-propanolanläggningen produceras n-butanol, isobutanol och n-propanol. Tillverkningen sker i kontinuerliga processer genom reaktion mellan motsvarande aldehyder och vätgas över en katalysator. Den bildade alkoholen renas genom destillation. Vid produktionen erhålls även biprodukter, vilka används som bränsle i pannorna.

Bolaget har två anläggningar för tillverkning av organiska syror. I den ena anläggningen produceras företrädesvis 2-etylhexansyra, n-butansyra (smörsyra) och iso-smörsyra/isobutansyra. Enbart en produkt i taget kan tillverkas i anläggningen. I den andra anläggningen produceras företrädesvis propionsyra, n-butansyra och valeriansyra/pentansyra. Även i denna anläggning kan enbart en produktgrupp i taget tillverkas. Vid tillverkning av isosmörsyra/isobutansyra och 2-etylhexansyra behövs katalysator. Den vanligast förekommande katalysatorn är natriumhydroxid. Tillverkningen sker i kontinuerliga processer genom att motsvarande aldehyder oxideras med luft eller syrgas. Produktmixen renas genom destillation varvid de olika syrorna erhålls. Vid produktionen erhålls även biprodukter, vilka används som bränsle i pannorna.

I esteranläggningen produceras ftalater (i huvudsak DEHP men även en mindre mängd av DPHP har på prov producerats) samt andra estrar. Tillverkningen sker batchvis genom att förvärmd alkohol satsas i förestringsreaktorer tillsammans med flytande ftalsyraanhydrid och katalysator. Därefter kyls reaktionsblandningen och katalysatorn fälls ut och filtreras bort. Vid produktionen erhålls även biprodukter, vilka används som bränsle i pannorna.

FAME (Fatty Acid Methyl Ester) är ett samlingsnamn för metylestrar av olika vegetabiliska oljor. Merparten av dagens FAME-produktion utgörs av RME, rapsmetylester, som tillverkas i en kontinuerlig process genom att rapsolja reagerar med metanol över en katalysator vid förhöjt tryck och temperatur. Vid reaktionen fås glycerol som biprodukt. FAME, glycerol och ej reagerad olja separeras i en dekanter. FAME används som tillsats i dieselolja. Glycerol säljs eller används som bränsle i bolagets ångpannor.

Nedan följer en sammanställning av bolagets produktion 2007 angivet i ton.

Aldehyder 322 294 (sökt produktion 700 000), varav

N-Butyraldehyd 249 145

Isobutyraldehyd 45 222

Propionaldehyd 27 927

Valeraldehyd 0

Hydrerade produkter 201 874 (sökt produktion 500 000), varav

N- & Isobutanol, n-propanol 63 739

2-Etylhexanol, 2-Etylhexanal 138135

2-Propylheptanol 0

Karboxylsyror 90 684 (sökt produktion 200 000), varav

2-Etylhexansyra 60 635

Propionsyra 30 049

Butansyror, Valeriansyra 0

Estrar 96 541 (sökt produktion 450 000), varav

Ftalater (t.ex. DEHP / DPHP) 50 368

FAME (RME) 46 173

Förändrad produktion

Bolaget projekterar en utökning av produktionskapaciteten av aldehyder, hydrerade produkter (alkoholer), karboxylsyror och estrar. Expansionen innebär uppförande av ny syntesgasfabrik baserad på naturgas och en ny aldehydanläggning baserad på buten. Den befintliga esteranläggningen som i dagsläget producerar dietylhexylftalater (DEHP) avses byggas om för att även kunna producera dipropylheptylftalat (DPHP). Dessutom avses en ny parallell esteranläggning att uppföras. Vidare ska de äldre ångpannorna ersättas av nya pannor, reningsverk och kylsystem byggas ut samt facklan flyttas och byggas om för att kunna serva även tillkommande processenheter. Byggnationen planeras vara klar år 2010. En skiss över anläggningarna, efter utbyggnaderna, återfinns i bilaga A1 till den tekniska beskrivningen.

Bakgrunden till den planerade förändringen är en ökande marknad för bolagets produkter. Det har även uppstått en ökad marknad för estern DPHP, som tidigare på prov har producerats i bolagets esteranläggning i mindre mängd. DPHP planeras nu att tillverkas parallellt med DEHP i takt med marknadens efterfrågan. Användning av DPHP i olika plastprodukter bedöms vara en fördel ur miljösynpunkt.

Utökning av produktionskapaciteten för syntesgas sker genom anläggande av en ny syntesgasanläggning. Produktionen av syntesgas i denna anläggning kommer i princip att vara identisk med produktionen i befintlig anläggningen. Detta möjliggörs då bl.a. råvaran naturgas innehåller enbart små mängder svavel. Mindre modifieringar, s.k. flaskhalselimineringar, kan bli aktuella i den befintliga syntesgasanläggningen.

I befintlig aldehydanläggningen planeras mer luftkylning att installeras. Den planerade expansionen innebär även att en ny aldehydanläggning uppförs. Vid denna anläggning kommer valeraldehyd och n-valeraldehyd att produceras. Råvaror vid aldehydproduktionen i den nya anläggningen kommer att utgöras av syntesgas och buten.

Inga förändringar är planerade i 2-etylhexanol-/2-etylhexanalanläggningen eller i butanol/n-propanolanläggning vid expansionen. En ny alkoholanläggning avses dock uppföras vid den planerade expansionen för produktion av 2-propylheptanol. Råvaror vid denna produktion kommer att utgöras av n-valeraldehyd och vätgas. Som hjälpkemikalie vid produktionen kommer natriumhydroxid att användas.

Inga förändringar är planerade i anläggningen för produktion av 2-etylhexansyra, isosmörsyra/isobutansyra och valeriansyra/pentansyra. Anläggningen för produktion av propionsyra, n-butansyra och valeriansyra/pentansyra är förberedd för att kunna tillverka andra syror med längre kolkedjor. För att öka flexibiliteten vid växling av produkter krävs ytterligare processkärl för råsyra. Innan en ny syra tillverkas för första gången går en anmälan in till Länsstyrelsen med de data som krävs för en bedömning av denna produktion.

Den befintliga esteranläggningen som i dagsläget producerar DEHP avses byggas om för att även kunna producera DPHP. För att höja kvaliteten på estrarna planeras en avslutande avdrivningskolonn för alkohol i den befintliga anläggningen. För att öka kapaciteten planeras installation av en parallell lina för tillverkning. Denna lina kommer att vara i allt väsentligt likadan som den befintliga. Relevant teknikutveckling som skett ska utnyttjas och storleken på den nya linan kommer att anpassas till ansökt produktion. I den planerade linan kommer efter expansionen i huvudsak produktion av DPHP att ske. Även DEHP och andra estrar kan komma att tillverkas. Produktionen planeras ske batchvis i kampanjer. Bolagets avsikt är dock att successivt fasa ut produktionen av DEHP.

Kapacitetsökningar planeras att göras i den befintliga FAME-anläggningen genom mindre modifieringar, s.k. flaskhalseliminering.

Resursförbrukning m.m.

El levereras till bolaget via en luftburen ledning vid en spänning av 130 kilovolt. Inom anläggningarna transformeras denna ned i egna transformatorer och distribueras ut till respektive förbrukare. Nödkraft kan produceras i egen anläggning för att på ett säkert sätt kunna kontrollera och ställa av anläggningarna vid bortfall av extern kraft. Elförbrukningen vid nuvarande produktionsnivå uppgår till drygt 60 GWh. - Bolaget utreder möjligheten och behovet av att försörja anläggningarna med två av varandra oberoende matningar av kraft. Expansionen kommer att medföra behov av ytterligare transformatorer och ställverk för distribution av kraft. Ytterligare kapacitet i reservkraft kan också bli nödvändig. Uppskattad förbrukning av elenergi efter expansion är ca 100 - 110 GWh. Förbrukningsökningen följer den planerade produktionsökningen. I nollalternativet, med FAME-fabriken i full drift uppskattas elförbrukningen till 72-75 GWh.

Det finns för närvarande fyra ångpannor inom anläggningarna, tre egna samt en hyrpanna. Två av dessa pannor är nya och är utrustade med låg NOx-brännare. De egna pannorna är utformade för att ta hand om restströmmar (gaser och vätskor) från processanläggningarna, vilka utgör det huvudsakliga bränslet till pannorna. Som matarvatten till pannorna används i så stor utsträckning som möjligt kondensat som kommer i retur från ångförbrukningen. Förlusterna av kondensat täcks med avhärdat vatten. Samtliga egna pannor har förvärmning av matarvattnet för att höja verkningsgraden. Vid behov tillsätts natur- eller bränngas som extra bränsle. År 2006 producerades ånga från processbränslen motsvarande 261 GWh. Ytterligare ånga producerades med inköpt gas motsvarande 37 GWh. Totalt producerades ca 865 000 ton ånga. - Bolagets avsikt är att innan hyrpannan fasas ut ersätta denna och den sista av de ursprungliga pannorna med en ny panna. Avsikten är att installera pannor med kapacitet 45 ton/timme och 30 MW. Bränsle till dessa nya pannor ska vara såväl biprodukter från processen som köpt gas. Nya pannor utrustas med låg NOx-brännare. Ångbehovet från ångpannorna förändras stegvis. Vid genomförandet av en parallell produktionslinje för DPHP ökar ångbehovet med ca 40 GWh. Egenförbrukningen av el för drift av ångpannorna uppgick år 2005 till knappt 7,2 GWh. I nollalternativet uppskattas ångproduktionen uppgå till drygt 1 miljon ton/år.

Bolaget har i möjligaste mån försökt att värmeväxla produktströmmar med varandra för att minska ång- respektive kylbehovet i anläggningarna. Den kylning som ändå måste göras sker idag i första hand genom värmeväxling med det kommunala fjärrvärmenätet därefter med cirkulerande kylvatten som i sin tur kyls i ett kyltorn. För distribution av kylvatten finns det fyra kylvattenpumpar. I kyltornen förångas vatten, ca 90 m3/timme. För att begränsa vattenförbrukningen installerar bolaget sedan några år tillbaka luftkylning vid nya projekt, vilka består av lokalt placerade kylare. År 2005 genomfördes en studie med mål att ytterligare energioptimera verksamheten. Ett förslag till åtgärdsprogram är framtaget. Två värmeväxlare för fjärrvärme finns inkopplade i aldehydanläggningen. Därutöver finns ytterligare en värmeväxlare för att återvinna värme. Värmen levereras till fjärrvärmenätet i Stenungsund. Effektuttaget på detta nät pendlar i dagsläget mellan ca 3-15 MW beroende på årstid. Denna värme minskar belastningen på kyltornen i motsvarande grad. Värmeväxlarna är designade för ca 30 MW tillsammans vilket ger möjlighet till utökade leveranser i framtiden. Den kylning som ändå måste göras sker idag med hjälp av vatten och luft. - I samband med planerad expansion kommer energiutnyttjandet att optimeras på liknande sätt som i dag. Ånga kommer att tillverkas i nya processdelar och varma procesströmmar kommer att värmeväxlas med kalla procesströmmar där så är möjligt. Stenungsunds kommun, eller annan aktör, kommer att beredas möjlighet till uttag av ytterligare fjärrvärme. Luftkylare kommer att installeras i större omfattning i tillkommande areor än i befintliga. För att säkerställa att kylvatten finns i tillräcklig omfattning i de processdelar som kräver kylvatten kommer det även i befintliga areor att ske konvertering från vattenkylning till luftkylning.

Råvatten till anläggningen tas från sjön Hällungen. Vattenbortledningen är reglerad i vattendom och används för påspädning vatten till vattenburet kylsystem, spädvatten till matarvatten för ångproduktion samt vatten för spolning och rengöring i anläggning. Den stora vattenanvändningen är till kylning av processerna. För att undvika onödig kylning eftersträvar bolaget en så effektiv energianvändning som möjligt. Detta genom att kyla medelst ångproduktion, värmeväxling interna strömmar, fjärrvärmeproduktion samt kylning med vatten eller luft.

Inkommande råvatten pumpas via en pumpstation i ett bergrum ut i anläggningen. Råvatten lagras också i bergrummet som även utgör buffertreservoar i det fall försörjningen från Hällungen upphör. Denna reservoar är även brandvattenreserv och beräknas räcka för 11 timmars brandbekämpning. Under år 2006 uppgick uttaget av råvatten till ca 1 000 000 m3. Kommunalt vatten används i anläggningarnas nödduschar och för sanitärt ändamål. Under år 2006 användes ca 13 000 m3 kommunalt vatten. - Bolaget arbetar med åtgärder för att råvattenbehovet inte ska öka vid ansökt produktion. Nödvändig kylning ska i de nya anläggningarna ske med luft. Vattenkylning är att föredra. Nackdelen med luftkylning är slutkylningen med luft inte kan ske till lägre temperaturer än ca 45°C. Med vatten kan man nå till ca 30°C.

Inom anläggningarna finns ett fackelsystem för uppsamling av gasströmmar som förbränns i en höjdfackla. Runt fackeltoppen sitter pilotlågor som ständigt brinner. Dessa drivs med natur- och bränngas och kräver ca 7 kg gas/timme Facklan är en säkerhetsutrustning vars huvudsakliga uppgift är att ta hand om störningar i produktionen. De flesta säkerhetsventiler och ventilationsledningar från tryckreglerade behållare är anslutna till fackelsystemet. De enda normala och kontinuerliga strömmar till facklan förutom till pilotlågorna är utblödning av vätgas och en blödström av syntesgas. I ändan av varje fackelstamsgren blöds kontinuerligt en liten kvävgasström in för att tillse att det finns en strömning mot facklan hela tiden. För att eventuell vätska inte ska bli stående i fackelstammen lutar fackelstammen svagt mot tre uppsamlingstankar. - Den planerade expansionen innebär att nya produktionsareor kommer att anslutas till facklan. Mängden gas som blöds till facklan förväntas öka till ca 10 kg/timme. Facklingsfrekvensen bedöms också komma att öka något. I samband med nybyggnationen krävs att facklan flyttas.

Tryckluft används för drivning av pneumatisk utrustning och instrumentering. Det finns för närvarande tre elektriskt drivna kompressorer för tryckluftproduktion. Dessa levererar luft vid 7 bars tryck med en daggpunkt långt under fryspunkten för vatten (ca -40°C). - Vid planerad expansion kommer ytterligare kompressorkapacitet att installeras.

Kvävgas levereras från AGA i pipeline. Dessutom finns flytande kväve i lagertank på fabriksområdet för användning vid behov. Kvävgas distribueras till de interna förbrukarna i rörsystem. - Vid planerad expansion kommer tillkommande fabriksenheter att anslutas till det befintliga kvävgasnätet. Kapaciteten kommer att anpassas till det nya behovet.

Inom anläggningarna finns tre tankareor för lagring av produkter och råvaror. Vid samtliga tanklager står lagertankarna inom invallningar på hårdgjorda ytor. Area 75.1 är invallad enl. krav för brandfarlig vara klass 1, dvs. största tankens volym plus 10 % av övriga tankars volym. Övriga areor är invallade i enlighet med kraven för brandfarliga varor, och har utformats i samråd med tillsynsmyndigheter för brandfarlig vara och räddningstjänsten i Stenungsunds kommun vid nybyggnation. Storleken på invallning är då bedömd från risker för överpumpning, rörläckage, ventilbrott och spill. Regnvatten som samlas innanför invallningarna kan antingen släppas till reningsverket eller dagvattenavloppet. Analys av vattnet avgör vart det släpps. Två nya lagerareor avses att byggas. De nya lagerareorna invallas på samma sätt som de befintliga. Tankar ansluts till ventgassystemet.

Merparten av bolagets produktion distribueras via rörgata till hamnen för vidare transport med fartyg till terminal eller kund. Mellan tanklager och fabriker går ett system av rörgator. I marken finns avloppsledningar. Dessa filmas med ca tio års intervall eller vid misstanke om läckage. Vid läckage är det i första hand grundvatten som läcker in. - Vid expansion planeras två nya ledningar till hamnen för produkterna DPHP och 2-PH, vilka kommer att byggas på befintlig rörgata. Vidare kommer två nya ledningar, en för buten från Borealis och en för butan till Borealis, att byggas på den befintliga rörgatan. Även interna rörgator mellan tillkommande lagerareor och fabriker kommer att anläggas. Nya planerade verksamheter/produktionsareor avses att förses med i mark förlagda avloppsledningar utformade på samma sätt som inom befintliga anläggningar.

Utlastning till tankbil/container sker vid två utlastningsstationer som har hårdgjorda ytor i betong. Gasfasen från tankbil går direkt till atmosfär i de fall där utsläppen till luft är ringa på grund av ämnenas låga ångtryck. Vid utlastning av aldehyder och alkoholer ansluts tankbilens gasfas till ventgassystemet och går vidare som bränsle till pannorna. Avgaserna vid utlastning av organiska syror går inte till ventgassystemet utan till atmosfären eftersom dessa gaser är sura och skulle orsaka korrosionsproblem i ventilationsgasledningarna. Vid båda utlastningarna avleds dagvatten från betongytorna till reningsverket. Dränering och spill går till en på betongytan uppställd container. - Vid utlastningsstationerna tillkommer utlastning av de nya produkterna di-2-propylheptylftalat och 2-propylheptanol samt de nya aldehyderna.

Produkter som skeppas ut är 2-etylhexanol, n-butanol, isobutanol, 2-etylhexansyra, propionsyra, di-2-etylhexylftalat samt FAME. Utlastning av isobutanol och n-butanol till hamn sker i gemensam rörledning. Det betyder att ledningarna måste pluggskjutas före produktbyte. Detta medför ett visst utsläpp till luft. Vid lastning till fartyg går avgaserna till atmosfär. Extern kontrollant övervakar lastningen. Varje ledning är försedd med automatiskt stopp vid eventuellt slangbrott. Bolaget ansvarar för sina installationer avseende tillsyn och underhåll. För omhändertagande av spill/utsläpp i Vattenfalls hamn finns en driftinstruktion som i detalj redogör för vilka åtgärder som ska vidtas. - Vid expansion kommer nya ledningar för utlastning för di-2-propylheptylftalat och 2-propylheptanol att byggas till hamnen I övrigt planeras inga förändringar ske.

En viss tvätt av tankbilar och containrar som innehållit produkter producerade vid anläggningarna sker. Innan tvätt dräneras innehållet ut till en container. Containern står på hårdgjord yta under tak och sluttar mot avlopp. Eventuellt större läckage sugs upp och omhändertas. Mindre spill spolas med vatten och hamnar i bolagets reningsverk där organfas separeras. Därefter tvättas tankbilen/containern med en blandning av ånga/vatten. Tvättvätskan leds vidare till reningsverket. - Inga förändringar är planerade i samband med expansionen.

Utsläpp till vatten

Inom anläggningarna förekommer förorenat resp. ej förorenat dagvatten från hårdgjorda ytor, förorenat vatten från processen, renat processvatten samt sanitärt spillvatten.

Vatten som avblöds från kyltornen och regnvatten från ej förorenade ytor leds till recipient via en spärrdamm. Inkommande vatten till spärrdammen analyseras kontinuerligt med avseende på DOC. Vid eventuellt förhöjd halt blockeras utflödet från dammen. Under år 2006 avleddes ca 760 000 m3 dagvatten. Dagvattenmängden är starkt nederbörsberoende och varierar över tiden. Vid behov av rening kan vattnet pumpas till reningsverket.

Förorenat dagvatten från invallningar och hårdgjorda ytor leds först till en oljeavskiljare (skimmer) och därefter till ett system med två flödesutjämningsbassänger, innan det går vidare till reningsverkets aktiva slamsteg. Bassängerna, som har en sammanlagd volym på 1 600 m3, har till uppgift att ta upp flödessvängningar t.ex. i samband med regn. Vid stora nederbördsmängder kan det dock bli problem för reningsverket att ta emot och behandla vattenmängderna.

Mängden dagvatten från invallningar och hårdgjorda ytor kommer vid ansökt produktion att öka proportionellt mot tillkommande yta. Mängden vatten som avblöds från kyltorn bedöms öka marginellt. Bättre förutsättningar för att separera tillkommande dagvatten, i förorenat och ej förorenat dagvatten, kommer att utredas med målet att reducera den volym som kräver behandling. Detta kräver dock att man säkerställer att inget förorenat vatten leds förbi reningsverket. I nollalternativet avvattnas totalt ca 27 000 m2 och vid ansökt alternativ ca 45 000 m2.

Ledningsnätet för dagvatten utgörs av betongrör. Inläckage pga. skador och högt grundvatten utgör en stor del av flödet. WWC (rent dagvatten inkl bottenblåsning pannor & kyltorn) har ett basflöde på ca 15 m3/tim. WWC avvattnar ca 3,2 ha => 1 mm regn på en timme ger +32 m3/tim. WWD (lätt förorenat dagvatten från fabriksytor) har ett basflöde på ca 14 m3/tim. WWD avvattnar ca 2,5 ha => 1 mm regn på en timme ger +25 m3/tim. Bolaget har tagit fram en preliminär plan för hur ytor ska användas och för att minska arealen direkt ansluten till WTU (reningsanläggningen för processavlopp). Renovering av ledningar pågår genom bl.a. relining och slamsugning/spolning. Bolaget planerar även för användning av utjämningsvolym för WWD vid WTU vid nederbörd.

Processvattnet från syntesgasproduktionen, som i huvudsak är förorenat med ammoniumkväve, avgasas för att avlägsna eventuella gaser som lösts i processvattnet. Processvatten från alkoholtillverkning (aldolkondensation), estertillverkning (DEHP och DPHP) samt syranläggningen surgörs i aldehydanläggningen varvid organiskt material kan separeras bort. Vattenfasen renas i en stripper varvid två skilda strömmar uppkommer Den ena skickas till destruktion och den andra behandlas vidare i reningsverket. Inkommande processvatten till reningsverket vid förändrad produktion beräknas uppgå till ca 119 000 m3 per år. I nollalternativet beräknas inkommande processvatten till reningsverket uppgå till ca 63 700 m3 per år.

I reningsverket behandlas två typer av vatten, processvatten och förorenat dagvatten från hårdgjorda ytor och tankerareor. Storleken på dessa ytor är i dag 28 000 m2. Under år 2006 behandlades totalt ca 173 000 m3. Denna mängd varierar på årsbasis och är starkt nederbördsberoende. Processvattnet från syntesgasproduktionen är i huvudsak förorenat med ammoniumkväve. Vatten från övriga processareor är i huvudsak förorenat med organiskt material.

Dagvattnet, som passerar en flödesutjämningsbassäng, blandas med processavloppsvattnet strax före det aktiva slamsteget. I detta steg tillsätts syre (luft) genom en roterande luftare, varvid den huvudsakliga DOC-reduktionen sker. Från det aktiva slamsteget går vattnet vidare via en biorotorer där ytterligare DOC-reduktion sker. Järnklorid tillsätts för effektivare sedimentering i sedimenteringsbassängen. Vattnet från sedimenteringsbassängen leds till ett sandfilter där merparten av resterande suspenderade material avskiljs. Från botten av sedimenteringsbassängen leds slam dels i retur till det aktiva slamsteget, dels till en slamtank Slammet från slamtanken centrifugeras och skickas till godkänd entreprenör. Det avskiljda vattnet går tillbaka till flödesutjämningsbassängen. Innan det renade avloppsvattnet leds till recipient får det passera en mindre bassäng. Här analyseras vattnet i en kontinuerlig DOC-mätare. Reningseffekten vid reningsverket har genom åren varierat mellan 94 och 96 %.

Enligt deldomen den 31 januari 2007 ska bolaget under en prövotid närmare utreda effekterna av föreslagna och ytterligare åtgärder uppströms vattenreningen. Syftet med utredningen är att minska belastningen och störningarna på reningsverket samt möjligheterna att minska utsläppet av fosfor. I enlighet med vad som förordnats i domen sker utveckling av reningsverket i samråd med tillsynsmyndigheten. I utredningsuppdraget ingår även att genomföra en kemisk och biologisk karakterisering av avloppsvattnet.

Det renade avloppsvattnet från reningsverket är i huvudsak förorenat med organiskt material, suspenderade ämnen och närsalter. Det renade vattnet leds ut i Askeröfjorden. Sanitärt avloppsvatten går direkt till kommunens reningsverk.

Karakterisering och undersökningar av det renade avloppsvattnet med avseende på kemiska och ekotoxikologiska egenskaper har utförts. Av utredningsrapporten framgår sammanfattningsvis att det direkta utsläppet uppvisar låg akuttoxicitet för alger och kräftdjur. Toxiciteten enligt Microtox antyder även en minskning av toxiska effekter till följd av biologisk stabilisering av det renade avloppsvattnets organiska innehåll. Inga endokrina effekter föreligger. Avloppsvattnets innehåll av svårnedbrytbar/persistenta organiska substanser är låg i förhållande till andra kemiindustriella utsläpp.

Följande åtgärder har genomförts eller planeras att genomföras 2007-2008

Använda begrepp:

WTU= Waste water Treatment Unit (reningsanläggning för processavlopp)

WWC= Waste Water Clean (dagvatten inkl bottenblåsning pannor & kyltorn)

WWD= Waste Water Dirty (lätt förorenat dagvatten från fabriksytor)

WWP= Waste Water Process (processavlopp)

- Utredning om möjligheter att minska den hydrauliska belastning från WWD på WTU (fördelning WWC/WWD).

- Minska inläckage i avloppsledningar WWP & WWD, etapp 1.

- Utredning av frekvens och magnitud av variationer i inkommande vatten, samt orsakerna till kraftiga variationer.

- Respirationshämningstest på strömmar med potential att störa mikrobiologin.

- Ökad kunskap om status hos mikrobiologin samt analys av tillgång på mikronäringsämnen.

- Alternativt omhändertagande av vissa strömmar med hög TOC till rimliga kostnader.

- Utredning om möjligheter till DOC-reduktion med stripping på ström med hög & kraftigt varierande DOC-halt.

- Förbättrad pH-justering i förbehandling av stor ström för bättre avskiljning av DOC.

- Ökad syresättningskapacitet i luftningsbassängerna m h a nytt luftarsystem.

- Utökad sedimenteringskapacitet i ny lamellsedimentering.

- Användning av befintlig clarifier som slamförtjockare.

- Optimering av dosering av närsalter.

- Ytterligare personalresurser till WTU.

- Internutbildning av processoperatörer om hur areorna kan påverka WTU.

Den ökade produktionen kan förväntas ge följande procentuella ökningar i recipienten. DOC förväntas öka med ca 5 % av totalt tillfört från samtliga punktkällor. Kväve förväntas öka med ca 2 % av totalt tillfört till ca 6 % av totalt tillfört. Fosfor förväntas öka med ca 2 % av totalt tillfört till ca 6 % av totalt tillfört (Siffrorna relaterade till totala utsläppen i Stenungsunds kommun år 2005).

Utbyggnad av reningsanläggningen

Planerad utformning av den framtida reningsanläggningen framgår av aktbil 47.

Vid planerad expansion kommer utbyggnad av reningsanläggningen att ske för att uppnå en störningsfri drift och för att klara ökad hydraulisk och föroreningsmässig belastning på det biologiska reningssteget. Dessutom kommer ett separat reningssteg att installeras för att minska utsläppen av suspenderat material.

Grundprincipen för reningen av vattnet kommer att utgöras av en aktivtslamanläggning. Vattnet förs genom tre luftningsbassänger om 600 m3, 500 m3 resp. 425 m3, varav den sista är den befintliga. Syresättningen sker m.h.a. luftinblåsning genom bottenomrörare, två blåsmaskiner á 1 000 m3/h. De befintliga biorotorbassängerna konverteras för avskiljning av bioslam som pumpas tillbaka luftningsbassängerna. Överskottsslammet avleds till en slamförtjockare, befintlig ”clarifier”.

Efter den biologiska reningen reduceras halten av suspenderat material ytterligare i efterföljande kemisk fällning/flockning med järnklorid och sedimentering samt filtrering i sandfilter, som i så fall byggs ut till tre gånger befintlig kapacitet eller totalt ungefär 10 m2. Dessa utrustningar kan eventuellt ersättas av membranfilter som inte producerar något extra slam.

Utsläpp av DOC kan vid störningsfri drift, genomsnittliga flöden och halter beräknas till knappt 0,3 ton/månad. Susp.-utsläppen kommer också att ligga kring 0,3 ton/månad under samma betingelser.

Investeringskostnaden för tillbyggnad av verket är skattat till ungefär 71 MSEK. Driftkostnaden blir ungefär 10 SEK/m3 med en dominerande slamkvittblivningskostnad.

Ökad volym i luftningsbassängen kommer att ge ökad tid för biologisk rening och beräknas därmed ge lägre halter DOC i utgående vatten från reningsanläggningen. Den nya/tillbyggda anläggningen förväntas ge bättre möjligheter att styra flöden och kontrollera slamtillväxten, vilket beräknas ge bättre förutsättningar för mikrobiologin att ta upp närsalter som kväve och fosfor. Fosfor kommer eventuellt även att kunna fällas i ett separat steg med kemisk fällning. Ökad sedimenteringsyta (alternativt membranfiltrering ) beräknas minska mängden suspenderat material i utgående vatten från reningsanläggningen. Tillsammans innebär detta att DOC och kväve i idealfallet inte beräknas att öka för den planerade, framtida anläggningen jämfört med 2007 års nivåer samtidigt som suspenderat material och fosfor från anläggningen beräknas minska jämfört med 2007 års nivå.

Möjligheter till kväve- och fosforrening m.m.

Inom aerob, biologisk avloppsvattenrening brukar man räkna med ett förhållande mellan BOD:N:P på 100:10:1 (även förhållandet 100:5:0,7 förekommer). Detta förhållande bör råda för att mikrobiologin i reningssteget ska kunna ta upp maximalt med BOD (/DOC) för tillväxt och energiproduktion.

För Perstorp Oxo AB gäller typiskt en faktor 2 för kvoten BOD/DOC, dvs. för inkommande organiskt material kan varje kilo DOC jämställas med 2 kilo BOD. Inkommande mängd organiskt material till bolagets biologiska, aeroba reningssteg är ungefär 140 kg DOC/dygn, vilket motsvarar ungefär 280 kg BOD/dygn. Inkommande mängd kväve är typiskt ungefär 17 kg N/dygn. (Fosfor doseras efter behov då det råder underskott.) Detta ger ett förhållande mellan BOD:N på 100:6, dvs. inom det optimala spännet, vilket teoretiskt innebär att inget överskott borde föreligga.

Av idag oklara skäl tar mikrobiologin i befintlig reningsanläggning inte upp den mängd kväve som teoretiskt kan förväntas. Bolaget har för avsikt att utreda orsaken till detta och anpassa en framtida, väl fungerande, modem, reningsanläggning på så sätt att en bra DOC-reduktion erhålls och så att ett ”normalt” upptag av kväve sker. Bolaget anser det sannolikt att detta kan åstadkommas. Bolaget anser att det finns goda förutsättningar att nå låga halter kväve i utgående vatten från den framtida reningsanläggningen, då det kväve som återfinns i utgående vatten från befintlig anläggning nästan uteslutande utgörs av ammoniumkväve och nitratkväve, vilka lätt tas upp av mikrobiologin.

Av ovan nämnda skäl anser bolaget att det är stor sannolikhet för att ett separat, uppströms beläget, reningssteg för att reducera kväve inte kommer att behövas i framtiden. Bolaget anser därmed att ett beslut om ett sådant steg inte bör tas förrän effekten av den om- och tillbyggda framtida reningsanläggningen utvärderats m a p utgående kvävehalt. I annat fall kan effekten bli att för mycket kväve renas bort och att nytt kväve måste tillsättas i den framtida, centrala biologiska reningsanläggningen, vilket vore dålig hushållning med resurser. Skulle inte kvävet reduceras som förväntat i den framtida, centrala, biologiska reningen, avser bolaget att bygga en separat kväverening uppströms den centrala reningsanläggningen.

Det alternativ som övervägts är en separat anläggning för nitrifikation och denitrifikation för rening av kvävehaltigt vatten från syntesgasproduktionen. En sådan anläggning kan förväntas reducera kväveutsläppet med 90 % vid störningsfri drift och är kostnadsberäknat till 27 Mkr. Driftskostnaden uppskattas till ungefär 30 SEK per kg avskiljt kväve, även här med en dominerande slamkvittblivningskostnad.

Mot bakgrund av att ett särskilt kvävereningssteg inte torde bli nödvändigt föreslår bolaget att frågan får utredas vidare under en prövotid.

Bottenblåsningsvatten från kyltornet - som innehåller fosfor - förs normalt till ledningssystemet för rent dagvatten, WWC-vatten. Bolaget åtar sig att vidta åtgärder för att minska utsläppet av fosfor till recipient. Aktuella åtgärder är, såvitt nu kan bedömas, antingen byte av kemikalie eller ett separat fosforreningssteg.

I en separat anläggning för det fosforinnehållande bottenblåsningsvattnet skulle ske järnkloridtillsättning och pH- justering. Vattnet flockas och den fosforrika flocken avskiljs i en sedimenteringsbassäng. Vattnet avleds till WWC-systemet eller till reningsverkets utloppstub. Investeringskostnaden för den enskilda anläggningen är skattad till 5 MSEK. Driftskostnaden uppskattas till 2,40 SEK per m3 renat vatten eller 530 SEK per kg avskiljd fosfor.

Även frågan om slutliga villkor för utsläpp av fosfor bör fastställas efter en prövotid.

Bolaget åtar sig att senast den 31 december 2010 ha byggt ut reningsanläggningen vad gäller uppehållsvolymer och biologisk rening i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisats.

Bolaget åtar sig därvid att vidta åtgärder för att särskilt minska utsläppen av fosfor från bottenblåsning av kyltorn.

Bolaget räknar med att en utbyggnad av reningsanläggningen i sig kommer att medföra minskat utsläpp av kväve. Om detta inte är tillräckligt kommer bolaget att undersöka en utbyggnad av ett separat kväverening i ett andra steg.

Bolaget anser att den närmare utformningen av reningsanläggningen bör ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

Bolaget anser att frågan om slutliga villkor med avseende på utsläppen till vatten från reningsanläggningen skjuts upp under en prövotid. Bolaget åtar sig att senast två år efter det att den utbyggda reningsanläggningen tagits i kontinuerlig drift till miljödomstolen lämna förslag på slutliga villkor.

Bolaget åtar sig att omgående meddela miljödomstolen och tillsynsmyndigheten när den utbyggda reningsanläggningen tagits i kontinuerlig drift.

Utsläpp till luft

Utsläpp till luft sker från processen, pannorna, facklan samt från de tre förbränningsväxlarna. Större delen av utsläppen sker som punktutsläpp medan vissa utsläpp också sker diffust. Diffusa utsläpp sker via flänsar, ventiler, pumptätningar m.m. För att ha kontroll på dessa utsläpp finns ett läcksökningsprogram. Bolagets strävan är att använda utrustning som minimerar dessa utsläpp (t.ex. tätningslösa pumpar). Punktutsläpp av kolväten av olika slag sker bl.a. från analyshus, fartygsutlastningar, kompressor i aldehydanläggningarna, vissa lagertankar, termiska förbränningsväxlare samt naturgaskompressorn. Luktande föreningar kan förekomma. Vid förbränning i pannorna fås utsläpp av bl.a. NOx och CO2. Vid fackling fås utsläpp av kolväten och CO2. Facklan reducerar kolvätehalten med minst 99 %. Bolagets avsikt är att vid nyinstallation och vid utbyte av befintliga pumpar för processmedia, där detta är teknisk möjligt och motiverat, ersätta dessa med tätningslösa pumpar eller pumpar med gastätning.

Kväveoxidutsläppen härrör huvudsakligen från förbränningen av biprodukterna (heavy ends) i pannorna. Planerna för den framtida verksamheten är att fortsätta uppgraderingen av pannorna. De två nya pannorna är försedda med låg NOx-brännare för att reducera de specifika NOx-utsläppen.

I ansökt alternativ kommer en befintlig äldre panna samt en hyrpanna att ersättas med en ny panna. De specifika utsläppen av NOx kommer därmed att reduceras ytterligare. Totalt kommer i ansökt alternativ nya pannor med låg-NOx-brännare att stå för all ångproduktion. Sista året har för de nya pannorna 801 och 802 utsläppet varit 40 - 61 mg/MJ. Orsaken till de ibland något höga utsläppen har identifierats till bränslemixen och är numera åtgärdat. Målsättningen i framtiden är att de specifika utsläppen från pannorna ska vara högst 40 mg/MJ. Med denna utsläppsnivå uppskattas de framtida utsläppen till luft uppgå till ca 90 ton/år (2007 uppgick utsläppen till 71,7 ton).

Utsläppen av VOC sker både diffust och via punktkällor. Vidare sker VOC- utsläpp vid fackling och genom utsläpp från hamn och tanklager. Sammansättningen av de diffusa utsläppen har undersökts och resultaten visar att aldehyderna utgör den dominerande delen av de diffust emitterade ämnena. De uppskattas utgöra ca 30 % av det totala utsläppet. Ca 15 % utgörs av butanol och 5 - 15 % utgörs av organiska syror. Under år 2006 resp. 2007 uppgick det totala VOC-utsläppet till 56 ton resp. 46,2 ton. Utsläppet var dock mycket högre än normalt genom att ett haveri medförde ett ökat behov av fackling. Facklingen ger normalt ett kolväteutsläpp på några ton årligen, men år 2006 uppgick utsläppet till ca 25 ton. I ansökt alternativ uppskattas VOC-utsläppen öka med ca 50 % jämfört med nollalternativet. Denna siffra är dock något osäker. De diffusa utsläppen bedöms vara proportionella mot antalet flänsar och ventiler. De framtida utsläppen är därför svåra kvantifiera att innan detaljprojekteringen av de nya anläggningarna är genomförd. De nya anläggningarna kommer också att vara tätare än de gamla, men hur mycket är i dagsläget svårt att uppskatta. Genom att fler anläggningar kommer att vara igång i ansökt alternativ bedöms utsläppen från den framtida facklingen kunna bli något större än i nollalternativet. VOC-utsläppen i nollalternativet beräknas totalt uppgå till ca 40 ton/år.

Stoftutsläppet härrör från förbränning av vissa biprodukter i pannorna. Nuvarande utsläppsnivå har beräknats till 18-31 mg/m3 normal torr gas vid 3 % O2. Det pågår en prövotidsutredning för att utreda om utsläppen kan reduceras. Med den målsättning som finns i utredningen (högst 20 mg/m3) beräknas det framtida stoftutsläppet vara i storleksordningen 15 ton/år. Målsättningsvärdet har kunnat innehållas vid mätningar under 2007 på de nya pannorna 801 och 801. Stoftutsläppet av partiklar i nollalternativet uppskattas till ca 8 ton/år.

De svaveldioxidutsläpp som historiskt skett från bolagets anläggningar eliminerades i stort sett när den olja som användes som råvara ersattes med naturgas. Ett mycket litet utsläpp av svaveldioxid uppkommer dock ändå genom de spår av svavelföreningar som förekommer i naturgasen. Utsläppen av svaveldioxid bedöms vid ansökt produktion uppgå till ca 1-2 ton/år. Genom att det förekommer spår av svavelföreningar i naturgasen erhålls även i nollalternativet endast ett mindre utsläpp av SO2, uppgående till 1-2 ton/år.

Utsläppen av koldioxid från verksamheten ingår i utsläppshandeln. Koldioxiden har ingen lokal miljöeffekt. Under år 2006 uppgick utsläppen till ungefär 105 000 ton. Utsläppen från facklingen under år 2006 uppgick till ca 16 000 ton, vilket var ett extremt år ur facklingssynpunkt. Vid ansökt produktion beräknas (utöver fackling) koldioxidutsläppen totalt sett öka till ca 180 000 ton/år. Ca 20 % beräknas vara processutsläpp. Utsläppen i nollalternativet uppskattas till totalt 125 000 ton/år utöver det utsläpp som kommer från facklingen. I nollalternativet beräknas ca 13 procent av koldioxiden härröra från processutsläpp (syntesgasframställning).

Huvuddelen av råvarorna till bolagets anläggningar levereras via rörledning. Övriga råvaror transporteras in med lastbil. Vilket transportsätt som väljs för produkter beror huvudsakligen på kundernas möjligheter att ta emot produkter med olika transportslag, tillgång till hamn, järnväg etc. samt vilka mängder som ska transporteras. Merparten av de produkter som levereras ut från anläggningarna levereras ut via rörledningar till hamnen för vidare fartygstransport via terminaler till kund. Utsläpp till luft från fartygstransporter till och från anläggningarna på sträckan Hätteberget — Vattenfalls hamn samt utsläpp i hamnen uppgick under år 2006 till ca 1,2 ton SO2, 8,1 ton NOx och 450 ton CO2 per år. Utsläppen till luft från lastbilstransporter på en sträcka av som mest 100 km beräknas i nuläget uppgå till ca 0,006 ton SO2, 6 ton NOx och 900 ton CO2 per år. Utsläpp till luft från fartygstransporter till och från anläggningarna på sträckan Hätteberget - Vattenfalls hamn samt utsläpp i hamnen beräknas vid förändrad produktion komma att öka till ca 2,0-4,1 ton SO2, 35 ton NOx och 1 900 ton CO2 per år. Utsläppen till luft från lastbilstransporter beräknas vara i princip desamma vid förändrad produktion som i nuläget. Utsläpp till luft från fartygstransporter till och från anläggningarna på sträckan Hätteberget - Vattenfalls hamn samt utsläpp i hamnen beräknas i nollalternativet per år uppgå till ca 3,2 ton SO2, 22 ton NOx och 1 200 ton CO2. Utsläppen från lastbilstransporter beräknas i princip vara desamma vid nollalternativet som i nuläget.

Butyraldehyd oxideras vid kontakt med luftens syre till motsvarande syra. Denna syra har en obehaglig och genomträngande lukt. Endast vid störningar eller läckage kan doften spridas utanför anläggningarna. Då all utrustning där aldehyd hanteras är byggd för att undvika spill och läckage är detta ovanligt. Provtagning av aldehyder samt flertalet andra produkter sker med s.k. inlineprovtagning för att undvika spill. Den tillkommande produktionen av DPHP bedöms inte ge någon förändrad luktsituation i Stenungsundsområdet. Valeraldehyden som behövs för att tillverka DPHP är visserligen starkt luktande liksom butyraldehyden. Ur luktsynpunkt har bolaget dock ett gynnsamt läge i förhållande till bostäder. Vidare kommer även utrustningen där valeraldehyden ska hanteras att byggas in. Avluftningen på cisterner med illaluktande ämnen kommer att gå via kolfilter.

Avfallshantering

För avfallshanteringen finns driftsinstruktioner. För att minska mängden avfall gäller generellt att material som tas ut ur processen, eller erhålls som följd av ingrepp i denna, i första hand ska återföras till processen. Materialet kan även utnyttjas som bränsle vid ångproduktion. Material som inte kan eller får hanteras internt blir till avfall som indelas i icke farligt avfall och farligt avfall.

Det icke farliga avfallet källsorteras i fraktioner vid anläggningarna och tas om hand av godkänd entreprenör. Mängden icke farligt avfall uppgick under år 2007 till 390 ton varav 222 kunde återvinnas 115 ton energiåtervinning och 53 ton till deponi. Vissa avfall uppkommer inte kontinuerligt, t.ex. katalysatorer, varför mängderna varierar över tiden. Under 2006 var mängden icke farligt avfall till ca 8 800 ton (schaktmassor, asfalt och betong) varav ca 8 100 ton kunde återvinnas, ca 100 ton brändes för energiåtervinning och ca 60 ton sändes till deponi.

Till farligt avfall hör 2-etylhexenalvatten (EPA), filterkakor som uppkommer i tillverkningen av ftalater, förbrukade katalysatorer, oljor, lösningsmedel, laboratorieavfall, elektronik, eldfast tegel och impregnerat trä. Mängden farligt avfall uppgick 2007 till 4272 ton, varav 21 kunde återvinnas, 4224 ton gick till energiåtervinning och 27 ton till annan behandling. Huvuddelen av det farliga avfallet utgörs av slam, förorenat vatten samt filterkaka och destrueras. Farligt avfall transporteras med lastbil av godkänd transportör till godkänt slutligt omhändertagande.

Mängderna av vissa avfall förväntas inte öka. Andra typer av avfall kommer att öka proportionellt mot produktionsökningen. Mängden filterkaka från ftalattillverkningen förväntas att i stort sett dubbleras. Dessutom tillkommer vissa typer av avfall, såsom aktivt kol, zinkoxid, platinasulfid samt katalysatormaterial för tillverkning av 2-propylheptanol/2-propylheptanal. 2-propylheptenalvatten kommer att uppkomma vid tillverkning av 2-propylheptanol/2-propylheptanal. Detta vatten kommer att behandlas på samma sätt som 2-etylhexenalvattnet (EPA) från tillverkning av 2-etylhexanol/2-etylhexanal. Destillatet kommer att skickas till destruktion. Avfallshanteringen i nya tillkommande anläggningar kommer att ske på samma sätt som i befintliga anläggningar.

Under år 2007 planeras följande åtgärder att vidtas. Åtgärderna är även aktuella i nollalternativet.

- alternativa omhändertaganden för tunga destillationsrester från aldehydtillverkningen utgörs av att antingen utnyttja dessa för ånggenerering i egen panna eller skicka resterna till Perstorp i Skåne, vars nya panna utformats speciellt för denna typ av bränsle.

- metanolhaltigt vatten som uppkommer vid start av FAME-fabriken planeras gå till externt omhändertagande. Det kan sannolikt användas i reningsverk.

- asfalts- och schaktmassor från nybyggnation av två nya pannor kommer att sändas till externt omhändertagande.

Buller

Avstånden till närmaste bostäder och rekreationsområden är så pass stora att det utifrån genomförda mätningar inte bedöms uppkomma störande buller från verksamheten. Tillfälligt buller uppkommer främst om fackling sker och om säkerhetsventiler öppnas till atmosfär. Bolaget har en gräns på max 80 dB(A) 1 meter från utrustning. All ny utrustning som anskaffas ska uppfylla dessa krav.

Varje år görs bullermätningar inom och runt området. De mätningar som gjorts externt har visat låg bullerpåverkan på omgivningarna. En kartering av bullersituationen gjordes år 2004. Resultaten visade att den högsta ljudnivån på 85 dB(A) uppmättes inne i aldehydanläggningen, i omedelbar närhet av ångejektorer och pumpar. Utifrån mätresultaten bedöms att ljudemissionerna från de nya anläggningarna inte kommer att ge upphov till bullernivåer som överskrider 40 dB(A) vid närmaste bostadsbebyggelse. Vad gäller befintliga anläggningar gäller samma sak vid planlagd bostadsbebyggelse förutom vid Ödsmåls gamla stationssamhälle.

Bolagets interna krav på max 80 dB(A) 1 meter från utrustning kommer att ställas även på ny tillkommande utrustning. De bullermätningar som genomförs kommer att omfatta ny verksamhet. Bullret i anläggningarna bedöms inte öka i ansökt alternativ och därmed inte heller bullernivåerna i omgivningarna.

Påverkan på mark och grundvatten

Bolaget är beläget drygt 4 km (fågelvägen) från Stenungsunds samhälle. Anläggningarna, som är inbäddade i vegetation, är knappt synliga från norra Stenungsund och Uddevallavägen. Endast de högsta anläggningspunkterna sticker upp ovanför skogskanten.

Markföroreningssituationen har studerats på bolagets område genom mark- provtagningar sedan mitten av 1980-talet. Det finns idag inga indikationer på att det förekommer några markföroreningar inom området.

Bolaget har inom och utanför anläggningarna installerat rör för provtagning av grundvattnet. En gång per månad analyseras vatten från de rör som finns i schemat efter överenskommelse med Länsstyrelsen. Avsikten är att snabbt detektera eventuellt läckage inom bolagets område.

På det område där nya anläggningar planeras bedöms inga markföroreningar förekomma. Jord- och schaktmassor kommer att flyttas om i samband med utbyggnaden. En mindre del kommer att behöva skickas iväg. Provtagning av samtliga massor kommer att ske för att avgöra eventuell kontaminering och vidare behandling.

Inte heller efter en ombyggnad bedöms anläggningarna ge någon betydande påverkan på landskapsbilden. Den flyttade facklan kommer med sitt nya läge att vara högsta punkt vid anläggningarna, ungefär på samma höjd som den högsta kolonnen är nu.

Miljöpåverkan

Luftutsläppen från bolagets verksamhet kommer till viss del att öka i ansökt alternativ jämfört med nollalternativet. Kväveoxid- och svaveldioxidutsläppen beräknas inte öka i någon betydande omfattning. Partikelutsläppen kommer nästan att dubbleras, men utgångsnivån är låg så utsläppen kommer även i ansökt alternativ att vara små. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen förväntas öka med ca 50 procent. De beräkningar som gjorts av halt- och nedfallsbidragen för den ökade produktionen indikerar att ökningen inte kommer att medföra någon markant förhöjd föroreningsbelastning för vare sig kväveoxider, partiklar eller VOC.

Utsläppen av svaveldioxid från verksamheten är mycket låga och haltbidraget till omgivningarna är marginellt. Av transporterna utgör fartyg det transportmedel som ger mest betydande haltbidrag till omgivningarna. Miljöpåverkan från fartygen bedöms dock vara mer eller mindre försumbar.

Utsläppen av kväveoxider från verksamheten bidrar till kvävedioxidhalterna främst i anläggningarnas närområde. Utsläppen från transporter uppskattas främst påverka området kring hamnen. Utifrån befintliga data och beräknade haltbidrag bedöms inga risker för överskridande av luftkvalitetsnormerna för kvävedioxid föreligga. Bidraget till det totala kvävenedfallet till skogsekosystemen öster om Stenungsund bedöms vara mindre än 1 %.

För partiklar är haltbidragen små såväl från processerna som från transporterna. Kommunen har inte uteslutit att det skulle kunna föreligga en risk för överskridande av luktkvalitetsnormen för partiklar i de centrala delarna av tätorten. Bidragen från bolagets verksamhet bedöms dock endast i marginell utsträckning bidra till dessa haltnivåer.

Vad avser utsläppen av flyktiga organiska ämnen bidrar bolagets verksamhet huvudsakligen med aldehyder och butanol. Eten- och propenutsläppen från verksamheten är mycket små. Utsläppen av aldehyder, som utgör ca 30 % av utsläppta organiska ämnen, ger ett haltbidrag som är marginellt i relation till beräknade lågrisknivåer. Haltnivån i det ansökta alternativet beräknas i anslutning till den närmaste samlade bebyggelsen i Ödsmål vara mindre än 2 promille av lågrisknivån.

Vidare bedöms utsläppen till luft av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen endast bidra mycket marginellt till bildandet av marknära ozon i Stenungsund, jämfört med bidragen från den storskaliga bildningen och den ozonbildning som kan ske från andra lokala källor.

Någon påverkan på människors hälsa till följd av luftföroreningshalter i Stenungsund eller i omgivningen kring bolagets anläggningar har inte kunnat påvisats i de studier som gjorts.

En del av de ämnen som används respektive produceras vid bolagets anläggningar i Stenungsund luktar även vid låga halter. Från vissa anläggningar kan mindre mängder luktande ämnen läcka ut, men endast vid störningar sprids lukten utanför fabriksområdet. Den utökade produktionen bedöms inte ge någon förändrad luktsituation.

Fjordsystemet innanför Orust och Tjörn tjänar som närrecipient för avloppsvattnet från anläggningarna. Med det renade vattenutsläppet följer närsalter och syreförbrukande ämnen. Vattenutsläppet har låg till ringa toxicitet. Vattenområdet är märkbart påverkat av eutrofieringseffekter och sedimenten är relativt hårt belastade med miljögifter. Bottenfaunan på Askeröfjordens djupa bottnar har dock acceptabla förhållanden p.g.a. god vattenomsättning medan mobil epibentisk fauna vid Galterö är påverkad.

De förväntade utsläppen till vatten i ansökt alternativ innebär en ökning jämfört med nollalternativet. Ökade utsläpp av kväve, fosfor och BOD7 från anläggningarna kan eventuellt komma att påverka recipienten och närliggande Natura 2000-områden, Stigfjorden, Halsefjorden, samt Stenungsundskusten negativt. När det gäller markekosystem bedöms nedfallsbidragen för svavel och kväve från bolagets verksamhet med tillhörande transportervara mycket små i relation till det totala nedfallet. Bidraget till nedfall av svavel bedöms vara mycket marginellt. Bidraget till det totala kvävenedfallet till skogsekosystemen öster om Stenungsund bedöms vara mindre än en procent. Natura 2000-områdena och ekosystemen öster om Stenungsund bedöms därför inte påverkas av nedfallsbidrag av svavel och kväve från bolagets verksamhet. Den direkta påverkan på Natura 2000-områdena till följd av ett ökat vattenutsläpp från bolagets verksamhet kommer att vara ett ytterligare, men relativt litet, bidrag till övergödning och syretäring vid nedbrytning av det bildade organiska materialet.

Markföroreningssituationen inom bolagets område har studerats genom mark- provtagningar sedan mitten på 1980-talet. Idag finns inga indikationer på förekomst av markföroreningar.

Bullermätningar genomförs regelbundet inom och utom anläggningarna. En kartering över bullersituationen gjordes år 2004 och denna bedöms vara representativ även för nuvarande situation och för nollalternativet. Utifrån mätresultaten bedöms ljudemissionerna från anläggningarna, bortsett från vid Ödsmål gamla stationssamhälle, inte ge upphov till bullernivåer som överskrider 40 dB(A) vid närmaste planlagda bostadsbebyggelse. Bullret från anläggningarna bedöms inte öka i ansökt alternativ och kommer därmed inte heller att ge ökade bullernivåer i omgivningen.

Verksamheten kräver energi i form av el och ånga. Energiförbrukningen medför betydande kostnader i verksamheten och bolaget strävar efter att optimera energiförbrukningen så långt som möjligt. Spillvärmen säljs som fjärrvärme till Stenungsunds kommun. Vid expansion kommer ytterligare fjärrvärme att kunna levereras till kommunen. Efterhand som utbyggnad sker av fjärrvärmenätet i Stenungsund finns kapacitet att leverera ytterligare energi från bolaget. Energianvändningen i det ansökta alternativet bedöms öka i relation till produktionsökningen.

Produkter och biprodukter som tas ut ur processen ska, så långt det är möjligt, återföras till processen eller utnyttjas som bränsle. Det material som inte kan eller får hanteras internt blir till avfall. Bolagets policy är att minska avfallsmängderna. I det ansökta alternativet förväntas avfallsmängderna av vissa typer av produktionsrelaterat avfall att öka proportionellt mot produktionsökningen. Övriga avfallsmängder kommer att förändras i mindre utsträckning.

Huvuddelen av råvarorna som kommer in till bolaget levereras via rörledning från andra företag i Stenungsund och via fartyg från hamnen. Övriga råvaror transporteras in med lastbil. I nuläget bedöms järnväg inte som något alternativ till fartyg och lastbilar, eftersom det saknas tillräcklig infrastruktur. Vilket transportsätt som väljs beror huvudsakligen på transporterade mängder och på kundernas möjligheter att ta emot produkter.

De kemikalier som hanteras vid bolagets anläggningar utgörs mängdmässigt i huvudsak av bolagets råvaror och produkter. Innan en kemikalie får användas i bolagets verksamhet ska den bedömas av bolagets kemikaliegrupp. I kemikaliegruppens ansvar ligger även att genomföra en årlig systematisk genomgång av de kemikalier som används samt att utreda möjligheterna till utbyte mot andra mindre miljöpåverkande kemikalier.

Säkerhetsrapport

Verksamheten vid anläggningarna i Stenungsund omfattas av den s.k. Sevesolagstiftningen om åtgärder för att förebygga och avhjälpa en allvarlig kemikalieolycka. I enlighet med denna ska en Säkerhetsrapport över verksamheten sammanställas där bl.a. riskerna vid anläggningarna presenteras samt hur dessa förebyggs och avhjälps. I säkerhetsrapporten för befintliga anläggningar har händelser som innebär utsläpp av brandfarliga kolväten identifierats. Vid utsläpp av kolväten kan brand och/eller explosion uppkomma samt miljöstörning. Konsekvensen av dessa händelser är att personer på anläggningarna kan komma till allvarlig skada eller omkomma. Personer utanför anläggningarna bedöms inte komma till allvarlig skada.

Det finns en nödlägesplan att följa i det fall en större olycka skulle inträffa. För att minimera konsekvenserna av en olycka finns ett antal skyddsåtgärder installerade på anläggningarna som larm, invallningar och katastrofdamm. Vissa tankar är anslutna till ett system för omhändertagande av ventilationsgaser.

Även transport och mottagning av kemikalier kan innebära risker. För de kemikalier som omfattas av föreskriften om farligt gods sker transporten med godkända lastbilar och fartyg. I samband med lastning av fartyg finns egen och inhyrd personal samt inhyrda slang- och brandvakter som kan ingripa om något skulle inträffa.

Tillkommande anläggningar bedöms inte innebära nya riskscenarier jämfört med befintliga anläggningar. Risknivån ökar marginellt. Personer utanför anläggningarna bedöms inte heller i fortsättningen kunna komma till allvarlig skada. I ansökan finns fogad en komplett säkerhetsrapport, gällande hela den tillståndssökta verksamheten.

Tillåtlighet

Bolaget har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Inom bolaget finns en miljöavdelning och utbildning av personalen i miljöfrågor bedrivs kontinuerligt. Mot denna bakgrund får bolaget anses besitta den kunskap som krävs.

Bolaget anser sig ha modern och adekvat utrustning för att i rimlig omfattning begränsa utsläppen till luft och vatten m.m. Utrustning kommer att anpassas för de föroreningsmängder som den ansökta produktionen ger upphov till. Någon olägenhet för omgivningen eller människors hälsa befaras därför inte uppkomma.

Fråga är om en produktionsökning vid befintliga anläggningar. Platsen har under drygt 25 år använts för petrokemisk verksamhet. Annan lokalisering för den utökade produktionen kan rimligen inte komma ifråga. Valet av plats får mot bakgrund härav anses utgöra mest lämpliga plats.

Förbrukningen av råvaror och energi kommer att öka i samband med planerad expansion. Bolaget hushåller med råvaror och energi i möjligaste mån och utnyttjar möjligheterna till återanvändning och återvinning

Bolaget har identifierat och håller en förteckning aktuell över de kemikalier som används i verksamheten samt kemikaliernas potentiella miljö- och hälsoeffekter. Bolaget arbetar kontinuerligt med att byta ut hälso- och miljöpåverkande kemikalier mot andra som är mindre hälso- och miljöpåverkande.

Nuvarande verksamhet strider inte mot några planbestämmelser. Ansökt verksamhet kommer inte heller - efter planändring - att strida mot sådana bestämmelser.

Den nuvarande produktionen och planerade verksamheten medverkar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Omständighet som avses i 16 kap. 6 § miljöbalken föreligger inte. Den ökade produktionen förutsätter inte särskilt hänsynstagande till annan för ändamålet nödvändig verksamhet eller anläggning.

Vid de samråd som genomförts ha inte framkommit något som indikerar att tillstånd till nu ansökt verksamhet inte skulle kunna meddelas. Bolaget har i ansökan beaktat vad som framkommit vid samråden.

Villkor

För nuvarande verksamhet föreligger villkor som är ändamålsenliga. Bolaget föreslår att nu gällande villkor samt provisoriska föreskrifter föreskrivs även fortsättningsvis med undantag för villkorspunkterna 8, samt punkten a) under delegation. Det ursprungliga villkor 13 om buller har utgått och ersatts av en provisorisk föreskrift. Den provisoriska föreskriften bör kvarstå under prövotiden. Vidare föreslår bolaget följande ändrade lydelse av villkorspunkterna 2, 12 och 14.

2. Rening ska ske i destillationskolonner av

a/ vatten från processteg i hydreringsfabriken samt

b/ förestringsvatten m.m. i esteranläggningen.

12. Utgående från erfarenheter från läcksökning, branscherfarenheter samt erfarenheter från teknikutveckling ska bolaget upprätta en handlingsplan för utsläppsbegränsande åtgärder på dels processutrustning inklusive pumpar, kompressorer och provtagningsanordningar, dels tankutrustning, utlastningsanordningar m.m. I handlingsplanen ska även tas upp sådana åtgärder som är tekniskt möjliga att vidta men enligt bolagets bedömning inte är skäliga mot bakgrund av kostnaderna och väntade effekter. Handlingsplanen ska även innehålla en redovisning av förekommande pumpar med system för tätningsvatten och där risk för läckage av kemikalie till dag- eller spillvatten föreligger. Planen ska följas upp och uppdateras årligen och resultatet ska redovisas till tillsynsmyndigheten i miljörapporten.

14. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras i täta behållare på ogenomsläppligt underlag.

Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska vidare förvaras på invallad yta eller vara försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage samt vara försedda med tak. Invallningen ska rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av de övriga behållarnas volym. Vad gäller flytande kemiska produkter ska tillsynsmyndigheten ha möjlighet att medge undantag från kraven på invallning och tak.

Bolaget kommer senast den 1 september 2008 att redovisa resultatet av de utredningar m.m. som bolaget ålagts i domen den 25 januari 2007.

Om tillstånd lämnas till nu ansökt verksamhet uppkommer behov av prövotid med avseende på utsläpp till vatten, energieffektivisering, minskad vattenförbrukning och buller

För en förlängd prövotid avseende utsläpp till vatten föreslår bolaget att nuvarande provisoriska föreskrifter får kvarstå fram till dess att de nya anläggningsdelarna tagits i drift. Följande provisoriska föreskrifter bör gälla för tiden efter det att nya anläggningsdelar tagits i drift.

P1. Utsläppet av organiskt material analyserat som DOC får som riktvärde inte överstiga 370 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 5 ton per år.

P2. Utsläppet av suspenderat material mätt på glasfiberfilter GF/A får som riktvärde inte överstiga 370 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 5 ton per år.

P3. Utsläppet av fosfor analyserat som totalfosfor får som riktvärde inte överstiga 30 kg per månad.

P4. Utsläppet av kväve analyserat som totalkväve får som riktvärde inte överstiga 600 kg per månad.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har anfört följande

Länsstyrelsen tillstyrker bolagets yrkanden att

- nu gällande slutliga villkor kan föreskrivas även för ansökt verksamhet,

- villkor 8 och punkten a) under delegation kan utgå.

- villkor 12 ändras enligt yrkanden.

Utredningar

Länsstyrelsen anser att resultatet av nu pågående prövotidsutredning avseende minskning av utsläpp till vatten och luft ska presenteras den 1 september 2008. Bolaget ska då kunna presentera förslag till åtgärder som innefattar ansökt utbyggnad och produktionsökning.

Förslag på slutliga villkor ska presenteras senast två år efter att tillståndet vunnit laga kraft.

Målsättningen avseende utredningen ska vara att begränsa utsläppsökningen av DOC och suspenderande ämnen till vatten i enlighet med bolagets förslag på dimensionering av ett framtida reningsverk, vilket innebär under 270 kg/mån vid genomsnittlig belastning.

Målsättningen ska vidare vara att minska utsläppet av fosfor från vattenreningen och avblödningsvattnet från kyltorn.

Målsättningen för utsläpp till luft avseende NOx och stoft ska även fortsättningsvis vara mindre än 40 mg/MJ respektive 20 mg/Nm³.

Fastställande av slutliga villkor avseende förvaring och hantering av kemikalier och farligt avfall bör föregås av en prövotidsutredning. Före den 31 december 2008 bör bolaget göra en miljöriskbedömning för respektive tank med avseende på tankens innehåll, redovisa invallad volym, befintligt sekundärt skydd som nivålarm, överfyllnadsskydd, m.m. Utredningen ska visa de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att uppfylla kraven på invallning enligt befintligt villkor 14 och eventuellt alternativa barriärer som bedöms uppfylla tillräckligt krav på sekundärt skydd.

Det är Länsstyrelsens uppfattning att samtliga nya tankar för flytande kemikalier och avfall vid utbyggnad av anläggningen ska vallas in motsvarande den största tankvolymen plus 10 % av sammanlagda tankars volym.

Provisoriska föreskrifter

Föreslagna provisoriska föreskrifter avseende utsläppet av organiskt kol, suspenderat material och fosfor kan accepteras. Föreskriften avseende kväve förefaller väl rymlig.

Slutliga villkor

Kemikalieanvändning

- Bolaget ska med utgångspunkt från tillgänglig kunskap bedöma riskerna för negativ påverkan på miljön och människors hälsa som kan orsakas av de kemiska produkter och ämnen som används i verksamheten. Baserat på riskbedömningen ska bolaget byta ut miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och ämnen mot sådana som bedöms vara mindre farliga. Detta arbete ska årligen redovisas till tillsynsmyndigheten.

- Vid val av nya kemiska produkter eller ämnen i verksamheten ska bolaget utgå från sådana där information om hälso- och miljöfarlighet, såsom nedbrytbarhet, toxicitet (akut, kronisk, eko- och reproduktions-) och bioackumulerbarhet finns tillgänglig så att en riskbedömning av användningen kan göras. Utifrån riskbedömningen ska bolaget välja sådana kemiska produkter och ämnen som bedöms vara mindre miljö- och hälsoskadliga.

Upphörande och återställande

- Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör ska detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall ska då tas omhand av företag som har tillstånd till det.

Transporter

- En handlingsplan ska upprättas före den 31 december 2009 med syfte att begränsa miljöpåverkan från transporterna i närområdet. Handlingsplanen ska uppdateras och redovisas minst vart femte år och tillsynsmyndigheten ska årligen informeras om de åtgärder som vidtas.

Energi

- Bolaget ska hushålla med energi och optimera energianvändningen i verksamheten. Energiaspekten ska beaktas vid utbyte och underhåll av utrustning och anläggningsdelar.

- En energieffektiviseringsplan ska upprättas senast 31 december 2009. Uppdatering bör omfatta en förnyad kartläggning av energieffektiva åtgärder. Redovisning av genomförda och beslutade åtgärder samt tidplan för genomförande av dessa ska årligen ske till tillsynsmyndigheten, liksom de ytterligare åtgärder, både kort- och långsiktiga, som behöver utredas vidare.

Länsstyrelsens bedömning

Prövotidsutredning, utsläpp till vatten

Utsläppen av totalkväve till vatten kommer enligt bolaget öka med 4 ton/år, från 6 till 10 ton/år. Enligt MKB innebär detta upp till 1 % ökad kvävebelastning på Natura 2000-områden. Fjordarna innanför Tjörn/Orust, som t.ex. Halsefjorden och Hakefjorden är känsliga för övergödning och uppvisar också övergödningssymptom enligt det kartläggningsarbete som pågår till följd av EG:s ramdirektiv för vatten. Ökade utsläpp av kväve kommer att ytterligare försämra situationen i områden som är i behov av minskad kvävebelastning och som dessutom är Natura 2000-områden. Inom hela EU pågår arbetet med direktivet och efter kartläggningsfasen ska normer och åtgärdsprogram fastställast. En viktig princip i direktivet är att man inte tillåter någon försämring av vattenstatusen om det inte finns mycket avgörande skäl till detta. Länsstyrelsen anser att en ökning av kvävetillförseln till området med 1 % är en ej acceptabel försämring och att åtgärder bör vidtas så att utsläppet inte ökar vid utökad produktion. En minskning av kväveutsläppen är helt i linje med såväl EG:s ramdirektiv för vatten som de svenska miljömålen som innebär en minskning av kvävetillförseln med 30 procent fram till 2010. Detta mål har ännu inte uppnåtts för Västra Götalands län. Det är således viktigt att begränsa utsläppet av kväve till vatten. Länsstyrelsen anser därför att det är rimligt att bolaget investerar i utsläppsminskande åtgärder eller trimmar reningsanläggningen så att kväveutsläppen inte ökar. Målsättningen bör vara att uppnå minst 90 % reduktion av kvävet.

Kemiska produkter och ämnen

Bolaget tillverkar och använder i stor omfattning kemiska produkter och ämnen som kan innebära risk för skadliga effekter på hälsa eller miljö. Länsstyrelsen anser därför att det behövs ett villkor som preciserar det grundläggande kravet på produktval enligt miljöbalken 2 kap 4 §.

Länsstyrelsen anser att ett villkor ska föreskrivas som omfattar riskbedömning, utfasning och riskminskning. Bolaget ska systematiskt och målinriktat göra en riskbedömning av de kemiska produkter och ämnen som används i verksamheten. Som grund för riskbedömningen ska ingå uppgifter om egenskaper såsom nedbrytbarhet, toxicitet (akut, kronisk, eko- och reproduktions-) och bioackumulerbarhet, mängder, användningsområden, recipienter och media (luft, vatten, avfall och produkter) samt riskbegränsande åtgärder.

Inför användning av nya kemiska produkter eller ämnen i verksamheten ska bolaget välja sådana där information om hälso- och miljöfarlighet finns tillgänglig för att man ska kunna göra en tillräckligt utförlig riskbedömning.

Förvaring och hantering av kemikalier och farligt avfall.

Invallningar runt nya tankar bör rymma den största tankens volym plus 10 % av summan av övriga tankars volym. För befintliga tankar som inte uppfyller detta krav bör Miljödomstolen förordna om prövotid.

Upphörande och återställande

Länsstyrelsen anser att det behövs ett villkor som fastställer att bolaget i god tid innan verksamheten läggs ner ska anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

Transporter

Bolaget har i tidigare mål (M 259-02) genom ett prövotidsförfarande redogjort för hur bolaget kan verka för att utsläpp från transporter i närområdet begränsas. Några åtgärdskrav ställdes inte som ett resultat av denna redovisning. I detta mål har bolaget uppdaterat transportsituationen och slutsatsen är att den inte förändrats nämnvärt. Bolaget har fortfarande begränsade möjligheter att påverka utsläppen från transporter. Länsstyrelsen anser ändå att en handlingsplan bör upprättas med syfte att begränsa miljöpåverkan från transporterna, åtminstone i närområdet.

Energi

Energioptimeringar är enligt bolaget en naturlig del av det dagliga arbetet och utförs alltid i samband med nya projekt. År 2005 lät man utföra en större energibesparingsstudie för hela verksamheten. Länsstyrelsen anser att det ändå kan vara lämpligt att föreskriva ett villkor som syftar till att säkerställa att bolaget även framledes uppfyller kravet på energihushållning och ett villkor som syftar till att tydliggöra vilka energieffektiviserande åtgärder som behövs på kort och lång sikt.

Naturvårdsverket har anfört följande.

Naturvårdsverket tillstyrker att bolaget ges tillstånd till sökt verksamhet. Verket accepterar bolagets förslag till villkor och provisoriska föreskrifter med följande tillägg:

Utredning

Utsläpp av VOC från den utbyggda anläggningen ska kvantifieras och ställas i relation till bästa teknik i BREF för avlopps- och avgasfrågor.

Vattenvårdsfrågor

Utredningar om utsläpp till vatten inom en prövotid i föregående tillståndsmål ska redovisas senast i augusti 2008. Det är m.a.o. först då vi vet hur långt man nått i de uppställda målsättningarna för prövotiden. I jämförelse med de provisoriska föreskrifterna för den prövotiden förutser bolaget behov av en kraftig ökning för den nu förslagna förlängda prövotiden. Den karakterisering som gjorts ger tills vidare viss ledning: en sammanfattande bedömning är att det behandlade vattnet har ringa återstående nedbrytbarhet, dvs. bioreningen är väl dimensionerad, det behandlade vattnet innehåller små mängder av potentiellt bioackumulerbart material, och det är lågtoxiskt mätt med alger och kräftdjur. Inga endokrina effekter kunde påvisas. En utbyggd reningsanläggning bör kunna uppnå motsvarande prestanda när produktionens omfattning stiger, i synnerhet som den anges få en viss överkapacitet.

I miljökonsekvensbeskrivningen citeras bevarandeplanen för Stenungsundskusten, som konstaterar att för alla kustmiljöer som omfattas av Natura 2000 bör övergödningsproblemet innebära mycket restriktiv prövning för tillkommande nya enskilda avloppsanläggningar. Ett ökat utsläpp av närsalter och syreförbrukande ämnen från Perstorp Oxo bedöms påverka området negativt, men i begränsad omfattning. De beräknade utsläppen efter utbyggnaden kommer att utgöra 40 % av industrins utsläpp av kväve och 20 % av fosfor, 5 respektive 6 % av total tillförsel. Naturvårdsverket anser att detta innebär att strävan måste vara att minska dessa förutsedda ökningar så långt möjligt under prövotiden.

Dimensioneringsdata i ansökan anger att utgående DOC-halt ska kunna bli lägre, men däremot mängden högre vid full volymsbelastning. Bedömningen i BREF-dokumentet för storskalig organisk-kemisk industri är att bästa teknik ska kunna resultera i 30 - 125 mg COD/l, vilket kan antas svara mot högst 10-40 mg DOC/l. Dimensioneringsdata för anläggningen anger 9 till 35 mg DOC/l. Det är Naturvårdsverkets uppfattning att BAT ligger i den nedre halvan av detta intervall, och att strävan i prövotidsutredningen bör vara att bibehålla nuvarande utsläppsmängder. Eftersom utredningen i det tidigare ärendet inte föreligger ännu är det svårt att närmare än så bedöma bolagets förslag till prövotidsföreskrifter. Man kan spekulera i hur många år det tar för bolaget att nå den utökade produktionen, och att de nuvarande gränserna mycket väl kan förslå, men eftersom en prövotidsföreskrift bör ha ett visst utrymme är det acceptabelt med de gränser som föreslås.

Energieffektivisering

Bolaget har kompletterat med en detaljerad genomgång av energieffektiviteten i anläggningarna. Konsultrapporten som bifogats ansökan anges ha underskattat de faktiska kostnaderna. Något av projekten bör ändå kunna utredas närmare. Från några processanläggningar kommer det att gå att ta ut ytterligare fjärrvärme när kommunens efterfrågan ökar. Rapporten föranleder inga ytterligare krav nu. Verket anser dock att fortsatta utredningar bör redovisas tillsammans med de slutsatser som dragits i samband med övriga prövotidsredovisningar. Frågan bör således bli föremål för prövotidsbehandling.

Tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun har anfört följande.

Tekniska myndighetsnämnden beslutar att lämna följande synpunkter

- Ett kemikalievillkor, liknande det i miljööverdomstolens dom M 4317-06 bör fastställas i tillståndet.

- Provisoriska villkor för utsläpp av totalkväve till vatten bör fastställas.

- Ett villkor för total-VOC bör fastställas. VOC från fackling bör också villkoras på något sätt.

- Prövotid beträffande bullerstörningar accepteras. Villkoret bör dock redan preciseras vad gäller begreppet ”planlagda bostäder” så det klart framgår vad som gäller betr. bostäder på mark planlagd för industriändamål.

- Det är mycket viktigt att det klart framgår hur stort det totala uttaget av vatten från Hällungen kommer att bli och vilka åtgärder som planeras för att minska vattenanvändningen.

- Det är viktigt att det inom ramen för villkor 3 p. 2 utförs utredningar i Skedhammarsbäcken avseende påverkan av vatten från anläggningen. Bäcken är lekområde för öring och insatser har gjorts för att gynna beståndet.

- Det är viktigt att en effektiv kväverening kommer till stånd.

- Expansionen kommer att påverka Natura 2000-område. Eftersom övergödning är ett av de generella utpekade hoten mot Natura 2000-områden bör inte ökning av övergödande ämnen ske. Om det sker så bör kompensationsåtgärder vidtas. Förslag på kompensationsåtgärder bör tas fram.

- Den vidare utredningen av avloppsvattnet bör redovisa hur mängden potentiellt persistenta, bioaccumulerande och toxiska ämnen ska kunna minska.

- Företaget kommer genom expansionen att göra ingrepp i ett antal områden med höga naturvärden. Det bör ställas krav på kompensationsåtgärder i form av insatser för att förbättra förutsättningarna för bra biotoper på annan plats.

- Utsläppen av fosfor bottenblåsningsvatten bör åtgärdas.

Räddningsverket har förklarat att verket inte har något att erinra mot att det sökta tillståndet ges.

Fiskeriverket har anfört följande.

Fiskeriverket kan, utifrån de inkomna handlingarna, inte se att den ansökta verksamheten kommer att göra någon direkt påtaglig skada på det allmänna fiskeintresset. De ökade utsläppen av kväve, fosfor och BOD7 kan dock förväntas ge en negativ påverkan på ekosystemet i området i form av övergödande effekter och verket förutsätter att sökanden vidtar alla åtgärder som finns att tillgå för att minimera utsläppen till recipienten.

Energimyndigheten har anfört följande.

Energimyndigheten tillstyrker Perstorp Oxo AB:s ansökan om tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid bolagets anläggningar i Stenungsund. Energimyndigheten anser att det är inflexibelt och konkurrenshämmande att ställa specifika krav på energiåtgång per producerad mängd vara. Det garanterar ej heller kostnadseffektivitet. Generella ekonomiska styrmedel och miljöbalken bör stödja varann på ett bättre sätt än idag. Givet en fullgod kunskap om effektiviseringsmöjligheter, samt de incitament som rådande generella ekonomiska styrmedel och energipriser ger upphov till, bör företaget självt kunna besluta hur en skälighetsavvägning mellan kostnad och nytta ska göras i enlighet med 2 kap. 7 § i miljöbalken. Energimyndigheten anser vidare att villkor om energieffektivisering som innebär begränsning av användningen av fossila bränslen ej bör kunna ställas på företag som deltar i handeln med utsläppsrätter.

Kemikalieinspektionen har, i yttrande rörande huruvida en utfasning av DEHP till förmån för DPHP står i överensstämmelse med utbytesprincipen i miljöbalken, anfört följande. Beträffande DEHP finns goda kunskaper om de farliga egenskaperna, som bl.a. tagits fram i EU:s program för utvärdering av existerande ämnen. Ämnet är klassificerat som reproduktionstoxiskt i kategori 2. Beträffande DPHP finns såvitt bekant inte motsvarande kunskaper om egenskaperna. Ämnet har inte varit föremål för en systematisk utvärdering och är inte klassificerat genom EU- beslut. Att de skadliga doserna (NOEL-värden) är lägre för DEHP än för DPHP talar dock för att den senare ftalaten är ett bättre alternativ, vilket också påpekas av bolaget. I det material som ingivits av bolaget nämns i tabell 10 effekten ”fostermorfologi”, vilket kan tolkas som en störd utveckling av fostret. Vi har inget underlag för att bedöma om detta är avsikten. Vi har således inte tillgång till någon kunskap som motsäger att DPHP skulle vara ett bättre alternativ än DEHP med avseende på kemikaliens inneboende egenskaper eller farlighet. Vi kan inte bedöma om övriga villkor för tillämpning av substitutionsprincipen i miljöbalken är uppfyllda.

Perstorp Oxo AB har genmält följande.

Med hänsyn till Reach, anser bolaget att det inte föreligger något behov av ett särskilt kemikalievillkor. Vidare gäller att den absoluta merparten av de kemikalier som används i verksamheten utgör råvaror och därför omfattas av lämnat tillstånd.

Enligt bolagets uppfattning omfattar villkor 14 inte lagertankar utan endast behållare för s.k. emballerade kemiska produkter och farligt avfall. Hade avsikten varit att villkoret även skulle omfatta lagertankar torde knappast ordet ”behållare” ha använts. Inte heller hade föreskrivits att lagringsytorna ska vara försedda med tak.

Bolaget anser att frågor rörande hantering och förvaring av flytande kemikalier och farligt avfall inte bör bli föremål för prövotidsutredningar. Bolaget föreslår följande villkor.

Lagring inom tankareor

Fast installerade tankar ska placeras inom invallning och förses med överfyllnadsskydd. Invallningens storlek och övriga riskreducerande åtgärder ska utgå från bl.a. miljöriskbedömningar.

Övrig lagring

Emballerade kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras i täta behållare på ogenomsläppligt underlag.

Emballerade flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska vidare förvaras på invallad yta eller vara försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage samt vara försedda med tak. Invallningen ska rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av de övriga behållarnas volym.

Fyllda tankcontainer ska vara uppställda på invallad yta eller vara försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage.

Lastning och lossning

Vid lastning och lossningsplatser ska uppsamlingskärl finnas för omhändertagande av spill.

Bolaget anser även att det bör föreskrivas att tillsynsmyndigheten beträffande nu föreslagna villor ska ha möjlighet att medge undantag från kraven.

Som redovisats tidigare i målet förväntas inte uttaget av råvatten från Hällungen för kyländamål att öka. Anledningen härtill är att kylning huvudsakligen kommer att ske med luftkylare vid utökad verksamhet. Möjlighet att ersätta större förbrukare av vatten för kyländamål med luftkylning i befintliga anläggningar kommer att studeras vidare. Bolaget medger prövotid avseende vattenförbrukning. Utredningstiden bör samordnas med den rörande energifrågor.

Bolaget anser inte att bolagets verksamhet påverkar förhållandena i Skedhammarsbäcken. De åtgärder som bolaget vidtar med vatten som avleds till bäcken får anses vara tillräckliga. Bäcken utgör recipient för täckdikad jordbruksmark uppströms bolagets dagvattenutsläpp. Eventuell påverkan från dagvattenutsläppet begränsas till den sista sträckan, ungefär 350 - 400 meter, innan utloppet i Skedhammarsviken.

Bolaget har nyss genomfört en karakterisering av det renade avloppsvattnet. Av rapporten framgår sammanfattningsvis att det direkta utsläppet uppvisar låg akuttoxicitet för alger och kräftdjur. Toxiciteten enligt Microtox antyder även en minskning av toxiska effekter till följd av biologisk stabilisering av det renade avloppsvattnets organiska innehåll. Inga endokrina effekter föreligger. Avloppsvattnets innehåll av svårnedbrytbar/persistenta organiska substanser är låg i förhållande till andra kemiindustriella utsläpp. Bolaget ställer sig tveksamt till om ytterligare utredningar med avseende på avloppsvattnet är erforderliga.

Bolaget har ingen erinran mot länsstyrelsens villkorsförslag avseende upphörande och återställning.

Mot bakgrund av vad som Miljööverdomstolen anfört beträffande lämpligheten av att ha ett förfarande som påminner om en ständigt pågående prövotidsutredning (se mål nr M 2538-03) bör ett transportvillkor med föreslagen innebörd inte föreskrivas.

Bolaget medger den av Naturvårdsverket föreslagna prövotiden avseende energieffektivisering. Utredningen ska avse de i ansökan redovisade alternativen. Bolaget motsätter sig de av länsstyrelsen föreslagna villkoren.

Bolaget delar i allt väsentligt Energimyndighetens uppfattning.

DOMSKÄL

Tillåtlighet

Miljödomstolen har i dom 2008-04-02 förklarat att den sökta verksamheten är tillåtlig och lämnat bolaget tillstånd till att utföra vissa markarbeten m.m. Tillstånd till verksamheten bör därför lämnas. Tillståndet till produktion av ftalater bör dock tidsbegränsas av nedan angivna skäl.

Bolaget avser att successivt fasa ut produktionen av dietylhexylftalater (DEHP) till förmån för en ökad produktion av dipropylheptylftalat (DPHP). Det kan ifrågasättas om detta står i överensstämmelse med produktvalsregeln i 2 kap. 4 § miljöbalken. Bedömningen försvåras av att kunskapen om DPHP:s egenskaper är mycket begränsad, något som bl.a. framgår av det av bolaget inhämtade expertutlåtandet från RCC Ltd (bilaga 24 till ansökan). I utlåtandet föreslås att kunskapsbristerna läks genom vissa tillkommande undersökningar. Dessa synes emellertid inte ha kommit att utföras. Enligt utlåtandet pekar vidare tillgängliga data på att skillnaderna mellan de båda ftalaterna är små.

Miljödomstolen har inhämtat yttrande i frågan från Kemikalieinspektionen, som uttalat bl.a. att inspektionen inte har tillgång till någon kunskap som motsäger att DPHP skulle vara ett bättre alternativ än DEHP med avseende på kemikaliens inneboende egenskaper eller farlighet.

Sammantaget kan konstateras att DPHP, även om kunskapen om ftalaten är otillfredsställande, sannolikt är mindre farligt än DEHP. Produktvalsregeln skulle därför möjligen vara uppfylld. Kunskapsbristerna är emellertid betydande och gör att det även kan ifrågasättas om bolaget uppfyller kunskapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken.

Vad gäller ftalaternas egenskaper kan vidare konstateras att DEHP, och sannolikt även DPHP, är sådana persistenta och bioackumulerande ämnen som enligt miljömålet Giftfri miljö, delmål 3, bör fasas ut inom kort (senast år 2010 enligt gällande miljömål - Kemikalieinspektionen har föreslagit att tidpunkten skjuts fram till senast år 2015).

I kemikaliefrågor gäller numera även EU:s kemikalieförordning Reach (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier). Med Reach införs ett system med tidsbegränsade tillstånd för särskilt farliga kemiska ämnen som i stort överensstämmer med de ämnesgrupper som omfattas av delmålet utfasning av farliga ämnen. Annan användning än den som anges i tillståndet blir förbjuden. Avsikten är att Reach i stora delar ensamt ska reglera kemikaliehanteringen inom EU. Enligt artikel 128 i Reach får således medlemsstaterna - med vissa här inte aktuella undantag - inte förbjuda, begränsa eller hindra tillverkning, import, utsläppande på marknaden eller användning av ett ämne om det omfattas av förordningens tillämpningsområde och uppfyller förordningens krav och, i tillämpliga fall, i gemenskapsrättsakter som antagits för att genomföra förordningen.

Det är i viss mån oklart vilken verkan artikel 128 i Reach har på tillämpningen av bestämmelserna i 2 kap.2 och 4 §§miljöbalken. Frågan har delvis analyserats i Reach-utredningens betänkande SOU 2007:80. Enligt utredningen begränsar Reach i vissa fall tillämpningen av såväl kunskapskravet som produktvalsregeln, i sistnämnda fall åtminstone när en verksamhetsutövare har tillstånd enligt Reach för användningen. Angivet tillståndsförfarande enligt Reach har ännu inte påbörjats.

Reach uppställer inga hinder mot att meddela tidsbegränsade tillstånd. I rådande situation där tillståndsprövningen enligt Reach ännu inte har inletts, kan det rimligen inte föreligga hinder mot att tidsbegränsa tillstånd under hänvisning till angivna hänsynsregler, om så är befogat.

DEHP:s egenskaper - främst dess väl dokumenterade reproduktionseffekter - gör att ftalaten bör fasas ut. Bolaget har anfört att detta även är dess avsikt, även om produktionsmöjligheterna bör finnas kvar så länge det finns efterfrågan. Vid sådana förhållanden är det befogat att genom en tidsbegränsning av tillståndet skynda på utfasningen.

Som anförts ovan finns stora kunskapsbrister vad gäller DPHP. Bristerna är inte sådana att det finns anledning att vägra bolaget produktionstillstånd i denna del (något som f.ö. Reach torde omöjliggöra). Bristerna gör det emellertid befogat att tidsbegränsa tillståndet även i denna del. Härigenom blir det nödvändigt för bolaget att prestera ett fylligare material inför en eventuell framtida ansökan om fortsatt produktion.

Det får anses lämpligt att samordna tillståndstiden med vad Kemikalieinspektionen föreslagit ska gälla framdeles rörande utfasning av farliga ämnen enligt miljömålet Giftfri miljö.

Tidsbegränsningen bör gälla även ftalater som kan träda istället för DEHP och DPHP.

För tillståndet bör gälla de förutsättningar som anges i domslutet och som motiveras nedan. Villkor som inte särskilt motiveras får anses vara okontroversiella.

Utsläpp till vatten

Recipientförhållanden

Fjordsystemet innanför Orust och Tjörn är hårt belastad av utsläpp från industrierna i Stenungsund, kommunala och enskilda avlopp, dagvatten m.m. Belastningen ger upphov till negativa effekter i recipienten, bland annat i form av eutrofiering och förhöjda halter av miljögifter i bottensediment och biota. Till detta kommer den mer storskaliga belastningen på Bohuskusten som helhet. En undersökning (Förlin et al 2000) av effekter av miljögifter på fisk, tånglake, längs Bohuskusten visar att utvecklingen av yngel är störd i Stenungssundsområdet. I rapporten uppges liknade resultat ha påvisats även vid tidigare studier i området samt framhålls att ytterligare studier krävs för att ta reda på vad som orsakar skadorna och hur utbredda de är. Enligt uppgift har ytterligare studie av tånglake nyligen genomförts som visar på fortsatt onormalt hög andel yngel med defekter och yngel som har en hämmad tillväxt.

Den kemisk-biologiska karakteriseringen av avloppsvattnet från Perstorp Oxo AB visar förhållandevis svaga toxiska effekter på exponerade organismer. Svårnedbrytbara organiska ämnen har dock påvisats i inte obetydliga mängder. Någon närmare identifiering av vilka ämnen det rör sig om har inte redovisats. Bolaget har dock vid huvudförhandlingen åtagit sig att i samband med prövotidsredovisningen i mål M 259-02 efter sommaren 2008 om möjligt återkomma med uppgifter i denna fråga.

Recipientförhållandena och de nationella miljökvalitetsmålen gör det angeläget att minska utsläppen av eutrofierande ämnen, såväl fosfor som kväve, samt att identifiera och minska utsläppen av svårnedbrytbara ämnen. Dessa önskemål gör sig särskilt gällande i de närliggande Natura 2000-områdena. Någon ökad påverkan på dessa områden är överhuvudtaget inte godtagbar. Det är vidare angeläget att klarlägga om bolagets utsläpp till någon del bidrar till de observerade effekterna på yngel hos tånglake.

Mot angiven bakgrund bör förordnas om prövotid vad gäller slutliga villkor för utsläpp till vatten.

Miljödomstolen vill i sammanhanget generellt framhålla vikten av att kontrollprogrammen för utsläppskällorna i Stenungssundsområdet samordnas med recipientkontrollen i området så att eventuella orsakssamband mellan påvisade effekter i miljön och utsläppskällorna kan klarläggas. Det omvända är naturligtvis också av stor vikt, nämligen att undersöka om identifierade ämnen i och biologiska effekter av avloppsvattnet kan verifieras i recipienten. För närvarande synes denna koppling mellan programmen inte finnas, eller i vart fall vara svag, varför miljödomstolen ser sig nödgad att gå in i det enskilda fallet och föreskriva om undersökningar som lämpligen borde kunna utföras samordnat inom ramen för berörda utsläpps- och recipientkontrollprogram.

Utsläppsförhållanden

Bolaget har föreslagit att reningsanläggningen ska byggas ut för att klara den ökade belastningen från den nu tillåtna produktionen. Någon beskrivning i detalj av den framtida reningsanläggningen och dess reningseffekt på exempelvis kväve och fosfor har inte lämnats. Bolaget föreslår istället ett prövotidsförordnande innebärande att reningsanläggningen byggs ut enligt vissa principer i samråd med tillsynsmyndigheten. Ett sådant förfarande kan godtas om det fastställs konkreta mål för reningsresultatet.

Som framhållits ovan är det av största vikt att utsläppen av eutrofierande ämnen minskas till under dagens nivå. Bolaget har förklarat att detta kan åstadkommas genom separat rening av kväve- respektive fosforinnehållande delströmmar. Emellertid vill bolaget ha möjlighet att genom modifieringar i reningsanläggningen respektive kemikaliebyte minska utsläppen av kväve och fosfor om detta visar sig mer kostnadseffektivt.

Under prövotiden bör bolaget således utreda och genomföra åtgärder som minskar utsläppen av kväve och fosfor till recipienten till under dagens nivå. Även möjligheten att minska utsläppen av svårnedbrytbara ämnen bör undersökas i samband med val av och dimensionering av reningsutrustning eller genom utbyte av kemikalier. Som mål för utsläppsreduktionen bör gälla att utsläppet av kväve minskas till under 300 kg per månad såsom Naturvårdsverket och länsstyrelsen yrkat samt att utsläppet av fosfor reduceras till under 15 kg per månad. Utsläppen av svårnedbrytbara ämnen bör minskas ner mot nollnivån. Målen för kväve och fosfor bör fastställas som riktvärden under prövotiden vilket innebär att bolaget har att vidta åtgärder tills respektive riktvärde kan innehållas. Om kostnaderna för att vidta åtgärder skulle visa sig orimligt höga i förhållande till nyttan kan bolaget eller tillsynsmyndigheten när som helst under prövotiden begära att miljödomstolen omprövar riktvärdena.

För tiden fram till dess att den utbyggda reningsanläggningen tagits i drift ska hittillsvarande provisoriska föreskrifter fortsätta att gälla med det tillägget att utsläppet av kväve som riktvärde inte får överstiga 450 kg per månad.

Efter intrimning av anläggningarna bör bolaget genomföra en förnyad karakterisering av avloppsvattnet och en förnyad recipientbedömning innefattande erforderliga kemiska och biologiska undersökningar såväl i laboratorieskala som i fältstudier. Särskild vikt bör därvid läggas vid att följa upp observationerna om störningar på yngelutvecklingen hos tånglake i recipienten. Detta bör ske genom studier i laboratorieskala av avloppsvattnets effekter på fortplantningen och yngelutvecklingen hos fisk, och genom en recipientstudie med tånglake som insamlas i så nära anslutning till utsläppet som möjligt. Undersökningarna bör om möjligt samordnas med liknande studier vid övriga industrier inom området. Vidare bör galla från tånglake i närområdet och i bottensedimenten i recipienten analyseras med avseende på kemiska ämnen som identifierats i bolagets avloppsvatten.

Prövotidsuppdraget avseende utsläpp till vatten i mål M 259-02 omfattar frågor som har betydelse för utformningen av reningsanläggningen. Redovisning av utredningen bör därför ske även i förevarande mål och vid samma tidpunkt, nämligen före den 1 september 2008. Miljödomstolen kan efter sedvanligt remissförfarande komma att ändra eller utöka det nu aktuella prövotidsuppdraget om resultatet av utredningen ger anledning till detta.

Tekniska myndighetsnämndens synpunkter beträffande kontroll av vattenkvaliteten i Skedhammarsbäcken bör lämpligen behandlas inom ramen för kontrollprogrammet. Nämnden har vidare framhållit att bolaget bör ta fram förslag till kompensationsområden för det fall att utsläppen av näringsämnen till Natura 2000-områden ökar. Med beaktande av bolagets åtagande och de föreskrifter som ges i denna dom kan detta emellertid inte anses befogat.

Utsläpp till luft

Slutliga villkor för utsläpp av VOC bör såsom Naturvårdsverket yrkat anstå tills erfarenheter har vunnits av den utbyggda anläggningen. Utsläppen bör då jämföras med vad som kan anses vara bästa möjliga teknik. Redovisningen bör samordnas med prövotidsredovisningen för utsläpp till vatten.

Slutliga villkor för utsläpp till luft av annat än VOC (främst stoft och kväveoxider) bör anstå tills bolaget redovisat prövotidsuppdraget i mål M 259-02 avseende bland annat utsläpp från de nyinstallerade pannorna. Utredningsuppdraget bör således lämnas in även i förevarande mål och vidgas på så sätt att bolagets förslag till villkor för utsläpp av kväveoxider, stoft och eventuella övriga parametrar även bör omfatta nu ansökta pannor. Merarbetet torde inte vara större än att utredningen kan lämnas in till den 1 september 2008. Sedan synpunkter inhämtats på redovisningen torde slutliga villkor kunna fastställas i dessa delar.

Buller

Det villkor för buller som fastställdes i miljödomstolens dom den 3 juli 2003 i mål nr M 259-02 har ändrats i mål M 2287-07. Domen innebär att villkoret under en prövotid har mildrats nattetid (22-07) till 45 dB(A) i Ödsmåls gamla stationssamhälle. Under prövotiden ska bolaget utreda möjligheterna att minska bullernivån så att ett villkor på högst 40 dB(A) i framtiden även kan gälla för nämnda samhälle.

Prövotid och provisoriska föreskrifter bör även gälla i förevarande mål, dock - efter Tekniska myndighetsnämndens påpekande - med det tillägget att utredningen bör vidgas till att gälla möjligheterna att nå Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri även vid bostäder belägna på mark som inte är planlagd för bostadsändamål.

Hushållning med vatten och energi

Bolaget bör i enlighet med sitt åtagande under en prövotid utreda möjligheterna att minska vattenförbrukningen vid anläggningen.

Bolaget har uppdragit åt en konsult att göra en inventering av möjliga åtgärder för att förbättra energihushållningen inom anläggningen. Konsulten har föreslagit ett antal åtgärder som bedömts kunna öka energieffektiviteten vid anläggningen. Flertalet av föreslagna åtgärder bedömdes av konsulten ha en kort avskrivningstid, ett till två år. Flera av åtgärderna har därefter förkastats av bolaget med hänvisning till att avskrivningstiden är längre än vad som förutsattes i konsultrapporten. Bolaget har efter yrkande från Naturvårdsverket åtagit sig att under en prövotid förtydliga och redovisa konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna.

Miljödomstolen delar uppfattningen att frågan om energieffektivisering bör utredas ytterligare under en prövotid. Utredningen bör dock inte utgå från det begränsade urval av åtgärder som återfinns i konsultrapporten utan även innefatta åtgärder med längre avskrivningstider, upp till tio år. Det ankommer sedan på miljödomstolen att väga kostnader mot nytta enligt bestämmelsen i 2 kap. 9 § miljöbalken.

Utredningen angående energieffektivisering bör belysa såväl kapitalkostnader som driftkostnader och förutom att ange kostnadsbesparingar även redovisa nyttan i form av lägre direkta eller indirekta utsläpp (t.ex. av inköpt elkraft).

Prövotidsutredningarna bör redovisas till miljödomstolen före utgången av år 2009.

Kemikaliehantering

Kunskapskravet och produktvalsprincipen

Miljööverdomstolen har bland annat i dom 2008-02-26 i mål M 10242-06 tagit ställning till vilka krav som ska ställas på kunskap om dels kemikaliers inneboende egenskaper och dels om exponeringssituationen i det enskilda fallet. Av domen framgår sammanfattningsvis att ett villkor av det slag som föreskrivs i domen inte är oförenligt med EG- rätten samt att det inte i ett sådant kemikalievillkor bör ställas ytterligare krav på dokumentation beträffande exponeringsförhållandena i det enskilda fallet utöver vad som följer av egenkontrollförordningen. Något särskilt villkor beträffande val av kemikalier och utbyte av miljöfarliga kemikalier mot mindre miljöfarliga behövs inte enligt Miljööverdomstolen eftersom detta följer av produktvalsprincipen i 2 kap. 4 § miljöbalken samt av 26 kap. 19 § miljöbalken och av egenkontrollförordningen.

Miljödomstolen finner att ett villkor som reglerar kunskapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken bör utformas med utgångspunkt i det sätt som Miljööverdomstolen angivit i ovannämnda mål. Villkoret bör gälla även för intermediärer av typ b och c enligt definition i artikel 3 i Reach samt undantag ges för råvaror och insatskemikalier som inte är utbytbara och som därför är direkt nödvändiga för den med tillståndet avsedda produktionen ( jämför Miljööverdomstolens dom 2007-11-12 i mål M 4317-06).

Krav på det kontinuerliga arbetet inom företaget med utbyte av miljöfarliga kemikalier mot mindre miljöfarliga följer direkt av ovannämnda bestämmelser i miljöbalken och behöver inte regleras i denna dom.

Förvaring av kemiska produkter

Det tidigare villkor som gällt invallning av tankar för förvaring av kemikalier och avfall synes ha tolkats av bolaget på sådant sätt att det inte gäller samtliga flytande kemikalier. Villkoret bör därför förtydligas. Vidare är frågan om invallningarnas kapacitet inte av sådan mindre betydelse att den lämpar sig för delegation till tillsynsmyndigheten. Miljödomstolen delar därför länsstyrelsens uppfattning att frågan bör utredas under en prövotid. Vad särskilt gäller uppförande av nya tankar kan bolaget inte anses ha visat att länsstyrelsens yrkande medför kostnader som är orimliga i förhållande till nyttan. Provisoriska föreskrifter bör meddelas att gälla under prövotiden med den innebörd som framgår av domslutet. Prövotidsutredningen bör i huvudsak omfatta de frågor som länsstyrelsen har föreslagit i fråga om miljöriskanalys och tekniska åtgärder i form av invallningar m.m.

Transporter

Länsstyrelsen har yrkat ett villkor avseende transporter med innebörden att bolaget ska upprätta en transportplan som ska uppdateras vart femte år. Miljööverdomstolen har anfört att det inte är lämpligt med ett förfarande som påminner om en ständigt pågående prövotidsutredning (se Miljööverdomstolens mål nr M 2538-03). Vidare gäller att Miljödomstolen efter ett prövotidsförfarande i mål M 259-02 i dom den 25 januari 2007 funnit att det saknas skäl att föreskriva något transportvillkor. Mot denna bakgrund kan länsstyrelsens yrkanden i denna del inte bifallas.

Övrigt

Med hänsyn till att området är utpekat som riksintresse för industri är det inte rimligt att såsom myndighetsnämnden föreslagit ställa krav på kompensationsåtgärder i form av insatser för att förbättra förutsättningarna för bra biotoper på annan plats.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande ska ges in till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, senast den 17 juli 2008 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen.

Göran Stenman

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman och miljörådet Staffan Lagergren samt de sakkunniga ledamöterna Åke Larsson och Rune Niklasson (enhälligt).