MÖD 2009:41

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2008-12-19 i mål nr M 712-07, M 468-99 och M 603-99, se bilaga A

I. KLAGANDE OCH MOTPART

Södra Cell Aktiebolag, 556072-7348

351 89 Växjö

Ombud: företagsjuristen S.E.B.

II. KLAGANDE OCH MOTPART

Länsstyrelsen i Blekinge län

371 86 Karlskrona

MOTPARTER TILL I

1. Naturvårdsverket

106 48 Stockholm

2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

651 81 Karlstad

3. Karlshamns kommun

374 81 Karlshamn

SAKEN

Ansökan om tillstånd att vid Södra Cell Aktiebolags anläggning i Mörrum, Karlshamns kommun, Blekinge län, årligen producera högst 560 000 ton blekt sulfatmassa

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom på följande sätt

1. Miljööverdomstolen upphäver villkorspunkterna 2 och 3.

2. Miljööverdomstolen ändrar villkorspunkterna 14 och 16 så att de ges följande lydelser.

14. Sökandens fortsatta utredning om förorenade områden och föroreningsskador ska utföras enligt MIFO fas 2, Naturvårdsverkets rapport 4918, ev. kommande ersättning för denna, eller på likartat sätt. En provtagningsplan ska ha inkommit till tillsynsmyndigheten för samråd inom sex månader efter det att denna dom har vunnit laga kraft.

16. Sökanden ska senast sex månader före nedläggning av hela eller delar av verksamheten ge in en plan till tillsynsmyndigheten för godkännande avseende omhändertagande av kemikalier, avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha orsakat. Avsikten med åtgärderna i planen ska vara att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika föroreningsrisker och att återställa förorenad mark, grundvatten, sediment och anläggningar i ett från miljö- och hälsosynpunkt tillfredsställande skick.

3. Miljööverdomstolen gör följande tillägg under punkten Uppskjutna frågor.

D. Sökanden ska utreda och lämna förslag till utformning av villkor som genom begränsningsvärden reglerar utsläppet till vatten i enlighet med numera gällande praxis. Utredning och förslag till villkor ska ges in till miljödomstolen senast vid utgången av år 2010.

E. Sökanden ska utreda de tekniska förutsättningarna och kostnaderna för att genomföra åtgärder enligt följande:

- förvaring av flytande kemikalier och flytande farligt avfall på ogenomsläppliga invallade ytor där uppsamlingsvolymen minst motsvarar den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym, eller förvaring på sätt som ger motsvarande säkerhet,

- lossning och lastning av flytande kemikalier på ogenomsläppliga plattor på sådant sätt att spill kan samlas upp,

- uppsättande av påkörningsskydd vid cisterner, tankar, rör och ledningar som innehåller miljöfarliga, giftiga, oxiderande eller brandfarliga kemikalier samt kemikalier som vid kontakt med andra kemikalier eller material utvecklar giftiga gaser

- installation av överfyllnadsskydd på cisterner för flytande kemiska produkter.

Utredningen samt förslag till villkor ska ges in till miljödomstolen senast vid utgången av år 2010.

Som provisorisk föreskrift ska utöver P1 följande gälla

P2. Det totala utsläppet till recipienten får fr.o.m. år 2013 som gränsvärde och årsvärde inte överstiga följande värden

TOC 3 800 ton

Total-fosfor 14 ton

Total-kväve 130 ton

Om produktionen av massa uppgår till högst 460 000 årston får utsläppen av TOC, total-fosfor och total-kväve fr.o.m. år 2013 inte överstiga 3 100, 11, resp. 105 ton.

Utsläppen får inte heller fr.o.m. år 2013 överstiga följande värden som riktvärden och månadsmedelvärden räknat som kg per ton blekt massa. Nedan angivna utsläppsvärden gäller som riktvärden och årsmedelvärden fram till utgången av år 2012 med undantag av total-fosfor och total- kväve som under denna tid som riktvärde och månadsmedelvärde får uppgå till 0,04 resp. 0,4 kg per ton blekt massa.

TOC 7,8

Total-fosfor 0,028

Total-kväve 0,26

4. Miljööverdomstolen gör följande ändring av fråga B under punkten Delegerade frågor

B. De utredningar, undersökningar eller saneringsåtgärder som kan anses behövliga med anledning av villkor 14, 15 och 16.

___________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Södra Cell Aktiebolag (i fortsättningen bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens villkor 3.

Bolaget har vidare yrkat ändring av villkor 2 så att följande ska gälla för en produktion upp till 460 000 ton per år:

Gränsvärden och årsvärden:

TOC 3 600 t

total-fosfor 15 t

total-kväve 130 t

Riktvärden och månadsmedelvärden att gälla per ton blekt massa:

TOC 9,3 kg/t

total-fosfor 0,04 kg/t

total-kväve 0,4 kg/t

För det fall Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens dom alternativt föreskriver skärpta utsläppsvillkor jämfört med bolagets yrkande ovan, har bolaget yrkat att de nya villkoren ska gälla fr.o.m. år 2013.

Bolaget står fast vid sitt åtagande i miljödomstolen och har därför yrkat att följande villkor ska gälla fr.o.m. år 2013 för en produktion över 460 000 och upp till 560 000 ton per år:

Gränsvärden och årsvärden:

TOC 4 300

total-fosfor 17 t

total-kväve 150 t

Riktvärden och månadsvärden

TOC 9,3 kg/t

total-fosfor 0,035 kg/t

total-kväve 0,35 kg/t

Om bolaget uppnår en produktion över 460 000 ton per år före år 2013, har bolaget yrkat att angivna riktvärden och månadsmedelvärden ska gälla. Fr.o.m. år 2013 ska dessutom ovan nämnda gränsvärden och årsvärden gälla.

Länsstyrelsen i Blekinge län har medgett att Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom såtillvida att villkor 3 utgår samt att tidpunkten då de strängare utsläppskraven i villkor 2 ska börja gälla flyttas fram till den 1 januari 2013. I övrigt har länsstyrelsen motsatt sig bolagets yrkanden.

Länsstyrelsen har för egen del, såsom talan slutligt bestämts, yrkat att Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom på så sätt att följande villkor för hantering av kemikalier och avfall ska läggas till:

1. Kemikalier och farligt avfall ska hanteras på sådant sätt att spill eller läckage förhindras att förorena mark, ytvatten eller grundvatten.

2. Flytande kemikalier och farligt avfall ska senast den 1 januari 2014 förvaras på ogenomsläpplig invallad yta eller ha motsvarande säkerhetssystem för uppsamling av vätska. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Mindre avvikelser från villkoret får medges av tillsynsmyndigheten i specifika fall.

3. Lossning och lastning av flytande kemikalier ska ske på, för den aktuella kemikalien, ogenomsläppliga lossningsplattor och så att spill kan samlas upp.

4. Cisterner, tankar, rör och ledningar innehållande miljöfarliga, giftiga, oxiderande eller brandfarliga kemikalier ska skyddas mot påkörning. Detta gäller även kemikalier som vid kontakt med andra kemikalier eller material utvecklar giftiga gaser.

5. Cisterner för flytande kemiska produkter ska vara utrustade med överfyllnadslarm.

Länsstyrelsen har vidare yrkat att villkor 14 ska få följande lydelse.

14. Sökandens fortsatta utredning om förorenade områden och föroreningsskador ska utföras enligt MIFO fas 2, Naturvårdsverkets rapport 4918, ev. kommande ersättning för denna, eller på likartat sätt. En provtagningsplan ska ha inkommit till tillsynsmyndigheten för samråd inom sex månader efter att denna dom vunnit laga kraft.

Beträffande villkor 16 har länsstyrelsen yrkat att Miljööverdomstolen upphäver villkoret och fastställer ett villkor i enlighet med följande:

16.Sökanden ska senast sex månader före nedläggning av hela eller delar av verksamheten ge in en plan till tillsynsmyndigheten för godkännande avseende omhändertagande av kemikalier, avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha orsakat. Avsikten med åtgärderna i planen ska vara att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika föroreningsrisker och att återställa berörd mark, grundvatten, sediment och anläggningar i ett från miljö- och hälsosynpunkt tillfredsställande skick.

Länsstyrelsen har också yrkat att Miljööverdomstolen ändrar punkten B under rubriken delegerade frågor i miljödomstolens dom till följande lydelse:

B. De utredningar/undersökningar och/eller saneringsåtgärder som kan anses behövliga med anledning av villkor 14, 15 och 16.

Bolaget har medgett länsstyrelsens yrkanden om ändring av villkor 14 och 16 (med viss justering; se s 8 n) men bestritt övriga yrkanden. Bolaget har inte haft någon erinran mot att frågan om slutliga villkor för hantering av kemikalier och avfall skjuts upp.

Länsstyrelsen har medgett att frågan om förvaring av kemikalier och avfall skjuts upp.

Naturvårdsverket har ansett att för en produktion över 460 000 ton/år kan för tiden före år 2012 de villkorsnivåer som omfattas av bolagets åtagande godtas.

Verket har hävdat att följande villkor bör gälla från och med år 2012 för en produktion över 460 000 ton massa per år.

- Det totala utsläppet till recipienten får inte överstiga följande värden per år:

TOC 3 800 t

Total-fosfor 14 t

Total-kväve 125 t

Om utsläppet till recipienten under en kalendermånad överskridit något av följande värden ska bolaget inom en månad efter att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

TOC 8 kg/t under månaden producerad blekt sulfatmassa

Total-fosfor 28 g/t under månaden producerad blekt sulfatmassa

Total-kväve 260 g/t under månaden producerad blekt sulfatmassa

SÄ GF/A 30 mg/l från reningsanläggningen för processvatten

Miljööverdomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (i fortsättningen MSB) har ansett att frågan om hantering av kemikalier och avfall bör skjutas upp under en prövotid.

Karlshamns kommun har, som kommunens yttrande får förstås, motsatt sig en ändring av villkoren för utsläpp till vatten.

UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget

Prövningens omfattning

Den ansökan som bolaget lämnade in till miljödomstolen omfattade tre delar; en prövotidsredovisning (i målen nr 468-99 och M 603-99) för gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen att producera 460 000 ton sulfatmassa per år, en ansökan om tillstånd att utöka produktionen till 560 000 ton sulfatmassa per år samt en ansökan om tillstånd att utvinna lignin ur svartlut med den s.k. Lignoboost-tekniken (i mål nr 712-07). Bolagets avsikt med prövotidsredovisningen var att slutliga villkor skulle fastställas för det tillstånd enligt miljöskyddslagen som bolaget hade att producera 460 000 ton massa per år.

Miljödomstolen meddelade genom den nu överklagade deldomen tillstånd enligt miljöbalken för samtliga tre delar och föreskrev att det nya tillståndet ersätter tidigare tillstånd. Miljödomstolen meddelade därvid skärpta villkor för oförändrad produktion trots att ingen hade yrkat på detta. Bolaget anser att förfarandet vid miljödomstolen inte har gått rätt till och vill därför, trots att bolaget har överklagat endast i fråga om vissa villkor, att Miljööverdomstolen ska se över handläggningen.

Utsläpp till vatten

Filtrering eller annan likvärdig metod är varken ekonomiskt eller miljömässigt försvarbar vid en produktion upp till 460 000 ton sulfatmassa. Någon teknisk utredning för alternativa åtgärder för att sänka utsläppen från bioreningen har inte gjorts för en produktion av upp till 460 000 ton då bolagets intention var att prövotidsredovisningen endast skulle ligga till grund för slutliga villkor enligt miljöskyddslagen. De utredningar som har gjorts har avsett en produktion över 460 000 ton och upp till 560 000 ton. Bolaget anser att de miljöförbättrande åtgärder som kan krävas för en produktion av upp till 460 000 ton redan har genomförts i och med de investeringar bolaget har gjort, bland annat investeringen i bioreningen på 150 MSEK.

Bolaget och Naturvårdsverket har vid tidigare prövningar av andra av bolagets massabruk kommit överens om att det är rimligt att bestämma ett gränsvärde som överstiger normalt årsmedelvärde med 20 procent. Eftersom månadsmedelvärden har en större variation anser bolaget att en marginal på ytterligare 20 procent är befogat för månadsriktvärdet. Miljödomstolen har valt att endast lägga till 10 procent för månadsmedelvärden som riktvärden och motiverat detta med att filtrering ger en stabilare utsläppsnivå. Bolaget delar inte denna uppfattning. Angående de uppgifter som förekommer i prövotidsredovisningen bör påpekas att från och med november år 2006 har insatser gjorts för att stabilisera driften ytterligare och slamflykt har förekommit i allt mindre omfattning. En filtrering är därmed än mindre motiverad då en allt mindre andel av närsaltutsläppen härrör från suspenderade ämnen från bioreningen. Ingen av de tekniska utredningarna som har gjorts har tagit sikte på en produktion under 460 000 ton. Att applicera de åtgärder som är lämpliga vid en högre produktion på en lägre leder till en felaktig beräkning.

En användning av filter fordrar att en ombyggnad av externreningen först genomförs. Denna är endast motiverad ur en kostnads/nyttoeffekt beträffande en produktion av 560 000 ton massa per år. En filtrering skulle vid en produktion på 460 000 ton ge en minskning med 670 kg fosfor per år. Filtreringen kapar endast topparna över 50 mg/l men inte över 200 mg/l. En filtrering skulle således endast marginellt påverka utsläppet med 670 kg fosfor per år och 5,5 ton kväve per år.

Bolaget konstaterar att det inte kan klara gränsvärdet för fosfor på 11 ton med de föreslagna åtgärderna. För att klara miljödomstolens gränsvärde måste kemfällning användas, vilket även enligt miljödomstolens deldom är en allt för kostsam metod.

Att ha ett villkor som reglerar den totala belastningen på recipienten under året i kombination med ett villkor som hanterar fabrikens och reningsutrustningens status och funktion är enligt bolaget ett bra sätt att få fokus på både den totala belastningen och på ett optimalt körsätt av utrustningen. Bolaget anser att konstruktionen med gränsvärde och riktvärde har fungerat mycket bra och lett till effektiva åtgärder.

Sammanfattningsvis gäller följande beträffande bolagets utsläpp till vatten, angivet som kg per ton massa, där BAT motsvarar vad som anges i BREF-dokumentet för branschen, åtgärd 1 innebär ombyggnad av den biologiska reningsanläggningen och åtgärd 4 innebär filtrering av avloppsvattnet. Båda åtgärderna ingår i prövotidsredovisningen och i tabellen redovisas förväntade utsläpp.

BAT 2006 2007 2008 utsläpp utsläpp

åtgärd 1 åtgärd 1 + 4

TOC 3 - 8,5 6,4 6,6 6,5 5,3 - 6,2 5,0 - 5,9

fosfor 0,01 - 0,03 0,033 0,034 0,030 0,022 - 0,023 0,019 - 0,021

kväve 0,1 - 0,25 0,30 0,29 0,25 0,21 0,17 - 0,19

Hantering av kemikalier och avfall samt efterbehandling

Länsstyrelsens yrkanden om villkor beträffande hantering av kemikalier och avfall är onödiga eftersom det redan är branschstandard. Bolaget uppfyller redan idag villkorsförslagen och de täcks dessutom in av tillståndets allmänna villkor. Bolaget har dock inte någon erinran mot att frågan om slutliga villkor för hantering av kemikalier och avfall sätts på prövotid och kan gå med på ett sådant utredningsvillkor som MSB har föreslagit.

Beträffande villkoren 14 och 16, har bolaget inte något att invända mot att ordet ”förorenad mark” ersätts med ”förorenade områden”. Länsstyrelsens yrkande att en plan ska ges in senast sex månader före nedläggning är enligt bolagets mening rimligt. I likhet med länsstyrelsens yrkande för villkor 14 anser bolaget att uttrycket ”berörd mark” i villkor 16 bör ersättas med ”förorenade områden”. Beträffande delegerade frågor är detta redan reglerat i lag och behöver inte ingå i ett särskilt villkor.

Länsstyrelsen i Blekinge län

Prövningens omfattning

Länsstyrelsen yrkade i miljödomstolen att ett tillstånd för hela verksamheten skulle meddelas enligt miljöbalken.

Utsläpp till vatten

Enligt länsstyrelsens uppfattning är det mycket angeläget att skydda recipienten från utsläpp av gödande ämnen, framför allt fosfor. Recipientens stora skyddsvärde motiverar långtgående åtgärder. De åtgärder som bolaget menar endast är rimliga vid en produktionsnivå över 460 000 ton massa per år, anser länsstyrelsen är rimliga även vid en produktion upp till denna nivå. Länsstyrelsen menar att de haltbidrag som utsläppen från anläggningen medför inte kan ses som obetydliga och att bolagets marginaliseringsresonemang inte håller om den totala belastningen på vattenmiljön ska kunna minska. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att åtgärder för mer än 3 000 kr per kg fosfor kommer att bli nödvändiga för att klara Sveriges åtaganden beträffande Östersjön i Helsingforskommissionen, HELCOM (290 ton fosfor per år). Vad gäller det procentuella påslaget för månadsriktvärdena delar länsstyrelsen miljödomstolens uppfattning att totalt 30 % i påslag är tillräckligt med hänsyn till utsläppsvärdenas variation de senaste åren och med tanke på att ett överskridande av ett riktvärde inte får några allvarligare konsekvenser för bolaget. Miljödomstolens dom bör inte ändras. De krav som ställts är i enlighet med 2 kap. 3 § miljöbalken samt BAT enligt IPPC:s BREF-dokument.

Det är enligt länsstyrelsens bedömning inte nödvändigt att i villkor 3 föreskriva vilken teknik som ska användas för att uppnå kraven i villkor 2.

Hantering av kemikalier och avfall samt efterbehandling

Enligt 22 kap. 25 § miljöbalken ska en dom som innebär att tillstånd lämnas till en verksamhet i förekommande fall innehålla bestämmelser om bl. a. de villkor som behövs avseende hanteringen i verksamheten av kemiska produkter, om hanteringen kan medföra olägenheter för den yttre miljön.

Södra Cell AB i Mörrum har en omfattande kemikaliehantering. Enligt uppgifter i ansökan hanteras mer än 500 olika kemikalier vid anläggningen, tio av dessa är s.k. Seveso-kemikalier; verksamheten omfattas av Sevesodirektivets högre kravnivå. Inom fabriksområdet finns drygt 100 cisterner; av dessa är 25 invallade men endast 5 har fullvolymsinvallning. Dessutom förvaras en del kemikalier så att eventuella utsläpp samlas upp i spillutsystemet, vilket innebär motsvarande säkerhetsnivå. Kemikaliehantering i den omfattning och av det slag som det här rör sig om kan, enligt länsstyrelsens uppfattning, självklart medföra olägenheter för den yttre miljön. I ansökan redovisar bolaget kemikalieolyckor som har inträffat och som i vissa fall fått konsekvenser för miljön. Länsstyrelsen anser att det är angeläget att villkor för bolagets kemikaliehantering föreskrivs.

Bolaget har motsatt sig särskilda villkor för kemikaliehanteringen, med hänvisning till att hanteringen regleras dels av annan lagstiftning och dels av det allmänna villkoret. Det allmänna villkoret blir, för en så stor och komplex verksamhet som det här är frågan om, mycket svårt att tolka, vilket gör tillståndet otydligt och kommer att försvåra länsstyrelsens tillsynsarbete. Ansökningshandlingarna innehåller inte några åtagande om konkreta försiktighetsåtgärder. Att i tillståndet reglera kemikaliefrågorna endast via det allmänna villkoret är enligt länsstyrelsens uppfattning inte acceptabelt. Särskilda villkor som reglerar faktiska försiktighetsåtgärder i verksamheten behövs. Om sådana inte föreskrivs blir det helt och hållet upp till bolaget att avgöra vilka åtgärder som ska vidtas i framtiden. Tillsynsmyndigheten kommer då att ha mycket små möjligheter att agera i frågor som rör kemikaliehanteringen, eftersom bolaget skyddas av tillståndets rättskraft (24 kap. 1 § miljöbalken). Det måste även beaktas att tillståndet och dess villkor troligen ska gälla i många år framöver, och att förändringar av verksamheten, t.ex. vad som gäller beträffande ägarförhållanden och ekonomi, kan komma att ske under den tiden.

Länsstyrelsen menar att de åtgärder som bolaget har vidtagit vad gäller förvaring av kemikalier i cisterner inte är tillräckliga. Bästa möjliga teknik (2 kap. 3 § miljöbalken) är i de flesta fall det som bolaget benämner fullvolymsinvallning. Det ska därför föreskrivas i villkor att kemikalier ska förvaras invallade eller ha motsvarande säkerhetssystem för uppsamling av vätska. Länsstyrelsen delar dock bolagets uppfattning om att det för vissa kemikalier inte är rimligt eller nödvändigt, och i vissa fall till och med olämpligt, med invallad förvaring; därför bör det enligt villkoret finnas möjlighet för tillsynsmyndigheten att medge undantag från kravet i enskilda fall. Bolaget bör också få viss tid på sig att uppfylla kraven i villkoret.

Vad gäller de villkor som avser lossningsplattor, påkörningsskydd och överfyllnadsskydd förefaller bolaget inte ha något att invända mot kraven som sådana, men menar att dessa villkor är onödiga då de redan uppfylls. Länsstyrelsens uppfattning är dock att villkoren ändå fyller en funktion. De är av stor betydelse för att minska riskerna för kemikalieolyckor vid verksamheten. Dessutom förtydligar de vad som gäller och ger tillsynsmyndigheten möjlighet att agera snabbt och effektivt om bolaget inte uppfyller sina åtaganden. Det ska även beaktas att det i detta fall är frågan om en gemensam miljö- och säkerhetsprövning, eftersom verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Länsstyrelsen anser att villkor 14 är otydligt och att det behöver kompletteras med preciseringar avseende tidpunkt för igångsättning av utredningar. Vidare anser länsstyrelsen att begreppet "förorenad mark" är otillräckligt och otydligt, och därför bör bytas ut mot de definierade begrepp som används i 10 kap.miljöbalken d v s "förorenade områden" och "föroreningsskador".

Länsstyrelsen anser att uttrycket "i god tid" i villkor 16 är otydligt och behöver preciseras, varför länsstyrelsen framställt yrkande om en annan utformning av detta villkor. Genom att föreskriva att utredningar och åtgärder ska ingå i avvecklingen av verksamheten bedömer länsstyrelsen att möjligheterna att få till stånd bra resultat ökas kraftigt. Tillståndshavaren kan då inte med framgång begära att tillståndet upphävs förrän villkoret är uppfyllt. En tid om sex månader före nedläggning anser länsstyrelsen vara lämpligt.

Om Miljööverdomstolen skulle dela MSB:s uppfattning att det krävs ett mer utförligt underlag för att bestämma villkor om förvaring av kemikalier har länsstyrelsen inget emot att frågan skjuts upp på prövotid under ett år efter det att domen vunnit laga kraft.

Beträffande delegationsfrågan hänvisar länsstyrelsen till Miljööverdomstolens dom den 17 mars 2009 (M 1397-08). Länsstyrelsens yrkade ändring av villkoret grundar sig på den domen.

Naturvårdsverket

Utsläpp till vatten

Naturvårdsverket begränsar sin talan till utsläpp till vatten och vid en produktion som överstiger den idag lovgivna. Pukaviksbukten är en del av vad som brukar kallas Egentliga Östersjön. Östersjöländerna har inom ramen för HELCOM överenskommit att utsläpp till Östersjön av både fosfor och kväve ska minska till år 2016. Anläggningen i Mörrum är en av de större svenska punktkällorna för utsläpp av organiskt kol, TOC, fosfor och kväve till Egentliga Östersjön. Utsläppen kan minskas genom olika åtgärder. Det saknar betydelse vilken teknik som används. Det är resultatet som räknas. Naturvårdsverket vill påpeka att man måste minska utsläppen av både kväve och fosfor eftersom dessa ämnen samverkar och påverkar förekomsten av både alger och cyanobakterier i Östersjön. Man ska vara försiktig med att använda utsläppsvärden avseende BAT från BREF-dokument, eftersom de siffror som används där är grundade på utsläppssiffror från 90-talet. Det är inte orimligt att ställa krav på att anläggningen ska klara utsläppsvärden motsvarande den nedre delen av intervallet för BAT enligt BREF-dokumentet. Vid en jämförelse med finska bruk framkommer att de har lägre utsläpp än Mörrums bruk.

Kostnaden för åtgärderna 1 (ombyggd biorening) och 4 (filtrering) enligt prövotidsutredningen har av Naturvårdsverket beräknats till 9,1 Mkr/år (10 års avskrivning, 6 % ränta). Åtgärderna leder till minskade utsläpp av fosfor med 4,5 t/år och av kväve med 42 t/år. Fördelas kostnaden jämnt mellan fosfor och kväve blir det en specifik kostnad för fosfor på ca 1000 kr/kg och för kväve på ca 100 kr/kg. Det resulterade utsläppet ligger inom intervallet för BAT enligt BREF-dokumentet och är enligt Naturvårdsverket inte orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Kostnaden är rimlig även om man ser till marginalkostnaden för åtgärd 4.

Utgångspunkten för Naturvårdsverkets yrkande är att åtgärderna 1 och 4 ska vidtas, vilket innebär följande beräknade utsläpp:

fosfor kväve TOC

kg/t 0,02 0,185 5,6

t/år 11 104 3 140

Naturvårdsverkets föreslagna villkorsvärden baserar sig på ovan angivna utsläppsvärden med ett påslag för månadsmedelvärdena på 40 % och på årsvärdena med ca 20 %.

MSB

Hantering av kemikalier och avfall

MSB anser att det krävs ett bättre beslutsunderlag för att kunna ta ställning till behov av villkor för hantering av kemikalier och avfall. Först därefter kan en skälighetsavvägning ske. MSB anser att bolaget borde redovisa handhavandet av kemiska produkter på ett bättre sätt och göra en bättre riskanalys. Oklarheterna är många. Att cisterner ska invallas säger egentligen ingenting. Det finns olika krav beroende på om det är fråga om en cistern, behållare eller en tank. Det är vidare skillnad på överfyllnadslarm och överfyllnadsskydd. Det stämmer inte såsom bolaget säger att det finns annan lagstiftning som styr nu aktuella frågor. I den s.k. Sevesolagen finns inte några särskilda regler, inte heller i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det är miljöbalken som är tillämplig.

Karlshamns kommun

Karlshamns kommun har utöver det som redan anförts tillagt följande beträffande bolagets yrkanden. Pukaviksbukten är en vik som redan idag lider av viss övergödningsproblematik. Det är av yttersta vikt att den totala belastningen av kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen till bukten minskar i förhållande till dagens utsläppsmängder. Man bör ha miljömålet ingen övergödning i åtanke. Ett förslag på åtgärd är att man vid prövningen ställer krav på bättre teknik för rening av fosfor och kväve. Ökade utsläpp från verksamheten kan delvis kompenseras med andra åtgärder på annat håll. Det är dock viktigt att det lokala arbetet med exempelvis enskilda avlopp inte ”äts upp” av andra större punktkällor. Pukaviksbukten ingår i Natura 2000-området SE0410068. De ingående naturtyperna är t. ex grunda havsvikar och sund som är extra känsliga för övergödning. Övergödning omnämns som ett hot mot området i bevarandeplanen.

REMISSYTTRANDE I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fiskeriverket

Fiskeriverket vidhåller tidigare inlämnade yttranden i målet till miljödomstolen. Verkets yttranden har likartad grundsyn som argumenten framförda av länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Prövningens omfattning

Bolaget har vid huvudförhandlingen ifrågasatt utformningen av det meddelade tillståndet och gjort gällande att miljödomstolen har upphävt tidigare gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen och meddelat skärpta villkor för oförändrad produktion trots att ingen hade yrkat på detta. Bolaget har hemställt att Miljööverdomstolen ska kontrollera miljödomstolens hantering. Länsstyrelsen har anfört att den i miljödomstolen yrkade att ett tillstånd för hela verksamheten skulle meddelas enligt miljöbalken. Miljööverdomstolen konstaterar att bolaget inte har överklagat domen i dessa delar varför domstolen är förhindrad att pröva detta.

Utsläpp till vatten

Vid fastställandet av de slutliga villkoren för utsläpp till vatten av TOC, fosfor och kväve från anläggningen har Miljööverdomstolen att ta ställning till dels vilka begränsningskrav som ska ställas på bolaget, dels hur dessa krav ska uttryckas i villkor, d.v.s. villkorens konstruktion.

Begränsningskraven har i miljödomstolens deldom i villkorspunkten 2 uttryckts som begränsningsvärden före respektive efter årsskiftet 2010/2011 och vid olika produktionsnivåer och i villkorspunkten 3 som ett krav på installation av ett filter eller motsvarande efter den biologiska reningen.

Bolagets yrkanden vad gäller begränsningsvärdena innebär en mildring av kraven beträffande de specifika utsläppen av TOC, fosfor och kväve. Yrkandena innebär att inga ytterligare åtgärder ska krävas för produktionsnivån 460 000 ton massa per år, och att det för produktionsnivån 560 000 ton massa per år enbart ska krävas ombyggnad av den biologiska reningen. Yrkandena innebär därmed att det är först vid den tidpunkten då produktionsnivån överstiger 460 000 ton massa per år som skärpta krav ska börja gälla.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har i huvudsak avstyrkt en ändring av villkorspunkten 2; dock att båda myndigheterna godtagit att tiden för när strängare värden ska börja gälla senareläggs med två respektive ett år, och Naturvårdsverket har godtagit ett något högre årsvärde för TOC vid den högre produktionsnivån, nämligen 3 800 t/år. Naturvårdsverket har också godtagit högre specifika utsläppsnivåer sedan ytterligare åtgärder införts - motsvarande de av miljödomstolen bestämda riktvärdena - för TOC, fosfor och kväve.

Bolaget har fått ett nytt tillstånd till produktion av 560 000 ton massa per år. Bolaget har genom att inte överklaga tillståndets utformning godtagit att tillståndet till den lägre produktionsnivån återkallats. Vid dessa förhållanden finner Miljööverdomstolen liksom miljödomstolen och myndigheterna att kravet på strängare utsläppsvärden bör knytas till en bestämd tidpunkt och inte till den tidpunkt då produktionsnivån 460 000 ton massa per år överskrids. De strängare värdena bör börja gälla från och med år 2013 enligt vad som ingår i bolagets yrkanden och som länsstyrelsen medgivit.

Miljööverdomstolen delar myndigheternas och miljödomstolens syn på behovet av att begränsa utsläppen från bolagets verksamhet med hänsyn till recipientförhållandena. Miljööverdomstolen instämmer också i vad Naturvårdsverket anfört beträffande kravnivån med hänsyn till vad som ska anses vara bästa möjliga teknik som inte är orimlig att uppfylla. Den kravnivå Naturvårdsverket angivit för den högre produktionsnivån genom årsvärden (t/år) och produktionsrelaterade månadsmedelvärden (kg/t) bör därför fastställas att gälla från och med år 2013, dock att årsvärdet för kväve inte efter ett överklagande av bolaget kan skärpas enligt verkets förslag. Sammantaget innebär detta att värdet för TOC bör höjas något, medan värdena för fosfor och kväve bör kvarstå oförändrade jämfört med miljödomstolens dom.

För den lägre produktionsnivån bör på motsvarande sätt årsvärdet för TOC justeras till 3 100 ton, medan värdena i övrigt bör kvarstå oförändrade.

För tiden fram till år 2013 - d.v.s. innan ytterligare åtgärder vidtagits - bör kravnivån avseende fosfor och kväve med hänsyn till svårigheterna att klara värdena med nu vidtagna åtgärder, ändras i enlighet med vad bolaget yrkat.

Frågan är härefter hur den kravnivå som angivits ovan ska uttryckas i villkor för tillståndet. Miljööverdomstolen delar miljödomstolens och parternas uppfattning att den lämpligen uttrycks genom begränsningsvärden för utsläppet till vatten.

Miljödomstolen har i villkorspunkt 2 bestämt värdena som en kombination av riktvärden och gränsvärden. Miljööverdomstolen tillämpar numera en ordning (se bland annat MÖD 2009:2, MÖD 2009:9 och dom 2009-06-18 i mål nr M 7933-08) som innebär att begreppen riktvärde och gränsvärde utmönstras till förmån för ett begränsningsvärde vars definition och materiella innehåll bestäms i det enskilda fallet. I villkoret ska anges hur värdet ska kontrolleras. Bolaget har anmodats att till Miljööverdomstolen ge in synpunkter på hur de av bolaget överklagade utsläppsvillkoren skulle kunna formuleras med beaktande av denna nya praxis. Bolaget har dock inte ingivit några sådana synpunkter utan hävdat att den tidigare ordningens riktvärden och gränsvärden alltjämt bör tillämpas i detta fall.

Miljööverdomstolen konstaterar att även om det nu går att slutligt fastställa vilken kravnivå som ska gälla för utsläppet till vatten, saknas det underlag för att bestämma de slutliga villkoren i enlighet med hur de numera bör utformas. Miljööverdomstolen skjuter därför upp frågan om hur den kravnivå som angivits ovan ska uttryckas genom begränsningsvärden i villkor. Bolaget bör åläggas att senast vid utgången av år 2010 till miljödomstolen ge in utredningar och förslag i enlighet med vad som framgår av domslutet. Fram till dess annat bestäms kan den provisoriska föreskriften utformas på det sätt som skett i villkorspunkten 2, med de ändringar som motiveras av Miljööverdomstolens överväganden om vilken kravnivå som ska gälla.

Både bolaget och myndigheterna har funnit att utsläppet till vatten bör regleras genom begränsningsvärden och att det inte finns anledning att binda bolaget vid en viss teknik för att nå begränsningskraven. Miljööverdomstolen delar denna uppfattning och finner alltså att villkorspunkten 3 bör upphävas.

Hantering av kemikalier och avfall samt efterbehandling

I 22 kap. 25 § första stycket 7 miljöbalken föreskrivs att en dom som innebär att tillstånd lämnas till en verksamhet i förekommande fall ska innehålla bestämmelser om de villkor som behövs avseende hanteringen i verksamheten av kemiska produkter om hanteringen kan medföra olägenheter för den yttre miljön. Bolaget har en omfattande kemikaliehantering. Enligt uppgifter i ansökan hanteras mer än 500 olika kemikalier vid anläggningen. Tio av dessa är s.k. Seveso-kemikalier och verksamheten omfattas av Sevesodirektivets högre kravnivå. Inom fabriksområdet finns det drygt 100 cisterner. Miljööverdomstolen delar den uppfattning som länsstyrelsen har redovisat att en kemikaliehantering i den omfattning och av det slag som det här rör sig om kan medföra olägenheter för den yttre miljön. Därför bör villkor beträffande kemikaliehanteringen meddelas. MSB har anfört att det föreligger oklarheter beträffande bolagets hanteringen av kemiska produkter, att denna hantering bör redovisas på ett bättre sätt och att bolaget även bör göra en bättre riskanalys. Med hänsyn till detta anser Miljööverdomstolen att frågan om villkor beträffande bolagets kemikaliehantering bör skjutas upp och bolaget åläggas att utreda de tekniska förutsättningarna och kostnaderna för att genomföra åtgärder så att länsstyrelsens yrkade villkor om hantering av kemikalier kan uppfyllas. Det bör föreskrivas att utredningarna ska ges in till miljödomstolen senast vid utgången av år 2010.

När det gäller det av miljödomstolen meddelade villkoret nr 14 bör detta utformas på det sätt länsstyrelsen har yrkat och som bolaget har medgivit. Även villkor nr 16 bör utformas enligt länsstyrelsens yrkande med den justeringen att bolaget ska återställa förorenad mark i stället för berörd mark. Det bör som länsstyrelsen yrkat delegeras till tillsynsmyndigheten att fastställa eventuella ytterligare villkor beträffande de utredningar, undersökningar eller saneringsåtgärder som kan anses behövliga med anledning av villkor 14, 15 och 16.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2009-12-29

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Dirke, Roger Wikström, referent, och Ulla Bergendal samt miljörådet Anna-Lena Rosengardten. Enhälligt.

________________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

Södra Cell Aktiebolag, 556072-7348, 351 89 Växjö

Ombud: M.F.

SAKEN

Ansökan om tillstånd att vid Södra Cell Aktiebolags anläggning i Mörrum, Karlshamns kommun, Blekinge län, årligen producera högst 560 000 ton blekt sulfatmassa

SNI-kod 21.10 A

____________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Södra Cell Aktiebolag tillstånd enligt 9 kapmiljöbalken att i bolagets anläggning i Mörrum producera 460 000 årston massa med rätt att öka denna produktion till 560 000 årston samt att genomföra i ansökan beskrivna åtgärder avseende utvinning av lignin ur svartluten (s.k. LignoBoost-teknik).

Prövotider och tidigare tillstånd

Med avslutande av prövotiden i målen M 468-99 och M 603-99 upphäver miljödomstolen tidigare beslutade prövotidsföreskrifter i beslut av Koncessionsnämnden för miljöskydd den 19 maj 1995 och dom av Växjö tingsrätt, miljödomstolen, den 19 juni 2000.

Tidigare tillstånd till massaproduktion vid sökandens anläggning i Mörrum skall helt ersättas av förevarande tillstånd.

Villkor för tillståndet

1. Om inte något annat framgår av denna dom skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet.

2. Det totala utsläppet till recipienten får fr.o.m. år 2011 som gränsvärde och årsvärde inte överstiga följande värden.

TOC 3 700 ton

Total-fosfor 14 ton

Total-kväve 130 ton

Om produktionen av massa uppgår till högst 460 000 årston får utsläppen av TOC, total-fosfor och total-kväve fr.o.m. år 2011 som gränsvärde och årsvärde inte överstiga resp. 3 000, 11 och 105 ton.

Utsläppen får inte heller fr.o.m. år 2011 överstiga följande värden som riktvärden och månadsmedelvärden räknat som kg per ton blekt massa. Nedan angivna utsläppsvärden gäller som riktvärden och årsmedelvärden fram till utgången av år 2010 med undantag av total-fosfor och total- kväve som under denna tid som riktvärde och årsmedelvärde får uppgå till 0,03 resp. 0,30 kg per ton blekt massa.

TOC 7,0

Total-fosfor 0,025

Total-kväve 0,25

3. Utgående avloppsvatten från den biologiska reningen skall senast den 31 december 2010 renas genom filtrering eller annan likvärdig metod.

4. Utsläpp till vatten av AOX får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 70 ton klor och som riktvärde och månadsmedelsvärde inte överstiga 0,15 kg/ton klordioxidblekt massa.

5. Utsläpp till vatten av klorat får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 0,3 mg/l.

6. Koncentrationen av suspenderade ämnen i utgående avloppsvatten från bioreningen, mätt på glasfiberfilter GF/A, får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 30 mg/l.

När filtrering installerats på utgående vatten får koncentrationen av suspenderade ämnen i utgående avloppsvatten från bioreningen, mätt på glasfiberfilter GF/A, som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 10 mg/l.

7. Utsläppet till luft av gasformigt svavel från sodapanna, mesaugnar och på grund av otillgänglighet i stark- och svaggassystemet får som riktvärde och årsvärde inte överstiga 80 ton svavel och som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 0,2 kg svavel/ton massa.

Ovannämnda årsutsläpp får, om massaproduktionen uppgår till högst 460 000 ton som riktvärde och årsvärde inte överstiga 65 ton.

8. Utsläppet till luft av kväveoxider (NO+NO2) som NO2 från sodapanna och mesaugnar får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 560 ton och som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 1.1 kg/ton massa.

Om massaproduktionen högst uppgår till 460 000 ton får utsläppet av kväveoxider som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 520 ton.

Utsläppet till luft av kväveoxider (NO+NO2) som NO2 från ångpanna får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 290 mg/kWh tillförd energi vid en last över 30 MW på pannan.

9. Stofthalten i rökgaserna från sodapannan får som riktvärde vid mättillfället inte överstiga 100 mg/m3 ntg.

10. Stofthalten i rökgaserna från mesaugnarna får som riktvärde vid mättillfället inte överstiga 100 mg/m3.

11. Stofthalten i rökgaserna från ångpannan får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 60 mg/m3 ntg.

12. Den ekvivalenta ljudnivån på grund av sökandens verksamhet får utomhus vid bostäder som riktvärde inte överstiga 55 dB (A) vardagar under dagtid (kl 07-18), 45 dB(A) nattetid (kl 22-07) och 50 dB (A) under övrig tid. Riktvärdet kontrolleras genom närfältsmätningar och emissionsberäkningar.

Om hörbara toner förekommer skall de angivna värdena sänkas med 5 dB(A)-enheter. Nattetid får momentanvärdena uppgå till maximalt 60 dB (A) som riktvärde.

Vid ändring av verksamheten såsom nyinstallation eller renovering av bullrande anläggningar, skall skäliga bullerbegränsande åtgärder vidtas så att bulleremissionen på sikt kan nedbringas till riktvärdet 40 dB(A), med undantag av momentanljud.

13. Sökanden skall kontinuerligt följa kunskapsutvecklingen vad gäller alla i produktionen använda kemikaliers egenskaper med avseende på risken för olägenheter för människors hälsa och miljön och vid behov revidera dokumentationen och riskbedömningen.

14. Sökandens fortsatta utredning om förorenad mark skall utföras enligt MIFO fas 2, Naturvårdsverkets rapport 4918, ev. kommande ersättning för denna, eller på likartat sätt.

15. Innan anläggnings-, schakt- och andra markarbeten där uppgrävda jordmassor förekommer sker skall anmälan göras till tillsynsmyndigheten. Det skall också på lämpligt sätt klargöras om massorna i fråga är att anse som farligt avfall och skall i så fall tas om hand enligt gällande föreskrifter.

16. Sökanden skall i god tid före nedläggning av hela eller delar av verksamheten ge in en plan till tillsynsmyndigheten för godkännande avseende omhändertagande av kemikalier, avfall samt efterbehandling. Avsikten med åtgärderna i planen skall vara att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika föroreningsrisker och att återställa berörd mark i ett från miljösynpåunkt tillfredställande skick.

17. Kontrollprogram med föreskrifter om besiktning och kontroll såsom utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas. Utformning av anläggningskontrollen skall ske i samråde med tillsynsmyndigheten.

Uppskjutna frågor

A. Sökanden skall under en prövotid utreda möjligheten av att minska utsläppen av svavel i svaggassystemet.

B. Sökanden skall under en prövotid utreda möjligheterna och kostnaderna för att reducera utsläppen av VOC från blekeriet. Utredningen bör förutom skrubber inriktas mot eventuella åtgärder för att rena/återvinna VOC i kondensaten från indunstningen inkl miljökonsekvenser.

C. Sökanden skall under en prövotid utreda investerings- och driftskostnader, ökade/minskade intäkter samt påverkan på utsläppen till luft för följande.

Möjligheten att minska värmeförbrukningen till 3 700 resp 3 400 kWh/ton massa.

Energibesparande åtgärder i massatorkningen

Möjligheten att höja torrhalten på tunnluten från massafabriken

Möjligheten att bygga om indunstningen

Ökad torrhalt på tjockluten

Ökad torrhalt på bark

Redovisning av prövotidsutredningarna skall för A och B ske till miljödomstolen senast vid utgången av år 2010 samt för C senast vid utgången av år 2011.

Under prövotiden skall följande provisoriska villkor gälla.

P1. Utsläppet till luft av gasformigt processvavel från övriga källor får som riktvärde inte överskrida 0,3 kg svavel/ton massa.

Delegerade frågor

Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten

att fastställa eventuellt ytterligare villkor beträffande:

A. Kontrollprogrammet. Vid frågor som rör recipienten skall samråd ske med Fiskeriverket.

B. Omhändertagande och efterbehandling av förorenad mark enligt villkor 14 och 15.

Igångsättningstid

Den enligt 9 kapmiljöbalken tillåtna produktionsökningen till 560 000 årston skall, vid risk att tillståndet annars förfaller i denna del, ha tagits i anspråk senast vid utgången av år 2013. Därvid skall produkionsökningen anses ha tagits i anspråk när produktionen övertstiger 460 000 årston.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Miljödomstolen godkänner den i målet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen.

Verkställighetsförordnande

Miljödomstolen förordnar med stöd av 22 kap 28 § första stycket miljöbalken att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Ogillade yrkanden

Alla yrkanden om andra eller strängare villkor än de som har angetts ovan ogillas.

_____________

BAKGRUND

Södra Cell Aktiebolags anläggning i Mörrum (nedan "Södra Cell Mörrum") är en del av Södra Cell Aktiebolag (nedan "bolaget"). Bolaget tillverkar blekt sulfatmassa (pappersmassa) i tre svenska och ett norskt bruk, varav Södra Cell Mörrum är ett. Tillstånd finns för en årlig produktion av 460 000 ton blekt sulfatmassa. Produktionen är fördelad på två produktionslinjer och består av såväl barrveds- som lövvedsmassa. Pappersmassan bleks antingen helt klorkemikaliefritt (s.k. TCF-teknik) eller med klordioxid (s.k. ECF-teknik) till olika ljushet efter marknadens behov.

Vid pappersmassaproduktionen tillverkas en del biprodukter, där de viktigaste är tallolja och terpentin. Södra Cell Mörrum levererar dessutom energi ut till samhället i form av biobränsle, fjärrvärme och el.

Södra Cell Mörrum är i drift dygnet runt hela året, med undantag för återkommande perioder med planerade underhållsstopp.

TIDIGARE PRÖVNING

Gällande vattendom (dåvarande Söderbygdens vattendomstol, dom 1968-08-29, AD 83/1967) ger bolaget rätt att under vissa förutsättningar förbruka 2,5 m3 per sekund råvatten från Mörrumsån.

Koncessionsnämnden för miljöskydd beslutade 1995-05-19, 83/95, dnr 134-294-94 att ge bolaget tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamheten vid Södra Cell Mörrum, bl.a. för en årlig produktion av högst 460 000 ton blekt sulfatmassa. Koncessionsnämnden uppsköt i beslutet bl.a. avgörandet av vilka slutliga villkor som skulle gälla för huvuddelen av utsläppen till luft och vatten.

De i dag gällande villkoren, tio slutliga och ett antal provisoriska, framgår av i stycket ovan nämnda dom samt av deldom meddelad av miljödomstolen i Växjö 2000-06-09 (mål M 468-99 samt M 603-99). Se nedan.

(villkor 1-7 koncessionsnämnden, villkor 8-10 miljödomstolen)

1. Om inte något annat framgår av detta beslut, skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i ärendet.

2. Utsläppet till luft av klor och klordioxid, mätt som aktivt klor, från blekeriet får som årsmedelvärde inte överstiga 0,2 kg klor per ton massa.

3. Utsläppet till luft av svavelväte från sodapannan får överstiga 10 mg/m3 ntg under högst 10 % av drifttiden per månad.

4. Utsläppet till luft av svavelväte från mesaugnarna får överstiga 50 mg/m3 ntg under högst 10 % av drifttiden per månad.

5. Den ekvivalenta ljudnivån på grund av bolagets verksamhet får utomhus vid bostäder inte överstiga 55 dB(A) vardagar under dagtid (kl. 07-18), 45 dB(A) nattetid (kl. 22-07) och 50 dB(A) under övrig tid. Om hörbara toner förekommer skall de angivna värdena sänkas med 5 dB(A)-enheter. Nattetid får momentanvärdena uppgå till maximalt 60 dB(A).

Nytillkomna anläggningar skall utformas och utrustas så att bullerbidraget därifrån inte överstiger Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri.

6. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten gå igenom kemikaliehanteringen i avsikt att byta ut miljöfarliga kemikalier mot mindre miljöfarliga. Bolaget skall medverka till att dokumentation tas fram där sådan saknas. Bolaget får vid införande av nya kemikalier i tillverkningsprocessen endast använda kemikalier med minsta möjliga miljöfarlighet.

7. Bolaget skall upprätta förslag till reviderat kontrollprogram samt program för drift- och skötselrutiner, som skall syfta till att hålla miljöpåverkan från anläggningen på lägsta möjliga nivå. Förslagen skall ges in till tillsynsmyndigheten inom tid som myndigheten bestämmer.

8. Utsläppet till luft av gasformigt processvavel får som årsmedelvärde inte överstiga 0,6 kg S/ton massa

9. Utsläppet till luft av stoft från sodapannan får inte överstiga 100 mg/m3 ntg som gränsvärde och årsmedelvärde.

10. Utsläppet till luft av stoft från mesaugnarna får inte överskrida 100 mg/m3 ntg som gränsvärde och årsmedelvärde.

Koncessionsnämnden överlåter med stöd av 20 § andra stycket miljöskyddslagen åt tillsynsmyndigheten att meddela de villkor som kan behövas i fråga om

a. installation av vedbevattningssystem,

b. installation av system för omhändertagande av svaggaser,

c. hantering och omhändertagande av avfall,

d. utsläpp av sanitärt avloppsvatten

Miljödomstolen förordnade vidare med ändring av koncessionsnämndens beslut nr 83/95 och 121/97 samt miljödomstolens dom 1999-08-30 att tidpunkten för prövotidsredovisningen avseende resultaten av gjorda utredningar och förslag till villkor förlängs till den 1 juli år 2003. Miljödomstolen har vid ett flertal tillfällen beslutat om förlängd prövotid. Prövotiden för utsläpp till vatten och luft är förlängd t o m 2007-03-01.

Under prövotiden skulle bolaget i samråd med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Blekinge län

a) genomföra en biologisk-kemisk karakterisering av avloppsvattnet,

b) klarlägga sambandet mellan koloxidutsläpp (och olika driftsfall) och utsläpp av oorganiskt material t ex PAH från BFB-pannan,

c) utreda och genomföra lämpliga åtgärder som behövs för att minska utsläppen till luft av kväveoxider från sodapannan, mesaugnarna och BFB- pannan,

d) redovisa de totala utsläppsmängderna av ammoniak och lustgas från anläggningar där tillsats av urea sker; om annan tillsats än urea blir aktuell skall effekterna av denna tillsats utredas,

e) utreda möjligheterna att minimera och om möjligt eliminera behovet av utstötning av elfilterstoft genom att minska intaget av svavel till processen samt

f) utreda de tekniska och miljömässiga konsekvenserna av att antingen leda vattnet från utstötningen till det biologiska reningssteget eller direkt till recipienten.

Utredningsfrågor rörande gasformigt processvavel, klorhaltiga gaser samt svaveldioxid från barkpannor vid eldning av bark avfördes från vidare utredning.

Bolaget skullel också lämna förslag till slutliga villkor beträffande

a) utsläpp till vatten med avseende på COD, AOX, fosfor, kväve, klorat, metaller och suspenderade ämnen och komplexbildare,

b) utsläpp till luft i fråga om kväveoxider från samtliga pannor i anläggningen, stoft och kolmonoxid från barkpannor och BFB-panna, ammoniak och lustgas om tillsats av urea sker för reduktion av kväveoxider i samtliga pannor, och annat ämne än urea om sådant annat ämne används.

Bolaget skulle uppföra en biologisk reningsanläggning, samt medgavs rätt att vidta slutningsåtgärder i samband därmed, för att minska utsläppen till vatten av organisk substans, närsalter och andra biologiskt aktiva substanser. Sådana åtgärder skulle väljas som samtidigt begränsar utsläppen av organisk substans, kväve, fosfor, metaller och komplexbildare.

Reningsanläggningen skulle vara utformad och dimensionerad i samråd med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Blekinge län. Anläggningens utformning skulle vara sådan att, i enlighet med bolagets åtagande, en COD-reduktion på 70 % vid helblekt massa kunde uppnås.

Anläggningen skulle också utformas med utgångspunkt från att följande målsättningsvärden (för utsläpp till recipienten) kunde uppnås:

Fosfor ca 70 % reduktion

Kväve (inkl EDTA/EDPA-kväve) ca 50 % reduktion

EDTA (EDPA) ca 80 % reduktion

Med målsättning skulle förstås att dessa värden utgör den ambitionsnivå som bolaget skulle sträva mot beträffande reningsresultat. Vid beräkningen av målsättningsvärden fick inräknas effekten av eventuellt kommande processinterna åtgärder.

Anläggningens sedimenteringsbassäng skulle dimensioneras för en högsta ytbelastning av 0,75 m3/m2h.

Gällande prövotidsföreskrifter:

P1. Utsläppet till vatten av COD får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga följande mängder

t o m den 30 september år 2002 45 ton/dygn

fr.o.m. den 1 oktober år 2002 25 ton/dygn

Analysen skall utföras enligt svensk standard SS 02 8142.

P2. Utsläppet till vatten av AOX får som årsmedelvärde inte överstiga följande mängder

t o m år1995 1,3 ton/dygn

fr.o.m. år1996 0,5 kg/ton klordioxidblekt massa.

Analysen skall utföras enligt svensk standard SS 02 81 04.

P3. Utsläppet av klorat får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga följande mängder

t o m den 30 september 2002 1,5 ton/dygn

fr.o.m. den 1 oktober 2002 0,2 ton/dygn.

P4. Utsläppet till vatten av suspenderade ämnen, Susp70 , får som årsmedelvärde inte överstiga 1,2 ton/dygn.

Analysen skall utföras enligt svensk standard SS 02 81 38.

P5. Det åligger bolaget att så långt produktkvalitet och andra omständigheter medger begränsa användningen av komplexbildare av typ EDTA eller motsvarande samt satsa komplexbildaren så att minsta möjliga mängd tillförs avlopp. Utsläppet får som medeltal per år uppgå till högst 2 kg 100-procentig syra per ton TCF-blekt massa. Målet skall vara att under prövotiden eliminera utsläppet.

P6. Utsläppet till vatten av totalkväve får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga följande mängder inkl EDTA (EDPA )-kväve

t o m den 30 september 2002 0,4 kg/ton massa

fr.o.m. den 1 oktober 2002 0,3 kg/ton massa.

P7. Utsläppet till vatten av totalfosfor får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga följande mängder

t o m den 30 september 2002 0,04 kg/ton massa

fr.o.m. den 1 oktober 2002 0,03 kg/ton massa.

P8. Utsläppet till luft av kväveoxider får som riktvärde* och årsmedelvärde inte överstiga 1,5 kg/ton massa (räknat som NO2).

P9. Utsläppet till luft av stoft får inte överskrida:

från de befintliga barkpannorna 150 mg/m3 ntg vid 13 % C02 -halt som månadsmedelvärde

från ny BFB-panna 100 mg/m3 ntg vid 13 % C02-halt som

månadsmedelvärde .

Målsättningsvärdet för den nya BFB-pannan skall till följd av bolagets åtagande vara 50 mg/m3 ntg vid 13 % C02-halt.

Villkor för bolagets deponianläggning i Vekerum framgår av koncessionsnämndens beslut 1994-10-07 (nr B 188/94, dnr 234-442-93), Länsstyrelsens i Blekinge län beslut 1995-03-14 (nr 2410-6542-941082-102) samt Koncessionsnämndens beslut 1995-10-20 (nr B 194/95, dnr 234-166-95). Bolaget har 2006-06-13 hos miljödomstolen ansökt om tillstånd till utökad verksamhet, etapp III vid Vekerums deponianläggning (mål nr M 1586-06).

YRKANDEN M.M.

Med hänvisning till det ovan och i bilagda handlingar anförda anhåller bolaget om

1. tillstånd enligt 9 kapmiljöbalken att vid Södra Cell Mörrum öka produktionen av blekt sulfatmassa från nu tillåtna 460 000 ton per år till 560 000 ton per år samt igångsättningsmedgivande.

2. verkställighetsförordnande enligt 22 kap 28 § miljöbalken avseende ökad produktion vid Södra Cell Mörrum

Bolaget föreslår följande slutliga villkor:

1. Om inte något annat framgår av denna dom, skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet.

2. Utsläppet av TOC får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 4 300 ton och som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 9,3 kg TOC/ton massa.

3. Utsläppet av totalkväve får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 170 ton totalkväve och som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 0,4 kg/ton.

4. Utsläppet av totalfosfor får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 19 ton totalfosfor och som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 0,04 kg/ton.

5. Utsläppet av AOX får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 70 ton klor och som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 0,15 kg/ton klordioxidblekt massa.

6. Koncentrationen av suspenderande ämnen i utgående avloppsvatten från den biologiska reningsanläggningen, mätt på glasfiberfilter GF/A, får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 35 mg/l.

7. Utsläppet till luft av gasformigt processvavel får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 235 ton och som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 0,5 kg/ton massa.

8. Utsläppet till luft av kväveoxider (NO+NO2 som NO2) från sodapanna och mesaugnar får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 590 ton NO2 och som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 1,3 kg NO2/ton massa.

9. Utsläppet till luft av kväveoxider (NO+NO2 som NO2) från ångpanna får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 80 mg NO2/MJ tillförd energi.'

10. Stofthalten i rökgaserna från sodapannan får som riktvärde* vid mättillfälle inte överstiga 100 mg/m3 ntg.

11. Stofthalten i rökgaserna från mesaugnarna får som riktvärde* vid mättillfälle inte överstiga 100 mg/m3 ntg.

12. Stofthalten i rökgaserna från ångpannan får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 100 mg/m3 ntg.

13. Den ekvivalenta ljudnivån på grund av bolagets verksamhet får utomhus vid bostäder som riktvärde* inte överstiga 55 dB (A) vardagar under dagtid (kl 07-18), 45 dB(A) nattetid (kl 22-07) och 50 dB (A) under övrig tid. Riktvärdet kontrolleras genom närfältsmätningar och emissionsberäkningar.

Om hörbara toner förekommer skall de angivna värdena sänkas med 5 dB(A)-enheter. Nattetid får momentanvärdena uppgå till maximalt 60 dB (A) som riktvärde. Nytillkomna anläggningar skall utformas och utrustas så att bullerbidraget därifrån inte överstiger 40 dB(A).

14. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten gå igenom kemikaliehanteringen i avsikt att byta ut miljöfarliga kemikalier mot mindre miljöfarliga. Bolaget skall medverka till att dokumentation tas fram där sådan saknas. Bolaget får vid införande av nya kemikalier i tillverkningsprocessen endast använda kemikalier med minsta möjliga miljöfarlighet.

15. Bolaget skall i god tid före en nedläggning av hela eller delar av verksamheten vid Södra Cell Mörrum ge in en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten för godkännande.

Avsikten med åtgärderna i planen skall vara att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika föroreningsrisker och att återställa fastigheten i ett från miljösynpunkt tillfredsställande skick.

Bolaget yrkar vidare att nedanstående villkor om förorenade områden/efterbehandling skall gälla.

Vid anläggnings-, schakt- och andra markarbeten där uppgrävda jordmassor förekommer skall på lämpligt sätt klargöras om massorna i fråga är att anse som farligt avfall och skall i så fall tas omhand enligt gällande föreskrifter.

Bolaget skall i god tid före nedläggning av hela eller delar av verksamheten ge in en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten för godkännande. Avsikten med åtgärderna i planen skall vara att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika föroreningsrisker och att återställa fastigheten i ett från miljösynpunkt tillfredställande skick.

Bolaget anser inte att villkor skall föreskrivas kring hur markundersökningar ska utföras utan anser att detta bör hanteras via samråd med länsstyrelsen som ett tillsynsärende.

Intill dess produktionsvolymen överstiger 460 000 ton blekt sulfatmassa per år föreslås att i dag gällande slutliga och provisoriska villkor skall gälla som slutliga villkor för den produktionsvolymen.

Bolaget har även i senare inlaga föreslagit sådana villkor.

Med riktvärde menar bolaget ett värde som, om det överskrids, skall föranleda åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas.

ANSÖKAN

För att Södra Cell Mörrum skall vara långsiktigt konkurrenskraftigt måste verksamheten ständigt effektiviseras och utvecklas. Av denna anledning har bolaget undersökt olika tekniker för utvinning av högvärdig bioenergi. Vid pappersmassatillverkning omvandlas ungefär hälften av den inkommande vedråvaran till pappersmassa. Återstoden av veden bildar tillsammans med kokkemikalier en biprodukt som kallas svartlut. I dag tillvaratas energiinnehållet i svartluten genom förbränning i sodapannan. Ångan från pannan används för att tillverka el och värme, som används för framställning av pappersmassa.

Genom energieffektivisering och ökad produktion får Södra Cell Mörrum ett energiöverskott som kan omhändertas genom att man fäller ut en delmängd lignin ur svartluten, s.k. LignoBoost-teknik, och använder ligninet som högvärdigt biobränsle i mesaugnarna i stället för olja. Ligninet kan också säljas till externa bränsleanvändare som exempelvis värmeverk. Själva ligninutvinningen möjliggör en ökad massaproduktion då sodapannans kapacitet är en begränsande faktor.

Ett alternativ till LignoBoost-tekniken, som också ger hög energiverkningsgrad är svartlutsförgasning. Vid svartlutsförgasning produceras värmeenergi och elektricitet alternativt drivmedel (metanol eller DME) till fordon. Även i detta alternativ möjliggörs en ökad massaproduktion då belastningen på sodapannan minskar.

LignoBoost-tekniken förefaller i dag vara det mest realistiska alternativet, men eftersom båda teknikerna är under utveckling kan inte bolaget begränsa sin ansökan till en av dem.

För att utvinning av högvärdig bioenergi i form av lignin och produktion av ytterligare värmeenergi och el alternativt drivmedel genom svartlutsförgasning skall vara ekonomiskt lönsamt, måste projektet kombineras med en produktionsökning. Bolaget avser därför med denna ansökan erhålla tillstånd att få utöka produktionen av blekt sulfatmassa från nu tillåtna 460 000 ton per år till 560 000 ton per år.

Bolagets produkter efter en utökad produktion

Den framtida produktionen kommer även efter en produktionsökning att bestå av barrveds- och lövvedsmassa och bleks antingen enligt TCF-teknik eller enligt ECF-teknik. Om bolaget väljer att installera en LignoBoost- aläggning alternativt en anläggning för svartlutsförgasning, kommer bolagets bi- och energiprodukter att kompletteras med lignin alternativt drivmedel till fordon.

Tekniska förutsättningar för en produktionsökning

Södra Cell Mörrums årliga produktion närmar sig den tillståndsgivna produktionsnivån på 460 000 årston. Allteftersom det förebyggande underhållet har blivit bättre, har underhållsstoppen blivit färre och antalet driftsdygn har ökat. Den allt högre produktionsnivån har också nåtts genom trimning av processen. Södra Cell Mörrums inneboende produktionskapacitet bedöms ligga i intervallet 460 000 - 500 000 årston, b1 a beroende på lövvedsmassaandelen. För att höja produktionen ytterligare krävs dock åtgärder. Två alternativa åtgärder att uppnå högre kapacitet genom att avlasta sodapannan har beskrivits ovan.

För att utöka kapaciteten måste bolaget också vidta ett antal åtgärder i massafabriken, återvinningen och bioreningen (alternativt minska flödet till bioreningen). För att skapa ett energimässigt utrymme för en installation av en LignoBoost-anläggning, har bolaget planer på att genomföra energibesparande investeringar som syftar till att minska behovet av primärenergi.

Teknisk beskrivning

Södra Cell Mörrum är en sulfatmassafabrik med en lovgiven årsproduktion av 460 000 ton blekt massa fördelat på två linjer. Produktionen består av såväl barr- som lövvedsmassa. Normalt produceras barrvedsmassa på linje 1 och kampanjvis barr- och lövvedsmassa på linje 2.

Vedråvaran till fabriken utgörs av barrved och lövved, barrveden i form av rundved och sågverksflis och lövveden av rundved. Sågverksflisen utgör ca 40 % av barrvedråvaran.

Rundveden barkas och huggs till flis. Barken används till ånggenerering i barkpannan.

Flisen kokas tillsammans med kokkemikalier (vitlut), varvid cellulosafibern friläggs. Massan silas och tvättas innan den delignifieras med syrgas.

Vid slutblekning av massan används natronlut, syrgas, klordioxid och väteperoxid samt komplexbildaren EDTA. Efter blekningen sker eftersilning av massan. Den färdigblekta massan torkas till ca 90 % torrhalt med torkmaskinerna. Massan levereras som balar.

Den utlösta mängden lignin i kokeriet och kokkemikalierna (svartlut) indunstas till 72 % torrhalt i två indunstningslinjer. Svartluten bränns i sodapannan och högtrycksånga (6,0 MPa) produceras. Ångan reduceras till mellantrycksånga (1,3 resp l,l MPa) och lågtrycksånga (0,3 MPa) i tre mottrycksturbiner.

Fabriken är nästan självförsörjande på biobränsle och mer än självförsörjande på elenergi. Eldningsolja används i mesaugnarna och vid driftstörningar samt vid start/stopp av fabriken i pannorna.

Vid förbränningen av svartlut bildas en oorganisk smälta av kokkemikalierna. Smältan löses i svaglut och bildar grönlut. Till grönluten sätts kalk, varvid kokkemikalien (vitlut) framställs. Den använda kalken återanvänds efter det att den har bränts i en mesaugn.

Fabriken är i drift dygnet runt hela året med undantag för underhållsstopp och eventuella produktionsanpassningsstopp.

Vedgård

Råvaran består för barrvedsmassan av rundved från tall och gran samt flis från sågverk. För lövvedsmassan är råvaran till största delen björk, med inslag av andra lövträd. Vedgården har plats för 100 000 m3fub.

Vedgårdsavfallet tas om hand av extern entreprenör.

Dagvattnet från vedgården leds till den gemensamma sedimenteringsanläggningen och därifrån till huvudavloppet. Vid mätstationen finns en påfyllnadstation för diesel. Tappstället förser såväl sulfatfabrikens lastbilar och truckar som virkesentreprenörernas lastbilar med bränsle. Dieseltankarna ägs av Södra Skog men administreras av Södra Cell Mörrum. Tappstället består av tre dieseltankar på 125 m3. Anläggningen är invallad.

Renseri

Renseriet består av två separata linjer med upptiningsbord (linje 2), barktrummor och flishuggar.

I renseriet torrbarkas stockarna i trummor, huggs till flis och transporteras därefter till stackar för lagring. Under stackarna finns skruvar som matar flisen till band för transport till ett såll, där överstor flis sållas bort och huggs om i en stickhugg. Därefter transporteras flisen till kokeriet.

Den fallande barken rivs och pressas för att öka torrhalten innan den används som bränsle i ångpannan. Bränslebehovet i ångpannan balanseras genom att köpa eller sälja biobränsle (bark).

Vid renseriet finns möjlighet att lagra 45 000 m3s bark. Under sommartid kan ytterligare 50 000 m3s bark lagras nedanför parkeringsplatsen för användning under vinterperioden.

Från vedhanteringen sker utsläpp av terpener i samband med mellanlagringen i flisstackarna. Detta uppskattas till 100 ton VOC/år (räknat som kol).

Barkpressvattnet leds in i svartluten före indunstningen.

Från renseriet sker ett utsläpp av processvatten till sedimenteringsbassängerna.

Sand, sten och barkavfall tas hand om och säljs externt.

Kokeri

Kokningen är s.k. förlängd modifierad satsvis kokning, vilket innebär att koklut från tidigare kok lagras vid olika temperaturer och återförs till de nya koken under lutsatsningen. På så sätt kan den totala energiförbrukningen hållas låg.

Det finns fyra kokare på linje 1 och sex på linje 2. Varje kokare rymmer 325 m3.

När koket är färdigt pumpas pappersmassan ur kokarna till tömningstankar varifrån massan pumpas till försileri.

Kokeriet är slutet och innebär i normalfallet inga utsläpp till vatten. I golvavloppet finns en pumpgrop för att ta hand om spill från anläggningen.

Kokeriets utrustning är på gassidan ansluten till starkgas- och svaggassystemet.

Utvinning av terpentin

I kokprocessen frigörs terpentinhaltiga gaser. Gaserna renas i en skrubber (vatten) och kyls och leds till starkgassystemet. Kondensatet leds till en terpentindekatör, där terpentinet avskiljs. Restkondensatet leds till smutskondensatcisternen och vidare till stripperkolonnen i indunstningen.

I terpentinanläggningen utvinns 0,5 kg terpentin per ton massa som används som bränsle i sodapannan.

De starka gaserna bränns i sodapannan.

Terpentinutvinningen ger inget bidrag till utsläpp till luft eller vatten vid normal drift.

Försileri

Försilerierna utgörs av kvist- och finsilning. I kvistsilningen avskiljs vedrester som inte sönderdelats i koket. Denna kvist återförs via kvisttankar till omkokning i kokeriet.

Vid finsilningen avskiljs mindre vedpartiklar s.k. spetor. Rejektet ifrån finsilningen tvättas och avvattnas på rejekt- och skruvpressar. Rejektmassan bränns i barkpannan eller säljs externt.

Tvätt

Massan tvättas på fyra tvättfilter i serie på varje linje. Tvättning sker enligt motströmsprincipen med tvättlut från syrgasblekeriet på sista tvättsteget. Tvättvattnet från första tvättsteget används som förträngningslut i kokeriet och svartluten från kokeriet (tunnlut) pumpas till kemikalieåtervinningen.

Tvättfiltern avluftas via skorstenar på blekeritaket - 49 m hög för linje 1 och 55 för linje 2. Tvättarnas luttankar avluftas via svaggassystem med förbränning i sodapannan. Avluftningsångorna innehåller mindre mängder svavelföreningar och ingår i brukets övriga utsläpp.

I försileriet och tvätten finns spillutsgropar, som tar hand om luthaltigt golvavlopp. Vid normal drift sker inga utsläpp till vatten från försileriet och tvätten.

Syrgasblekeri

Syrgasblekningen sker i dubbla syrgassteg.

Vid syrgasblekningen reduceras mängden lignin i massan ytterligare. Före syrgasstegen satsas alkali i form av oxiderad vitlut eller natronlut och syrgas. För att skydda massafibrerna satsas även magnesiumsulfat.

Syrgasen tillverkas på plats i en separat anläggning, som drivs av gasleverantören.

Oxidationen av vitluten sker med luft och syrgas i en reaktor.

Efter syrgasstegen tvättas massan på två tvättpressar i serie. Tvättvattnet från tvättpressarna används som tvättvätska på sista tvättfiltret i massatvätten. På sista tvättpressen används blekeribakvatten/hetvatten som tvättvätska.

Vid normal drift sker inget utsläpp till vatten eller luft från syrgasblekeriet. Undantag är blåsångor från blåstank efter syrgassteg.

Blekeri

I blekeriet avlägsnas eller bleks resterande lignin i massan och massans ljushet höjs till önskad nivå. Blekningen sker antingen enligt klorfritt TCF- eller ECF-lightsekvens. Lövvedsmassan och barrmassan med lägre ljushet bleks klorfritt,TCF, medan den helblekta barrvedsmassan bleks med klordioxid och väteperoxid, ECF-light. Varje bleksteg består av kemikaliemixer, reaktionstorn och efterföljande tvättsteg.

De kemikalier som används i blekerierna är klordioxid (D), natronlut (E), peroxid (P), syrgas (O) och komplexbildare (Q). Som komplexbildare används EDTA.

Bleksekvenser, som används är på linje 2: Q-P-Q-PO (TCF) och D-EP-Q-PO (ECF-light). För linje 1 som kör barrvedsmassa (ECF-light) hela tiden är bleksekvensen D-EOP-Q-PO.

Som tvättvätska används renat kondensat från indunstningen och kemiskt renat vatten.

Blekeriet är den del av fabriken som svarar för de största utsläppen till vatten.

Processavloppet från blekeriet leds till den biologiska reningen och golvkanalerna i blekeriet leds i det fiberförande avloppet till sedimenteringsbassängerna.

Från blekerifiltren sker ett utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC), uppskattningsvis 400 ton VOC/år räknat som kol.

Blekvätskeberedningen

Samtliga blekkemikalier utom klordioxid levereras direkt från kemikalietillverkare. För tillverkning av klordioxid används klorat, svaveldioxid och svavelsyra.

Kemikalierna transporteras till Södra Cell Mörrum huvudsakligen med järnväg, men vissa billeveranser förekommer.

Tillverkningen av klordioxid sker med Mathiesson-processen. Vid processen bildas biprodukten restsyra (i huvudsak svavelsyra och natriumsulfat), som används vid spjälkningen av såpa i talloljekokeriet och till sodapannan för att fylla på natrium och svavel i kokkemikaliecykeln. Ett eventuellt överskott av restsyra släpps till avlopp. Avluftningar från klordioxidtillverkningen släpps ut via skorsten på blekeritaket, 49 m över marknivå.

Eftersileri

Efter blekning sker slutrening av massan i eftersileriet, som består av trycksilar och hydrocykloner. Rejektet (2-5 kg/ton massa) urvattnas, pressas och säljs eller eldas tillsammans med barken i ÅP3.

Filtratet från virvelrenarna används för internspädning och som tvättvatten i blekeriet. Överskottet leds till avlopp.

Torkmaskin

Avvattning, pressning och torkning av massan sker på två linjer.

Den färdiga massan späds till låg koncentration och förs ut på torkmaskinens viraparti. Här avvattnas massan och en sammanhängande massabana bildas. Efter viran pressas massabanan i tre pressar innan sluttorkningen sker till ungefär 90 % torrhalt i en fläkttork.

Massan klipps till ark och staplas till balar. Balarna komprimeras i en press, förses med emballageark och knyts samman med ståltråd. Emballagearken tillverkas av egen massa.

Bakvatten från pappsalen används i eftersileriet och överskottet leds till bioreningen. Överskottsvattnet från torkmaskin linje 1 kan även ledas till det fiberförande avloppet.

Indunstning med kondensathantering

Svartluten från kokeriet med en torrhalt på ca 16 % blandas med mellantjocklut innan den indunstas i två sexstegs indunstningsanläggningar. Efter indunstningen är svartlutens (kallas tjocklut) torrhalt ca 72 %. För kylning av efterkondensatet finns kyltorn installerade.

Gaserna från stipperkolonnen leds till en metanolkolonn, där metanolen utvinns i destillatet och terpentin avskiljs från bottenprodukten via en dekantör. Metanolen tillsammans med en terpentinfas bränns företrädesvis i sodapannan med alternativ förbränning i mesaugnarna.

Svartlutscisternerna i indunstningen är försedda med rännor för avskiljning av såpa. Såpan pumpas till talloljekokeriet.

Okondenserbara gaser från indunstningen samlas upp i starkgassystemet. Den orena kondensatcisternen och vakuumpumpgropama i indunstningen är inkopplade på starkgassystemet. Tunnlutscistemen är inkopplad på svaggassystemet. Tjocklutscisternen är kopplad till mångssystemet. Mellantjocklut-, mellanlut-, blandlut-, spillutcisternerna, såpacisternerna, C40- och C41-kondensatcisterna ventileras till atmosfären.

I golv kanalen är spillutsgrop installerad. Indunstningen bidrar i normalfallet inte med några utsläpp till vatten.

Sodapanna

Tjockluten bränns i sodapannan. Lutens organiska substans ger energi i form av högtrycksånga. Den oorganiska delen bildar en smälta som huvudsakligen består av natriumkarbonat och natriumsulfid. Smältan löses i svaglut och bildar grönlut.

Sodapannan är försedd med fyra luftregister för att minimera bildningen av kväveoxider.

Rökgaserna från ugnen leds genom överhettare, konvektionstubsats och ekonomiser till elfilter, där rökgaserna renas från stoft i tre elfilter med vardera tre kammare. Efter elfiltren leds rökgaserna till en skrubber, som består av ett tvättsteg för att absorbera svaveldioxid och stoft och ett värmesteg med två dysbankar för återvinning av värme.

Rökgasema innehåller föroreningar främst av stoft, NOx och svavelföreningar. Stoftet består till största delen av natriumsulfat men även natriumkarbonat, kaliumkarbonat och sulfat.

Rökgaserna släpps ut via skorsten 110 m över marknivån.

Stoftet från elfiltren återförs till svartluten i mixtanken före lutsprutorna. Möjlighet finns att lösa upp stoftet med vatten och släppa det till avlopp. Utstötning av elfilterstoft görs dels vid kontinuerlig drift när svavel-, klorid- och/eller kaliumhalten i kemikaliecykeln blir för hög, dels vid start och stopp på fabriken.

De starka gaserna från kokeriet och stripperkolonnen bränns i separat brännare i sodapannan. De svaga gaserna som samlas in från fabriken förs in med sekundärluften till pannan.

Avluftningen från lösaren tvättas i en skrubber med vatten och förs in med tertiärluften till pannan.

Vid driftstörningar och vid start och stopp på sodapannan leds de svaga gaserna till atmosfären. Imångoma leds till rökgasskrubbern men kan även ledas till atmosfären.

I golvkanalen i sodapannan finns en spillutsgrop installerad för att ta hand om spill från processen.

Ångpanna

Ångpannan, ÅP3, är en konverterad sodapanna av fabrikat Kvaerner till en bubblande fluidiserande bädd (BFB) med en effekt på 70 MW på biobränsle och upp till 100 MW på ren oljeeldning.

Som bränsle används huvudsakligen bark och inköpt biobränsle, men kan även eldas med olja. Slammet från den biologiska avloppsreningen bränns i ÅP3.

ÅP3 är utrustad med tre luftregister, primär-, sekundär- (används vid mellan- och höglast på pannan) och tertiärregister (används endast vid höglast på pannan). Detta ger en flexibilitet och goda möjligheter att optimera förbränningen i pannan. ÅP3 är utrustad med rökgasåterföring för att hålla bäddtemperaturen och på så sätt minimera utsläppen av kväveoxider.

Rökgaserna renas i elfilter och släpps ut via skorsten 110 m över marknivån. Elfilteraskan och utstött bäddmaterial i huvudsak sand används som konstruktionsrnateriai på fabrikens deponi.

ÅP3 används som en topplastpanna, vilket innebär att lasten varierar beroende på behovet av processvärme.

Rökgaserna innehåller föroreningar i form av stoft och NOx.

Turbiner

Högtrycksångan från sodapannan och ångpannan används för elgenerering i tre mottrycksturbiner (11 MW, 22 MW och 23 MW). Ångan efter turbinerna används som lågtrycks- (3 bar) och mellantrycksånga (11 och 14 bar) i fabrikens olika avdelningar.

Möjlighet finns även att reducera högtrycksångan till processånga i reducerstationer.

Kausticering

Grönluten från sodapannan renas från fasta partiklar genom filtrering alternativt i en grönlutsklarnare. Slammet tvättas på ett filter med mesa som precoat och deponeras på egen deponi. Filtratet återförs till svagluten.

I kalksläckarna tillsätts bränd kalk till den klarnade grönluten, varvid natronlut (vitlut) och kalciumkarbonat (mesa) bildas. Från släckarna tas olöst kalk ur processen s.k. kalkgrus. Denna fraktion hanteras tillsammans med grönlutsslammet och deponeras. Mesan avskiljs från vitluten genom filtrering i tryckfilter alternativt i filter som arbetar i atmosfärstryck. Därefter tvättas mesan på mesafilter före ombränning till kalk. Som tvättvatten på mesafiltret används kondensat/varmvatten. Filtratet, som benämns svaglut, används i sodalösaren vid framställning av grönlut.

Utsläppet till luft består av låga halter organiska svavelföreningar.

I kausticeringen finns en pumpgrop för att ta hand om spill. Avloppet återförs till svagluten.

Mesaombränning

I två mesaugnar (roterugnar) bränns mesan om till kalk som är den ena utgångskemikalien i kausticeringen. Som bränsle i mesaugnarna används tallolja och eldningsolja EO5.

Rökgaserna från ugnarna renas i elfilter och stoftet återförs till processen. En mindre mängd av stoftet tas ut för deponering.

Resterande rökgaser släpps ut via en 60 m hög skorsten.

Talloljekokeri

Från svartluten avskiljs såpa från luttankar i tvätten och indunstningen. I talloljekokeriet blandas såpan med restsyra från blekvätskeberedningen eller svavelsyra och den bildade talloljan separeras i centrifug. Talloljan används som bränsle i mesaugnarna och som tillsats i kokeriet.

Spjälkvätskan pumpas till indunstningen som svaveltillsats i kemikaliecykeln.

Avluftningarna från talloljekokeriet tvättas i skrubber innan de släpps ut via skorsten 35 m över marknivå.

Starkgassystem inkl kondensathantering

Avgaserna från kokarna kondenseras och terpentinet dekanteras av i en terpentindekantör. Kondensatet leds till C42-cisternen och vidare till stripperanläggningen.

De starka gaserna från kokeriet, indunstningen, terpentinsystemet och avluftningarna från terpentintank och den orena kondensattanken tvättas i två skrubbrar innan de bränns i första hand i brännare på sodapannan. Som stödbränsle används antingen kondenserad metanol eller olja. Tillgängligheten på förbränningen i sodapannan var under 2005 över 99 % vid normal drift på pannan. Vid längre driftstopp på förbränningen i sodapannan finns möjligheten att bränna starkgaserna i någon av mesaugnarna.

Som reserv till förbränning av de starka gaserna i sodapannan/mesaugnarna finns en fackla som startar momentant vid störning.

Kondensaten från kokeriet och indunstningen leds till kondensatcistern C42 och renas i en stripperkolonn. Till denna är en metanolkolonn installerad och metanolen som kondenseras ut bränns i sodapannan alternativt i mesaugnarna. De okondenserade gaserna från stripperkolonnen bränns tillsammans med övriga starka gaser i sodapannan.

Det renade kondensatet från stripperkolonnen används som tvättvätska i blekeriet.

Stripperkolonnens tillgänglighet för 2006 var över 99 % av driftstiden. Reningsgraden över kolonnen är med avseende på COD var drygt 90 %.

Svaggassystem

Utluftningar från cisterner i massafabriken och flisfickorna, kondenseras och förs efter förvärmning till sodapannans sekundärluftregister.

Vid processtörningar och vid start och stopp på sodapannan leds de svaga gaserna ut i en separat pipa på ångpannans tak.

Under 2006 var tillgängligheten på svaggasdestruktionen över 99 % vid normal drift på sodapannan.

De cisterner och avluftningar, som inte ingår i svaggassystemet bidrar med ett utsläpp av organiska svavelföreningar på i storleksordningen 0,2 kg S/ton massa.

Råvattenintaget

Råvatten tas från Mörrumsån. Enligt vattendom 1968-08-29 får uttaget av råvatten vara högst 2,5 m3/s.

Fabrikens vattenintag är beläget på fastigheten Hästaryd 3:53. Vattnet pumpas i en 2 km lång tub med en diameter av 2 m till fabrikens vattenverk för vidare rening. För pumpningen finns två pumpar installerade med en kapacitet på 1,0 resp 1,5 m3/s.

Mekaniskt renat vatten

Mekanisk rening av råvattnet sker på trumsilar med en avskiljning av partiklar över 100 µ.

Kemiskt renat vatten

Anläggningen har en kapacitet av 1 100 m3/h renvatten.

Vattnet pH-justeras med natronlut och renas därefter genom tillsats av aluminiumsulfat. Efter flockning och sedimentering renas vattnet i sandfilter. Det renade vattnet används för tillverkning av totalavsaltat vatten och som processvatten i blekeriet och på torkmaskinerna.

Sedimentet leds till avlopp som i sin tur renas i sedimenteringsbassänger i avloppsreningen.

Totalavsaltat vatten

För tillverkning av matarvatten till fabrikens ångpannor finns en totalavsaltningsanläggning med en kapacitet på 216 m3/h totalavsaltat vatten. Anläggningen består av två separata linjer varav en alltid är i drift. Varje linje har ett katjonfilter, svagt anjonfilter samt starkt anjonfilter. Gemensamt för linjerna finns ett blandbäddfilter.

För regenerering av filtren används natronlut och svavelsyra. Efter regenereringen blandas kemikalierna och leds till avlopp.

Dricksvatten

Reningsanläggningen för tillverkning av dricksvatten är dimensionerad för en kapacitet av 12,6 m3/h.

Råvatten renas i sandfilter, mekaniskt förfilter, membranfilter och UV- behandlas. Efter dricksvattencisternen tillsätts koldioxid, renas i ett avsyrningsfilter och UV-behandlas innan dricksvattnet distribueras.

Golvavlopp och uppsamlingscisterner

För att ta hand om och återföra lutspill till processen vid driftstörningar leds golvavloppen via pumpgropar med ledningsförmågevakt. Pumpgropar finns i kokeri, tvätt, sodapannan, indunstningen och kausticeringen. Om avloppsvattnet blir luthaltigt återpumpas det till processen. I kausticeringen återpumpas avloppet till svagluten och i övriga fabriken till blandluten. Golvavlopp från kokeri och tvätt pumpas till spillutssystem som sedan tillförs som spädning av massan till försilerier.

Avlopp

Avloppsnätet består av sju olika avlopp. Översikt över nätet finns i bilaga 1 d till ansökan.

1. Sanitärt avlopp: Det sanitära avloppet leds till en trekammarbrunn och därefter leds klarfasen till den biologiska reningen.

2. Blekeriavlopp: Processavlopp från blekerierna och överskottsvatten från torkmaskinen på linje 2. Detta avlopp leds till den biologiska reningen.

3. Fiberförande avlopp: Golvavlopp som kan innehålla fibrer och överskottsvatten från torkmaskinen på linje 1. Detta avlopp leds till fibersedimenteringen.

4. Vattenverksavlopp (Surt avlopp): Avloppet från vattenverket och blekvätskeberedningen leds till en blandningskammare före sedimenteringsbassängen.

5. Renvattenavlopp pannhus: Det samlade kylvattenavloppet från sodapannan, barkpannan och återvinningen leds till sedimenteringsbassängen. Skall ledas direkt till utgående avlopp. Vid eventuell förorening leds det till sedimenteringsbassängen.

6. Renvattenavlopp övriga fabriken (alkaliskt avlopp): Kylvatten från samtliga övriga fabriksavdelningar och golvavlopp som inte innehåller fibrer leds till blandningskammaren före sedimenteringsbassängen. Hit går även lakvatten från de nyare deponierna öster om fabriken.

7. Dagvattenavlopp: Fabriksområdets dagvatten leds till sedimenteringsbassängen via bäck väster om fabriken. Lakvatten från de äldre deponierna inom fabriksområdet tas om hand via detta avlopp.

Biologisk reningsanläggning

Det inkommande avloppsvattnet till den biologiska reningsanläggningen kyls i kyltorn till 37°C, innan det leds in i bioreningen. Reningsanläggningen är byggd enligt LSP-konceptet med flerstegsbiologi och suspenderade bärare för kloratreduktion, s.k. Multibio-anläggning. Före anläggningen pH-justeras avloppsvattnet och kväve och fosfor tillsätts.

Huvudkomponenterna i anläggningen är:

Tre biobassänger à 1 460 m3. Uppehållstiden i bassängerna är kort och syftet med dessa är att uppnå snabb reduktion av det lättnedbrytbara organiska materialet i avloppsvattnet med hjälp av frisimmande, snabbväxande bakterier. I två av bassängerna finns suspenderade bärare. På bärarna växer mikroorganismer i biofilm och i denna sker kloratreduktionen.

Två aktivslambassänger med en total volym på 9 070 m3. I dessa bassänger fortskrider reduktionen av löst organiskt material samtidigt som de frisimmande bakterierna från föregående steg konsumeras av högre organismer. På så sätt bildas ett biologiskt slam som kan avskiljas från det renade vattnet i biosedimenteringsbassängen.

Biosedimenteringsbassäng, 55 m i diameter (2 333 m2)

Returslamluftningsbassäng, l 510 m3, vars syfte är att öka aktiviteten i returslammet.

Dimensioneringen av biosedimenteringsbassängens ytbelastning är gjord efter myndigheternas önskemål.

Bioslammet avskiljs i biosedimenteringsbassängen och huvuddelen återförs till aktivslambassängerna som returslam. Överskottsslammet avvattnas över en planvira och i en centrifug till en torrhalt på 15-20 %. Överskottsslammet förbränns i ångpannan.

Det renade avloppsvattnet blandas med övriga avloppsströmmar och pumpas till recipient.

Deponi

Det som deponeras är avfall i form av kalk, mesa, grönlutsslam, sot och aska. Inom fabriksområdet finns två äldre deponier intill varandra som avslutades under perioden 2002-2005. De har varit i drift och använts sedan fabriken startades 1962. Nuvarande deponi är belägen ca 1 km öster om fabriken. Etapp 1 öppnades 1996 och är i dag fullt utnyttjad och väntar på beslut avseende avslutningsplan. Etapp 2 togs i drift 2004 och är med nuvarande tillstånd fullt utnyttjad 2008. Ansökan om miljötillstånd för ny deponi, etapp 3, pågår.

Lakvatten från bägge deponierna leds till det gemensamma systemet för fabriksavlopp

Utsläpp till luft

Sammanfattningsvis bedöms de processrelaterade emissionerna till luft från ökad pappersmassaproduktion relativt tillståndsgiven produktion ändras enligt b1 a följande.

- Utsläpp av gasformigt svavel förväntas öka med 14 %.

- Utsläppet av kväveoxider förväntas öka med 4 %. Det tonspecifika utsläppet förväntas minska beroende på att sodapannans belastning kommer att minska i förhållande till produktionen.

- Utsläppet av stoft förväntas öka med 3 %.

- Utsläppet av biogen koldioxid förväntas öka med 10 %.

- Utsläppet av fossil koldioxid förväntas öka 22 %, i alternativet svartlutsförgasning och i alternativet LignoBoost, om ligninet säljs externt. Om ligninet kan användas som bränsle i mesaugnarna kommer den fossila koldioxiden att minska med motsvarande mängd.

Utsläpp till vatten

Utsläpp till vatten sker dels från bioreningen, dels från övriga avlopp från Södra Cell Mörrum (renseriet, golvkanaler i fabriken och återvinningen, kyl- och tätningsvatten, dagvatten och deponi).

Sammanfattningsvis bedöms de processrelaterade emissionerna till vatten från ökad pappersmassaproduktion relativt tillståndsgiven produktion ändras enligt b1 a följande.

- Utsläpp av TOC förväntas öka med 22 %.

- Utsläpp av Susp70 förväntas öka med 22 %.

- Utsläpp av Total N (inkl EDTA) förväntas öka med 22 %.

- Utsläpp av Total P förväntas öka med 22 %.

- Utsläpp av AOX förväntas öka i relation till produktionen av ECF- massa.

- Utsläpp av klorat förväntas inte påverkas av produktionsökningen då fullständig nedbrytning sker i bioreningen.

□ Utsläpp av EDTA (rs syra) förväntas öka med 22 %.

Buller

Buller kan delas upp på buller från anläggningen och buller från transporter.

De nya installationer som kan komma att göras i samband med produktionshöjningen kommer inte att påverka bullernivån i omgivningen, då den kompletterande utrustningen inte innehåller någon utrustning som i sig har en hög ljudnivå. Däremot kommer det ökade vedgårdsarbetet att öka ljudbidraget, men inte i den omfattningen att det kommer att påverka bullernivån i omgivningarna.

Ökningen av antalet transporter påverkar den totala trafikbullernivån mycket lite.

Påverkan på mark

I detta projekt kommer markarbeten att utföras i samband med byggandet av LignoBoost-anläggningen alternativt anläggningen för svartlutsförgasning.

För fallet med ligninutvinning sker markutnyttjandet inom befintligt fabriksområde.

Ifall svartlutsförgasning väljs behöver ytterligare markområden tas i anspråk väster om fabriken men på mark tillhörig Södra Cell Mörrum.

Påverkan på landskapsbilden

En utbyggnad av fabriken med en LignoBoost-anläggning och kompletterande åtgärder kommer inte att förändra landskapsbilden.

Svartlutsförgasning kräver en ny separat anläggning väster om fabriken och kommer således att påverka landskapsbilden.

Restprodukter och avfall

Vid Södra Cell Mörrum uppkommer såväl processrelaterade restprodukter som icke processrelaterade sådana. Restprodukter kan vara såväl biprodukter, material för återvinning som avfall.

Mängden farligt avfall påverkas inte av en ökad pappersmassaproduktion.

De processmässiga restprodukterna kommer att öka proportionellt mot pappersmassaproduktionen. Mängden barkaska som måste tas om hand kommer att förändras proportionellt mot ångpannans produktion.

Utvinning av lignin och svartlutsförgasning medför inte att det bildas något nytt processavfall.

Nuvarande etapp II och framtida etapp III vid Vekerums deponianläggning beskrivs utförligt i bolagets tillståndsansökan.

Miljökonsekvensbeskrivning

Fabrikens påverkan på luftkvaliteten

Utsläppen till luft från verksamheten sprids till omgivningarna och deponeras till mark och vatten. Spridning och nedfall har beräknats och Södra Cell Mörrums bidrag har jämförts med den totala föroreningsbelastningen i omgivningarna. Utifrån befintliga mätdata och beräknade haltbidrag från fabriken för SO2, NO2 och partiklar förväntas inga överskridanden av mi1jökvalitetsnormer ske i Karlshamns kommun. De totala haltnivåerna bedöms också vara lägre än uppställda miljömål. Bidragen från transporter till halterna av NO2 och partiklar beräknas vara ungefär dubbelt så stora som själva fabrikens bidrag.

Utsläppen från fabriken av metallerna arsenik, kadmium, nickel och bly är små och bedöms ge låga haltbidrag i närområdet som inte ger upphov till några risker för överskridande av föreslagna målvärden. Detsamma gäller för utsläppen av polycykliska aromatiska kolväten och indikatorsubstansen bens(a)pyren.

Utsläppt klordioxid bedöms inte ge några halter i omgivningarna med risker för påverkan på människors hälsa. I övrigt bedöms inga väsentliga utsläpp till luft ske från fabriken av klorföreningar eller klorerade organiska ämnen.

Luftföroreningshalter i omgivningarna kring fabriken bedöms inte ge någon påverkan på vare sig vegetation eller människors hälsa.

Nedfallsbidraget av svavel från fabriken ligger inom den närmaste kilometern kring ungefär halva det totala nedfallet. På längre avstånd minskar nedfallsbidraget och även bidraget till försurning. Det område kring fabriken som är mest utsatt för försurande nedfall utgörs huvudsakligen av jordbruksområden och andra mindre försurningskänsliga marker.

Nedfallsbidragen från fabriken för kväve ligger under 3 % av det totala bakgrundsnedfallet för kväve. Bidraget till deposition och miljöpåverkan för kväve är sålunda litet.

Den samlade depositionen av försurande ämnen - svavel och kväve - bedöms fortsatt bidra till försurning i de känsligaste ekosystemen i området. I huvudsak består dock närområdet kring fabriken av mindre försurningskänsliga marker. Några områden bedöms vara kvävekänsliga. Fabrikens bidrag till kvävedepositionen och gödningen i närbelägna skyddsvärda naturområden beräknas dock vara litet.

Miljöpåverkan av utsläpp till havsmiljön

Blekeriavloppsvatten inkl kondensat som används som tvättvätska renas sedan maj 2002 i en biorening.

Avloppsvattnet från fabriken leds i en tub 5,7 km ut i centrala delen av Pukaviksbukten där det späds ut i havsvattnet och den normala utspädningen av avloppsvattnet uppgår till 200-250 gånger. Då vattnet i bukten är skiktat i kombination med att strömmarna är svaga kan utspädningen uppgå till 70-120 gånger under kortare perioder.

De åtgärder som kommer att genomföras i processen och/eller reningsanläggningen bedöms innebära oförändrade eller marginellt högre utsläpp av fosfor och kväve vid såväl nollalternativet som ansökt produktion jämfört med utsläppssituationen tidigare under 2000-talet. Utsläppen av COD kommer att ligga något högre vid ansökt alternativ jämfört med perioden 2003-2005 men ca 40 % lägre än före idrifttagandet av reningsanläggningen.

Genomförda undersökningar av vattenkvaliteten i Pukaviksbukten visar att vattnets siktdjup är stort, klorofyllhalten är mycket låg och syrgashalten hög. I flera avseenden uppvisar således vattnet god kemisk status. Å andra sidan är fosforhalten hög och kvävehalten medelhög. Även analyser från utsjöstationer visar att fosfor- och kvävehalterna ligger på samma nivå som i Pukaviksbukten. Detta beror på stora utsläpp under senare år främst från Polen men även på färre och mindre inflöden av salt syrerikt vatten från Kattegatt under de senaste decennierna. På basis av den modellsimulering som gjorts vad gäller fosfor påverkas inte fosforhalterna mätbart vare sig lokalt eller regionalt oavsett om utsläppet från fabriken helt upphör eller kommer att ligga på nuvarande nivå eller vid ansökt nivå.

Eutrofieringen av Östersjön har inneburit bl.a. att bottnar som tidigare täckts av blåstång har ersatts med fintrådiga näringsgynnade grön-, brun- och rödalger. Detta har varit särskilt tydligt längs Ölands östra kust och längs Blekinges vågexponerade kust där tången minskat längs långa kuststräckor.

Under senare år (1990-2005) har undersökningar av makroalger och påväxt skett av tre profiler i Pukaviksbukten.

Vid Rockegrund i centrala delen av bukten och vid Stärnö saknas blåstång medan täckningsgraden av blåstång är hög och i stort sett oförändrad vid en lokal längre in i västra delen av Pukaviksbukten.

Tillämpar man bedömningsgrunderna för miljökvalitet på dessa lokaler för åren 2002-2004 klassas växtsamhället vid två av lokalerna som "kraftigt påverkat" och vid en lokal i västra inre delen av Pukaviksbukten som "något påverkad". Det är främst avsaknaden av tång som leder till denna klassning vilket sannolikt beror på massförekomst av kräftdjuret Idotea baltica, som betar ner tångbältet.

För att få information om miljöstatusen på bottnarna är ofta bottenfaunan lämplig att studera, då den ger en samlad bild av miljöförhållandena under längre tid.

För att kunna bedöma miljöstatusen kan man använda Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet. Utifrån antalet arter, abundans (individtäthet) och biomassa (vikt) tar man fram en faktor och gör en tillståndsklassning där klass l är ett "opåverkat/obetydligt" påverkat område medan klass 5 är ett "kraftigt påverkat/utslaget" område.

I Pukaviksbukten klassificeras samtliga fem stationer under åren 2002-2005 till tillståndsklass l, dvs. miljöstatusen på bottenfaunasamhället klassificeras som opåverkad/obetydligt påverkad.

Ett långtgående biologiskt behandlat avloppsvatten av den karaktär som släpps ut från fabriken kan förutom resthalter av växtnäringsämnen (kväve och fosfor) och organiskt material innehålla resthalter av giftiga ämnen. De tester som utförts av avloppsvattnets giftighet gentemot en rödalg, ett kräftdjur och fisk visade att avloppsvattnet orsakade en svag påverkan på tillväxten hos rödalgen och en svag påverkan på fortplantningen hos kräftdjuret. Det krävs en utspädning av 2-10 gånger för att ingen effekt skall uppträda. När fisk, rom och yngel testades registrerades ingen effekt ens i outspätt avloppsvatten. Utspädningen i Pukaviksbukten där avloppsvattnet släpps ut uppgår normalt till 200-250 gånger och i sämsta fall då lugnt väder råder till 70-120 gånger. Risken är således liten för att gifteffekter skall uppträda i Pukaviksbukten.

Förutom de biologiska testerna på laboratoriet har även verifierande undersökningar utförts av hälsotillstånd och fortplantning hos vildlevande fisk i Pukaviksbukten. Under perioden 1995-2005 har undersökningar genomförts på tånglake i ett område nära utsläppet av avloppsvatten och på två referensområden i Hanöbukten. Fiskundersökningarna har visat att det inte förekommer några negativa effekter på känsliga parametrar som beskriver hälsotillståndet och fortplantningen hos fisk. Inte heller före 2002, då den biologiska reningsanläggningen togs i drift, registrerades några effekter på fiskens hälsotillstånd och fortplantning. Eftersom inte några betydande förändringar av utsläppens mängd eller sammansättning bedöms ske i framtiden behöver man inte befara någon ökad belastning av miljöstörande ämnen vid ansökt alternativ.

Sammantaget visar genomförda undersökningar i södra Östersjön, Hanöbukten och Pukaviksbukten att det förkommer en storskalig övergödning av havsområdena med främst tidvisa algblomningar och förstärkt syrebrist på djupbottnarna som följd. Övergödningen i kombination med minskade fiskbestånd har även orsakat minskad förekomst av tång i vissa kustområden. Utsläppen från fabriken har liten/marginell roll för dessa förändrade miljöförhållanden och någon lokal påverkan av utsläppen har inte kunnat beläggas genom de undersökningar som utförts. Undersökningarna visar vidare att avloppsvattnets toxicitet är låg samtidigt som de verifierande fältstudierna av hälsotillstånd och fortplantning hos fisk visar att några toxiska eller hormonella effekter till följd av utsläppen inte går att belägga i recipienten Pukaviksbukten.

Påverkan på mark

Några direkta studier har inte genomförts inom fabriksområdet och dess närområde för att studera om och hur verksamheten påverkat markföroreningssituationen. Det finns ett antal platser där man vet eller misstänker att marken kan ha förorenats på olika sätt, dels inom, dels utanför fabriksområdet. I samband med installationen av en LignoBoost-anläggning planeras markarbeten ske inom befintligt fabriksområde. Såvida inte förorenad mark påträffas beräknas detta inte innebära någon miljöpåverkan. Skulle man påträffa misstänkt förorenad mark kommer provtagning ske och kontakt tas med tillsynsmyndigheten för beslut om lämplig hantering av massorna.

Ifall svartlutsförgasning väljs behöver ytterligare markområden tas i anspråk väster om fabriken men på mark som tillhör Södra Cell Mörrum.

Buller

Det är ofrånkomligt att en verksamhet av förevarande storlek och omfattning ger upphov till buller, både från verksamheten som sådan och de tillhörande transporterna. Bullernivåerna kring anläggningen har mätts och beräkningar har gjorts för bullernivåerna i nuvarande situation. Uppmätta och beräknade värden stämmer väl överens. De högsta bullerbidragen erhålls från bullerkällor på vedgården. Även bullerkällor på massablocket samt torkmaskinerna är generellt betydande för bullernivåerna.

Trafikbullret har utretts för olika tider på dygnet. Beräkningarna inkluderar även bakgrundsbullret från transporter på det allmänna vägnätet. Trafikbullerstudien visar att transporterna till och från fabriken i nuläget ger en höjning på högst 2 dB(A) av den totala dygnsekvivalenta trafikbullernivån längs vägen från E22 till fabriken. Vid övriga vägar är transporterna försumbara.

Bullernivåerna i den sökta produktionen beräknas inte ge några betydande förändringar i jämförelse med nollalternativet och nuläget. Vid installation av nya utrustningar i anläggningen kommer sådana att väljas som ger låga bullerbidrag. Trafikbullret beräknas på några platser öka med maximalt 1 dB(A).

Avfall

Vid fabriken uppkommer avfall och restprodukter av olika slag. Restprodukter kan vara såväl biprodukter, material för återvinning som avfall. Det pågår ett ständigt arbete vid Södra Cell Mörrum med att finna sätt att återanvända eller återvinna det avfall som uppstår. Bolaget har rutiner för att ta om hand, lagra och slutbehandla avfallet på ett lämpligt sätt.

Flera processrelaterade restprodukter, som grönlutsslam och kalkgrus, är klassade som icke farligt avfall och deponeras i huvudsak på egen deponi. Övrigt avfall lämnas till återvinning eller till kommunens deponi. Det farliga avfallet skickas till destruktion med godkänd transportör.

Ett system finns för källsortering av material som glas, metallskrot, trärester, elektronikskrot, glödlampor, vissa förbrukade batterier, papper, wellpapp, förbrukade tonerkassetter och färgband, kabel, plast m.m. Brännbart avfall, bl.a. innehållande hushållssopor och torkpapper, sorteras separat och skickas till extern sopförbränning.

Det farliga avfall som uppkommer vid den egna verksamheten - lysrör och ljuskroppar, färg och lösningsmedelsrester, batterier och oljefilter - samlas i ett särskilt förråd innan det sänds för slutligt omhändertagande.

Transporter

Transporterna in till fabriken med ved sker huvudsakligen med lastbil och inom ett medelavstånd på 80 km. Processkemikalier och andra insatsvaror fraktas in per lastbil och järnväg. Järnvägen är i dagsläget inte elektrifierad. Transporter ut med massa sker med lastbil, till största delen till Stillerydshamnen i Karlshamn varifrån massan skeppas vidare till kunder i Europa och övriga världen. Inom Sverige levereras massan med lastbil.

Bolaget ställer krav på de fordon som fraktar vedråvaror. Lastbilarna som sköter transporterna har till 50 % Euro 3- och till 50 % Euro 4-motorer. Fartygen som sköter uttransporterna av massa till Europa använder i stor utsträckning bränsle med 1,0 % svavel samt katalysator för att minska kväveoxidutsläppen. Interna transporter sker med truckar av olika ålder och motorkvalitet. Vid nyanskaffiring är miljöaspekten viktig vid val av maskin.

De totala utsläppen till luft från transporterna internt och externt bidrar tillsammans med utsläppen från fabriken till de totala utsläppen. Transporterna beräknas bidra i mycket liten omfattning - mindre än 1 % - till de totala svavelutsläppen och partikelutsläppen. Kväveoxidutsläppen från transporter ger ett bidrag på ungefär 10 % till de totala. Transportutsläppen i ansökt alternativ beräknas öka proportionellt mot produktionsökningen.

Kemikalier och kemikaliehantering

Inom verksamheten används ett stort antal kemiska produkter såsom processkemikalier, underhålls- och hjälpkemikalier samt laboratoriekemikalier. Använda processkemikalier har klassats avseende hälso- och miljöfarlighet. För att förhindra att kemikalier används på ett sätt som kan skada människor och miljö har bolaget utarbetat rutiner för användningen och lagring.

En särskild kemikaliegrupp ansvarar för granskning och bedömning av kemikalier samt att en förteckning över kemiska produkter som används i verksamheten hålls aktuell och att säkerhetsdatablad för godkända produkter finns allmänt tillgängliga personalen. Denna har dessutom tillgång till ett kemikalieverktyg tillgängligt på intranätet med skydds-, miljö- och säkerhetsdatablad för de kemiska produkter som används.

Vid ansökan om att få använda en ny kemikalie i verksamheten gör kemikaliegruppen en riskvärdering, som sedan ligger till grund för beslut om produktval, riskreducerande åtgärder samt hanterings- och skyddsinstruktioner. Produkter som innehåller utfasningsämnen eller ämnen som enligt lag inte får hanteras eller att deras användning är inskränkt får inte användas inom bolaget.

Rutiner finns för lossning, lagring och hantering av olika typer av kemikalier. På platser där det finns risk för spill finns betongplattor, invallningar och dräneringskanaler. Lagringscisterner för brandfarliga varor och riskfyllda kemikalier har överfyllnadsskydd och är invallade. I invallningarna finns pumpgropar som pumpar spillet till spillutsystemet.

Säkerhet och riskhantering

På samtliga avdelningar görs analyser med avseende på hälsa, säkerhet och yttre miljö. Målsättningen med dessa är att få en säker anläggning som producerar kvalitetsmässiga produkter på ett ekonomiskt och miljömässigt riktigt sätt. Riskanalyserna revideras regelbundet. Vid projekt genomförs riskanalyser under projektets genomförande.

En beredskapsplan finns upprättad i fall en större olycka skulle inträffa.

För att minimera olägenheterna till följd av en olycka finns ett antal skyddsåtgärder installerade i fabriksprocessen, såsom

. nivålarm,

. spillutssystem på den oblekta massalinjen och på återvinningen, som larmar och tar hand om lutspill,

. invallningar och påkörningsskydd i utsatta positioner och

. ett system för nödnedeldning av sodapannan.

Hela fabriksområdet är som ett invallat område där allt spill leds till sedimenteringsbassängerna. För att tillvarata och återföra de spill som kan ske vid driftstörningar finns pumpgropar i golvavloppen i kokeri, tvätt, sodahuset, indunstningen och mixeriet. I pumpgroparna finns ledningsförmågemätare som automatiskt startar återpumpningen av avloppet till processen.

Oljeavskiljare finns i avloppssystemet på de mest kritiska positionerna för att fånga upp oljespill (vid tankställe virkesmätarstationen, vid dieselcistern vedgård, vid slamavvattningsgrop, vid såpacistern och oljecistern norr om ångpannan, vid norra sidan av verkstaden, vid östra sidan av verkstaden, vid elverkstaden samt vid truckverkstaden). Innan avloppen lämnar fabriken finns ytterligare en oljeavskiljning i sedimenteringen.

Cisterner och processutrustning genomgår regelbunden kontroll av externa besiktningsorgan enligt upprättat besiktningsschema.

Sevesolagstiftningen

Fabriken omfattas av lagen och förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och klassas enligt den högre kravnivån.

Tabell Kemikalier som omfattas av förordningen SFS 1999:382 och som hanteras vid fabriken.

Kemikalie Maximal Riskfras

mängd

Metanol m3 8 RI1,23/24/25,39/23/24/25

Gasol ton 10 R12

Råsulfatterpentin m3 50

R1I,20/21/22,36/38,43,51/53, 65

Svaveldioxid ton 175 R23-34

Klordioxid m3 492 R26-34-50

(vattenfas)

Acetvlen ton 1 R5-6-12

Tabell. Kemikalier som omfattas av förordningen SFS 1999:382 och som hanteras av en annan verksamhetsutövare.

Kemikalie Maximal Riskfras

mängd

Väteperoxid 70% ton 680 R5, 8, 20/22, 35

Diesel m3 100 R38, 51/53, 65

Syrgas ton 70 R8

En uppdaterad säkerhetsrapport redovisas separat, bilaga 7 till ansökan.

Södra Cell Mörrum har byggt upp ett säkerhetssystem i enlighet med de krav som finns och detta är inkluderat i fabrikens verksamhetsledningssystem.

Potentiella risker inom verksamheten

I detta delkapitel redovisas de potentiella risker som finns i anläggningen och hur dessa har minimerats.

På vedgården och i renseriet har inte några betydande miljörisker identifierats.

I den oblekta massalinjen (kokeri, sileri och tvätt) finns cisterner som innehåller kokkemikalier, vitlut (natriumhydroxid och natriumsulfid) och svartlut (vitlutsrester och utlösta vedämnen). Den allvarligaste skadehändelsen är att en cistern havererar och lut rinner ut i avloppet. Risken minimeras genom att cisternerna kontrolleras vid varje underhållsstopp samt besiktigas vart sjätte år.

I anslutning till blekeriet finns mottagningsstationer och lager av blekkemikalier. Här hanteras syrgas, natriumhydroxid, natriumklorat, klordioxid, väteperoxid, komplexbildare, svavelsyra och svaveldioxid. Mottagningsstationerna har placerats utomhus en bit ifrån blekeriet och därifrån löper satsningsledningar. De största identifierade skadehändelserna är läckage vid lossning och haveri på utrustning/cistern. För att minimera risken är anläggningarna väl uppmärkta, instruktioner finns för handhavande, omlastningsplatsen är invallad och larm finns för att snabbt upptäcka hög nivå i cistern eller läckage.

Installationen av väteperoxidanläggningen har genomförts i samarbete med Sprängämnesinspektionen och Räddningsverket. Utrustningen kontrolleras i enlighet med förordningen om brandfarliga och explosiva varor.

Vid torkmaskinerna har inga betydande skadehändelser med betydelse för miljö identifierats.

I indunstning och kausticering har haveri/läckage från ledningar och cisterner identifierats som en tänkbar skadehändelse. Här finns cisterner som innehåller svartlut, vitlut och grönlut (natriumkarbonat och natriumsulfid). Även här finns ledningsförmågemätare och pumpgropar som tar hand om ett mindre utsläpp. Cisternerna kontrolleras och besiktigas regelbundet på samma sätt som i kokeriet.

För sodapannan har följande betydande skadehändelser identifierats:

- smältaexplosion i pannan,

- smältaexplosion i löprännor och lösare.

I samband med en smältaexplosion blir konsekvensen att smältan rinner ut lokalt och stelnar.

Sannolikheten för att ett allvarligt haveri skall inträffa i sodapannan bedöms som mycket liten. För att förhindra att konsekvenserna av ett haveri blir allvarliga finns flera olika säkerhetssystem som provas rutinmässigt i samband nedeldningen av sodapannan vid underhållsstopp. En simulator har köpts in för att träna operatörerna hur sodapannan ska styras vid olika driftsförhållanden.

Potentiella risker från omgivningen

Åsknedslag och elbortfall på elnätet kan ge en störning på brukets elnät och medrora att delar eller hela fabriken slås ut. Stoppet brukar normalt i sig inte orsaka några utsläpp. Däremot kan igångkörningen av fabriken bli besvärlig och medföra att de tillfålliga utsläppen från fabriken ökar. Dessa utsläpp medför i normala fall ingen risk för bestående skada på den yttre miljön.

Ett hastigt vattenbortfall genom stopp i pumpstation eller haveri på råvattentuben leder till stopp på anläggningen. Om detta sker stoppas fabriken under relativt kontrollerade former och säkerheten påverkas inte mer än vid ett normalt fabriksstopp. För pannorna finns det säkerhetssystem för att snabb stänga dem.

Risker vid transporter

För intransporten av kemikalier svarar kemikalieleverantören. För de kemikalier, som omfattas av föreskriften om farligt gods, sker transporten med godkända lastbilar eller järnvägsvagnar.

För att minimera risken för att tömma kemikalien i fel cistern, är samtliga lossningsstationer försedda med lås, som processteknikerna vid avdelningen svarar för.

Inom bolaget finns en säkerhetsrådgivare som verkar för att förebyggande åtgärder vidtas för att säkerställa transporterna av farligt gods.

Kemikalier - fara och konsekvenser vid okontrollerade utsläpp

Vid normal användning av kemikalier bedöms miljökonsekvenserna i avsnitten om utsläpp till vatten.

Det finns dock ett antal kemikalier som kan förorsaka skada vid ett okontrollerat utsläpp, såväl i gasfas som i vätskefas. Med ett okontrollerat utsläpp avses ett större cisternhaveri där en stor volym rinner ut på fabriksområdet och når recipienten via fabrikens avloppstub. Risken för skador på miljö vid ett okontrollerat utsläpp har värderats i detta kapitel. Detta har gjorts utifrån att den största cisternen för resp kemikalie inom området havererar och innehållet töms ut inom en timmes tid. Nivån i cisternen är den genomsnittliga nivån för 2006.

Först späds utsläppet ut i avloppsflödet från fabriken som är drygt 3000 m3/h. Den initiala utspädningen av avloppsvattnet i recipienten beräknas uppgå till 100 gånger.

Energieffektivisering

Södra Cell Mörrum har genom att ingå i programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri fått möjligheter till ett strukturerat arbete inom energiområdet vilket kommer att innebära besparingar.

Den största potentialen när det gäller energieffektiviseringar finns inom området hastighetsvariationer. En process, som går med jämn och hög produktion kräver mindre energi per ton jämfört med en fabrik där produktionen är ojämn och låg. Alltså är det de investeringar som leder till ökad tillgänglighet som skall prioriteras i energieffektiviseringsarbetet.

Traditionellt sker effektiviseringsarbetet på komponentnivå genom byte av pumpar eller installation av varvtalsreglering. Dock nås den stora potentialen i effektiviseringsarbetet genom att arbeta på systemnivå i stället för på komponentnivå. Denna potential är svår att förutsäga, eftersom den oftast kräver ny teknik och kreativt tänkande över gränserna. Speciellt återvinning av processvärme är något som kräver arbete på systemnivå.

Genom att jämföra fabrikens nyckeltal för energi mot branschen i övrigt och mot bästa tillgängliga teknik kan slutsatsen dras, att fabrikens elanvändning är i nivå med bästa tillgängliga teknik och att ånganvändningen är 50 % högre än bästa tillgängliga teknik.

Genom långsiktigt förbättringsarbete tillsammans med en bra fabrikslayout har uppnåtts en låg elanvändning. Avdelningar där det finns potential till att ytterligare spara elektricitet är torkmaskinernas fläktsystem och vakuumsystem. Ånganvändningen kan minskas genom att ha större fokus på återvinning av processvärme.

Prövotidsutredningen

Kemisk/biologisk karaktärisering av avloppsvatten.

(utredningspunkt a) )

Denna undersökning har syftat till att karakterisera det utgående avloppsvattnet från fabriken med ett antal kemiska och biologiska testmetoder. De metoder som använts inkluderar kvarvarande nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet samt mängden av ett antal vedegna komponenter. Vidare har ett flertal biologiska testsystem inkluderats i karakteriseringen för att belysa effekterna på tillväxt hos rödalg samt reproduktion och hormonella effekter hos hoppkräftor och sebrafisk i flera generationer. Avloppsvattnet representerar totalt samlat utgående avloppsvatten från fabriken vilket inkluderar såväl biologiskt behandlat avloppsvatten som kyl- och renvatten som leds förbi den biologiska behandlingen.

Undersökningarna av rödalgen Ceramium visar att avloppsvattnet gav en 50 % tillväxthämning vid 38 vol/vol% inblandning. En 10 % hämning av algtillväxten registrerades vid 13 vol/vol% avloppsvattenkoncentration.

Testerna med kräftdjuret Nitocra visade på en låg akut giftighet med 50 % registrerad dödlighet under 4 dygn vid 84 % inblandning av avloppsvatten. Reproduktionsstudierna visar att inga signifikanta effekter kan detekteras i koncentrationer upp till 42 vol/vol% avloppsvattenkoncentration vilken var den högsta testade dosen. Effekterna på kräftdjur bedöms som låga.

Fiskstudierna har genomförts som flergenerationstester vilket innebär att två generationer sebrafisk har exponerats under hela livet och deras tillväxt, könskvoter, reproduktionsförmåga samt vitellogeninhalter har analyserats. Vitellogenin (VTG) är ett protein som styr bildning av gulesäcken i fiskägg och skall naturligt endast återfinnas i höga halter i honor. Vidare har ett antal parametrar rörande fiskarnas avgiftningssystem, blodbild och glykogenreserver analyserats De undersökta koncentrationerna motsvarar 40, 150 och 1 000 gångers utspädning. 150 gångers utspädning motsvarar intialutspädningen i recipienten.

Ingen förhöjd dödlighet registrerades i någon exponeringsgrupp eller fiskgeneration under försöken. Överlevnaden översteg med god marginal de av standarden stipulerade värde.

Exponeringen för avloppsvattnet gav inte upphov till en signifikant ökad andel honor eller hanar hos fiskar i två generationer. Könskvoterna varierar runt normalvärdet, dvs. runt 55 % hannar för både kontroller och de exponerade grupperna vilket kan jämföras med 28 % hanar i den positiva honkontrollen med 10 ng/l (EE2). Den positiva hankontrollen visade på 93 % hannar när rom/yngel utsätts för 50 ng/l metyltestosteron (MT).

Avloppsvattnet påverkade inte den totala äggproduktionen samt befruktningsfrekvensen vid koncentrationer upp till 2,5 vol/vol% och reproduktionsutfallet var fullt jämförbart med kontrollgruppens. De positiva kontrollerna 10 ng/l EE2 och 100 ng/l MI var de enda grupperna som erhöll ett försämrat reproduktionsutfall.

Standardmässigt utförs även embryo/yngeltester enligt SS028193 som en del av bedömningen av avloppsvattnets effekter på fisk. Embryo/yngelutvecklingen analyserad som kläckning och överlevnad hos sebrafisk påverkades inte av det utgående avloppsvattnet i outspädd form, (100 vol/vol %). Detta innebär att både LOEC (lägsta observerade effekt koncentration) och NOEC (icke observerad effekt koncentration), baserat på embryonalutveckling är>100 vol/vol % avloppsvattenkoncentration.

Blodprov från vuxna F l-fiskar exponerade under hela livet visar att inga förändringar av antalet röda och vita blodceller kan registreras. Glykogenreserverna i musklerna är likvärdiga för alla undersökta grupper. Fiskarnas avgiftningsystem har inte aktiverats av exponeringen för avloppsvattnet.

Sammantaget visar undersökningen att

- Mängden extraktivämnen har reducerats avsevärt genom den biologiska behandlingen.

- Fortsatta nedbrytbarhetstester under 28 dygn visar att det fortfarande finns organiskt material mätt som COD och TOC, som inte brutits ned.

- Mängden potentiellt bioackumulerbar substans som finns kvar efter behandling är låg. Mängden av den mest fettlösliga fraktionen log Pow >5 uppgår till 0,29 mg/l av den totala mängden log Pow 0,36 mg/l.

- Effekterna på rödalgen Ceramium betecknas som låga på gränsen till intermediära.

- Effekterna på kräftdjuret Nitoera bedöms som låga.

- Det biologiskt behandlade avloppsvattnet påverkade ej fiskarna under två på varandra följande koncentrationer vad avser tillväxt förändrade könskvoter eller försämrad reproduktion.

- Fiskar exponerade hela livet (6 månader) uppvisar normala värden vad avser blodlever- och muskelparametrar.

Utsläpp från ångpannan

(utredningspunkterna b), c) och d)

För ångpannan (ÅP3) skall följande utredningar genomföras under prövotiden:

Klarlägga sambandet mellan koloxidutsläpp (och olika driftsfall) och utsläpp av organiskt material t ex PAH.

Utreda och genomföra lämpliga åtgärder som behövs för att minska utsläppen till luft av kväveoxider.

Redovisa de totala utsläppsmängderna av ammoniak och lustgas från anläggningar, där tillsats av urea sker; om annan tillsats än urea blir aktuell ska effekterna av denna tillsats utredas

Sammanfattningen av utredningen är att den nya ångpannan ger mycket låga utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och stoft. För att minimera utsläppet av kväveoxider bör kolmonoxidhalten hållas på nivån 200-400 ppm. Vid normal drift är utsläppet av organiskt material (TOC) och PAH låga. Bolaget finner det inte nödvändigt att genomföra ytterligare åtgärder för att minska miljöpåverkan från ångpannan.

Utsläpp av kväveoxider från sodapanna

(utredningspunkterna c) och d)

För sodapannan ska SCM utreda och genomföra lämpliga åtgärder som behövs för att minska utsläppen till luft av kväveoxider.

Ombyggnad av sekundär- och tertiärluftsregistren, införandet av imångorna i pannans tertiärluft och installation av två nya lutsprutor samt ett nytt styrsystem har lett till att utsläppet av kväveoxider minskat från 50-55 till 45-50 mg/MJ nyttiggjord energi.

Bolaget har utrett möjligheten att installera SNCR eller SCR på sodapannan och funnit att SNCR-tekniken inte klarar säkerhetsaspekterna och att SCR-tekniken inte är etablerad teknik.

Utsläpp av kväveoxider från mesaugnar

utredningspunkt c)

För mesaugnarna ska bolaget utreda och genomrora lämpliga åtgärder som behövs för att minska utsläppen till luft av kväveoxider.

Bolaget har genomfört de förändringar som minimerar bildningen av kväveoxider från mesaugnen. Södra Cell Mörrum har genomfört försök att minska utsläppet med SNCR-teknik, men dessa har gett låg reduktion av kväveoxider och ett ökat utsläpp av ammoniak.

Minimera utstötning av elfilterstoft genom att minska intaget av svavel till processen

utredningspunkt e)

Genom utstötning av elfilterstoft regleras mängden svavel och mängden process främmande grundämnen i processen. Processfrämmande grundämnen, t ex kalium och klor, ger upphov till bl.a. korrosion och igensättningar i utrustning. Svavel behövs i kokluten men ett för högt svavelinnehåll i lutarna försvårar driften av sodapannan och ger förhöjda utsläpp av svaveldioxid.

Slutsatsen är att kadmium som tillförs med råvaran avskiljs till 75 % och följer med grönlutsslam m.m. till deponi. Att föra utstött elfilterstoft till bioreningen skulle enbart påverka totalbalansen med några procent. Utsläppen till vatten skulle kunna minska med ca 20 %. Viss mängd elfilterstoft måste stötas ut direkt till recipient i samband med stopp och störningar.

Tekniska och miljömässiga konsekvenser av att leda elfilterstoft till biologisk reningsanläggning eller direkt till recipient

utredningspunkt f)

En kadmiumbalans för fabriken har bestämts genom försök genomförda under 2004 och 2006. Balansen visar att av det kadmium som tillförs med råvaran hamnar ca 75 % på fabrikens deponi uppbundet i grönlutsslammet. Av de återstående 25 % återfinns 2/5 i elfilterstoftet. Försök visar att runt 70 % av mängden kadmium i elfilterstoftet kan avskiljas från vattenfasen genom att utstött elfilterstoft leds till bioreningen.

Genom att leda elfilterstoft till bioreningen skulle utsläppet av kadmium till vatten minska med ca 20 % från dagens nivå. För att detta skall vara möjligt krävs att delar av blekeriavloppet pumpas till sodapannhuset för upplösning av elfilterstoft samt att en ledning dras från sodapannan till blekeriavloppet. Kostnaden för rördragning, pumpar och instrumentering är uppskattad till 2,5 Mkr. Denna kostnad bedöms överskrida nyttan av åtgärden.

Biologisk reningsanläggning

Utsläpp, 2004-2006

Nedanstående tabell visar utsläppsmängder till och från bioreningen under 2004-2006 samt reduktionsgraderna på de parametrar där målsättningsvärden anges i miljödomen.

Flöde COD (TOC) SÄ(GF/A) Ntot Ptot H4-

EDTA

m3/d t/d t/d kg/d kg/d kg/d

In10 2004 29 200 47 2,0 633 92 757

2005 30 400 47 2,1 637 84 916

2006 32 200 4811 (17,7) 2,0 733 84 1062

Ut 2004 12 17 1,6 232 40 413

2005 17 0,7 170 23 625

2006 1713 (6,3) 1,4 208 25 631

Reduktion 2004 64% 63% 57% 45%

2005 64% 73% 73% 32%

2006 65% 72% 70% 41%

Reduktion: 70% * 50% 70% 80%

Målsättningsvärde

enligt miljödom

Domen skulle kunna tolkas som att målsättningsvärden gäller reduktion jämfört med utsläppet före år 2002. I tabell 3 presenteras utsläppsdata på totalt utgående avlopp före och efter det att bioreningen byggdes. Väljer man att tolka domen på detta vis uppnås inga av miljödomens målsättningsvärden vad gäller reduktion. Tabell 3 visar dock att utsläppet totalt har minskat av både COD, kväve och fosfor sedan bioreningen togs i drift.

10 Ntot och Ptot efter dosering

11 Omräkningsfaktor COD/TOC = 2,7

12 Flöde in = flöde ut

13 Omräkningsfaktor COD/TOC = 2,7

* Endast fullblekt massa

Tabell : Utsläppsdata 2000-2001, 2005-2006 samt uppnådd reduktion med anläggning

Produktion COD Ntot Ptot EDTA

ton kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton

Totalt utgående 2000 418744 37 0,30 0,043 0,90

avlopp utan

externrening 2001 390 497 37 0,28 0,028 0,90

mv 00/01 404 621 37 0,29 0,031 0,90

Totalt utgående 2005 421 598 17 0,23 0,024 0,48

avlopp

2006 442 333 20 0,28 0,032 0,51

mv 05/06 431 966 19 0,25 0,028 0,50

Reduktion 00/01 - 49% 14% 10% 44%

05/06

Reduktion: 70%- 50% 70% 80%

Målsättningsvärde

enligt miljödom

Sammanfattning

Rapporten redovisar resultat av prövotidsutredningen för bioreningen utifrån vad som anges i deldom av miljödomstolen 2000-06-09.

I deldomen anges målsättningsvärden för reduktion av COD, kväve, fosfor och EDTA. Dessutom anges vilken ytbelastning anläggningens sedimenteringsbassäng ska dimensioneras för.

Utredningen visar att målsättningsvärden för reduktion av kväve- och fosfor över bioreningen har uppnåtts.

Målsättningsvärdet på COD-reduktion (70 %) uppnås tidvis inte. Beroende av vilken produkt som tillverkas på massafabrikens linje 2 varierar normalt COD-reduktionen mellan 60och 70 %. En jämförelse mellan nuvarande utsläppsmängder och utsläppet innan bioreningen togs i drift visar på en minskning på runt 50 %.

För EDTA har målsättningsvärdet inte uppnåtts under prövotiden. Vid enstaka tillfällen har målet på 80 %-reduktion över bioreningen uppmätts men utfallet fluktuerar kraftigt. I utredningen har ett flertal parametrars påverkan på reduktionen undersökts utan att stabilare reduktionsvärden har uppnåtts. På grund av att körsättet för att uppnå hög och stabil kväve- och fosfor-reduktion divergerar med det körsätt som förespråkas i litteraturen för stabil EDTA-reduktion har valet fallit på att prioritera låga utsläpp av fosfor och total-kväve framför en hög EDTA-reduktion. EDTA-reduktionen över bioreningen har under prövotiden i medeltal legat på runt 40 %. En jämförelse mellan nuvarande utsläppsmängder och utsläppet av EDTA innan bioreningen togs i drift visar på en minskning på 44 %.

Uppmätt ytbelastning på sedimenteringsbassängen är lägre än det i deldomen angivna dimensionerade värdet.

Slutsatserna av utredningen är att bioreningen vid stabil drift utan störningar klarar att uppnå låga utgående halter av samtliga utsläppsparametrar (undantag EDTA) men att anläggningen tidvis drabbas av störningar som leder till förhöjda utsläpp av främst kväve och fosfor. Det fortsatta arbetet kring bioreningen kommer att fokusera på att göra anläggningen mindre känslig för störningar.

Ytbelastning i sedimenteringsbassängen

I deldomen fastställs att ytbelastningen i sedimenteringsbassängen får vara högst 0,75 m3/m2h. Faktisk ytbelastning ligger under 0,6 m3/m2h, se tabell 6.

Tabell : Ytbelastning sedimenteringsbassäng, årsmedelvärden

Flöde, m3/h ytbelastning,

m3/m2h

2004 1219 0,52

2005 1266 0,54

2006 1341 0,57

Slutsatser och framtida arbete

Utredningen visar att anläggningen vid störningsfri drift klarar samtliga målsättningsvärden som anges i deldomen 2000-06-09 med undantag av EDTA-reduktionen. Genom att reglera slamuttaget kan effekter i form av förhöjda utsläpp vid störningar till viss mån motverkas.

Tidvis drabbas dock bioreningen av kraftiga störningar på grund av starka variationer i inkommande vattens sammansättning eller driftsproblem i bioreningen, vilka ger slamavskiljningsproblem. Vid dessa tillfällen då utsläppet av suspenderade ämnen är högt uppstår även stora utsläpp av TOC, kväve och fosfor som är bundet i slammet.

Framöver kommer det att krävas ytterligare arbete för att göra anläggningen mindre störningskänslig. Som ett första steg kommer fler suspenderade bärare att placeras i biostegen vilket ökar anläggningens kapacitet att reducera TOC. Detta gör bioreningen mindre känslig för störningar i form av variationer i inkommande vatten genom att TOC- belastningen på aktivslam stegen jämnas ut.

Det kommer även fortsättningsvis att fokuseras kring slamavvattningen där målet är att öka tillgängligheten på avvattningsenheterna samt öka kapaciteten på slamuttaget.

YTTRANDEN

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket tillstyrker att tillstånd ges till den sökta produktionen. Verket anser att följande villkor skall ingå bland de villkor som skall gälla för tillståndet:

1. Det totala utsläppet till recipienten får fr.o.m. år 2010 inte överstiga följande värden per år:

- TOC 3 000 t

- Total-fosfor l0 t

- Total-kväve 130 t

Utsläppet får inte heller överstiga följande värden som riktvärden och månadsmedelvärden per ton blekt massa:

- TOC 6,2 kg

- Total-fosfor 0,02 kg

- Total-kväve 0,27 kg

Utsläppet av SÄ GF/A får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 25 mg/l.

Utsläppet av klorat får som riktvärde inte överstiga 0,3 mg/l.

2. Utsläpp av gasformigt svavel från sodapanna och mesaugnar och på grund av bristande tillgänglighet i systemen för omhändertagande av starka och svaga gaser får som gränsvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 80 ton/år. Utsläppet får som riktvärde och månads¬medelvärde inte överstiga 0,2 kg/ton blekt massa.

3. Utsläppet av kväveoxider (NO + NO2 som NO2) från sodapanna och mesaugnar får som gränsvärde och årsmedelvärde inte överskrida 560 ton. Utsläppet får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 1, l kg/ton blekt massa.

4. Från och med den 1 januari år 2011 får det i produktionen inte användas sådana kemikalier och däri ingående kemiska ämnen för vilka det för bolagets användning saknas dokumenterad bedömning av riskerna för människors hälsa och för miljön.

Dokumentationen om kemikalierna och de däri ingående kemiska ämnena skall för var och en av de i produktionen använda produkterna innehålla i vart fall följande uppgifter:

. Använd mängd per år

. Vari processen den används och vilken funktion den har

. Uppgifter om toxikologiska egenskaper (hälsofarlighet), ekotoxikologiska

egenskaper (miljöfarlighet), nedbrytbarhet och potential för bioackumulering

. Uppgift om eventuell klassificering avseende farliga egenskaper enligt

Kemikalieinspektionens föreskrifter

. Exponeringsdata - uppgifter om mängder som tillförs luft, vatten, produkter och avfall per år och bedömda halter i produkter och avfall och i luft- och vattenrecipienterna

. Förhållanden i omgivning och vattenrecipient

Bolaget skall utifrån denna dokumentation skriftligen bedöma riskerna med de använda kemikalierna och de däri ingående kemiska ämnen. Dokumentationen och riskbedömningen skall före den 1 januari år 2011 skickas till tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten får för en enskild kemikalie medge undantag från kravet på dokumentation enligt ovan. Undantag får endast medges om kunskap inte finns tillgänglig och en riskbedömning kan göras utan att bolaget tar fram sådan kunskap. Tillsynsmyndigheten får också medge anstånd från tidskravet för en viss kemikalie.

Detta villkor gäller inte för sådana kemikalier för vilka riskerna med bolagets användning för människors hälsa och för miljön bedömts i tillståndsprövningen utifrån de uppgifter som en dokumentation enligt ovan skall innehålla.

5. Bolaget skall kontinuerligt följa kunskapsutvecklingen vad gäller alla i produktionen använda kemikaliers egenskaper avseende risken för olägenheter för människors hälsa och miljön och vid behov revidera dokumentationen och riskbedömningen enligt villkor 4.

_____________________

Naturvårdsverket anser att bolaget före förhandling i målet bör komplettera med utökat underlag för bedömning av möjligheterna att höja torrhalten på tjockluten och i fallande bark. I andra hand anser verket att frågorna bör sättas på prövotid.

Bolaget bör även redovisa möjligheterna att minska utsläppen av gasformigt svavel med svaga gaser.

Utveckling av Naturvårdsverkets talan

Utsläpp till vatten

Utsläppet sker till Pukaviksbukten som är en del av vad som brukar kallas Egentliga Östersjön. Miljöministrarna runt Östersjön har inom ramen för arbetet inom Helsingforskommissionen, HELCOM, beslutat om åtgärder för att minska övergödningen av Östersjön. Därvid har man kommit överens om en fördelning mellan länderna av nödvändiga bördor för att minska utsläppen av P och N. Sveriges har åtagit sig att minska det årliga utsläppet till Egentliga Östersjön med ca 290 t P och 8 000 t N. Ett skäl till att minska utsläppen av N till Egentliga Östersjön är att det kväve som släpps ut delvis transporteras till känsliga områden utanför Egentliga Östersjön.

Bolaget har låtit karakterisera utgående avloppsvatten biologiskt och kemiskt. Karakteriseringen anger sammanfattningsvis att mängden potentiellt bioackumulerbar substans är låg. Effekterna på rödalg bedöms som låga på gränsen till intermediära och på Nitocra som låga. Det biologiskt behandlade avloppsvattnet påverkade inte tillväxt, könskvot eller reproduktion hos fisk. Fisk exponerad hela livet uppvisade normala värden vad avser blodlever- och muskelparametrar. Naturvårdsverket bedömer att någon toxisk effekt inte är att förvänta utanför det absoluta närområdet.

Vad gäller utsläpp av eutrofierande ämnen kan man först konstatera att anläggningen i Mörrum är en av de större svenska punktkällorna för utsläpp av TOC, P och N till Egentliga Östersjön. Man bör observera att även utsläpp av organiskt kol, TOC, har en gödande inverkan på Östersjön.

Enligt 2 kapmiljöbalken skall bästa möjliga teknik, BMT, så långt det inte är orimligt användas för att minska bolagets utsläpp.

Ingående vatten till den biologiska reningen och utsläppen efter olika reningskombinationer vid sökt produktion bedöms av Naturvårdsverket bli enligt följande. Data för utsläpp från dessa av bolaget redovisade reningskombinationer har i huvudsak hämtats från bolagets komplettering bilaga A sidan l5. Verket har kompletterat med en bedömning av vad ett sandfilter skulle kunna innebära. För de avskilda suspenderade ämnena har därvid ansatts att de innehåller 1 % P och 8 % N.

Flöde TOC SÄGF/A Tot-P Tot-N

m3 /d t/d SÄGF/A mg/l kg/d kg/d

Ingående vatten till 35 000 21 2 60 37 200

biorening

Från dagens biologi vid 35 000 8,1 1,5 40 35 250

sökt prod

Ombyggd Biologi = OB 35 000 7,0 0,9 30 22 170

OB + Kemfållning = OB 35 000 4,9 0,7 20 11 150

+ KF

OB + Skivfilter = OB 35 000 6,5 0,7 20 18 150

+ Skivf.

OB + Sandfilter = OB 35 000 6,3 0,2 5 13 110

+ Sandf.

Bredvid biorening = BB 55 000 1,8 2 30 10 140

BB - bidrag från 55 000 0,8 1,4 30 8 70

I nästa tabell redovisas av verket bedömda totala utsläpp till recipienten vid sökt produktion efter olika åtgärder. Som jämförelse anges även av Naturvårdsverket bedömda utsläppsnivåer om BMT tillämpas. För att kunna göra en jämförelse har verket då för BMT lagt till de föroreningsmängder som bedöms finnas i det åvatten som går bredvid reningen.

Tillkommande Investering TOC tot-P tot-N

Åtgärder MSEK t/d kg/d kg/d

Inga 9,9 47 390

OB 32 8,8 32 310

OB + KF 53 6,7 21 290

OB + Skivf. 54 8,3 28 290

OB + Sandf. 82 8,1 23 260

BMT 5,6 - 7,9 17- 32 220 - 370

Av tabellen framgår att det i första hand är åtgärd OB + KF som kan sägas motsvara BMT. Ur tabellen kan man naturligtvis även utläsas hur stor den tillkommande reningen blir över kemfällningen, skivfiltret respektive sandfiltret.

Nästa fråga blir då att bedöma vilka åtgärder som kan sägas vara inte orimliga vid en avvägning enligt 2 kap 7 § miljöbalken. Vid avvägningen skall nyttan av en åtgärd vägas mot kostnaden. Vid en sådan avvägning kan man jämföra kostnader för olika tekniskt möjliga åtgärder i detta mål med kostnader för andra åtgärder som kan vidtas i Sverige för att klara vårt åtagande inom HELCOM.

För olika åtgärder enligt ovan anges nedan bedömda avskiljda mängder föroreningar.

Avskild Avskild Avskild Avskild Avskild Avskild

Åtgärd TOC SÄ GF/Atot-P tot-P tot-N tot-N

t/d t/d kg/d t/år kg/d t/år

OB 1,1 0,6 15 5,5 80 29

OB + KF 3,2 0,8 26 9,5 100 37

OB + Skivf. 1,6 0,8 19 6,9 100 37

OB + Sandf. 1,8 1,3 24 8,8 130 47

KF enbart 2,1 0,2 11 4,0 20 8

Sandf.enbart 0,7 0,7 9 3,3 50 18

I följande tabell har verket bedömt kostnaden i kr/kg P och N avrundad till närmaste 100-talet kronor. Kostnaden har därvid fördelats 50/50 på vardera parametern. För att få kostnaderna jämförbara har av bolaget ansatta 10 års avskrivning och 6 % ränta ansatts även för sandfiltret.

"NOx - kostnaden" är beräknad utifrån att avskilt slam bränns. Slammet bedöms innehålla 8 % N varav 30 % omvandlas till NOx. För NOx-utsläpp har ansatts en kostnad av 60 kr/kg.

Kapital- Drift- Nox- Total- SEK/kg P SEK/kg N

Åtgärd kostnad kostnad kostnad kostnad Askild Avskild

MSEK/år MSEK/år MSEK/år MSEK/år

OB 4,4 0,6 1,0 6,0 500 100

OB + KF 7,2 16,3 1,4 24,9 1 300 300

OB + Skivf. 7,4 0,7 1,4 9,5 400 200

OB + Sandf. 11,1 0,7 2,2 14,0 800 200

KF enbart 2,8 15,7 0,4 18,9 2 400 1 400

Sandf. enbart 6,7 0,1 1,2 8,0 1 200 200

Hur förhåller sig då dessa kostnader till andra åtgärder som kan vidtas för att uppnå Sveriges åtagande inom HELCOM? Naturvårdsverket utreder för närvarande åt regeringen möjliga åtgärder och deras kostnader. En redovisning skall ske före maj månad i år.

Bolaget har i målet redovisat kostnader och nationell potential för att minska

P-utsläppen i Sverige. Redovisningen är grundad på olika tillgängliga uppgifter kompletterade med egna bedömningar. Verket har nedan använt sig av bolagets redovisning där man åtminstone för vissa åtgärder också använt sig av 6 % ränta och tio års avskrivning.

Av Sveriges totala utsläpp av P till haven avleds knappt 40 % till Egentliga Östersjön. Rimligt kan därför vara att ansätta att 40 % av bedömd potential kan hänföras till Egentliga Östersjön. Man kan dock ifrågasätta om musselodling kan bli ett alternativ i Östersjön.

Följande uppskattningar av potentialen för åtgärder under 3 000 kr/kg P kan då göras. Jordbruket skulle kunna minska sina utsläpp med uppskattningsvis 140 t/år. Ett förbud mot fosfat i tvättmedel skulle ge en minskning på ca 20 t/år. Åtgärder på kommunala reningsverk har en potential att minska utsläppen med ca 50 t/år. Till detta kommer åtgärder i industrin som kan bedömas ge ca 30 t P/år. Sammantaget blir detta ca 240 t/år.

Dessa beräkningar indikerar att åtgärder för mer än 3 000 kr/kg P kommer att bli nödvändiga för att klara Sveriges åtagande i HELCOM, som således är 290 t/år. Naturvårdsverket anser att detta innebär att även de dyraste åtgärderna ovan kan anses vara rimliga att genomföra.

Man bör även beakta att utsläpp av organiskt kol har en eutrofierande effekt. Om man använder sig av Redfield-kvoten, dvs. förhållandet mellan kol, kväve och fosfor i växtplankton, skulle den beräknade minskningen med ca 2 t TOC per dygn med KF motsvara en gödningseffekt av ca 50 kg P. Om den på så sätt beräknade eutrofieringseffekten beaktas sjunker kostnaderna mycket kraftigt per kg avskild P.

Sammantaget anser Naturvårdsverket att både OB + KF och OB + Sandf. skulle kunna komma ifråga för att minska bolagets utsläpp. Skillnaden ligger dels i den totala kostnaden, dels i att med OB + KF skulle även utsläppen av TOC bringas inom de intervall som kan bedömas vara BMT. Vad gäller P och N så är åtgärderna sammantaget i stort sett likvärdiga.

Naturvårdsverket anser att införande av OB + KF innebär utsläpp motsvarande BMT för sektorn. Åtgärderna kan varken sammantaget eller sedda var för sig anses vara orimliga vid en vägning av kostnad mot nytta. Naturvårdsverket anser därför att det av 2 kapmiljöbalken följer att villkor bör föreskrivas på de utsläppsnivåer som ett införande av OB + KF skulle innebära. Detta innebär beräkningsmässigt som långtidsmedelvärden ett utsläpp per ton massa av ca 4,4 kg TOC, 14 g P och 190 g N och 20 mg SÄGF/A per liter. Åtgärderna bör kunna vara införda före utgången av år 2009.

Då klorat kan ha effekt på blåstång bör dessa utsläpp regleras trots att utsläppen normalt ligger under analysgränsen på 0,2 mg/l.

Utsläpp till luft

Naturvårdsverket begränsar sig till utsläpp av svavel- och kväveoxider från processen.

Gasformigt svavel från processen

Utsläppen av gasformigt svavel från processen kommer dels från de större punktkällorna sodapannan och mesaugnarna, dels från ett stort antal utluftningar från filter, tankar m.m.

Med den torrhalt som luten har när den tillförs sodapannan bör utsläppen vara små eller åtminstone under 0,05 kg S/t. I målet redovisas högre värden, men efter ändrade mätrutiner har, såvitt verket förstått, lägre utsläpp kunnat konstateras.

Verket anser att utsläppen därmed bör kunna anses motsvara BMT. Villkor bör kunna fastställas med utgångspunkt i ett genomsnittligt utsläpp på 0,12 kg S/t från de större punktkällorna.

Utsläppen från övriga källor, s.k. diffusa utsläpp, uppgår till ca 0,2 kg S/t. BMT torde motsvara ca 0, l kg/t. Huvuddelen av bolagets utsläpp kommer från tvättarna efter de två kokerierna. Bolaget har utrett två möjliga åtgärder för att minska dessa utsläpp. Ingen av dessa åtgärder synes vara rimlig, bl.a. då det rör sig om mycket stora flöden.

Verket anser dock att utsläppen med svaga gaser är tämligen stora relativt BMT. Möjligheterna att minska utsläppen bör belysas ytterligare en gång inför en förhandling. Belysas bör då möjligheterna att minska de stora gasflödena från tvättarna, om det i dessa finns delflöden som är mer koncentrerade än andra och även möjligheterna att installera en separat förbränning av dessa gaser. Av de övriga diffusa gaserna synes de som betecknas "Kokeri spillutscistern" vara rimliga att ansluta till svaggassystemet. Naturvårdsverket avvaktar med att föreslå villkor för de svaga gaserna.

Kväveoxider från processen

De specifika NOx-utsläppen från sodapannan är låga medan de från mesaugnen ligger på en mer genomsnittlig nivå. Utsläppen i t/år från sodapannan kommer att var oförändrade jämfört med beräknat vid i dag lovgiven produktion då den ökade mängden lignin kommer att fällas ut före sodapannan. Villkor bör föreskrivas utifrån i dag beräknade långtidsmedelvärde vid sökt produktion på knappt 0,9 kg NOx/t massa från mesaugnar och sodapanna.

Variationen i utsläppen har under de senaste tre åren varit mindre än 5 % varför ett påslag för gränsvärdet på ca 10 % bör vara tillräckligt. Variationen runt flerårsmedelvärdet ligger på månadsnivå under 20 %. En riktvärdesnivå 20 % över långtidsmedelvärdet synes därför vara rimlig.

Hushållning med energi

Den ökade produktionen, ligninutfällningen och installation av värmeväxlare i blekeri och kokeri kommer sammantaget att innebära att bolaget kommer att kunna sälja ca 400 GWh biobränsle i stället för att som i dag köpa ca 40. Oljeförbrukningen i mesaugnarna kommer att öka med ca 40 GWh, proportionellt mot produktion: Delar av den kommande försäljningen av lignin kan eventuellt komma att ersätta inköpet av eldningsolja till mesaugnen.

Uttaget av lignin motsvarande produktionsökningen innebär att elproduktionen inte kommer att öka såsom annars hade skett vid en ökad produktion. Som en följd av detta kommer bolaget att gå från att vara netto leverantör av knappt 20 GWh el per år till att nettoköpa ca 50 GWh/år.

Bolagets förbrukning av värme i processen ligger över vad som kan bedömas vara BMT. Förbrukningen skulle ytterligare kunna minskas med ett antal åtgärder som bolaget utrett.

Bolaget har bl.a. utrett skopress före massatorkning, höjd torrhalt på tunnluten, ombyggd indunstning och ny indunstning. Naturvårdsverket bedömer utifrån bolaget utredning att kostnaderna i dag inte är rimliga vägt mot nyttan av åtgärderna.

Bolaget har vidare övervägt möjligheterna att höja torrhalten på tjockluten och i fallande bark. Något underlag för bedömning av rimligheten har det inte varit möjligt för bolaget att presentera i dagsläget. För höjd torrhalt i tjocklut krävs en noggrann utredning bl.a. av säkerhetsaspekter. Vad gäller torkning av bark så skall sådan installeras på Södra Cell Värö. Det finns vidare utredningar av Värmeforsk som pekar mot att det skall vara möjligt att torka bark med överskottsvärme.

Naturvårdsverket anser i första hand att bolaget skall komplettera med underlag för bedömning av rimligheten att vidta dessa åtgärder vid fabriken i Mörrum. I andra hand kan verket tänka sig att frågorna sätts på prövotid.

Naturvårdsverket anser att förbrukningen av elektricitet i processen i stort sett är i nivå med BMT för denna typ av verksamhet. De ytterligare åtgärder som utretts är modernare tvättutrustning. Kostnaden är så hög att den inte kan motiveras med enbart el-besparingen. Ett motiv skulle kunna vara att minska utsläppet till reningsanläggningen. Verket har inga krav på ytterligare el-besparande åtgärder i detta mål.

Användning av processkemikalier

Bolaget har för år 2006 redovisat använda mängder av olika använda kemikalier och uppgifter om deras inneboende egenskaper. Naturvårdsverket önskade att bolaget skulle komplettera med en bedömning av risken för människors hälsa och miljön med användning på just bolagets anläggning. I domstolens föreläggande undantogs denna komplettering.

Naturvårdsverket anser att en riskbedömning generellt sett alltid bör göras innan tillstånd ges till viss produktion. Speciellt viktigt är en sådan bedömning för kemikalier som är nödvändiga för den sökta produktionen.

Mot bakgrund av ovanstående och Högsta domstolens dom 2006-05-19 i det överklagade målet Naturvårdsverket ./. Akzo Nobel Functional Chemicals AB (mål nr T 2305-05) och domskälen i den domen anser verket att villkor bör föreskrivas vad gäller bolagets kemikalieanvändning.

Naturvårdsverket vill framhålla Högsta domstolens bedömning att det överklagade villkoret har ett angeläget syfte som ligger väl i linje med miljöbalkens mål. Vidare är det viktigt att poängtera Högsta domstolens konstaterande att en verksamhetsutövare naturligtvis måste se till att han har erforderlig kunskap om sådana kemikalier som kan innebära risk från hälso--och miljösynpunkt när de används i verksamheten.

Syftet med ett kemikalievillkor i detta fall är att bolaget på fabriken i Mörrum skall ha sådana kunskaper om använda kemikalier att bolaget utifrån dessa kunskaper kan bedöma riskerna med sin användning.

Ett sådant villkor skall vara förebyggande så till vida att man inte skall behöva upptäcka hälso- och miljöproblem i efterhand, problem som man med rätt kunskap skulle ha kunnat undvika. Det gäller alltså att så långt möjligt förhindra att hälso- och miljöskador över huvud taget uppkommer i enlighet med miljöbalkens försiktighetsprincip.

Ett villkor måste vara så klart och tydligt utformat att det kan konstateras om en överträdelse har begåtts, samtidigt som det behöver ge utrymme för att anpassa riskbedömningen till behoven i det enskilda fallet. Vidare får det inte ställas orimliga krav på bolaget.

Naturvårdsverket menar att det i ett enskilt fall kan vara motiverat att bolaget får ta fram ytterligare kunskap om en kemikalies farlighet utöver den som kan tillhandhållas av leverantören. Detta är fallet om bolagets användning medför en sådan exponering att ytterligare kunskap krävs för att kunna bedöma riskerna med bolagets användning.

Det bör av villkoret uttryckligen framgå att dokumentationen och riskbedömningen skall tillställas tillsynsmyndigheten. Detta som ett sätt att säkerställa att villkoret följs upp i tillsynsarbetet. För att inte villkoret skall bli orimligt anser Naturvårdsverket att tillsynsmyndigheten skall kunna medge undantag från delar av kravet på dokumentation om en riskbedömning ändå kan göras.

Ett villkor bör vidare inte träffa sådana kemikalier som redan bedömts i målet. Tanken från verkets sida är således bl.a. att riskerna med användning av sådana för tillståndet nödvändiga kemikalier alltid skall bedömas innan tillstånd ges för en verksamhet.

För att uppnå den av Högsta domstolen eftersträvade dynamiken bör det av villkoret framgå att bolaget kontinuerligt skall följa kunskapsutvecklingen och vid behov uppdatera dokumentationen och riskbedömningen. Detta villkor träffar då även de kemikalier som är nödvändiga för verksamheten enligt ovan.

De uppgifter som krävs enligt det yrkade villkoret är således en sådan precisering som Högsta domstolen enligt ovan efterfrågar beträffande kvalitet och kvantitet för den kunskap som krävs. Dessa uppgifter är enligt Naturvårdsverket nödvändiga för att kunna bedöma riskerna med de kemikalier som används i verksamheten. Då riskerna med kemikalier som eventuellt är nödvändiga för verksamheten inte bedömts i målet måste villkoret omfatta alla använda kemikalier. Om en bedömning inges av bolaget för vissa använda kemikalier skulle dessa komma att undantas från kravet på bedömning i det yrkade villkoret.

Räddningsverket

Säkerhetsrapporten

Den omarbetade säkerhetsrapport som lämnats in har fortfarande vissa brister som behöver åtgärdas för att den ska kunna ligga till grund för den integrerade miljö- och säkerhetsprövningen. De områden som verket anser behöver beskrivas ytterligare i rapporten är främst följande med hänvisning till kraven i motsvarande paragrafer i SRVFS 2005:2.

- 4 § 3 p (en beskrivning av de områden som kan komma att beröras av en allvarlig kemikalieolycka)

- 7 § 1-3 p (en detaljerad beskrivning av möjliga scenarier för allvarliga kemikalieolyckor, en sammanställning av sådana händelser, en bedömning av hur omfattande följderna skulle kunna bli inklusive kartor.)

- 8 § 1-2 p (uppgifter om den utrustning som finns inom verksamheten, uppgifter om tillgängliga interna och externa resurser)

- 9 § (Säkerhetsrapporten skall innehålla en sammanfattning.)

- Bilaga 2 6-7 p (beskrivning av rutiner för samverkan med kommunens organisation för räddningstjänst, en beskrivning av hur personalen utbildas och övas..., samövning med kommunens organisation för räddningstjänst)

Ansökningshandlingarna behöver kompletteras med en redogörelse för dessa uppgifter i god tid innan huvudförhandlingen.

Räddningsverkets syn på begreppet tolerabel risk

Sökanden använder på flera ställen i ansökningshandlingarna begreppet tolerabel risk. Särskilt är detta omnämnt i det till säkerhetsrapporten bilagda och av Öresunds Safety Advisers AB upprättade dokumentet "Södra Cell, Mörrumsbruk - Uppdatering och sammanfattning Riskanalyser" daterad 2007-09-24.

Räddningsverket understryker att Sverige inte använder fastställda kriterier för risktolerans. Vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken är det miljöbalkens övergripande mål och de materiella kravreglerna i 2 kap som skall uppfyllas. Säkerhetsfrågorna skall inte hanteras på något annat sätt eller utifrån några andra principer än vad som gäller för prövningen i övrigt. Verket är av den uppfattningen att användande av riskkriterier måste ske med stor försiktighet och att riskkriterierna inte får vara dimensionerande. Den osäkerhet som finns i uppskattning och värdering av risken för olyckor skall bedömas utifrån miljöbalkens försiktighetsprincip.

Fiskeriverket

Fiskeriverket anser att de ökade utsläppen av organiskt material och närsalter med flera parametrar motverkar arbetet med att minska övergödningssituationen i Östersjön. Ökad förekomst av fintrådiga alger har negativ påverkan på förekomsten av tångsamhällen längs exponerade sträckor av kustområdet. Ökad försurningspåverkan kan dessutom förväntas av de ökade utsläppen av kväve och svavel till luft.

Bolaget redovisar ett antal åtgärder som planeras för att "hålla nere" utsläppen från verksamheten (aktbilaga 17). För vatten anges bland annat installation av lamellsedimentering (2008) för att förbättra reningen på de avloppsflöden som passerar förbi bioreningen, avledning av elfilterstoft till bioreningen för att minska utsläppet av bl.a. kadmium, en utbyggnad av bioreningen och dess kapacitet etc. Fiskeriverket ser positivt på dessa åtgärder, men anser att nivån på föreslagna åtgärder utgör en förutsättning för eventuellt utökad produktion. Från recipientsynpunkt är de totala utsläppsmängderna per år av störst intresse, då det är minskningar här som leder till förbättringar i miljön. Utsläppsmängder per ton producerad massa är endast av tekniskt intresse för att se om verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt, med bästa tillgängliga teknik. Fiskeriverket anser att det bättre bör framgå av sökandens underlag vad som krävs för att vid en utökad produktion inte öka de totala utsläppen från verksamheten.

Det är viktigt att aktivt arbete bedrivs för att begränsa utsläppen av kväveoxider och svavel till luft. För båda parametrarna bör riktvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde för totala utsläppsmängder per år anges (jämför Södra Cell Värö, Vänersborgs tingsrätt, mål M 333-02).

Fiskeriverket vidhåller att även ett gränsvärde (mängd) på årsbasis bör anges för suspenderade ämnen mätt som GF/A med tanke på partiklars egenskaper som bärare av tungmetaller och andra högmolekylära potentiellt miljöfarliga ämnen. Det är viktigt att hålla koll på totala utsläppen från verksamheten. Bolaget redovisar endast riktvärde som månadsmedelvärde för utgående vatten från bioreningen.

Det bör föreskrivas ett villkor för utsläpp av EDTA från verksamheten. I villkoret bör bl.a. anges att bolaget aktivt skall arbeta för att minsta möjlig mängd komplexbildare tillförs avloppet / recipienten. EDTA bidrar till verksamhetens utsläpp av kväve till Östersjön. Bolaget kommer att vid en produktionsökning till 560 000 ton per år kraftigt öka användningen av EDTA. Resultat enligt MKB:n (sidan 96) visar att en 40 %-ig reduktion av EDTA erhållits, över reningsanläggningen. Målsättningen med anläggning var dock en EDTA-reduktion på 80 %. Resultat som redovisas i målet för Södra Cell Värö ger att reduktionsgraden för EDTA i den biologiska reningen där ligger på ca 70 %. Enligt European Union Risk Assessment Report Volume 51 (aktbilaga 17, bilaga 2:2) kan bästa tillgängliga reningsteknik ge en reduktion av EDTA på 90 %. Nämnas kan att Södra Cell Värö i målet M 333-02 anfört om precis motsvarande skäl som bolget vad gäller villkor för utsläpp av EDTA, men inte fått gehör av miljödomstolen för detta. Utebliven reglering av tillsatt mängd komplexbildare, kan vid problem med den biologiska reningen leda till stora oönskade utsläpp av EDTA, med tillhörande nedbrytningsprodukter till recipienten.

Bolaget har utfört simuleringar kring hur olika utsläppsnivåer från fabriken i Mörrum påverkar halten av fosfor i Pukaviksbukten (kommenterade i bl.a. aktbilaga 17, MKB:n sidan 145). Simuleringarna visar på att fabrikens utsläpp av fosfor genererar en ökning av fosforhalten i yttre delen av Pukaviksbukten på drygt 0,5 %. Motsvarande haltökning för inre delen av Pukaviksbukten anges till 1,5-2 %. Fiskeriverket ser inte att detta är obetydliga haltbidrag för att komma från en enskild punktkälla. Verket ser det heller inte som relevant att förringa utsläppsmängderna genom ett utspädningsperspektiv, dvs. att utsläppsmängderna skulle vara helt försumbara jämfört med övriga utsläppskällor i perspektivet Hanöbukten. Som stor fosforkälla för Hanöbukten anges bl.a. intransporten av fosfor från utanförliggande hav. Rimligen har fabriken i Mörrum en historisk "ackumulerad skuld" i det näringsrika djupvatten som transporteras in till kusten från utanförliggande hav. I dag är, kan man nog påstå, de största enskilda utsläppskällorna under någon form av utsläppsbegränsande kontroll. Vattenmiljön har därigenom förbättrats. Utsläppsbilden byggs i stället upp av ett stort antal mindre bidragsgivare, där ingen kan pekas ut som "den stora avgörande utsläppskällan". Att använda ett marginaliseringsresonemang håller därför inte om man totalt sett skall kunna minska belastningen på vattenmiljön (vilket regeringen via miljökvalitetsmålen bestämt) (alla måste bidra). Pukaviksbukten karakteriseras av snabba utspädningsförhållanden, vilket gör det svårt att se och följa påverkan från utsläppen. När effekter ändå kan ses är de med tanke på den snabba utspädningseffekten extra allvarliga, jämfört med motsvarande effekter i en recipient med lägre vattenomsättning.

Fiskeriverket ser utsläppskontrollen av klorat som viktig från vattenrecipientsynpunkt, då klorat har en starkt negativ påverkan på utvecklingen av tångsamhällen i kustvattenmiljön. Verket anser att bolaget aktivt skall arbeta för att utsläppen av klorat hålls på en så låg nivå som möjligt. För att få en god uppfattning om att utsläppen ligger på en "låg" nivå krävs att analyserna sker vid en detektionsgräns lägre än l mg/l.

I tidigare handlingar (MKB:n s 180) anges att utsläppen av klorat kommer att öka från < 44 till < 53 ton per år vid en utökad produktion. I senare aktbilaga (nr 17) nedjusterar bolaget siffrorna till 9 ton respektive 11 ton per år. Orsaken till den kraftiga minskningen beror på att avloppsvattnet analyserats vid en ny lägre detektionsgräns på 0,2 mg/l. Villkor för kemikalier bör som minst anges enligt Svea hovrätt domar 2007-11-12, M 4317-06 (Akzo Nobel Functional Chemicals AB) och 2008-02-26, M 10242-06 (Volvo Personvagnar AB).

Bolaget har på begäran av Fiskeriverket 17 redovisat det samlade kylvattnets innehåll och temperatur till Pukaviksbukten. Bolaget anger att det samlade "kylvattnets" (eg kylvatten- + processvattenflöde) temperatur i utgående avlopp ligger på drygt 45 grader som varmast under sommaren och ca 30 grader som kallast under vintern (med en snittemperatur under året på ca 36 grader). Om siffrorna stämmer utgör varken den höga övertemperaturen på avloppsvattnet eller de stora avloppsvolymerna obetydliga siffror från vattenbiologisk synpunkt. Avloppsflödet ligger i dag på knappt 30 miljoner kubikmeter per år, men kommer att öka till ca 35 miljoner kubikmeter per år (räknat utifrån dagens vattenförbrukning på 62 kubikmeter per ton massa exkl. råvatten). Fiskeriverket anser att förnyade spridningsberäkningar (mätningar och moduleringar) bör utföras under en prövotid för att fastställa avloppsplymens, och därmed "kylvattnets" påverkans- område i yt- och djupled. Undersökningarna bör utföras under olika delar av året och innefatta olika vind- och strömförhållanden. Resultatet bör kopplas till hur utsläppet påverkar den biologiska produktionen i havsområdet. Förslag bör även tas fram på hur en större andel av överskottsvärmen kan nyttiggöras. På något sätt känns det som ett slöseri från energimiljösynpunkt att inte mer av den överskottsvärme som finns i avloppsvattnet kan tas till vara.

Fiskeriverket har i yttrande 2007-05-07 framhållit önskemål om en ordentlig sammanställning av de fiskfysiologiska undersökningar av tånglake som utförts vid fabriken (Mörrum och Nymölla). Verket vidhåller detta. Motstridiga skillnader finns i resultat mellan referensområdena Åhus och Torhamn, exempelvis vad gäller EROD, LSI och yngelutveckling (MKB:n s 155-159). Fiskeriverket anser inte att sökandens bemötande ger något mer uttömmande svar vad gäller av verket efterfrågade uppgifter. Sammanställningen utförs lämpligen av oberoende, men vedertagen expertis på området. Redovisning kan antingen ske i god tid före eventuell huvudförhandling, eller att domstolen fastställer ramarna för detta i ett prövotidsuppdrag.

Fiskeriverket anser att elfilterstoftet i första hand skall tas om hand och läggas på deponi (se mer utförligt verkets yttrande 2007-05-07). Elfilterstoftet innehåller inte bara stora mängder kadmium (20-30 kg per år) utan även bly, koppar etc. Hanteringsproblem som bolaget anför (i aktbilaga 17) "att stoftet är mycket fluffigt" och "att det kommer att lösas upp av regnvatten" är hanterbara problem. Många som i dag har undantag enligt 24 § förordningen om deponering av avfall och kravet i 22 § samma förordning på bottentätning och dränerande material skikt deponerar under tak (tält). Eventuellt kan även elfilterstoftet stabiliseras före vidare hantering på deponi.

Det är viktigt att uppsamlingsanordningar finns för eventuellt uppkommet släckvatten så att detta inte når recipienten. System bör även finnas för behandling och rening av uppkommet släckvatten innan det eventuellt släpps vidare i avloppssystemet.

Även följande moment bör följas upp under prövotidsperioder, utifall miljödomstolen ger tillstånd till en utökad produktion

- Om uppvandringen av laxfisk i Mörrumsån påverkas av en utökad produktion (jämfört med före produktionsökningen).

- Om vandringen av blankål i Pukaviskbukten påverkas av en utökad produktion (jämfört med före produktionsökningen).

- Situationen för tången bör karteras och följas inom större områden/kuststräckor i Pukaviksbukten för att få en bättre bild av förekomst och tidsutveckling, före och efter eventuell produktionsökning.

Mörrumsån utgör ett av de viktigaste vattendragen till Egentliga Östersjön med en kvarvarande laxreproduktion av betydelse. Sportfisket efter laxfisk är omfattande både i Mörrumsån och i Pukaviksbukten. Pukaviksbukten, med tillhörande yttre delar kring Listershuvud utgör ett viktigt vandrings- och fångstområde för blankål. Blåstången är Östersjöns mest betydelsefulla del i ekosystem och skador på tångbältet kan leda till förändringar av hela ekosystemet med effekter på bl.a. fisk. En osäkerhet finns kring hur en produktionsökning kommer att påverka dessa värden. För att få saken belyst borde eventuella förändringar undersökas under en prövotid.

Samtliga föreslagna undersökningar skall ske på sökandens bekostnad.

Länsstyrelsen i Blekinge län

Länsstyrelsen tillstyrker bolagets ansökan om utökning av produktionen under förutsättning att bolaget kommer in med de kompletteringar som länsstyrelsen yrkar nedan.

Villkor för tillstånd 460 000 ton.

I bolagets nu gällande tillstånd finns provisoriska villkor för utsläpp till vatten och luft. Miljödomstolen har på grund av detta uppmanat bolaget att i komplettering inkomma med yrkanden på slutliga villkor för denna prövotid. Dessa villkor är avsedda att gälla till dess att bolaget tar sitt nya tillstånd, för en produktion av 560 000 ton blekt sulfatmassa, i anspråk.

Bolaget omfattas av rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC- direktivet). Alla IPPC-anläggningar skall från den 30 oktober 2007 ha tillstånd med villkor för verksamheten eller andra för verksamheten bindande beslut eller förelägganden som uppfyller de krav som ställs i förordningen (SFS 2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter.

Med anledning av att bolaget är under tillståndprövning avstår länsstyrelsen från att anpassa bolagets nuvarande tillstånd i enlighet med ovan nämnda förordning. De villkor som bolaget yrkar som slutliga villkor uppfyller inte kraven i förordning (SFS 2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter.

Länsstyrelsens yrkande

Bolagets nuvarande tillstånd bör återkallas när det nya tillståndet vinner laga kraft. Alternativt bör villkoren anpassas på så sätt att bolaget uppfyller kraven i förordningen (SFS 2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter.

Utsläpp till vatten

Fosfor, kväve, organisk substans och SÄ GF/A

I ansökan har bolaget redovisat ett antal sätt att förbättra bioreningen i syfte att öka dess kapacitet samt minska föroreningar till vatten. Av bolagets redovisning framgår att alternativen där bioreningen byggs tillsammans med kompletterande kemisk fällning eller sandfilter är de alternativ som bäst motsvarar Naturvårdsverkets riktvärden för bästa möjliga teknik (BMT).

I komplettering den 4 januari 2008 redovisar bolaget ett diagram som beskriver hur kostnaden per kilo fosfor ökar med större reducering av fosforutsläppen. Diagrammet bygger på den lista över nationella åtgärder inom olika verksamhetsområden som redovisas i rapporten från ÅF-Process 2008-01-29, s 38. Dessa kostnader för ”externa” åtgärder jämförs i diagrammet med kostnaden per kilo fosfor för olika reningsalternativ vid bolagets massafabrik. I diagrammet markeras även den reducering av fosforutsläpp som motsvarar Sveriges miljömål för Egentliga Östersjön. Jämförelsen i diagrammet visar att kostnaden per kilo fosfor för filtrering och kemisk fällning överstiger kostnaden för de dyraste "externa" åtgärderna som behövs för att uppnå miljömålet. Detta skulle kunna ses som ett argument för att inte kräva att bolaget inför filtrering och kemisk fällning, eftersom en tillräcklig reducering kan uppnås med bättre kostnadseffektivitet genom åtgärder inom andra verksamheter. Emellertid är diagrammet missvisande genom att det jämför miljömålet för Egentliga Östersjön med kostnader för fosforreduceringar i hela Sverige. Givetvis måste kostnaden per kilo fosfor bli mycket högre då hela målet på 290 tons minskning ska åstadkommas inom det område som avvattnas till Egentliga Östersjön, vilken tar emot ungefär 40 % av Sveriges totala fosforutsläpp. Länsstyrelsen anser därför att kostnaderna för ombyggnad av bioreningen tillsammans med kompletterande kemiska fällning eller sandfilter inte kan anses vara oskälig enligt 2 kap 7 § miljöbalken.

Vidare vill Länsstyrelsen kommentera de beräkningar som bolaget gjort för omvandlat utsläpp av organisk substans (TOC) till fosforekvivalenter med utgångspunkt från andelen fosfor och kol i växtplankton i havet, enligt den s.k. Redfield-kvoten. Den ekologiska relevansen av detta motiveras av den syretäring som organiskt kol ger upphov till, vilken liknar de effekter som utsläpp av närsalter indirekt orsakar. Länsstyrelsen anser att det använda beräkningssättet kraftigt överskattar betydelsen av TOC i förhållande till fosfor. Skälet är att fosfor recirkuleras i Östersjön, varvid det tas upp av växtplankton, mineraliseras och åter tas upp av plankton osv. flera gånger innan det lämnar Östersjöns vatten. Halveringstiden för fosfor i Östersjön beräknas vara ca 50 år. Detta innebär att utsläppt fosfor bidrar flera gånger medan utsläppt TOC upphör att vara ett problem efter att det brutits ned första gången.

Länsstyrelsens yrkande

Länsstyrelsen yrkar att följande gränsvärden bör gälla för bolagets totala utsläpp till recipienten efter ombyggnad av reningsanläggningen:

- organisk substans (TOC) 3 000 t/år

- totalkväve (Ntot) 130 t/år

- totalfosfor (Ptot)10 t/år

samt följande riktvärde och månadsmedelvärde:

- TOC 6,2 kg/ton massa

- Ntot 0,27 kg/ton massa

- Ptot 0,02 kg/ton massa

. Suspenderbara ämnen (SÄ GF/A) 25.mg/1

Absorberbar organiskt halogen (AOX

Länsstyrelsen accepterar bolagets yrkande

Klorater

Klorater kan ha en skadlig inverkan på blåstång. För att säkerställa den låga halten i utgående avloppsvatten anser länsstyrelsen (i motsats till bolaget) att villkor för klorater bör kvarstå.

Länsstyrelsens yrkande

Länsstyrelsen yrkar att utsläppet till vatten av klorater som riktvärde inte får överstiga 0,3 mg/l.

Elfilterstoft

Att minska utsläppet av kadmium (Cd) till vatten anser länsstyrelsen vara mycket angeläget på grund av dess cancerframkallande egenskaper. I ansökan har bolaget redovisat flera metoder för att minska utsläppen av Cd till vatten orsakat av det elfilterstoft som bolaget i dag släpper ut tillsammans med avloppsvattnet. Bolaget förordar metoden att leda elfilterstoftet till bioreningen, vilket, enligt bolagets redovisning, skulle avskilja ca 70 % av mängden kadmium från vattenfasen.

Länsstyrelsens yrkande

Bolaget skall avleda elfilterstoft till bioreningsanläggningen.

Utsläpp till luft

Svavel

I ansökan skriver bolaget att de utsläppsvärden som redovisas för svavel från sodapannan är högre än i verkligheten. Detta beror på mätutrustningen. När ny mätutrustning installerats kommer, enligt bolaget, utsläppet från "stora punktkällor" och utsläppet från ”otillgänglighet i förbränningen av illaluktande gaser" att uppfylla de krav som Naturvårdsverket ställer upp som BMT. Länsstyrelsen anser att bolaget till förhandlingarna bör redovisa hur de nya mätningarna påverkar utsläppet av svavel både i ton per år och kg/ton massa.

Villkor för utsläpp av gasformigt svavel bör därefter sättas så att de stämmer med de nya utsläppsnivåerna.

Bolaget yrkar att villkor för utsläpp av svavelväte från sodapannan och mesaugnen ska utgå. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att viss kontroll kvarstår av denna parameter. Dock kan änsstyrelsen acceptera att, som bolaget yrkar i andra hand, sätta villkoret som ett riktvärde per månad och att det indirekt kontrolleras genom mätning av kolmonoxid.

Länsstyrelsens yrkande

Bolaget bör komplettera handlingarna med beräkningar av hur den nya mätutrustningen för svavelutsläpp från sodapannan påverkar det totala utsläppet av svavel både i ton per år och kg/ton massa.

Länsstyrelsen accepterar bolagets andrahandsyrkande för utsläpp av svavelväte från mesaugnen och sodapannan.

Kväve

I ansökan har bolaget visat att kostnaden för att installera Selective Catalytic Reaction (SCR) för rening av NOx på de redan befintliga pannorna blir mycket hög. Vid investering i ny ångpanna, sodapanna eller mesaugn bör bolaget överväga denna reningsmetod. Bolaget bör då även investera i pannor med ny och energieffektiv förbränningsteknisk prestanda som ger lägre utsläpp av såväl kväveoxider som stoft.

I ansökan har bolaget beräknat att långtidsmedelvärdet för utsläpp av kväve från sodapannan och mesaugnen kommer att bli ca 0,9 kg/ton massa. Länsstyrelsen anser att villkor för NOx skall sättas utifrån detta långtidsmedelvärde. Dock har variationen av utsläppet varit låg de senaste åren. Därför anser länsstyrelsen att ett påslag med ca 10 % över långtidsmedelvärdet bör vara tillräckligt för gränsvärdet och 20 % över långtidsmedelvärdet för riktvärdet (månadsmedelvärde).

Länsstyrelsens yrkande

- Utsläpp till luft av kväveoxider (NO+NO2 som NO2) från sodapannan och mesaugnar får som gränsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 560 ton NO2 och som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 1,3 kg NO2/ton massa.

Länsstyrelsen accepterar bolagets yrkade villkor för utsläpp av NOx från ångpannan.

Stoft

Bolaget har från och till problem med utsläpp av stoft från pannorna. Länsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att bolaget arbetar med att hålla ner utsläppen så långt som möjligt. Bolaget har i ansökan inte belyst vad som kan göras för att minska problemen med tillfälliga stofttoppar från pannorna. Länsstyrelsen anser att bolaget till förhandlingen ska redovisa detta. Utifrån vad som kommer fram i denna redovisning bör eventuellt ett villkor för att hantera tillfälliga utsläpp av stoft föreskrivas.

Vid investering i ny ångpanna, sodapanna eller mesaugn bör bolaget investera i effektivare elfilter för stoft.

I ansökan redovisar bolaget att stoftutsläppen från ångpannan i genomsnitt ligger på 10 mg/m3 ngt. Ändå yrkar bolaget att riktvärdet för stoft ska sättas till l00 mg/m3 ngt som månadsmedelvarde. Länsstyrelsen anser att detta är alldeles för högt.

Länsstyrelsens yrkande

Bolaget bör komplettera handlingarna med en redovisning av vad som kan göras för att minska problemen med tillfälliga stofttoppar från pannorna.

- Stofthalten i rökgaserna från ångpannan får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 40 mg/m3 ntg.

Länsstyrelsen accepterar bolagets yrkanden för stofthalter från sodapanna och mesaugnarna.

Flyktiga organiska ämnen

Från blekeriet släpps ut ca 230 ton flyktiga organiska ämnen (VOC) vilka till största delen består av metanol. Bolaget har i ansökan redovisat att detta utsläpp kan renas med en skrubber som instal1eras på avluftningen från blekeriet. Kostnaden för att rena detta utsläpp har bolaget beräknat till ca 30 kr/kg VOC. Med hänsyn till de ozonbildande egenskaperna anser länsstyrelsen att det är viktigt att VOC renas när detta är möjligt att göra till en kostnad som inte kan anses oskälig. Att rena VOC till en kostnad av 30 kr/kg är inte oskäligt enligt 2 kap 7 § miljöbalken. Som stöd för detta kan här ges en referens till en dom från Miljööverdomstolen den 5 april 2000 i mål M 8010-99. I domen ges vägledning till vad som kan anse vara svensk praxis vad avser kostnader för att rening av VOC i samband med tillståndsprövning. MÖD fann i den domen att 50-100 kr/kg reducerad VOC kan vara en skälig kostnad. Man bör även beakta att domen är ca åtta år gammal vilket gör att kostnaderna rimligtvis bör skrivas upp med den inflation som varit under åren.

Länsstyrelsena yrkande

- En skrubber skall installeras på avluftningen från blekeriet för att rena utgående processluft från utsläpp av VOC.

Slutliga villkor för utsläppsmängd av VOC och verkningsgrad på reningsanläggningen bör sättas på prövotid.

Klor och klordioxid

Länsstyrelsens yrkande

Länsstyrelsen accepterar bolagets yrkande att villkoren skall utgå.

Buller

Länsstyrelsen konstaterar att Naturvårdsverket under år 2005 remitterat ett nytt förslag till allmänt råd avseende buller. I remissversionen finns inte längre begreppet "befintligt industri" kvar utan enbart de riktvärden som tidigare gällde för nyetablering.

Bolaget har i ansökan redovisat vilka ljudnivåer som uppkommer från bolagets verksamhet. Det framgår att bolaget klarar att innerhålla 45 dB(A) kvällstid och nattetid. Vidare har bolaget redovisat vilka åtgärder som behöver vidtas samt kostnaderna härför. Det framgår att bolagets högsta bullernivåer kommer från renseriet och vedgården. Att sänka dessa bullernivåer under 40 dB(A) nattetid skulle kräva att vedgården och renseriet inte körs nattetid. Detta kan göras till en kostand av 400 miljoner kr. Länsstyrelsen anser att denna investering inte kan anses vara miljömässigt motiverad. Dock anser länsstyrelsen att bolaget ständigt skall arbeta för att sänka sina bullernivåer till de som Naturvårdsverket anger för nyetablering.

Länsstyrelsens yrkande

- Den ekvivalenta ljudnivån på grund av bolagets verksamhet får utomhus vid bostäder inte överstiga 50 dB(A) dagtid (kl 07-18) samt 45 dB(A) nattetid (kl 22-07)och kvällstid (kl 18-22). Om impulsljud eller hörbara tonkomponenter förekommer skall angivna värden sänkas med 5 dB(A). Den momentana ljudnivån får som riktvärde nattetid uppgå till högst 60 dB (A).

- Vid ny- och ombyggnad av anläggningsdelar skall dessa utföras så att den ekvivalenta ljudnivån vid bostäder som härrör från den ombyggda eller nytillkomna anläggningsdelen inte överstiger 50 dB(A) dagtid (kl 07-18) 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) och 40 dB(A) nattetid (kl 22-07).

Energi

Bolaget har i ansökan redovisat ett flertal åtgärder för att minska värme- och elförbrukningen samt kostnader får detta.

Bolaget har inte gjort någon närmare redovisning av åtgärderna "öka torrhalten i tjockluten" och "öka torrhalten i bark" och inte redovisat någon kostnads/nyttoanalys för dessa åtgärder. Båda dessa åtgärder anser länsstyrelsen vara mycket intressanta i ett energiperspektiv.

Länsstyrelsens yrkande

Ansökan skall kompletteras med en redovisning av åtgärderna "öka torrhalten i tjockluten" och "öka torrhalten i bark” samt med en kostnads/nyttoanalys för dessa åtgärder.

Mobila arbetsmaskiner

De mobila arbetsmaskiner som finns på anläggningen bör hålla en så hög miljöstandard som möjligt.

Länsstyrelsens yrkande

- Vid byte skall nya förbränningsmotordrivna mobila arbetsmaskiner, som används inom anläggningen uppfylla kraven som ställs i steg II i förordningen (1998: 1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner.

- Mobila dieseldrivna maskiner som används inom anläggningen skall från och med den l januari 2009 enbart använda bränsle som uppfyller kraven för diesel Miljöklass 1 enlig lagen (2001:l080) om motorfordons avgasrening och motorbränsle eller motsvarande.

Seveso

Bolaget omfattas av sevesolagstiftningens högre kravnivå med anledning av lagring av b1 a mycket giftiga, giftiga och oxiderande ämnen.

Vid prövning av verksamheter som omfattas av sevesolagstiftningens högre kravnivå skall en särskild säkerhetsprövning göras i samband med miljöprövningen. Underlaget för den särskilda säkerhetsprövningen skall utgöras av en säkerhetsrapport.

Länsstyrelsen har granskat den inskickade säkerhetsrapporten och begärt kompletteringar. Bolaget har i komplettering kommit in med en omarbetad säkerhetsrapport som nu granskats.

Länsstyrelsen anser att det fortfarande finns sådana brister i den omarbetade säkerhetsrapporten att den inte kan ligga till grund för en fullvärdig säkerhetsprövning.

Länsstyrelsen har sedan 2002 bedrivit tillsyn av verksamheten enligt Sevesolagen. Bolaget har visat upp ett ambitiöst säkerhetsarbete och en implementering av detta ut i linjen. Trots detta är det av stor vikt att pröva säkerheten vid kemikaliehanteringen enligt Sveriges implementering av sevesodirektivet.

Länsstyrelsens yrkande

Länsstyrelsen står fast vid sitt tidigare yrkande att säkerhetsrapporten skall kompletteras.

Intern plan för räddningsinsatser

Länsstyrelsen står fast vid sitt tidigare yrkande om komplettering gällande scenarier.

När det gäller den interna planen för räddningsinsatser skall den innehålla beskrivningar av förutsägbara händelser/situationer (scenarier) och vilka åtgärder som skall vidtas för att begränsa de menliga följderna av dessa. Bolaget beskriver i den interna planen för räddningsinsatser endast typ av olycka, person- brand-, miljö- och storolycka. Länsstyrelsen bedömer inte att detta uppfylla sevesolagstiftningens krav. Det skall även finnas beskrivningar av mer specifik karaktär vad gäller produkt och scenarier. Dessa skall vara utdrag ur bolagets riskanalyser och riskbedömningar.

(SRVFS 2005:2 bil 2 punkt 3 "För varje situation eller slag av händelse som kan förutses och som i verksamheten kan spela en avgörande roll för uppkomsten av en allvarlig kemikalieolycka skall det finnas en beskrivning av vilka åtgärder som skall vidtas för att begränsa de menliga följderna av denna. Denna beskrivning skall omfatta säkerhetsutrustning och tillgängliga resurser”)

Identifiering och analys av olycksrisker

Länsstyrelsens bedömning är att de riskanalyser som bifogats inte fullt ut uppfyller kraven i Sevesolagen. T ex finns rekommenderade åtgärder för att minska riskerna i riskanalyserna, men det framgår inte alltid tydligt vilka av dessa åtgärder bolaget valt att genomföra. I den sammanfattande texten punkt 5 i Uppdatering och sammanfattning riskanalyser 2007-09-24 står t ex att "Sedan dess har flera av de rekommenderade åtgärderna genomförts och bedömningen är att riskerna har reducerats inom samtliga analysområden. Riskerna bedöms i dag vara tolerabla inom samtliga områden".

Exempel på sådana föreslagna åtgärder är inbyggnad av SO2- cisterner, bommar för plankorsningar, gaslarm där H2S2 kan falla ut, påkörningsskydd, översyn av invallning, skydda tankar och rörledningar mot yttre våld m fl.

Länsstyrelsen står fast vid sitt tidigare yrkande om komplettering enligt nedan.

((SRVFS 2005:2, 7-9§§)

En redovisning av att olycksrisker identifierats och analyserats skall ske genom

1. En detaljerad beskrivning av möjliga scenarier för allvarliga kemikalieolyckor och sannolikheten för sådana eller omständigheter under vilka de skulle kunna inträffa,

2. En sammanställning av sådana händelser som skulle kunna bidra till uppkomsten av de scenarier som avses i punkt 1, oavsett om orsaken står att finna inom eller utom verksamheten,

3. En bedömning av hur omfattande och svåra följderna av de identifierade allvarliga kemikalieolyckorna skulle kunna bli, inklusive kartor, ritningar, bilder eller motsvarande information som visar områden som kan komma att påverkas av en allvarlig kemikalieolycka enligt punkt l ovan, och

4. En beskrivning av de förebyggande och begränsande åtgärder som vidtagits, inkl tekniska data och den utrustning som finns för anläggningens säkerhet.

Sammanfattning

Säkerhetsrapporten skall kompletteras med en sammanfattning som visar att riskerna för allvarliga kemikalieolyckor har identifierats (scenarier) och att nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förebygga olyckorna och begränsa deras följder för människor och miljö (9 § föreskriften).

Kemiska produkter

Bolaget har en omfattande kemikaliehantering men har inte föreslagit några kemikalievillkor. Trots bolagets eget arbete med säkerheten vid kemikaliehanteringen anser länsstyrelsen att prövningen enligt miljöbalken skall omfatta även kemikaliehanteringen med särskilda villkor för denna.

Länsstyrelsens uppfattning är att de kemikalievillkor som sätts för verksamheten bör avse hantering av alla typer av kemikalier, såväl flytande som fasta. Villkoret bör även omfatta de tågvagnar med kemikalier som förvaras på fabriksområdet. Med tanke på att en stor del av avloppsvattnet inte avleds till bioreningen är det extra viktigt att alla flytande kemikalier hålls invallade och att lossning sker under former som minimerar risken för spridning till mark och vatten.

Tillsynsmyndigheten bör delegeras möjligheten att besluta om avvikelser från villkoret på invallning under förutsättning att bolaget kan visa att utsläpp av produkt inte skadar miljö eller hälsa.

Med tanke på att bolaget hanterar ett stort antal råvaror och insatskemikalier anser länsstyrelsen att villkor bör meddelas med krav på att bolaget skall dokumentera hälso- och miljörisker med sin användning av råvaror och insatskemikalier. Krav på en korrekt bedömning av miljö- och hälsoriskerna med kemikalieanvändningen i verksamheten bör ha hög prioritet i bolagets verksamhet. Denna riskbedömning måste baseras på tillräcklig kunskap om de använda ämnena. Det är med hänsyn till verksamhetens art och omfattning inte möjligt att uppnå en tillräckligt hög skyddsnivå om det saknas dokumenterad kunskap om riskerna med användningen i fråga om nedbrytbarhet, toxicitet och bioackumulering.

Länsstyrelsens yrkande

- Kemikalier och farligt avfall skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan förorena mark, ytvatten eller grundvatten.

- Kemikalier som vid kontakt med andra kemikalier eller material kan självantända/explodera, bilda giftiga eller miljöfarliga ämnen skall hållas åtskilda från brännbart material samt de kemikalier eller material med vilka de kan reagera.

- Flytande kemikalier och farligt avfall skall förvaras på ogenomsläpplig invallad yta eller ha motsvarande säkerhetssystem för uppsamling av vätska. Uppsamlingsvolymen skall minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Mindre avvikelser får medges av tillsynsmyndigheten i specifika fall.

- Lossning och lastning av flytande kemikalier skall ske på, för den aktuella kemikalien, genomsläppliga lossningsplattor där spill kan samlas upp.

- Cisterner, tankar, rör och ledningar innehållande miljöfarliga, giftiga oxiderande eller brandfarliga kemikalier skall skyddas mot påkörning. Detta gäller även kemikalier som vid kontakt med andra kemikalier eller annat utvecklar giftiga gaser.

- Cisterner för flytande kemiska produkter skall vara utrustade med överfyllnadslarm.

Villkor bör meddelas med krav på att bolaget skall dokumentera hälso- och miljörisker med sin användning av råvaror och insatskemikalier. Länsstyrelsen avstår från att lämna specificerat yrkande beträffande detta villkor. Länsstyrelsen ansluter sig till det yrkande som Naturvårdsverket gör i denna fråga.

Efterbehandling

Länsstyrelsen ser positivt på bolagets intentioner att få ett helhetsgrepp över föroreningssituationen. Den MIFO fas 1 utredning som genomförts av länsstyrelsen skall ses som ett underlag som verksamhetsutövaren utgår ifrån och vid behov kompletterar för att själv kunna göra bedömningar om var områden som misstänks kan ha förorenats av verksamheten finns. Nya uppgifter kan alltid komma fram vilket kan leda till att bedömningar behöver omprövas. Den metodik som används för utredningar av områden med föroreningsskador och som innebär ett stegvis förfarande med bedömningar och ställningstaganden emellan stegen och ofta medför att det tar lång tid, innebär att utredningar och eventuel1a åtgärder generellt bör hanteras i samråd med tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen anser att det är motiverat att föreskriva villkor för att hantera dessa frågor.

Om en förorening upptäcks medan verksamheten pågår bör den utredas och vid behov efterbehandlas snarast möjligt för att minska risken för människors hälsa och/eller miljön som kan uppstå genom föroreningarnas spridning och/eller exponering.

Med hänsyn till de komplikationer som inte sällan uppkommer i en nedläggningssituation är det viktigt att frågor om hur eventuella föroreningsskador ska undersökas och åtgärdas i en sådan situation regleras i villkor. Detsamma gäller frågor om hur överblivna kemikalier och avfall skall omhändertas.

Länsstyrelsens yrkande

- Verksamhetsutövaren skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda områden som misstänks ha förorenats från verksamheten. Utredningen skall omfatta en MIFO fas 2, Naturvårdsverkets rapport 4918 eller rapport som ersätter denna och kartlägga behovet av eventuella sanerings- och efterbehandlingsåtgärder. Resultatet skall redovisas till tillsynsmyndigheten för samråd inom två år efter det att detta beslut har vunnit laga kraft.

- Markanvändningen, anläggningen eller verksamheten får inte förändras så att någon föroreningsskada enligt 10 kap 1 § miljöbalken kan påverkas på så sätt att riskerna för människors hälsa eller för miljön ökar eller att efterbehandlingsåtgärder hindras eller försvåras. När förändringar avses genomföras skall en utredning om risken för att ändringarna kan komma att påverka någon föroreningsskada lämnas in till tillsynsmyndigheten. Ändringar som är tillåtliga enligt ovan får inte genomföras förrän tillsynsmyndigheten har godkänt utredningen och eventuella behövliga åtgärder genom dokumenterat beslut.

- Om verksamheten orsakar föroreningar som uppmärksammas medan verksamheten pågår skall de utredningar, som behövs för att kunna avgöra om det har uppkommit en föroreningsskada enligt 10 kap 1 § miljöbalken, utföras utan onödigt dröjsmål. Om verksamheten har orsakat en sådan skada skall lämpliga efterbehandlingsåtgärder utredas och genomföras. Utredningar skall utföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

- Om verksamheten eller någon del av verksamheten avvecklas skall avvecklingen omfatta genomförande av utredningar som behövs för att kunna avgöra om verksamheten eller delverksamheten har gett upphov till en föroreningsskada enligt 10 kap l § miljöbalken. Om verksamheten har orsakat en sådan skada skall lämpliga efterbehandlingsåtgärder utredas och genomföras. Utredningar skall utföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

- Om verksamheten eller någon del av verksamheten avvecklas skall avvecklingen omfatta bortforsling av överblivna lagrade kemiska produkter och avfall från verksamheten eller delverksamheten för slutligt omhändertagande enligt gällande bestämmelser. Åtgärderna skall godkännas av tillsynsmyndigheten.

- Det bör, bl.a. med hänsyn till den utredningsmetodik som används för förorenade områden, finnas möjlighet att föreskriva kompletterande villkor som föranleds av utredningsresultat som kan komma fram som en följd av nu föreskrivna villkor. Det kan t ex gälla kompletterande utredningar eller behov av att säkerställa att åtgärder som bäst uppfyller miljöbalkens krav ska komma till stånd. Länsstyrelsen yrkar att miljödomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterliggare villkor som kan föranledas enligt ovanstående.

Karlshamns kommun

Bedömning

I kommunstyrelsens bedömning behöver inte medta verksamhetens påverkan på miljö, natur och eventuella hälsoskyddsaspekter. Miljöförbundet Blekinge Väst kommer att beakta detta i sitt yttrande.

Sett från allmän kommunal synpunkt är det mycket positivt med den värme som bolaget levererar till kommunens fjärrvärmenät. Kommunstyrelsen förutsätter att de alternativa teknikerna, för utökad produktion, som föreslagits inte innebär begränsningar att leverera värme till kommunens fjärrvärmenät.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar

att tillstyrka ansökan och samtidigt framhålla att de alternativa teknikerna, för utökad produktion, som föreslagits inte innebär begränsningar att leverera värme till kommunens fjärrvärmenät.

Sölvesborgs kommun

Sölvesborgs kommun har inget att erinra emot vad Miljöförbundet Blekinge Väst anfört i sitt yttrande.

Miljöförbundet Blekinge Väst

Förbundsdirektionen anser att utsläpp till vatten och luft; som kan ha en skadlig inverkan på miljön, inte skall få öka i förhållande till dagens totala utsläppsmängder och att bolaget åläggs att på sikt minska utsläppsmängderna.

Bedömning

Bolaget anger i sin tillståndsansökan att utsläpp av bl.a. TOC, totalfosfor och totalkväve till vatten förväntas öka med 22 %. Pukaviksbukten är en vik som redan i dag lider av viss övergödningsproblematik. En ökad mängd utsläpp kan därför inte antas vara av ringa betydelse. Miljöförbundet anser det vara ytterst viktigt att den totala utsläppsbelastningen av kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen till Pukaviksbukten minskar i förhållande till dagens utsläppsmängder.

Miljöförbundet anser att man bör ha miljömålet ingen övergödning i åtanke. Ett förslag på åtgärd för att nå målet är att det vid prövning enligt miljöbalken skall ställas krav på förbättrad teknik för rening av fosfor och kväve.

Ökade utsläpp till bukten från verksamheten kan delvis kompenseras med åtgärder från annat håll. Miljöförbundet arbetar nu med att inventera enskilda avlopp för att minska läckage av näringsämnen till recipienten, för att inte tilltron till det lokala miljöarbetet skall gå förlorad är det viktigt att inte miljöförbättringen från mindre åtgärder "äts upp" av andra, större punktkällor.

Pukaviksbukten ingår i natura 2000-området SE0410068. Syftet med området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för ingående naturtyper som t ex stora grunda havsvikar och sund. Det är främst områdets stora grunda partier som gör området intressant för bl.a. fritidsfisket men det gör även området extra känsligt för övergödningsproblematiken. Övergödning omnämns som ett hot mot området i områdets bevarandeplan.

Nedfallet av svavel i Karlshamnstrakten är redan i dag högre än vad naturen tål. Mörrumsfabrikens nedfallsbidrag utgör en betydande del av det totala nedfallet, i tillståndsansökan har det redovisats att utsläppen av svavel bedöms öka med ytterligare 14 %. I fabrikens närområde finns flera lekvatten för den försurningskänsliga större vattensalamandern som är upptagen i Art- och habitatdirektivet.

BOLAGETS BEMÖTANDE

1. Förslag till villkorsändringar

Villkor för befintligt produktionstillstånd

1. Utsläppet till luft av gasformigt svavel från sodapanna, mesaugnar och på grund av otillgänglighet i stark- och svaggassystemet får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 65 ton S och som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 0,2 kg S/ton massa.

2. Utsläppet till luft av gasformigt processvavel från övriga källor får som riktvärde inte överskrida 0,3 kg S/ton massa.

Villkor för utökat produktionstillstånd

1. Utsläppet till luft av gasformigt svavel från sodapanna, mesaugnar och på grund av otillgänglighet i stark- och svaggassystemet får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 80 ton S och som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 0,2 kg S/ton massa.

2. Utsläppet till luft av gasformigt processvavel från övriga källor får som riktvärde inte överskrida 0,3 kg S/ton massa.

2. Naturvårdsverket (NV)

Utsläpp till vatten av TOC, tot-P, tot-N och SÄ GF/A

NV har vid samråd och i sina yttranden önskat att bolaget skall redovisa en kostnads/nyttoanalys för olika åtgärder att minska utsläppen till vatten och luft samt energi utan att egentligen precisera hur denna beräkning skall genomföras. För utsläpp till vatten har boalget genomfört dessa beräkningar i samband komplettering av ärendet. Bolaget har valt att använda samma princip som användes i samband med att Södra Cell Värö prövades under 2007 för sina utsläpp till vatten.

I samband med detta ärende har nu NV hävdat att en annan modell skall gälla utifrån en politisk överenskommelse för att minska utsläppen till vatten i Östersjön, HELCOM-överenskommelsen. Detta betyder att NV anser att kostnaderna för en åtgärd skall fördelas utifrån 50/50 med avseende på kväve och fosfor och inte utifrån Redfield-kvoten. Mot den senare metoden har länsstyrelsen också gjort invändningar, eftersom den anser att metoden överskattar effekten av minskningen av TOC i förhållande till tot-P. Bolaget är egentligen av samma uppfattning som länsstyrelsen, men har ändå försökt att hålla sig till Redfieldkvoten som fördelningsprincip.

I NV:s redovisade beräkningar anser bolaget att det finns ytterligare brister såsom

- att NV har överskattat avskild mängd tot-P för de olika åtgärderna,

- att kostnaderna för deponering av kemslam inte har räknats in i kostnads/nyttoanalysen. I andra sammanhang hävdas att samhället skall verka för att avfall skall kunna återanvändas, vilket det inte kan göras om kemisk fällning införs.

- att NV i värderingarna helt har bortsett från kostnaderna för totN reduktionen. I detta sammanhang kan refereras till Södra Cell Värös dom, där Miljödomstolen ansåg att "kostnader upp till 100 kr/kg N-ekvivalent inte var orimligt höga”. I detta ärende har NV inte valt att kommentera kostnader för tot-N på över 200 kr/kg tot-N.

Sammantaget visar detta att någon modell för kostnads/nyttoanalys ännu inte framtagen av vare sig Södra Cell eller Naturvårdsverket som håller för att avgöra vilka åtgärder som skall genomföras eller inte genomföras utan detta måste avgöras från fall till fall, där alla aspekter tas med. Däremot anser bolaget att en kostnads/nyttoanalys är ett bra sätt att försöka att rangordna olika åtgärder.

I målet har NV föreslagit att ett sandfilter är att föredra före ett skivfilter. Boalget låtit VA-ingenjörerna utreda och föreslå ett lämpligt filteringsalternativ, som en ytterligare åtgärd utöver ombyggnad av bioreningen. Utifrån driftsdata från fabriken har VA- ingenjörerna föreslagit ett skivfilter före sandfilter.

Anledningen till detta är bl a

- att syftet med filtreringen är tänkt att kapa de höga utsläppen, när flytslam uppstår. I underlagsrapporten (bilaga 6.1 till komplettering) står att under ca 5 % av driftstiden sker en tredjedel av utsläppet av suspenderat material från bioreningen. Se även nedanstående varaktighetsdiagram över utgående susphalten från bioreningen.

- att vid tillfällen med höga susp-halter bildas en filtrerkaka av bakterier på skivfiltret, vilket troligen innebär att susp-halten i utgående vattnet från skivfiltret minskar till nivån 10 mg/l.

- att ett sandfilter kräver backspolning av filtret, vilket ökar den hydrauliska belastningen över bioreningen och driftkostnaden att vid höga ingående slamhalter till sandfiltret krävs ytterligare backspolning för att bibehålla filtrets kapacitet

- att de höga slamhalterna oftast beror på att det bildas flytslam och att då återföra detta slam till processen skapar en rundgång av slam.

Diagrammet visar att susp-halten i utgående avlopp är under 20 mg/l i ca 280 dygn och under 10 mg/l under hälften av dygnen under det senaste året vid fabriken i Mörrum.

Skillnaden mellan ett skivfilter och ett sandfilter blir således inte så stor, då den utgående susp-halten från ett skivfilter snarare är 10 mg/l än 20 mg/l och därmed minskar fördelarna med att installera ett sandfilter i jämförelse med ett skivfilter. Under förhållanden med susphalter i nivån 10 mg/l är inte något av filtertyperna kostnadseffektiva att införa.

Bolaget anser att det fortfarande finns trimningsmöjligheter i bioreningen, som kommer att leda till en stabilare process och mindre bildning av flytslam. Mot denna bakgrund motsätter sig boalget i dagsläget att installera någon form av filtrering efter bioreningen.

I ett nyss avgjort mål inom koncernen (Södra Cell Värö, mål 333-02, 2007-11-14) föreskrev miljödomstolen i Vänersborg följande villkor med avseende på TOC, tot-N och tot-P (inom parentes har gränsvärdet uppräknats mot bakgrunden av den högre produktionsvolymen vid fabriken i Mörrum).

Gränsvärde, ton/år Riktvärde, kg/ton

TOC 2 900 (3 600) 7,6

Tot-N 162 (201) 0,4

Tot-P 19 (24) 0,05

Detta skall jämföras med de villkor som bolaget har yrkat (inom parentes redovisas NV:s yrkande)

Gränsvärde, ton/år Riktvärde, kg/ton

TOC 4 300 (3 000) 9,3 (6,2)

Tot-N 170 (130) 0,4 (0,27)

Tot-P 19(10) 0,04 (0,02)

Därför anser bolaget inte att de av NV föreslagna åtgärderna är rimliga i jämförelse med de nyligen fastställda villkoren för Södra Cell Värö.

Utsläpp till vatten av klorat

Bolaget kalibrerar för närvarande en justerad analysmetod, som skall nå en lägre detektionsnivå än den befintliga.

Utsläppet av klorat har inte längre någon betydande miljöpåverkan. Med de halter, som finns av klorat i avloppsvattnet och de utspädningsförhållande, som råder i närrecipienten, ligger halterna i recipienten långt under de halter som kan innebära en skada på blåstången.

Bolaget genomför recipientkontroll genom medverkan i Västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund. Härigenom har Kalmar högskola tittat på bl a tångens utbredning på ca 15 lokaler längs Blekingekusten. Man har de senaste åren inte sett några avgörande förändringar i tångens utbredning. Det som i dag framförallt påverkar dessa lokaler är vågexponering.

I årsrapporten för recipientundersökningarna för 2006 skriver Kalmar högskola att "I dessa undersökningar finner man att tången minskade kraftigt i första halvan av 1990-talet, framför allt på vågexponerade lokaler där bestånden sedan inte återhämtat sig. Det går dock inte att med självklarhet koppla nedgången till de punktkällor som finns i området. "

Av dessa skäl finns det inte någon anledning att föreskriva ett villkor för utsläpp av klorat. Det är tillräckligt med egenkontrollen och det allmänna villkoret för den fortsatta kontrollen av klorat.

Utsläpp till luft av gasformigt svavel

Sedan ny mätutrustning inkl provberedning har installerats för mätning av svaveldioxid i rökgaserna från sodapannan har det rapporterade utsläppet minskat till 0,05 kg/ton massa.

Bolaget bedömer utifrån detta att utsläppet av gasformigt svavel från sodapannan och mesaugnen samt på grund av otillgänglighet i stark- och svaggassystemen till 0,12 kg/ton vid den nuvarande produktionsnivån och vid den sökta produktionsnivån.

Bolaget justerar därför villkorsförslaget för utsläpp av gasformigt svavel från de större punktkällorna till

"Utsläppet till luft av gasformigt svavel från sodapanna, mesaugnar och på grund av otillgänglighet i stark- och svaggassystemet får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 65 ton S och som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 0,2 kg S/ton massa."

vid de nuvarande produktionsnivån 460 000 ton per år och till

"Utsläppet till luft av gasformigt svavel från sodapanna, mesaugnar och på grund av otillgänglighet i stark- och svaggassystemet får som gränsvärde och årsvärde inte överstiga 80 ton S och som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 0,2 kg S/ton massa."

vid den sökta produktionsnivån 560 000 ton/år.

Utsläppet från övriga källor bedömer NV att Bästa Möjliga Teknik (BMT) är 0,1 kg S/ton och kräver ytterligare utredning på vilket sätt bolaget skall kunna minska detta utsläpp. Den dominerande källan är som NV uppger utsläppet från den oblekta massatvätten. Anledningen till att utsläppet från massatvätten ligger på nivån 0,15 kg/ton är, att anläggningen i Mörrum är en tvålinjes fabrik med totalt åtta filtertvättar. För att säkerställa arbetsmiljön måste det finnas ett visst undertryck i kuporna och detta är orsaken till det höga flödet. Det enda sättet att uppnå vad NV bedömer som BMT är att bygga om fabriken till en enlinjesfabrik med ny tvättutrustning. Därför anser bolaget inte möjligt.

I detta sammanhang kan nämnas att Södra Cell Värö inte uppnår vad NV anser vara BMT, trots att Värö är en enlinjesfabrik och har installerat ny tvättutrustning för den oblekta massatvätten med fyra tvättsteg, varav två DD-filter är parallellkopplade för en likvärdig produktionsvolym.

Att installera en separat förbränningsanläggning minskar inte utsläppet utan endast oxiderar de organiska sulfiderna till svaveldioxid utan denna utrustning måste också kompletteras med en skrubber för att få önskad miljöeffekt. För driften av förbränningsanläggningen behövs något fossilt bränsle (olja eller gas). Den samhälleliga intäkten att minska svavelutsläppet med 0,15 kg S/ton massa är enligt en kostnads/nytto- beräkning ca 2,5 Mkr/ år, vilket gör att maximalt 18 Mkr kan investeras utan att kostnaderna för det fossila bränslet och dess miljöpåverkan har medräknats i kalkylen. Någon förbränningsanläggning går inte att installera för detta investeringsbelopp.

I tabellen 3.3.3 i inlagan står att utluftningen från spillutscisternen i kokeriet inte är ansluten till svaggassystemet. Här har tyvärr en felaktighet i rapporteringen skett. Vid en närmare kontroll har det visat sig att den är ansluten till svaggassystemet. Detta innebär att det övriga utsläppet sjunker med 4 % till 9,3 kg/h. Detta påverkar inte det beräknade årsutsläppet, som fortfarande är drygt 80 ton eller 0,2 kg/ton massa.

Då bolaget anser att det inte finns något kostnadseffektivt sätt att ytterligare minska utsläppet från de övriga källorna, anser det utsläppsnivån 0,2 kg S/ton skall accepteras och utifrån detta föreslår bolaget ett separat villkor enligt NV:s önskemål enligt

"Utsläppet till luft av gasformigt processvavel från övriga källor får inte som riktvärde överskrida 0,3 kg S/ton massa."

Detta gäller för såväl den nuvarande som för den sökta produktionsvolymen.

Utsläpp till luft av kväveoxider

Bolaget kan inte acceptera att den vedertagna toleransgränsen för ett gränsvärde sänks från 20 % till 10 % och för ett riktvärde från 40 % till 20 %.

Energi

Bolaget utreder för närvarande möjligheterna att investera i en LignoBoost-anläggning. När denna investering är gjord och intrimmad, kommer bolaget att utvärdera energisituationen för fabriken i Mörrum. Finner bolaget då det intressant att investera i NV:s förslag högre torrhalt på tjockluten resp ökad torrhalt på barken eller i andra intressanta energieffektiviserande åtgärder, kommer dessa projekt att drivas. Bolaget anser sig inte i nuläget kunna bedöma NV:s förslag till ytterligare åtgärder.

Bolaget är därför berett att acceptera en prövotid i denna del till 2011-12-31.

Processkemikalier

Sedan 1995-05-19 har bolaget för fabriken i Mörrum haft ett kemikalievillkor med lydelsen "Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten gå igenom kemikaliehanteringen i avsikt att byta ut miljöfarliga kemikalier mot mindre miljöfarliga. Bolaget skall medverka till att dokumentation tas fram där sådan saknas. Bolaget får vid införande av nya kemikalier i tillverkningsprocessen endast använda kemikalier med minsta möjliga miljöfarlighet".

Länsstyrelsen begärde vid samråd 2006-06-01 att bolaget skulle ta fram ett underlag till länsstyrelsen för utvärdering hur bolaget uppfyller villkoret. Detta underlag lämnades in till tillsynsmyndigheten 2006-10-31. Motsvarande material har sedan lämnats in i detta ärende samtidigt som bolaget i detalj har beskrivit hur bolaget vid fabriken i Mörrum hanterar kemikalier och vilka risker som föreligger vid hanteringen dels i kapitel 4.8 och 4.11 dels i säkerhetsrapporten.

Länsstyrelsen har den 2007-08-20 beslutat att inte behandla det inlämnade materialet med hänvisning, att det kommer att prövas i samband med detta miljödomstolsärende. Länsstyrelsen har inte önskat någon komplettering av kemikalielistan. Dock har länsstyrelsen och Räddningsverket haft synpunkter på säkerhetsrapporten, vilken radikalt har omarbetats i samband med kompletteringen i målet. Se vidare kapitel 3 i denna inlaga.

NV har föreslagit ett villkor som i detalj beskriver hur verket önskar kemikalier skall värderas och godkännas. Den dokumentation som önskas för är följande.

- Använd mängd per år.

Detta finns beskrivet i bilaga 4.8.1 i inlagan.

- Var i processen den används och vilken funktion den har.

Detta finns beskrivet i bilaga 4.8.1 i inlagan.

- Uppgifter om toxikologiska egenskaper (hälsofarlighet), eko toxikologiska egenskaper (miljöfarlighet), nedbrytbarhet och potential för bioackumulering.

Detta är beskrivet i bilaga 4.8.1 i inlagan med komplettering i bilaga 1 till denna skrift för de nya kemikalierna och eventuella nya kemikalier som håller på att värderas.

- Uppgift om eventuell klassificering avseende farliga egenskaper enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter.

Detta är beskrivet i bilaga 4.8.1 i inlagan och för de tillkommande kemikalierna i bilaga 1 till denna skrift.

- Exponeringsdata - uppgifter om mängder som tillförs luft, vatten, produkter och avfall per år och bedömda halter i produkter och avfall och i luft- och vattenrecipienterna.

Denna komplettering av ärendet har bolaget genomfört i bilaga 2 till denna skrift.

- Förhållande i omgivningen och vattenrecipienten.

Detta är beskrivet i MKB:n i inlagan.

Bolaget har utifrån denna dokumentation bedömt riskerna för människors hälsa och miljön med de använda kemikalierna och däri ingående kemiska ämnen. Denna komplettering har gjorts i bilaga 2 till denna skrift.

Bolaget kan sammanfatta riskerna med kemikalieanvändningen enligt

- Det finns en kemikalie (svaveldioxid) som genom utsläpp till luft vid olyckshändelse kan påverka människors hälsa. Övriga kemikalier som används i produktionen medför inga utsläpp till luft och utgör därmed ingen risk för människors hälsa.

- De kemikalier som följer med massan medför ingen risk för människors hälsa och miljön.

- Alla kemikalier produkter som används på fabriken i Mörrum har genomgått en noggrann kontroll så att de inte ska påverka de anställdas hälsa. Om en kemikalie bedöms som hälsovådlig upprättas tydliga skyddsinstruktioner.

- De kemikalier som efter användning innebär ett utsläpp till vatten bedömer bolaget inte medföra någon oacceptabel risk för skada på miljön.

Därmed anser bolaget att all den önskade dokumentationen finns för att miljödomstolen i denna tillståndsprövning skall kunna bedöma riskerna med de använda kemikalierna vid fabriken.

Bolaget åtar sig att fortsättningsvis att följa kunskapsutvecklingen när det gäller de kemikalier som används (finns egentligen beskrivet i kunskapskravet i hänsynsreglerna) och att vid de normala samråden med tillsynsmyndigheten redovisa utvecklingen för befintliga kemikalier. För nya kemikalier, som avses användas i produktionen, kommer samråd att genomföras innan de tas i bruk.

Därmed anser bolaget att det inte behövs något särskilt villkor för kemikalier utan att det allmänna villkoret är tillfyllest.

3. Länsstyrelsen

Utsläpp till vatten av TOC, tot-P, tot-N och SÄ GFjA

Se ovan unde 2.

Utsläpp till vatten av klorat

Se ovan under 2.

Utsläpp till luft av gasformigt svavel

Se ovan under 2.

Utsläpp till luft av kväveoxider

Se ovan unde 2.

Utsläpp till luft av stoft

Problem med tillfälliga stofttoppar från mesaugnarna uppstår framförallt vid driftstörningar som t ex tillfällen då ringar eller klot har bildats i ugnen, samt vid start och stopp av ugnarna. Vid stopp måste ugnarna fortsätta att rotera för att inte krokna på grund av värmen, och ugnarna måste också kylas ner med hjälp av rökgasfläktarna. Det är alltså nödvändigt att utifrån tillståndet kunna stoppa ugnarna för att åtgärda driftstörningar. Detta kan leda till korta stofttoppar, men möjliggör totalt sett lägre stoftnivåer.

I dagsläget har fabriken två identiska mesaugnar där även elfilterna efter ugnarna är lika. Dock skiljer sig ugnarna vad gäller utsläpp av stoft. Sedan 2007 har det arbetats intensivt med att lokalisera skillnaderna mellan ugnarna, bl a med experter på elfilterteknik. Åtgärder i form av nya driftinstruktioner för driften av rökgasfläktar vid stopp har redan genomförts och beslut om installation av lufthammare för att undvika stoftuppbyggnad i filtret. Kontroll och optimering av likriktare, kontroll av cyklonfunktion och kontroll av annan kringutrustning är andra exempel på åtgärder som gjorts runt ugnen.

Bolaget anser att den senaste tidens tillfälliga utsläpp och förhöjda nivåer från mesaugn 2 är en driftstörning som inte skall behandlas i detta mål och kommer nu att fortsätta arbeta med en handlingsplan för mesaugnen.

Bolaget anser inte att ett villkor för tillfälliga stofttoppar är nödvändigt, eller ens lämpligt, då utrymmet för att stoppa och åtgärda driftstörningar måste finnas inom tillståndet.

När det gäller utsläpp av stoft yrkar länsstyrelsen lägre gräns för riktvärdet för ångpannan än vad bolaget har föreslagit. Bolaget kan acceptera detta under förutsättning att villkorsuppföljningen sker genom manuella stickprover med en frekvens på en gång per månad. Då bolaget har goda erfarenheter av en kontinuerlig stofthaltsmätare i denna position, har bolaget föreslagit att denna mätning skall ligga till grund för villkorsuppföljningen. Nackdelen med denna mätare är att den inte mäter stofthalten utan opaciteten i rökgaserna. Tyvärr finns det inte någon bra överensstämmelse mellan dessa två parametrar. Men bolaget har trots allt gjort bedömningen att det är bättre att mäta stofthalten kontinuerligt än manuellt en gång per månad, även om detta kräver ett högre riktvärde.

Utsläpp till luft av flyktiga organiska ämnen från blekeriet

Som länsstyrelsen anger i sitt yttrande består utsläppen av VOC från blekerierna till största del av metanol. Varje VOC har en bestämd ozonbildningspotential jämfört med ett referensämne (oftast eten). POCP värden för metanol varierar mellan 17 % och 21 % beroende på vilken kemisk miljö ämnet finns i. Detta motsvarar en låg ozonbildningspotential.

Bolaget har med hjälp av IVL låtit räkna fram två scenarier för att bedöma utsläppen från anläggningen i förhållande till omgivningen. Ett scenario med

80 % metanol och 20 % butanol som har ett ganska högt POCP-värde, och ett annat med 95 % metanol och 5 % etanol som har en lägre oxidationspotential än butanol. Av dessa scenarier bedömer bolaget att det senare är det som ligger närmast den typ av verksamhet som bedrivs.

Enligt beräkningen bidrar utsläppet med mellan 42 och 95 ppb-timmar per år i området 10 mil omkring fabriken. Enligt ozonberäkningar gjorda av SMHI (Langner et al., 2004) ligger AOT40 i området på 16 000 ppb-timmar, d.v.s. över miljökvalitetsnormen för år 2010. Bidraget från blekeriet bidrar med mellan 0,3 och 0,6 % av halten i området och med 0,6-1,4 % till överskridningen av AOT40 i regionen (inkl långdistanstransporterat ozon). AOT40 är den ackumulerade ozonexponeringen av halter över 40 ppb (40 ppb motsvarar ca 80 µg/m3) summerade timme för timme.

Tabellen visar bidraget av VOC-utsläppen från blekeriet till ozonbildningen i området

Etenekvivalen- ppb- Bidrag till halt

VOC scenario

80 % metanol 20 "% 65,3 - 80,5 77,4 - 95,4 0,5-0,6 %

butanol

95 % metanol 5 % 35,3 - 53,1 41,8 - 63,0 0,3-0,4 %

etanol

Bolaget står kvar vid sin tidigare ståndpunkt att en installation av en skrubber för avluftningen från blekeriet inte är motiverat.

Buller

Det finns mycket riktigt ett förslag till nytt allmänt råd avseende buller. NV föreslog i juni 2005 en skärpning av bullernivåerna i det allmänna rådet för industribuller. Skogsindustrierna avstyrkte förslaget. En lång rad andra instanser avstyrkte också förslaget och NV har sedan dess bearbetat förslaget.

Skogsindustrierna hade också synpunkter på ett allmänt råds rättliga status. Problemet är att allmänna råd ofta uppfattas som en föreskrift. När detta påpekades för NV hävdade man där bestämt att så inte är fallet utan varje verksamhets särskildhet skall bedömas i en individuell prövning.

I detta fall har länsstyrelsen t o m använt en remissversion som om det vore en föreskrift. Bolaget anser därför att man i första hand gör en bedömning av vad produktionsökningen innebär i tillkommande bullerkällor och utifrån mixen av gamla och tillkommande gör en bedömning av bullernivån. Om inte miljödomstolen finner detta möjligt i alla fall inte låta en remissversion av ett allmänt råd få vara styrande. Skall något allmänt råd åberopas är det, det nu gällande allmänna rådet, som skall styra.

Bolaget står kvar vid sitt tidigare villkorsförslag från huvudinlagans bilaga 9.

"Den ekvivalenta ljudnivån på grund av bolagets verksamhet får utomhus vid bostäder som riktvärde inte överstiga 55 dB (A) vardagar under dagtid (kl. 07-18), 45 dB(A) nattetid (kl. 22-07) och 50 dB(A) under övrig tid. Riktvärdet kontrolleras genom närfältsmätningar och emissionsberäkningar.

Om hörbara toner förekommer skall de angivna värdena sänkas med 5 dB(A)-enheter. Nattetid får momentanvärdena uppgå till maximalt 60 dB(A) som riktvärde.

Nytillkomna anläggningar skall utformas och utrustas så att bullerbidraget därifrån inte överstiger 40 dB(A)."

Energi

Se ovan under 2.

Mobila arbetsmaskiner

Bolaget håller med länsstyrelsen att det är viktigt att de mobila arbetsmaskinerna håller så hög standard som möjligt. Detta säkerställs genom bolagets miljöledningssystem vid inköp av nya maskiner, då det alltid krävs att vid upphandlingstillfället bästa miljöstandarden skall gälla (för närvarande uppställs kravet att motorerna skall uppfylla kravnivån Steg IIIA). Bolaget har varit en förebild för branschen när det gäller kraven på låg ljudnivå från truckar och att motorerna automatiskt varvas ned under nattetid.

Då bolaget redan mer än väl uppfyller länsstyrelsens villkorsförslag "… att mobila arbetsmaskiner skall uppfylla kraven som ställs i steg II……" anser bolaget att detta villkor är onödigt.

Bolaget anser även att förslaget till villkor om användandet av diesel av Miljöklass 1 inte är genomtänkt av länsstyrelsen. Anledningen till detta är att dieselförbrukningen ökar i en snabb takt i Europa samtidigt som användandet av eldningsolja 1 minskar kraftigt mot bakgrund av den energiomställning som för närvarande pågår.

Sverige är det enda landet i Europa som tillverkar diesel av Miljöklass 1. Vid framställning av denna dieselkvalitet får man samma kvantitet eldningsolja 1, medan vid framställning av diesel av MK3 (eurodiesel) får hela produkten som diesel. När nu efterfrågan för eldningsolja 1 sjunker, sjunker också produktionen av diesel av MKl. Redan har en producent flaggat att man tänker upphöra att producera diesel av MKl. Det är med andra ord mycket sannolikt att det kommer att uppstå en brist på diesel MK1 i framtiden. Ett villkor enligt länsstyrelsens förslag skulle då få oanade konsekvenser.

Det kan i detta sammanhang vara värt att poängtera, att Södra har haft detta som krav sedan början på 90-talet. Södra kan tvingas ompröva detta beslut, om marknaden inte kan försörja Södra med diesel av MK1-kvalitet.

Seveso

I huvudsak anser bolaget att den i oktober 2007 inlämnade omarbetade säkerhetsrapporten, fyller de krav som efterfrågas i yttrandena från länsstyrelsen och Räddningsverket.

- Identifiering med möjliga scenarier beskrivs under avsnitt 4.

- Fysiskt skydd och utrustning beskrivs under avsnitt 4.

- Tillgängliga organisatoriska resurser beskrivs under avsnitt 2.

- Konsekvenser beskrivs ytterligare i till säkerhetsrapporten bilagd rapport från 0resund safety, där berörda områden definierats och en bedömning gjorts av hur omfattande följderna skulle kunna bli, inkl kartor.

- Beskrivning av berörda områden finns under avsnitt 3.

- Beskrivning av rutiner för samverkan med kommunens räddningstjänst finns under avsnitten 2 och 5.

En schematisk sammanfattning av worst case-scenarier, med fabrikens och räddningstjänstens åtgärder bifogas bemötandet (bilaga 3).

Kemikalier

Bolaget anser i motsats till länsstyrelsen att det för kemikaliehantering inte behövs några särskilda villkor utan detta täcks dels av de lagar och föreskrifter som finns inom kemikalieområdet, dels av det allmänna villkoret i denna prövning.

När det gäller dokumentationen om kemikaliernas egenskaper såsom nedbrytbarhet, toxicitet och bioackumulering har länsstyrelsen fått detta redovisat i oktober 2006 och sedan i augusti 2007 beslutat att inte behandla det inskickade materialet med hänvisning till denna prövning. Bolaget har för att nu kemikaliehantering skall kunna prövas i detta ärende valt att utvärdera miljö- och hälsoriskerna och komplettera målet i detta avseende i bilaga 1. Se vidare avsnitt 2.

Bolaget har också redovisat vilka cisterner som är invallade och vilka cisterner som inte är detta i bilaga 18 i komplettering. I bilaga är också en riskvärdering genomförd av eventuell miljöskada i recipienten, om en cistern skulle haverera och allt innehåll rinna ut i avlopp under en timmes tid.

Nedan vill bolaget kortfattat kommentera länsstyrelsens sex förslag till villkor:

- Kemiska produkter och farligt avfall skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan förorena mark, ytvatten eller grundvatten.

Detta förslag till villkor anser sig bolaget aldrig kunna leva upp till, eftersom det finns händelser som kan ske - även om sannolikheten är mycket låg för detta - och som leder till att kemikalier kan förorena mark, ytvatten eller mark. Ett exempel är om sodapannan skulle råka ut för en smälta/vattenexplosion.

- Kemikalier som vid kontakt med andra kemikalier eller material kan självantända/explodera, bilda giftiga eller miljöfarliga ämnen ska hållas åtskilda från brännbart material samt de kemikalier eller material med vilka de kan reagera.

Då det finns en lagstiftning som styr detta (Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4) och Hantering av brandfarliga vätskor (SÄIFS 2000:2)), blir ett villkor onödigt för denna hantering.

För Sevesokemikalier har riskerna för blandningar utretts.

- Flytande kemikalier och farligt avfall skall förvaras på ogenomsläpplig invallad yta eller ha motsvarande säkerhetssystem för uppsamling av vätska. Uppsamlingsvolymen skall minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Mindre avvikelser får medges av tillsynsmyndigheten i specifika fall.

Vid fabriken i Mörrum hanteras över 500 olika kemikalier allt ifrån förpackningar om 10 ml till i cisterner om över 1 000 m3.

Bolaget har under många år gått igenom denna hantering och värderat riskerna med hanteringen och vidtagit de nödvändiga åtgärderna. Detta har bl a resulterat i

- att vissa cisterner har invallats

- att samtliga cisterner genomgår periodiska och förebyggande kontroller mot läckage

- att kemikalieförråd har inrättats och som uppfyller fabrikens krav på säkerhet

- att hydraulaggregatens oljeförråd har försätts med spillplåtar för att samla upp läckage och

- att kemikalier som hanteras ute på avdelningarna och där risk för spill har värderats är försedda med spillvolymer

- att nu reglera detta arbete i ett villkor anser bolaget är helt onödigt.

- Lossning och lastning av flytande kemiska produkter skall ske på, för den aktuella kemikalien, ogenomsläppliga lossningsplattor där spill kan samlas upp.

I miljökonsekvensbeskrivningen, s 103 i ansökan har bolaget redovisat hur lossningsplatserna är utformade och upplever att detta villkor uppfylls. Därmed anser bolaget att detta förslag till villkor inte fyller någon funktion.

- Cisterner, tankar, rör och ledningar innehållande miljöfarliga, giftiga, oxiderande eller brandfarliga kemikalier ska skyddas mot påkörning. Detta gäller även kemikalier som vid kontakt med andra kemikalier eller annat utvecklar giftiga gaser.

Påkörningsskydd finns runt de cisterner och rör, som genom riskanalyser har bedömt som nödvändigt. Därtill har genomförts en trafikutredning utifrån riskerna för påkörning av cisterner. Denna utredning har redovisats för myndigheterna i samband med Seveso-tillsyn. Resultatet av utredningen blev att trafikflödet på fabriken förändrades. Bolaget anser därför att ett villkor som ska reglera detta är onödigt.

- Cisterner för flytande kemikalier skall vara utrustade med överfyllnadslarm.

Då alla cisterner som kan rinna över till avlopp har larm för hög nivå, blir ett villkor onödigt. Se bilaga 18 i komplettering.

Efterbehandling

Denna fråga kommer att bemötas i samband med förhandlingen.

4. Karlshamns kommun

Kommunstyrelsen beslutade den 19 februari 2008 ”att tillstyrka ansökan och samtidigt framhålla att de alternativa teknikerna, för utökad produktion, som föreslagits inte innebär begränsningar att leverera värme till kommunens fjärrvärmenät”.

5. Miljöförbundet Blekinge Väst

Allmänt

Förbundsdirektionen anser att bolaget "inte skall ges tillstånd att öka i förhållande till dagens totala utsläppsmängder och att bolaget åläggs att på sikt minska utsläppsmängderna".

Detta föranleder bolaget att förtydliga vad detta projekt går ut på och försöka ge en samhällelig nytta av projektet.

Projektet går ut på att energieffektivisera processen och samtidigt öka produktionen med 100 000 ton per år. Förutsättningen för energieffektiviseringen är att utvinna lignin från svartluten. Denna teknik är framtagen genom ett branschgemensamt forskningsprojekt och finns i dag som en provanläggning vid ett massabruk i Sverige. Bolagets fabrik i Mörrum kommer, om tillstånd ges, att bli en av de första fabrikerna som kommer att installera denna teknik. Detta leder till att storleksordning 400 GWh biobränsle i form av lignin kommer att levereras ut till marknaden, där den kommer att ersätta fossila bränslen. För att kunna utnyttja denna energieffektivisering kommer massaproduktionen att öka upp till den produktionskapacitet, som frigörs i sodapannan. Detta leder till att vissa utsläpp till vatten och luft kommer att öka, då de redan i dag ligger på en mycket låg specifik nivå.

Om ligninet ersätter eldningsolja eller kol i samhället och detta ses som positivt vid värderingen av projektet, kommer utsläppen att påverkas enligt nedanstående tabell.

Tabell Förändrade utsläpp (beräknade) i samband med produktionsökningen

Förändring av utsläpp Mängd

Minskat utsläpp av fossil koldioxid 110 000 ton/år

Ökade utsläpp av svaveldioxid 14 ton/år

Ökade utsläpp av kväveoxider 18 ton/år

Ökade utsläpp av TOC 540 ton/år

Ökade utsläpp av fosfor 3 ton/år

Ökade utsläpp av kväve 26 ton/år

Genom detta projekt stärks bolagets konkurrenskraft, vilket borgar för framtida processinvesteringar, som i sin tur leder till en effektivare fabrik med på sikt lägre utsläpp.

6. Fiskeriverket

Utsläpp till vatten av EDTA

Fiskeriverket har alldeles rätt när det gäller att Södra Cell Värö har fört samma argumentering som i detta ärende. Vad däremot Fiskeriverket har missat är att miljödomstolen gjorde samma bedömning som bolaget att ett villkor i denna fråga inte var nödvändigt utan täcktes av det allmänna villkoret. Således föreskrev miljödomstolen inget särskilt villkor för EDTA.

Utsläpp till vatten av klorat

Se ovan under avsnitt 2.

Kemikalier

Se ovan under avsnitt 2.

Kylvatten

Sulfatprocessens nackdel är att sodapannan, som är en viktig del för återvinning av kokkemikalier, producerar stora mängder energi som är konstant över året. Detta leder till att det blir stora energimängder som i synnerhet under sommartid måste kylas bort. Genom den processlösning som bolaget föreslår i denna ansökan, nämligen uttag av lignin från tjockluten, kommer dels processen att energieffektiviseras genom att ta hand om överskottsenergin, dels uttaget av lignin kunna varieras över året och därmed reglera fabrikens energiöverskott.

Detta kommer, precis som Fiskeriverket önskar, att leda till att mer energi kommer att kunna tas om hand samtidigt som utsläppet av energi via avloppsvattnet minskar.

Bolaget motsätter sig att genomföra förnyade spridningsberäkningar, då bolaget anser att dessa blir alltför komplicerade att genomföra samtidigt som resultatet blir svårt att påverka.

Referensområden - Åhus och Torhamn

Valet av referensstation till recipientkontrollen gjordes utifrån den fiskeutredning som genomfördes av Fiskeriverket under början av 90-talet (Rapport nr 3:1994 daterad 1994-03-17). I sammanhanget kan nämnas att Åhus används som referensstation för fiskeundersökningar kopplat till Nymölla bruk. Boloaget anser att en utredning kring referensstationerna inte är relevant för detta mål.

Elfilterstoft

Alla problem är som Fiskeriverket anser hanterbara, men att deponera ett så lättlösligt salt som natriumsulfat och natriumkarbonat måste tillhöra de mer kostnadskrävande åtgärderna i förhållande till miljönyttan. Hur man kan stabilisera detta salt har bolagets kemister svårt att finna en lösning på.

Släckvatten

I det scenario att en större brand uppstår vid anläggningen tar Räddningstjänsten i Västra Blekinge över ansvaret som räddningsledare. Besluten över räddningsarbetets utförande ligger därmed hos dem.

Utredningar om laxfisk, blankål och tång

Fiskeriverket föreslår att bolaget skall genomföra tre olika utredningar angående uppvandring av laxfisk, vandring av blankål och utbredningen av tång och hur dessa påverkas av produktionsökningen.

Bolaget motsätter sig att genomföra dessa utredningar eftersom skillnaden i utsläppsmängderna och energiinnehållet i avloppet blir ytterst marginella i förhållande till de naturliga variationerna.

7. Räddningsverket

Säkerhetsrapporten

Se ovan under avsnitt 3 3.

Blekkemikalieberedningen

Bolaget utreder för närvarande möjligheten att införa motsvarande HP-A- teknik för framställning av klordioxid för att undvika framtida användning av svaveldioxid.

FÖRÄNDRADE YRKANDEN VID HUVUDFÖRHANDLINGEN, M.M.

Bolaget justerar sitt yrkande beträffande utsläpp av stoft från ångpannan från 100 mg/m3 ntg till 60 mg/m3 ntg.

Bolaget medger länsstyrelsens yrkande om en prövotid avseende VOC- utsläppen från blekeriet.

Naturvårdsverket yrkar att frågan om utsläpp av svavel från svaggassystemet skall sättas på prövotid, förslagsvis 2 år, för att utredas närmare.

Bolaget accepterar naturvårdsverkets yrkande om utredning av svavelutsläppen i svaggasystemet avseende både produktionsvolymerna, 460 000 resp 560 000 ton/år.

Naturvårdsverket uppger att bolaget uppfyller verkets villkor 4 angående kemikaliuer. Dock skulle man kunna ta bort villkor 4 men att villkor 5 står kvar med justeringen att ”enligt villkor 4”i sista meningen tas bort.

Länsstyrelsen gör ett tillägg i första stycket i sitt yttrande rörande markförorening enligt följande. ”Avsteg från metodiken får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten.”

Bolaget vidhåller sina föreslagna villkor.

Bolaget har efter huvudförhandlingen kommit in med en precisering av sista delen av bullervillkoret enligt följande. ”Vid ändring av verksamheten såsom nyinstallation eller renovering av bullrande anläggningar, skall skäliga bullerbegränsande åtgärder vidtas så att bulleremissionen på sikt kan nedbringas till riktvärdet 40 dB(A), med undantag av momentanljud.”

Räddningsverket konstaterar att bolaget nu har åtagit sig vad verket yrkat rörande blekvätskeberedningen och återtar därmed sitt yttrande i denna del.

DOMSKÄL

Miljödomstolen har i samband med huvudförhandlingen hållit syn. Därvid har besetts bl a själva massafabriken, vedgården, reningsanläggningen, anordningarna för mottagning av kemikalier, cisterner samt transportvägen från fabriken till deponin.

Bolaget har i samband med prövotidsredovisningen ansökt om dels miljöbalkstillstånd för befintligt tillstånd till 460 000 årston enligt miljöskyddslagen, dels utökat tillstånd till 560 000 enligt miljöbalken. Bolaget har även ansökt om tillstånd att införa s.k. Lignoboost-teknik vid massafabriken i Mörrum.

Prövotidsredovisningen

Bolaget ålades i beslut år 2000 att uppföra en biologisk reningsanläggning samt rätt att vidta slutningsåtgärder i samband därmed, för att minska utsläppen till vatten av organisk substans, närsalter och andra biologiskt aktiva substanser. Vidare skulle bolaget a) göra en biologisk-kemisk karaktärisering av avloppsvattnet, b) klarlägga samband mellan koloxid och PAH från BFB-pannan, c) utreda och genomföra åtgärder för att minska kväveoxider från sodapanna, mesaugnarna och BFB-pannan, d) utsläpp av ammoniak och urea mm, e) utreda och minimera behovet av elfilterstoftutlösning genom att minska svavelintaget, f) tekniska och miljömässiga konsekvenser av att leda detta vatten antingen direkt till recipient eller till biologisk rening.

Miljödomstolen konstaterar att den biologiska reningsanläggningen har uppförts och att målsättningsvärdena över bioreningen för reduktionen av fosfor och kväve har uppnåtts (70 resp 50 %). Målsättningsvärdet för COD (70%) uppnås tidvis inte. Anläggningen har visat en reduktion på 69 % vid produktion av lövmassa och 61 % för barrmassa, beroende på att lövmassan innehåller mer lättnedbrytbar substans. Målsättningsvärdet för EDTA (80 %) uppnås inte heller. Redovisningen visar 40 % i medeltal. Beträffande fosfor och kväve noterar domstolen att ovanstående resultat avser reduktionen efter tillsats av närsalter. Vid en jämförelse mellan utsläppen åren 2000/2001 före installation av biorening med åren 2005/2006 med biorening, är reduktionen dock endast ca 10 resp 14 % för närsalter och ca 50 % för TOC. Eftersom bioreningen inte fungerar utan närsalttillsats och målsättningen får tolkas som reduktionen ”i reningsanläggningen” kan miljödomstolen acceptera bolagets tolkning av hur målsättningsvärdet skall beräknas.

EDTA- nedbrytningen synes fungera sämre under vinterhalvåret. Ett omfattande optimeringsarbete har utförts i reningsanläggningen avseende närsaltdosering, temperatur (bl a två nya kyltorn), uttag av överskottslam, modifiering av ut- och inlopp, m.m., under prövotiden. Vidare redovisas att ytbelastningen i sedimenteringsbassängen ligger under 0,75 m3/m2h vilket överensstämmer med prövotidsvillkoret.

För att göra anläggningen mindre störningskänslig har bolaget angett att fler suspenderade bärare kommer att placeras i biostegen vilket ökar anläggningens kapacitet att reducera TOC. Kapaciteten kommer vidare att ökas på avvattningsenheterna samt på slamuttaget.

De i miljödomstolens avgörande den 9 juni 2000 angivna målsättningsvärdena för den biologiska reningsanläggningen har närmare definierats som den ”ambitionsnivå” mot vilken bolaget skall sträva.

Miljödomstolen finner nu sammanfattningsvis att målsättningen har uppnåtts, i vart fall för flertalet parametrar, och att prövotidsutredningen kan avslutas beträffande den biologiska reningsanläggningen.

Den kemisk-biologiska karaktäriseringen har utförts och redovisats och visar bl a på en avsevärd reduktion av extraktivämnen över biologin, låg rest av potentiellt bioackumulerbar substans, låga effekter på rödalg och kräftdjur samt låg påverkan på fisk vad avser reproducerbarhet och blodbild mm.

Vad gäller utsläppen till luft anser miljödomstolen att bolaget har redovisat begärda utredningar. Domstolen godtar bolagets utredning och förslag beträffande ångpanna, sodapanna och mesaugnar med avseende på samband mellan PAH och kolmonoxid samt kväveoxidutsläppen. Miljödomstolen återkommer till dessa frågor i samband med villkorsdiskussionen nedan. Beträffande gjorda utredningar om elfilterstoft har bolaget inte funnit det ekonomiskt motiverat att vidta några åtgärder. Förslag till slutliga villkor har i enlighet med prövotidsutredning lämnats i ovanstående frågor och kommer närmare att tas upp i villkorsdiskussionen.

Miljödomstolen finner att även prövotidsutredningen avseende luftvårdsfrågor m.m. nu kan avslutas.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen anser att den av bolaget upprättade miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven på en sådan enligt 6 kapmiljöbalken. Beskrivningen skall därför godkännas.

Tillåtlighet

Frågan om tillåtlighet kan delas upp i två delar, dels ansökan enligt miljöbalken för den redan enligt miljöskyddslagen tillåtna produktionen om 460 000 årston, dels den utökade ansökan enligt miljöbalken om 560 000 årston.

Vad gäller ansökan om 460 000 ton konstaterar miljödomstolen att tillstånd lämnats enligt miljöskyddslagen av Koncessionsnämnden för miljöskydd den 19 maj 1995. Slutliga villkor för utsläpp till luft och vatten uppsköts under en prövotid.

Koncessionsnämnden angav som målsättning i sitt beslut att utsläppen av organisk substans högst skulle uppgå till 15 kg COD per ton massa, vilket motsvarar 5,6 kg TOC per ton massa (med omräkningsfaktorn 2,7). Miljödomstolen har i senare beslut den 9 juni 2000, när bolaget konstaterat att målsättningen inte kunde nås med processinterna slutningsåtgärder, fastställt målsättningsvärden för den biologiska reningsanläggning som bolaget valt att installera. Målsättningsvärdena har i princip uppnåtts med undantag för komplexbildaren EDTA. Som konstaterats ovan har miljödomstolen godtagit bolagets prövotidsredovisning i övriga delar.

Miljödomstolen konstaterar således att bolaget uppfyllt vad som krävts i enlighet med tillståndsbesluten. För att erhålla tillstånd enligt miljöbalken krävs reglering av andra frågor som sammanfaller med vad som anges i förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter där det säkerställs att kraven i 2 kap 3 och 5 §§ uppfylls. Miljödomstolen anser att nu aktuell ansökan uppfyller kraven ovan. Remissinstanserna har också tillstyrkt tillåtligheten. Tillstånd enligt miljöbalken skall därför lämnas.

Beträffande den utökade ansökan om 560 000 årston konstaterar miljödomstolen att verksamheten funnits många år på samma plats. Betydande utsläpp av föroreningar sker i Pukaviksbukten, som är en del av Egentliga Östersjön. Sammantaget har genomförda undersökningar visat att det förekommer en storskalig övergödning av havsområdena med främst tidvisa algblomingar och förstärkt syrebrist på djupbottnarna. Även tångförekomsten har minskat. Utsläppen från Södra Cell Mörrum har enligt bolagets redovisning en liten roll för dessa förändrade miljöförhållanden. Simuleringar av bolagets utsläpp av fosfor visar dock på en haltökning i inre delen av Pukaviksbukten med 1,5-2 % samt i den yttre delen med 0,5 %, vilket inte kan bedömas vara försumbart. Någon lokal påverkan har inte kunnat beläggas. Undersökningarna visar vidare att avloppsvattnets toxicitet är låg samtidigt som de verifierande fältstudierna av hälsotillstånd och fortplantning hos fisk visar att några toxiska eller hormonella effekter till följd av utsläppen inte går att belägga i recipienten Pukaviksbukten.

Vad gäller utsläpp till luft konstaterar miljödomstolen att svavelnedfallet i den närmaste omgivningen är betydande men att bolaget åtagit sig ytterligare utredningar i denna fråga. Införandet av utfällning av lignin ur svartluten, s.k. LignoBoost-teknik bedöms positivt genom att ligninet kan användas som bränsle i mesaugnarna i stället för olja.

Miljödomstolen noterar att samtliga remissinstanser tillstyrkt produktionsökningen på vissa villkor. Naturvårdsverket har yrkat på införande av kemisk fällning och i andra hand filtrering förutom i båda alternativen ombyggd biologisk rening. Miljöförbundet Blekinge Väst anser att tillstånd endast skall medges om utsläppsmängderna minskar.

Miljödomstolen finner, sammantaget, att verksamheten är tillåtlig enligt miljöbalken. Tillstånd skall därför lämnas enligt balken till den ansökta produktionen om 560 000 årston

Villkor

Miljödomstolen gör följande bedömning beträffande de villkor som skall gälla för verksamheten.

Utsläpp till vatten

Miljöminstrarna runt Östersjön har inom ramen för arbetet inom Helsingforskomissionen, HELCOM beslutat om åtgärder för att minska övergödningen av Östersjön. Sveriges har åtagit sig att minska det årliga utsläppet till Egentliga Östersjön med ca 290 ton fosfor (P) och 8 000 ton kväve (N). Miljödomstolen konstaterar att Naturvårdsverket anger att verkets beräkningar indikerar att åtgärder som kostar mer än 3 000 kr per kg reducerat P kommer att bli nödvändiga för att klara Sveriges åtagande. Bolaget har pekat på betydligt lägre kostnader <1 000 kr/kg P. (aktbilaga 58 och 22). Beaktas även den eutrofierande effekten för organiskt kol, TOC, sjunker kostnaderna kraftigt per kg avskild P. När det gäller utsläpp av eutrofierande ämnen är SödraCells anläggning i Mörrum en av de största punktkällorna för utsläpp av TOC, P och N till Egentliga Östersjön (även utsläpp av TOC har indirekt gödande inverkan på Östersjön). Enligt 2 kapmiljöbalken skall bästa teknik, BMT, användas. Vid en jämförelse med IPPC:s BREF dokument överskrids bolagets utsläppsvärden från 2006 för suspenderade ämnen och kväve och tangeras för fosfor. Bolaget har genom en utredning av VA-ingeniörerna redovisat ett antal tänkbara åtgärder för att förbättra befintlig biologisk rening och slambehandling såsom utökad bassängvolym, slambehandling med centrifug alternativt indunstning och förbränning. För efterföljande partikelavskiljning redovisas alternativen flotation, lamellsedimentering och mikrofiltrering (skivfilter).

Naturvårdsverket och länsstyrelsen har i sina yttranden krävt ombyggd biologisk rening i kombination med kemisk fällning. Kostnaderna i detta alternativ anges i verkets yttrande till 1 300 kr per kg avskilt P och 300 kr per kg avskilt N. För alternativet med ombyggd biologi och skivfilter anges kostnaden till 400 kr per kg avskilt P och 200 kr per kg avskilt N. Bolaget redovisar en kostnad på 7 000 kr per kg P vid ombyggd biologi plus kemisk fällning och 3 700 kr per kg P vid ombyggd biologi plus filtrering. Bolaget har även räknat om TOC-utsläppet med hjälp av Redfieldkvoten och har därvid fått fram kostnaderna omräknade till fosforekvivalenter (se aktbilaga 58) till 1 210 resp 810 kr per kg fosforekvivalent. Bolaget anser att det fortfarande finns trimningsmöjligheter i bioreningen som kommer att leda till en stabilare process och mindre flytslambildning. Bolaget motsätter sig i dagsläget installation av skivfilter efter bioreningen. Bolaget rangordnar åtgärderna så att man i första hand vill bygga ut bioreningen. Bolaget motsätter sig komplettering med filtrering och kemisk fällning. Miljödomstolen anser att Naturvårdsverkets yrkande om BMT som innebär kemisk fällning och ombyggd biologi och nivån, 4,4 kg TOC, 0,19 kg N och 0,015 kg P (räknat per ton massa, totalt utsläpp inkl processvatten förbi biologi och råvatten) inte är miljömässigt motiverat. Därtill kommer en kostsam slamhantering. Däremot anser domstolen att Naturvårdsverkets andrahandsyrkande både är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt, dvs. ett utsläpp på nivån 5,5 kg TOC, 0,17 kg N och 0,019 kg P (räknat per ton massa, avser totalt utsläpp). Som utgångspunkt till villoren väljer miljödomstolen bolagets egna siffror 5,4 kg TOC, 0,19 kg N och 0,02 kg P per ton massa (aktbilaga 58). Miljödomstolen anser att det är rimligt med ett påslag på dessa värden med 20 % för beräkning av årsmedelvärde.

Miljödomstolen anser det däremot inte rimligt med ytterligare ett påslag om 20 % för beräkning av månadsmedelvärde. Påslaget för månadsmedelvärdet bör efter domstolens bedömning av utsläppsvärdenas variation de senaste åren kunna begränsas till ett påslag om ytterligare 10 %, dvs. totalt 30 % i påslag. Utsläppsvärdet för fosfor har dock visat en större variation, något som till viss del bör kunna bemästras medelst filtrering. Vidare bör villkorsgränsvärdet inte gälla förrän om två år och riktvärdet bör under samma tid avse årsmedelvärde i stället för månadsmedelvärde. För total-fosfor och total-kväve tillåts tillfälligt något högre utsläpp. Se villkor 2 i domslutet.

Bolaget bör ges frihet att bygga ut den biologiska reningsanläggningen efter hand. Installation av skivfilter, eller annan likvärdig metod skall däremot ha skett senast inom två år eller senast vid utgången av år 2010. Miljödomstolen har därvid godtagit bolagets förslag till filtrering före Naturvårdsverkets tidigare yrkande om sandfilter. Domstolen anser vidare att bolaget nu haft reningsanläggningen i drift i över fem år och att tillräcklig tid getts för att erhålla stabila förhållanden. Detta sammanfaller med tidpunkten när gränsvärdena för utsläpp till vatten börjar gälla och när riktvärdena övergår till att vara månadsmedelvärden. Se villkoren 2 och 3 i domslutet.

När det gäller utsläpp av AOX till vatten har bolaget reviderat sitt yrkande till 0,15 kg per ton massa. Villkoret föreskrivs i enlighet med villkor 4 i domslutet.

Beträffande utsläpp av klorat har bolaget yrkat att något villkor inte behövs. Såväl länsstyrelsen som Naturvårdsverket har yrkat på 0,3 mg/l. Bolaget hävdar att halten i regel ligger under detektionsgränsen som är 0,2 mg/l. Klorat kan i låga koncentrationer ha negativ effekt på blåstång. Miljödomstolen finner att villkor bör föreskrivas i enlighet med villkor 5 i domslutet. Utsläppen av suspenderade ämnen, före och efter installation av filter eller likvärdig utrustning, föreskrivs i enlighet med villkor 6 i domslutet. Beträffande elfilterstoft har miljödomstolen i deldom den 14 juli 2000 avseende Södra Cell Mönsterås upphävt en föreskrift om att elfilterstoft inte får ledas till reningsanläggningen. Detta har fastställts av Miljööverdomstolen i dom den 12 april 2001. Det finns inte underlag för någon annan bedömning i detta fall. Miljödomstolens godtar således bolagets förslag till hantering av elfilterstoft.

Bolaget bör vad avser EDTA sträva mot en bättre verkningsgrad vad gäller nedbrytning av EDTA i bioreningen. Några negativa recipienteffekter av betydelse har inte påvisats. Något villkor behöver inte föreskrivas.

Vad gäller utsläpp av svavel till luft har Naturvårdsverket och länsstyrelsen godtagit bolagets förslag till villkor inkluderande en prövotidsutredning för svavel i svaggassystemet. Miljödomstolen konstaterar att miljökonsekvensbeskrivningen visar en betydande påverkan av svavelnedfall i närområdet och finner det angeläget att utsläppen minskar. Villkor föreskrivs i enlighet med villkor 7 i domslutet. Frågan om minskning av svavel i svaggasystemet skjuts upp under en prövotid. Se i domslutet under uppskjutna frågor. Beträffande utsläpp av kväveoxider finner miljödomstolen i likhet med Naturvårdsverket och länsstyrelsen att utsläppens variation antyder att ett påslag med 10 % för årsgränsvärdet och 20 % för månadsriktvärdet förefaller rimligt då de uppmätta värdena under den senaste treårsperioden varierat mindre än 5 %. Miljödomstolen noterar att bolaget i rapporten ”Emissioner och partiklar från massa- och pappersindustrins pannor och ugnar” redovisar att stoftbidraget till halvårsmedelvärdet för PM10 är litet samt anser att det bör vara den tekniska livslängden på elfiltren på sodapannan och mesaugnarna som bör styra tidpunkten för reinvestering. Miljödomstolen delar dessa synpunkter. För ångpannan har bolaget åtagit sig en sänkning av riktvärdet. Villkor för stoft för ångpanna föreskrivs i enlighet med villkor 8 i domslutet. Stoftutsläppen för sodapanna, mesaugnar och ångpanna föreskrivs i enlighet med domslutet, villkoren 9, 10 och 11.

Bolaget har inte förskrivit några villkor för utsläpp av svavelväte från sodapanna och mesaugnar. Klagomål på besvärande lukt har bara förekommit vid något enstaka tillfälle. Ingen av remissinstanserna har yrkat på något villkor. Något villkor behöver inte förskrivas. Inte heller något villkorsförslag har lämnats för klordioxid från blekeriet. Utsläppen uppgick 2006 till ca 22 ton Cl eller 0,05 kg per ton massa och kommer från absorptionstornen vid klordioxidtillverkningen. Det finns inga yrkanden om villkor. Något särskilt villkor behöver inte heller här föreskrivas.

Vad gäller buller konstaterar miljödomstolen att närmaste bebyggelse finns 450 m öster om fabriken samt ca 500 m åt väster. Mätningar och beräkningar visar god övensstämmelse på en nivå under 45 dB(A) nattetid. I någon mätpunkt finns enligt miljödomstolen en för liten marginal även till detta värde. Transportökningen till följd av bolagets ansökan kan maximalt medföra en höjning av bullernivån vid transportvägarna med 1 dB(A). Närboende öster om fabriken är störda framför allt av flishanteringen. Miljödomstolen bedömer dock att kostnaden för förändrad flishantering, 400 Mkr, inte är miljömässigt motiverad. Däremot föreslås ett antal andra mindre kostsamma bullerdämpande åtgärder i fabriken som enligt miljödomstolens mening bör genomföras. Domstolen anser att villkor för buller skall föreskrivas i enlighet med bolagets yrkande. Se villkor 12 i domslutet. Vad gäller länsstyrelsens yrkande om villkor för mobila arbetsmaskiner konstaterar miljödomstolen att bolaget genom sitt miljöledningssystem ställer högre krav, på för närvarande miljöklass IIIA (vilket följer av EU-direktiv). Miljödomstolen finner att något villkor inte behöver föreskrivas. Detsamma gäller att precisera bränslet i villkor till krav på diesel Mk 1. För kemikalier har länsstyrelsen yrkat ett antal villkor rörande hantering, förvaring, lossning och lastning, larm och dokumentation. Bolaget har motsatt sig samtliga villkor och hänvisar dels till det allmänna villkoret, dels till att det följer av lagar och föreskrifter. Miljödomstolen anser att bolaget i sina ansökningshandlingar samt vid miljödomstolsförhandlingen redovisat sitt arbete med kemikalier samt hur cisternerna är utrustade på ett tillfredställande sätt. Några särskilda villkor behöver inte föreskrivas.

Miljödomstolen finner att ett kemikalievillkor kan föreskrivas i enlighet med Naturvårdsverkets yrkande, se villkor 13 i domslutet. Beträffande förorenad mark konstaterar domstolen med anledning av länsstyrelsens yrkande nr 1 att en undersökning MIFO fas 1 har gjorts av länsstyrelsen. Ett omfattande markundersökningsarbete pågår med provtagningar och fördjupade undersökningar och kontrollprogram avses upprättas om riskområden påträffas. Bolaget uppger vidare att allt arbete planeras ske i samråd med länsstyrelsen. Miljödomstolen erinrar om att den vidare utredningen och kartläggningen om eventuella sanerings- och efterbehandlingsbehov bör ske i enlighet med MIFO fas 2 eller på liknande sätt. Se villkor 14 i domslutet.

Vad gäller länsstyrelsen yrkande nr 2 konstaterar miljödomstolen att planerade ändringar av en verksamhet regleras i 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Något särskilt villkor om detta behövs därför inte. Likaså finns en skyldighet enligt 6 § andra stycket förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll att i händelse av driftsstörningar eller liknande omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Reparations- och underhållsåtgärder kan däremot behöva regleras när det finns risk för att markföroreningar friläggs. Något omfattande utredningsarbete torde i dessa fall normalt inte behövas, utan det bör räcka med en föranmälan av markarbetena till tillsynsmyndigheten i enlighet med villkor 15 i domslutet.

Länsstyrelsen anger i sitt yrkande nr 3 att en utredning skall göras om den tillståndsgivna verksamheten skulle orsaka föroreningar i framtiden. Enligt länsstyrelsen syftar villkoret till att åtgärder skall komma till stånd utan dröjsmål som kan medföra risk för att föroreningarna sprider sig eller att viktig information går förlorad eller blir svårtillgänglig.

Tillståndsprövningen syftar bl a till att fastställa villkor om försiktighetsmått och utsläppsgränser för att förebygga att verksamheten orsakar förorening i omgivningen. Om trots detta förorening av någon betydelse skulle uppstå måste det betraktas som en sådan olägenhet som inte förutsågs när verksamheten tilläts, varvid omprövningsbestämmelserna i 24 kapmiljöbalken kan aktualiseras. Något särskilt villkor behövs inte. Miljödomstolen erinrar om att ett tillståndsbeslut inte hindrar tillsynsmyndigheten från att meddela sådana brådskande förelägganden eller förbud som är nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer.

Länsstyrelsens yrkanden 4 och 5 reglerar de undersökningar och saneringar som kan behöva genomföras i händelse av att verksamheten avvecklas. Sådana villkor förekommer normalt i tillståndsbeslut för verksamheter som typiskt sett kan ge upphov till efterbehandlingsbehov. Kraven bör i första hand avse en plan för sanering och efterbehandling och utformas enligt praxis. Se villkor 16 i domslutet.

Vad gäller kontrollprogram se villkor 17 i domslutet. Miljödomstolen anser att recipient- och fiskefrågor som huruvida uppvandringen av lax i Mörrumsåns påverkas, om vandringen av ål i Pukaviksbukten påverkas samt situationen för blåstång i Pukaviksbukten bör regleras inom ramen för kontrollprogrammet och i samråd med Fiskeriverket.

Uppskjutna frågor

Miljödomstolen uppskjuter enligt 22 kap 27 § miljöbalken under en prövotid avgörandet av vilka slutliga villkor som skall gälla avseende utsläpp av svavel i svaggassystemet, utsläpp av VOC från blekeriet samt energifrågor.

A. Svavelutsläpp

Utsläppen av gasformigt svavel från processen kommer dels från de större punktkällorna sodapannan och mesaugnarna, dels från ett stort antal utluftningar från filter och tankar m.m. Belysas bör t ex om det går att minska de stora gasflödena från tvättarna, förekomst av delflöden som är mer koncentrerade än andra som kan renas separat osv. Bolaget bör ges tid att närmare utreda olika möjligheter för att ytterligare minska dessa svavelutsläpp.

B. VOC-utsläpp från blekeriet

Bolaget har i ansökan pekat på möjligheter som skrubber med natriumbisulfit som skrubbervätska, vilket skulle leda till ett minskat utsläpp med mellan 60 och 80 % och eventuell avledning till den biologiska reningen.

Den största komponenten i utsläppen utgörs av metanol, som härstammar från olika typer av kondensat från indunstningen. Bolaget bör närmare utreda föroreningshalterna i de olika kondensaten av olika kolväten, samt om fler kondensat än i dag kan renas i stripperanläggning för utvinning av metanol och terpentin. Utredningen bör även beakta eventuell påverkan på energibalansen samt i vilken mån ozonbildningen påverkas och eventuell påverkan på den biologiska anläggningen.

C Energifrågor

Bolaget har medgett att under en prövotid utreda investerings- och driftskostnader, ökade/minskade intäkter samt påverkan på utsläppen till luft i enlighet med vad som framgår av domslutet, uppskjutna frågor

Delegerade frågor

Frågor om eventuella åtgärder med anledning av behov av efterbehandling av förorenad mark enligt villkoren 14 och 15 bör delegeras till tillsynsmyndigheten. Detta gäller även frågor rörande kontrollprogrammet.

Igångsättningstid

Beträffande igångsättningstid bör förordnas i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Verkställighetsförordnande

Eftersom skäl föreligger för verkställighetsförordnande, bör bolagets begäran därom medges.

Ogillade yrkanden

I klargörande syfte bör i domslutet förordnas att alla yrkanden om andra eller strängare villkor än de som föreskrivits för tillståndet ogillas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (Dv 425)

Överklagande senast den 9 januari 2009

Nils-Erik Andersson Magnus Björkhem

__________

I avgörandet har deltagit lagmannen Nils-Erik Andersson, ordförande, och miljörådet Magnus Björkhem samt de sakkunniga ledamöterna Rolf Henriksson och Ingvar Carlsson. Enhälligt.