MÖD 2010:13

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2007-11-19 i mål nr M 2630-06, se bilaga A

KLAGANDE

Mälarenergi Vattenkraft AB, 556016-6018

Box 14

721 03 Västerås

Ombud: Advokaten M.W.

MOTPART

Länsstyrelsen i Värmlands län

651 86 Karlstad

SAKEN

Lagligförklaring och ombyggnad av Torps kraftstation m.m. i Säffle kommun

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom endast på så sätt att domslutets punkt 4 första punktsatsen förses med tillägget ”…, dock inte större vattenmängd än den som anges i punkt 5 tredje punktsatsen”.

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mälarenergi Vattenkraft AB (bolaget) har yrkat att miljödomstolens dom ändras så, att sista meningen i domslutets punkt 1 upphävs, att punkterna 4 och 12 samt punkt 15 första punktsatsen upphävs helt, att den ersättningsfria andel som anges i punkt 11 bestäms till en tjugondel samt att andra och tredje punktsatserna i domslutets punkt 5 utformas enligt följande:

- Tappningen genom Torps kraftstation får fritt varieras mellan noll och den vattenmängd turbinen/rna kan svälja.

- Genom den naturliga fåran eller genom kraftverket ska alltid framsläppas en vattenmängd på 200 liter per sekund, eller om tillrinningen är mindre, hela tillrinningen.

Länsstyrelsen i Värmlands län har bestritt ändring.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har i Miljööverdomstolen i huvudsak utvecklat sin talan i enlighet med vad som har redovisats i miljödomstolens dom och härvid anfört bl.a. följande.

Bolaget

Fiskvandringen i Lillälven var omöjlig långt innan Torps kraftstation anlades. Prövningen av yrkad lagligförklaring ska ske enligt den lag, 1880 års vattenrättsförordning, som gällde när kraftstationen uppfördes. Frågan om krav på verksamhetsutövaren att skadereglera för hypotetiska förbättringar av naturtillståndet kan prövas bara i samband med omprövning av villkoren för de nedströms liggande kraftverken. En isolerad åtgärd på Torps kraftstation får inte någon som helst effekt på fiskvandringen och fiskförekomsten. Vattenhushållningen skall vara oförändrad och därför är det uteslutet att vattenföringen ”kan minska”. Bolaget har inte föreslagit att flöde eller amplitud förändras. Vänerns öringbestånd, som anses skyddsvärt, leker nedströms det första vandringshindret i älven, Blixbols kraftverk, och har under i vart fall hundra år överlevt med den tappning som även fortsättningsvis skall gälla. Inga ändrade förutsättningar för överlevnaden av öringrommen uppkommer och den drabbas inte av någon ökad skaderisk. Torps kraftstation kan inte ens hypotetiskt påverka ålbeståndet då totalt vandringshinder finns nedströms. Enligt bolagets mening föreligger för Kålsäters kraftverk ingen skyldighet att på begäran inrätta fiskväg och släppa förbi vatten. Domsvillkoret rörande fiskväg vid Torps kraftstation vilar därför på ett misstag. Omfattningen av vattentappningen och fiskvägens utformning ska enligt villkoret bestämmas av länsstyrelsen någon gång i framtiden. Därigenom är det inte möjligt för bolaget att ta ställning till om kostnaden motsvarar nyttan av åtgärden. Reglerna om kostnads/nyttoavvägning är centrala i miljöbalken. Vandringsfisk finns inte direkt nedströms och inte heller uppströms kraftstationen. Kostnaderna för ålagda åtgärder är okända. Kostnaderna för att anlägga en fiskvandringsväg motsvaras inte av någon nytta alls. Inte heller fyller fingrindar någon funktion. Ingen anledning finns att stadga om dämnings- och sänkningsgränser eller om förbud mot aktiv korttidsreglering eftersom det inte finns någon flödessituation där de av miljödomstolen fastställda villkoren kan tillämpas. Magasinet, sjön Aspen, är inte så stort att det kan fungera som ett säsongs-, års- eller flerårsmagasin. De svenska miljökvalitetsmålen är inte lag. Det är först i och med att miljökvalitetsmålens intentioner i visst avseende influtit i författning som de ska tillämpas.

Länsstyrelsen i Värmlands län

Miljökvalitetsmålen "Levande sjöar och vattendrag" samt "Ett rikt växt- och djurliv" pekar på att verksamhetsutövaren bör vidta åtgärder för att begränsa skadorna på vattenmiljön. Åtgärder för restaurering ska prioriteras i de vattendrag som finns utpekade i den nationella strategin för restaurering. Till de största restaureringsbehoven hör att bygga vandringsvägar vid dammar och kraftverk. I strategin ingår Lillälven, såsom nationellt särskilt värdefull för naturvårdens och fiskevårdens intressen. Verksamheten vid Torp lever inte upp till nämnda miljömål och mål enligt ramvattendirektivet om den inte har att följa relevanta villkor till förmån för biologisk mångfald, fiskevård samt natur- och friluftslivet. Verksamheten har ingen rätt att torrlägga strömmar och forsar eller skära av Lillälven. Att en damm etablerades på platsen för länge sedan, eller att dammar finns nedströms den aktuella anläggningen etc. utgör inte skäl för verksamhetsutövaren att slippa ta miljöhänsyn. Minimitappningen förbi dammen behöver vara så väl tilltagen som möjligt. Det är nödvändigt att inrätta en fiskväg med hänsyn till behovet av förbindelsemöjligheter mellan och inom berörda vattenmiljöer. Behovet och nyttan av skyddsåtgärder vid Torp ökar ytterligare om och när motsvarande åtgärder vidtas på anläggningarna vid Kålsäter och Blixbol.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fiskeriverket har avstyrkt bifall till överklagandet samt bl.a. understrukit behovet av ett s.k. fingaller, en väl fungerande fiskväg som bör anläggas snarast samt minimivattenföring förbi kraftverket i nivå med naturlig (normal) lågvattenföring, MLQ, om ca 1,0 m³/s. Verket har ansett att kraftverket ska drivas som ett strömkraftverk varför korttidsreglering inte får ske.

Kammarkollegiet, som avstyrkt bifall till överklagandet, har erinrat om att inget tillstånd funnits som medgett vattenverksamheten vid Torp rätt att spärra av åfåran för fisk. Enligt kollegiet motsvarar krav att inte hindra fiskvandringens gång samt krav om intagsgaller och minimitappning vad som gällt för kraftverksägare sedan länge. Kollegiet har anfört att fiskefrågan till följd av detta ska prövas utifrån förutsättningen att bolaget inte har någon rätt att hindra fiskens passage förbi dammen. Utredningen visar, enligt kollegiet, att dammverksamheten med kraftverket medför skada på miljön. Kollegiet har sålunda hävdat att verksamheten ska uppfylla kraven på hänsyn enligt 2 kap.miljöbalken och krav enligt 11 kap. 8 § samma balk. Med hänvisning till 2 kap. 8 § miljöbalken om ansvar för att skadad miljö avhjälps har kollegiet sammanfattningsvis anfört att de villkor för tillståndet som miljödomstolen föreskrivit är lämpliga och ska gälla för verksamheten.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljödomstolen har i den överklagade domen lagligförklarat de befintliga anläggningarna vid Torps vattenkraftstation och lämnat bolaget tillstånd enligt miljöbalken att bygga om dammen, kraftverket och utloppskanalen samt genom kraftverket avleda älvens vatten intill en mängd av 10,0 m3/s. Tillståndet har, enligt miljödomstolens särskilda anmärkning, inte föregåtts av någon redan uppkommen rättighet att bedriva verksamheten på platsen.

Den för framtiden sökta verksamheten vid Torp har sålunda bedömts tillåtlig. Tillåtlighetsbedömningen återspeglas i de villkor som har förenats med tillståndet. Med stöd av 1 kap. 1 § miljöbalken finns, oavsett vad bolaget har hävdat, förutsättningar att vid tillämpningen av balkens regler väga in de intentioner som förmedlas genom de av riksdagen fastställda nationella miljömålen, vilka sedermera överförts till mera konkreta miljökvalitetsmål (jfr t.ex. prop. 1997/98:45 del 2 s. 8). I sammanhanget ska sägas att dessa mål inte sällan har en EU- rättslig anknytning. Miljööverdomstolen finner därför och på de skäl som miljödomstolen har anfört att undantag från huvudregeln i 11 kap. 8 § miljöbalken inte bör ges. Med hänsyn till de fiskvandringsförutsättningar som för närvarande råder i Lillälven finner dock Miljööverdomstolen, lika med miljödomstolen och enligt vattenrättslig praxis, att inrättande av fiskväg i detta fall kan föreskrivas som ett vilande villkor.

För att skapa större klarhet för verksamhetsutövaren, liksom också för tillsynsmyndigheten som kan påkalla tillämpning av det vilande villkoret, fordras emellertid viss justering av vad miljödomstolen har föreskrivit i denna del. En fiskväg bör kunna utformas så att den för sin funktion inte behöver mer än ett vattenflöde om 300 liter/s. Denna vattenmängd motsvarar den som miljödomstolen har funnit miljömässigt motiverad som minimitappningsmängd. Om detta flöde släpps genom fiskvägen ska tillståndshavaren få tillgodogöra sig samma vattenmängd som minimitappning enligt vad miljödomstolen har bestämt. Miljööverdomstolen finner sålunda befogat att precisera den första punktsatsen i punkt 4 i miljödomstolens domslut så att det framgår att framsläppande av vatten till förmån för fiskvägens funktion inte ska avse större mängd än den som anges i tredje punktsatsen punkt 5 om minimitappning.

I övriga delar som överklagats av bolaget har inget nytt framkommit i Miljööverdomstolen som ger anledning att frångå miljödomstolens bedömning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2010-02-18

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Henrik Löv, referent, och miljörådet Sven Bengtsson samt hovrättsråden Rose Thorsén och Peder Munck. Enhälligt

___________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Mälarenergi Vattenkraft AB, 556016-6018

Box 14

721 03 Västerås

Ombud: Advokaten M.W.

SAKEN

Ansökan om lagligförklaring och ombyggnad av Torps kraftstation m.m. i Säffle kommun

Ao: 132:8 x: 6580700 y: 1322450

_____________

DOMSLUT

1. Miljödomstolen förklarar att en dammanläggning, tilloppstub, kraftverksbyggnad och utloppskanal i Lillälven inom fastigheten Långseruds-Torp 3:7 är av laglig beskaffenhet. De under punkten 4 nedan angivna villkoren för tillståndet skall även gälla som villkor för lagligförklaringen.

2. Miljödomstolen lämnar Mälarenergi Vattenkraft AB tillstånd enligt miljöbalken att bygga om dammen, kraftverket och utloppskanalen samt genom kraftverket avleda älvens vatten intill en mängd av 10,0 m3/s.

3. Anläggningen skall utföras och arbetena bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med något av de alternativ som redovisas nedan under rubriken ANSÖKAN och vad sökanden i övrigt åtagit sig i målet. Särskilt skall gälla

- att grumlande arbeten i vatten inte får utföras under tiden 15 september - 1 december, och

- att maskiner och arbetsmateriel skall saneras före användning, om de tidigare används i vatten där det kan finnas kräftpest eller signalkräfta.

4. Mälarenergi Vattenkraft AB skall då tillsynsmyndigheten påkallar det med hänsyn till fiskeintresset

- anordna en fiskväg förbi dammen och släppa det vatten som behövs för fiskvägens funktion,

- anordna fingrindar med en gallervidd av högst 20 mm.

5. För driften av dammen och kraftverket skall följande vattenhushållningsbestämmelser gälla.

- Sjön Aspens av vind opåverkade vattenstånd får i vad på dammens skötsel beror inte överstiga dämningsgränsen +69,76 m eller understiga sänkningsgränsen +69,36 m i höjdsystemet RH70.

- Någon aktiv korttidsreglering får inte bedrivas vid anläggningen.

- Genom den naturliga fåran förbi kraftverket och utloppskanalen skall alltid framsläppas en vattenmängd av 300 l/s eller, om tillrinningen är mindre, hela tillrinningen. Vid tillämpningen av denna bestämmelse får tillståndshavaren tillgodoräkna sig den vattenmängd som släpps genom fiskvägen.

6. Strömfallsfastighet skall vara Långseruds-Torp 3:7.

7. Miljödomstolen godkänner den för vattenverksamheten upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

8. Arbetena för verksamheten skall vara utförda inom 5 år från dagen för denna dom.

9. Besiktning av dammanläggning, kraftverk och utloppskanal skall ske efter ombyggnad. Tillståndshavaren skall anmäla till tillsynsmyndigheten innan arbetena påbörjas och när de har avslutats.

10. Anspråk i anledning av oförutsedd skada får anmälas inom 10 år från arbetstidens utgång.

11. Miljödomstolen bestämmer den andel som tillståndshavaren enligt 31 kap.22-23 §§miljöbalken är skyldig att tåla utan ersättning till 1/10.

12. Mälarenergi Vattenkraft AB skall erlägga en fiskeavgift enligt 6 kap. 6 § lagen (1998:812) med vissa bestämmelser om vattenverksamhet om tvåtusentrehundra (2 300) kronor som ett engångsbelopp.

13. Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften till 31 400 kronor. Avgiften är erlagd.

14. Nu lämnat tillstånd får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft. Detta förutsätter dock att Mälarenergi Vattenkraft AB ställer säkerhet hos Länsstyrelsen i Värmlands län för den ersättning som kan komma att utgå om domen ändras.

15. Miljödomstolen överlämnar enligt 22 kap. 25 § 3 st. miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att bestämma ytterligare villkor om

- utformning av fiskvägen, och

- de anordningar som erfordras för kontroll av vattenhushållningsbestämmelserna.

BAKGRUND

Mälarenergi Vattenkraft AB har anfört bl.a. följande.

Torps kraftverk är beläget norr om Långserud vid sjön Aspens utlopp i Lillälven i norra delen av sjön. Sjön Aspen fungerar som magasin åt Torps kraftverk. Lillälven rinner norrut och nedströms ligger Kålsäters kraftverk och Blixbols kraftverk innan Lillälven mynnar ut i Byälven mellan sjön Björnöflagan och Gillbergasjön. Byälven rinner sedermera ut i Vänern vid Säffle.

Tilloppet till sjön Aspen sker i sjöns södra ände (i Långserud) där en fördämning finns i form av en stendamm och ett privat litet kraftverk. Denna damm fördämmer sjön Lången som är i förbindelse med sjön Eldan

Efter att Torps kraftverk varit ur drift från halvårsskiftet 2004 på grund av ett generatorhaveri avses minikraftverket åter tas i bruk. Inför detta skall en genomgripande ombyggnad ske, bl.a. kommer befintlig turbin ersättas, sumpen renoveras och en ny kraftstationsbyggnad uppföras.

Lagligheten för Torps kraftverk är aldrig prövad.

ANSÖKAN

Mälarenergi Vattenkraft Väst AB har redovisat sin ansökan i huvudsak enligt följande.

Yrkanden

Mälarenergi Vattenkraft Väst AB yrkar att miljödomstolen lagligförklarar kraftstationen i dess nuvarande utformning samt lämnar tillstånd till ombyggnad av Torps kraftstation, utförande av erosionsskydd, rensning nedströms kraftstationen och utläggning och borttagande av fångdammar

Mälarenergi Vattenkraft Väst AB hemställer vidare om att givet tillstånd får ianspråktas utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft samt föreslår att arbetstiden bestäms till fem år och tiden för framställan av anspråk i anledning av så kallad oförutsedd skada bestäms till fem år.

Orientering

Torps kraftstation är belägen på fastigheten Långseruds-Torp 3:7 i Säffle kommun, vid sjön Aspens norra del, se karta, bilaga 1 till ansökan.

Tidigare tillstånd

Kraftverket i Torp anlades enligt uppgift under åren 1913-1914. Handlingar rörande eventuellt tidigare tillstånd har inte kunnat återfinnas. Kraftstationen utnyttjar en fallhöjd, helt belägen på sökandens fastighet, på ca 7,0 meter och har en utbyggnadsvattenföring på upp till 10 m3/s. Stationen är utrustad med två Francisturbiner. Stationen har en effekt 500 kW. Dämnings och sänkningsgränsen för Aspen är + 69,76 resp. +69,36 i RH 70.

Bakgrund till ansökan

Anläggningen är i dåligt skick. Stor del av utrustningen, såväl mekanisk som elektrisk, måste bytas ut och befintlig byggnad ersättas med ny en ny byggnad. En ny kaplanturbin i rör eller alternativt två propellerturbiner (d.v.s. utan ställbara ledskenor och turbinskovlar) skall installeras.

Höjdsystem

I ansökan används rikets höjdsystem RH 70. Utgångsfix är fixpunkt 1026402. Nivå +99,18 m. En ny fix med höjden +70,95 m i RH70 har anlagts. Fixen är en rostfri dubb Ø 19 mm i berg ca 15 meter från högra luckfalsen på intaget till kraftstationen och ca 2.5 meter uppströms dammens uppströmssida. Se Beskrivning av fixpunkter, bilaga 2 till ansökan samt aktbilaga 27.

Hydrologiska förhållanden

Följande karakteristiska vattenföringar har angetts av SMHI för sjön Aspens utlopp:

HHQ 40 m3/s

MHQ 17 m3/s

MQ 4,75 m3/s

MLQ 1,0 m3/s

LLQ 0,3 m3/s

Avbördningsområdet är 415 km2 med en sjöandel på 14,3 %.

Vattendraget är reglerat. En bestämmande sektion finns för sjön Aspen vid landsvägsbron belägen 130 m uppströms dammen.

Rådighet

Fallhöjden är 7,0 meter och helt belägen på fastigheten Långseruds-Torp 3:7, i Säffle kommun. Sökanden äger fastigheten.

Samråd

Samråd har skett den 16 november 2005 med länsstyrelsen, se protokoll, bilaga 3 till ansökan. Den 13 januari 2006 beslutade länsstyrelsen att vattenverksamheten inte har betydande miljöpåverkan, se länsstyrelsebeslut, bilaga 4 till ansökan. Samråd med enskilda och organisationer hölls den 6 december 2005, se protokoll, bilaga 5 till ansökan.

Miljökonsekvensbeskrivning

Byggandsarbetena i samband med moderniseringen av kraftverket ger upphov till kortvarig grumling i samband med fångdammsbyggen och rensning. I driftskedet är förhållandena närmast en förbättring i förhållande till vad som gällt tidigare, då det nu föreslås en minimitappning. I övrigt, se miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 6 till ansökan.

TEKNISK BESKRIVNING

Beskrivning av befintliga anläggningen

Dammens, intagstubens och kraftstationens nuvarande utbredning och läge framgår av översiktsplanen, se bilaga 7:3 till ansökan. Anläggningen består av en jorddamm med två utskov och ett intag, se bilaga 7:4 till ansökan och sammanställningsritning aktbilaga 28.

Dammen är en jorddamm med en krönhöjd på +70,33 m och har gjutna konstruktioner vid utskoven och intaget. När det gäller dammsäkerhet håller dammen klass 3 vilket innebär att den klarar både överdämning och utskovsöverdämning.

Utskov 1 (placerat vid vänster strand) består av pelare och skibord av betong med en överbyggnad av träplank och med tröskelnivån +62,271 m. Utskovet har en fri bredd på 4,61 m och är försett med fem stycken spettluckor av stål i mycket dåligt skick. Luckor och gåtbalkar är rostiga och det är stora läckage rakt genom luckorna. Utskovskanalen/naturlig älvfåra har en botten av frilagt berg och ansluter till utloppskanalen 40 m nedströms kraftstation.

Utskov 2 och intaget är sammanbyggt och består av pelare, skibord och överbyggnad av betong och placerat mot jorddammens högra strand. Utskovet har en fri bredd på 2,71 m och tröskelnivån +67,636 m. Utskovet är försett med tre stycken spettluckor av trä. Nedströms utskov 2 är botten av frilagt berg och ej strömtekniskt utformat. En bergklack delar vattnet och styr det både mot utskovskanalen till vänster och mot tuben till höger.

Intaget har en fri bredd av 4,19 m och tröskelnivån +66,693 m. Intagsluckorna, fyra stycken spettluckor av stål, verkar vid okulärbesiktningen vara i bra skick.

Från intaget löper en 58 m lång ståltub med inv. diam. 2,36 m och i svag lutning ner mot en betongsump. Tuben är frilagd och ligger upplagd på betongstöd. Tuben renoverades 1984/1985

Sumpen är en öppen sump och försedd med en dubbel Francisturbin med två löphjul. Vattnet släpps 90 grader via ett sugröret rakt ner i utloppskanalen. Sumpen är helt gjuten i betong. Sumpens betongytor nedströms är kraftigt krackelerade med rostfärgade kalkutfällningar. Sumpens nedströmsvägg invändigt har frilagd rostig armering. Till vänster om sumpen finns ett läckage i stensättningen nedströms. Från turbinen går en horisontell axel till kraftstationbyggnaden som är placerad till höger om sumpen. Byggnaden är en träbyggnad med gjuten bottenplatta och inrymmer generator och kontrollrumsutrustning. Både kraftstation och sump är i stort behov av renovering.

Utloppskanalen är ca 40 m lång och ca 10 m bred. Utloppskanalens botten ligger på ca +60,5 m. Vänstra sidan är mycket grund och ligger på ca +62,2 m. Högra sidan har en bergklack i dagen, höjd ca +62,9 m, som stör utströmningen. Båda sidor har bristfälligt erosionsskydd.

En tillfartsväg av grus löper till höger om dammen och tuben och slutar i en vändplan vid lokaltransformatorn. Transformatorområdet är inhägnat med stängsel och ligger ca 40 m från kraftstation. Vägen från lokaltrafon till kraftstationen är igenväxt.

Okulärt syns frilagt berg både vid dammläget och vid stationsläget vilket tyder på att bergytan ligger i marknivå. Både damm och kraftstation torde vara grundlagda på berg.

Anläggningen har reglerats med hjälp av pegelskalans dämningsgräns och sänkningsgräns. Pegelskalan har haft märkningen 1 för DG och 0,6 för SG. Regleringsamplituden är 0,4 m. Höjden vid nivå 1 motsvarar +69,76 enligt höjdsystem RH70.

Beskrivning av ombyggnaden

Ombyggnaden framgår av ritningar aktbilaga 29 och 30. Dammanläggningen åtgärdas med att utskov 1 förses med en ny plan stållucka. Utskovet får efter ombyggnaden en fri bredd på 4,67 m och samma tröskelnivå som tidigare +67,271 m. Luckan placeras nedströms bef. luckor och ingen fångdamm bedöms för närvarande komma att utläggas. Luckan regleras med hydraulik och invid utskovet till höger placeras ett manöverhus.

Den befintliga pegelskalan byts till en ny med aktuella höjdnivåer i RH70.

Utskov 2 (placerat till vänster om intaget) har en utströmning där en del av vattnet styrs mot tuben. Berget nedströms utskovet sprängs bort och en ny ledmur byggs så att strömningen styrs mot den vänstra huvudfåran nedströms utskov 1.

Grindar blästras och befintlig ståltub blästras och rostskyddsmålas.

Den bef. stationsbyggnaden rivs och ersätts med en ny kraftstationsbyggnad. Den maskinella utrustningen i form av turbin inkl. sugrör, generator och kontrollrumsutrustning demonteras och ersättas av ny utrustning.

Beträffande nedre delen av tuben, sumpens utförande och ny kraftstationsbyggnad se alternativ enligt nedan.

Utloppskanalens area vidgas genom muddring och bortsprängning av bergklack så att en area om 25 m2 erhålls. Bottennivån i utloppskanalen blir +60,0 m. Nytt erosionsskydd anordnas på båda sidor. Fångdamm anläggs i utloppskanalens nedströmsdel ca 40 m från sumpen.

Arbetsbeskrivning

Arbetet utförs i torrhet bakom bef. luckor gällande dammarbetena. Arbetena vid kraftstation och sumpen utförs också i torrhet då en fångdamm anläggs i utloppskanalen.

Alternativa åtgärder

Nollalternativet

Det befintliga kraftverket som tagits ur drift kvarstår och byggnaden kommer vartefter att förfalla. Bef. betongsump kommer att successivt urkalkas och stabiliteten försämras pga. frostutsprängning i betongen och rostangrepp på armeringen. Bef. ståltub kommer att fortsätta rosta sönder. Jorddammen kommer att stå kvar för att dämma upp sjön Aspen, men läckaget i bef. luckor kommer att öka och funktionen och därmed säkerheten kan inte garanteras.

Alternativ 1

Dammanläggningen med utskov och intag samt utloppskanal utförs "beskrivning av ombyggnaden" ovan.

Nedre delen av tuben och kraftstation utförs enligt följande (ritningar aktbilaga 29 och 30): Nedre delen av tuben rivs och ersätts med en ny tubförgrening (byxben). Nya tubdelar svetsas till bef. tub och ansluter mot en trottelventil och vidare till två stycken Kaplanturbiner. Gamla kraftstationen och sumpen rivs och en ny uppförs som omsluter turbinerna och även innefattar ett kontrollrumsplan för elektrisk utrustning.

En tillfartsväg anläggs och en ny grusplan ordnas framför kraftstationsbyggnaden. Byggnaden med fasad av trä och plåttak förses med port. Nya vingmurar gjuts nedströms.

Alternativ 2

Dammanläggningen med utskov och intag samt utloppskanal utförs enligt ”beskrivning av ombyggnaden" ovan.

Nedre delen av tuben och kraftstation utförs enligt följande (ritningar aktbilaga 31 och 32): Nedre delen av tuben rivs och ersätts med en ny tubdel som vinklas i två 45 graders vinklar för att förlägga en Kaplan turbin djupare och få ett horisontellt sugrör. En trottelventil monteras på tuben uppströms turbinen. Gamla kraftstationen och sumpen rivs och en ny uppförs som omsluter turbinen och även innefattar ett kontrollrumsplan för elektrisk utrustning.

En tillfartsväg anläggs och en ny grusplan ordnas framför kraftstationsbyggnaden. Byggnaden med fasad av trä och plåttak förses med port. Nya vingmurar gjuts nedströms.

Alternativ 3

Dammanläggningen med utskov och intag samt utloppskanal utförs enligt "beskrivning av ombyggnaden" ovan.

Nedre delen av tuben och kraftstation utförs enligt följande (ritningar aktbilaga 33 och 34): Nedre delen av tuben och sumpen bibehålls. Två nya kompaktturbiner typ propellrar monteras i bef. sump. Delar i bef. sumpen som omsluter gamla turbinen och sugröret rivs. Ny öppning för båda turbinerna sågas upp. Nytt golv gjuts och båda turbinerna kringgjuts med ett kraftigt fundament. En ny mindre kraftstationsbyggnad uppförs i anslutning till sumpen på högra sidan där kontrollutrustning installeras.

En tillfartsväg anläggs och en ny grusplan ordnas framför kraftstationsbyggnaden. Byggnaden med fasad av trä och plåttak förses med port. Nya vingmurar gjuts nedströms.

Kommentarer och slutsatser

Val av alternativ baserar sig på vilken typ av turbin som är mest fördelaktigt ekonomiskt och driftmässigt. Stationen kommer att ha en generatoreffekt av 550 kW och en slukförmåga av upp till 10 m3/s.

Vattenhushållningsregler

Sökanden hemställer att följande, sedan lång tid tillbaka tillämpade, vattenhushållningsbestämmelser fastställs.

- Tappningen genom Torps kraftstation får fritt variera mellan noll och den vattenmängd turbinen kan svälja.

- Sjön Aspens av vind opåverkade vattenstånd får inte, såvitt beror på kraftstationens eller dammens drift, överskrida dämningsgränsen + 69,76 meter eller underskrida sänkningsgränsen + 69,36 meter i RH 70.

- Minst 200 liter per sekund eller naturlig tillrinning om denna är lägre, skall släppas genom eller förbi Torps kraftstation.

Kostnader och kraftproduktion

Med den prisnivå gällande i mars 2006 beräknas anläggningskostnaderna för ombyggnaden av Torp uppgå till 5,2 miljoner kronor. Årskostnaden kan beräknas till 524 000 kr.

Kraftproduktionen beräknas till 1,4 GWh per normalår. Medelpriset på el kan med hänvisning till prognoser sättas till 40 öre/kWh. Pris på elcertifikaten kan sättas till 150 kr/MWh till och med år 2010. Årsintäkten blir därmed 770 000 kr.

Årskostnaden blir 37 öre/kWh.

De allmänna hänsynsreglerna

MB 2: 2 Kunskapskravet

Mälar Energi och bolagets personal har omfattande erfarenhet av drift av kraftverk. Genom egen kompetens kompletterat med erfarna konsulter, uppdateras ständigt kunskaper och kompetens.

MB 2: 3 Försiktighetsprincipen

Genom att dels införa en minimitappning, dels modern styr- och reglerteknik, kommer anläggningens påverkan på omgivningen att vara positiv i förhållande till nuvarande förhållanden.

Med byte till en effektivare utrustning kommer naturresursen/vattenkraften att nyttjas på ett effektivare sätt.

MB 2: 4 Lokaliseringsprincipen

Vattenkraftutvinning har skett på aktuell plats under lång tid. Vattenreglering för andra ändamål torde ha skett under mycket lång tid. Någon alternativ plats för vattenkraftsanläggning disponeras inte av bolaget. Utrivning av ett befintligt kraftverk och en etablering inom ett opåverkat område torde, i vart fall typiskt sett, innebära en större miljöpåverkan än en effektivisering i befintligt läge.

MB 2: 5 Hushållningsprincipen

Vattenkraft, i synnerhet när det utvinns i ett kraftverk som har ett magasin med mycket liten regleringsamplitud, i princip ett strömkraftverk, utvinner energi mycket effektivt med liten inverkan på omgivande miljö. Genom vattnets kretslopp är vattenkraft en flödande energiform. Kraftstationen och dess utrustning har mycket lång livslängd, varför den är mycket effektiv med hänsyn till råvaruförbrukning.

MB 2: 6 Produktvalsprincipen

Se ovan MB 2:2 2:5.

Skadeförebyggande åtgärder

Någon risk för skada bedöms inte uppstå, varför inga skadeförebyggande åtgärder föreslås.

Kontroll

Pegel kommer att finnas vänster om utskov nr 2 för kontroll av vattenståndet.

Tillåtlighet

Några planhinder för ombyggnaden föreligger inte. Nyttan av åtgärderna överstiger med god marginal kostnaderna, se redovisning ovan och beräkning, bilaga 8 till ansökan. Någon inverkan på naturskyddade områden eller föremål bedöms inte ske.

Planförhållanden

Området är inte detaljplanelagt.

Avgifter

Bygdeavgifter

Antalet avgiftsenheter understiger 500, varför någon avgift inte skall utgå.

Fiskeavgifter

Kraftverket bedöms inte skada fisket eller orsaka annat än obetydlig inverkan på vattenståndet, varför inte heller fiskeavgift skall utgå.

Grund för verkställighetsförordnandet

Det är angeläget att ombyggnaden snarast kommer tillstånd då nuvarande utrustning inte är funktionsduglig.

YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER

Räddningsverket har avstått från att yttra sig.

Fiskeriverket

Yttrande

Kraftstationen vid Torp var enligt ansökan i drift under en stor del av 1900-talet. Fiskeriverket har nu inga erinringar mot en lagligförklaring av kraftstationen vid Torp, samt att tillstånd ges till ansökt ombyggnad. Fiskeriverket föreslår dock att följande villkor mm skall gälla.

- Vattenhushållningsbestämmelser för kraftverket bör fastställas i en kommande dom. Fiskeriverket föreslår att kraftverket skall drivas som ett strömfallskraftverk, vilket innebär att kortidsreglering inte får ske. Minimivattenföring, motsvarande naturlig lågvattenföring, skall säkerställas förbi kraftverket. Regleringsamplituden i sjön Aspen bör följa naturliga förhållanden.

- En fiskväg bör anläggas förbi dammanläggningen och kraftstationen i Torp. Fiskvägen skall utformas så att flertalet arter som förekommer i vattendraget kan utnyttja den för upp- och nedströmsvandring. Placering och utformning av fiskvägen skall ske i samråd med Länsstyrelsen. Som ett andrahandsalternativ föreslås att villkoret utformas som en vilande skyldighet för anläggningens ägare att anlägga sådan fiskväg då Länsstyrelsen så påkallar. Via fiskvägen skall tillräckligt med vatten släppas för att möjliggöra vandring över hela året. (Sökanden som är verksamhetsutövare vid samtliga tre kraftstationer i Lillälven, bör utreda möjligheten att uppföra fiskvägar även förbi de två nedan liggande stationerna.)

- Intaget till inloppstuben till stationen skall förses med fiskgaller med en gallervidd om ≤20mm. Syftet är att förhindra nedvandrande fisk att ta vägen genom turbinen, med hög mortalitetsrisk som följd.

- Grumlande arbeten i vatten skall inte utföras under öringens viktigaste uppvandrings- och lekperiod, 15 september - 1 december. Under övrig tid av året skall som skydd för den akvatiska faunan grumlande arbeten undvikas så långt som möjligt. Vad gäller förfarandet i tillståndssökta arbeten i och kring östra utloppsfåran så är åtgärder för att begränsa nedströms grumling viktiga. Bland annat anges i MKB:n att urtappning av fångdammen bör ske successivt.

- Då det finns flodkräfta i systemet skall maskiner och materiel saneras före användning i arbeten vid Torp kraftstation, om de tidigare använts i arbeten med vatten där det kan finnas kräftpest eller förekomst av signalkräfta.

Fiskeriverket ser ovanstående villkor som viktiga för att åtminstone delvis återställa värdefulla fiskresurser i detta system av strömmande vatten.

Bortsprängning av bergsklacken, samt anläggande av erosionsskydd utmed en kort sträcka (20 m) i den östra fåran nedströms kraftstationen, bedöms inte medföra någon mer omfattande skada. Fiskeriverket har inga erinringar mot dessa åtgärder under förutsättning att flödet är fritt i den västra fåran.

Bakgrund

Inom systemet finns bestånd av bl.a. abborre, asp, björkna, braxen, gers, gädda, gös, id, mört, sarv, sik, sutare, ål och öring. Bestånd av flodpärlmussla finns konstaterat främst uppströms sjön Aspen. I dagsläget är fiskvandring från Byälven upp till sjön Aspen och vidare hindrad genom dammanläggning vid kraftstationen i Blixbol i Lillälven. I detta vattendrag finns för närvarande tre dammanläggningar som utgör definitiva vandringshinder för uppvandrande fisk.

Lillälvens vattenföring

Qmax: 40 m3/s

Qmedel: 4,75 m3/s

Qmin: 0,3 m3/s

Länsstyrelsen Värmland ansåg i sitt beslut rörande frågan om betydande miljöpåverkan av verksamheten att frågan om fisktrappa borde utredas ytterligare i en MKB. I föreliggande MKB har det dock endast angivits att det inte är aktuellt med fisktrappa vid Torps kraftstation. Detta pga. de två nedan liggande kraftstationerna och att den enda teoretiska möjligheten att få till stånd fri fiskvandring i Lillälven är att anlägga fisktrappor vid varje station. Fiskeriverket menar dock, likt Länsstyrelsen, att möjligheten att anlägga fiskvägar borde ha utretts och redovisats i MKB:n.

Det förekommer i MKB:n ingen redogörelse av vad det finns för fisk och eventuella tätheter hos bestånd i Lillälven mellan Torp och kraftstationen i Nedre Kålsäter. Att det finns hinder för vandrande fisk innebär ej att fåran inte kan hysa fisk av skyddsvärde som kan påverkas av de tillståndsökta arbetena. Av den allmänna beskrivning av fisk som finns nämns inte något om fiskförekomst mellan nedersta vandringshindret vid Blixbol kraftstation och Torp kraftstation. Förekomst av öring och andra fiskarter borde ha beskrivits i MKB:n.

För att riksdagens miljökvalitetsmål ”Levande sjöar och vattendrag” skall kunna uppfyllas måste fragmenteringen av vattendrag minska. Genom att skapa vandringsvägar för fisk minskar denna fragmentering. Fiskeriverket arbetar för närvarande med en nationell ålförvaltningsplan för den hotade ålen. I arbetet ingår att öka tillgängligheten av uppväxtområden för ål genom att minska antalet vandringshinder i vattendragen. Verket anser därför att om tillstånd skall ges till den ansökta nya verksamheten måste åtgärder som befrämjar vandringen av fisk fastställas som villkor. Torp kraftstation bör inte förbli ett hinder för fri fiskvandring i vattendraget.

Fri vandring från Byälven upp genom hela Lillälven och vidare i systemet skulle avsevärt öka tillgänglig yta av reproduktions- och uppväxtområden för öring inom älvsystemet samt eventuellt för Vänerlevande öring. Den hotade ålen skulle åter få tillgång till goda uppväxtområden i det omfattande sjösystemet ovan Torp kraftstation.

Öringbestånden i områdena med flodpärlmussla skulle stärkas och på så vis förbättra den hotade musslans rekryteringsmöjligheter, då parasitiskt larvstadium på öringungar utgör ett steg i dess livscykel.

Stärkta bestånd av både öring och ål är till gagn för fisket i regionen och innebär ett samhällsekonomiskt värde i form av sysselsättning, rekreation och turism. Mellan Blixbol och Torp skulle vid fri fiskvandring ca 2 km strömmande vatten, drygt 2,5 ha bottenyta borträknat de mer dammlika partierna, göras tillgängligt. I systemet ovanför Aspen skulle ytterligare drygt 7 km strömmande vatten med större flöden plus en mängd biflöden kunna göras tillgängliga för den vandrande fisken.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsens ställningstagande

Länsstyrelsen anser att ansökan ska bifallas, under förutsättning att ett tillstånd förenas med följande villkor:

- att tillståndshavaren när tillsynsmyndigheten så kräver, anordnar, underhåller samt släpper erforderligt vatten till en fungerande fiskväg,

- att minimitappning bestäms till 0,5 m3/s under perioden maj - oktober och 0,3 m3/s (LLQ) under övrig tid, eller tillrinningen om den är lägre.

Länsstyrelsen anser vidare att Länsstyrelsen ska informeras när arbetena vid Torps kraftstation påbörjas samt när de är slutförda.

Utveckling av Länsstyrelsens ställningstagande

Vattenhushållning

Av handlingarna framkommer att åtgärderna inte kommer att medföra några förändringar jämfört med dagens läge vad gäller regleringen av vattennivån i sjön Aspen. Den i ansökan uppgivna amplituden på 40 cm i sjön Aspen bedöms inte orsaka några negativa miljöeffekter. Däremot anser Länsstyrelsen att den i ansökan förslagna minimitappningen på 0,2 m3/s är tilltagen i underkant. Representanter från fiskevårdsområdesföreningen har vid samråd framfört att en minimitappning måste vara tillräcklig för att säkra att öringrommen ej fryser under vintern. Länsstyrelsen menar att en lämplig minimitappning under maj - oktober är 0,5 m3/s och under övrig tid den beräknade lägsta lågvattenföringen, 0,3 m3/s, eller tillrinningen om den är lägre.

Vandringsväg för fisk

De svenska miljökvalitetsmålen ska vara vägledande vid tolkningen av miljöbalken. I propositionen 2000/01:130 gör regeringen bedömningen att miljökvalitetsmålet "Levande sjöar och vattendrag" bl.a. innebär att:

- "Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd",

- "Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya. lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras", samt att

- "Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärden"

I de miljömål som ska upprättas med stöd av ramdirektivet för vatten ska god ytvattenstatus eftersträvas, vilket innebär att hydromorfologisk påverkan enbart ska resultera i lätt påverkan i förhållande till referensförhållanden. För kraftigt modifierade vatten ska god ekologisk potential uppnås vilket innebär att man enbart accepterar små avsteg från att vidta alla lindrande åtgärder av hydromorfologiska ingrepp, särskilt avseende effekterna på vandrande fauna.

Länsstyrelsen menar att de svenska miljökvalitetsmålen och ramdirektivet pekar mot att verksamhetsutövare bör öka försiktighetsåtgärder till förmån för hotade och sårbara arter.

Lillälvens nedre del utgör ett uppvandrings- och lekområde för öring och asp. Nedströms Torps kraftstation finns dock ytterligare två definitiva vandringshinder, Kålsäters och Blixbols kraftstationer. Även om en fiskvandringsväg således i nuläget skulle ha en mycket begränsad nytta för fiskens utbredningsmöjligheter kan det sammantaget konstateras att Lillälven har potential för att i vattensystemet återskapa lämpliga biotoper för hotade arter i enlighet med de svenska miljömålen.

Med hänsyn till ovanstående bör en dom utformas så att hinder inte föreligger för tillsynsmyndigheten att kräva att en vandringsväg för fisk anordnas förbi Torps kraftstation i händelse av att nedströms liggande vandringshinder skulle åtgärdas.

Länsstyrelsen bedömer att verksamheten inte på ett betydande sätt påverkar Natura 2000-intressena i Gullsjöälven.

BEMÖTANDE

Sökanden har med anledning av framförda synpunkter anfört följande.

Nedströms Torps kraftverk finns i Lillälven följande kraftverk; Kålsäter, Blixbol. I Göta älv finns; Vargöns kraftverk, kraftverken i Trollhättan och Lilla Edets kraftverk. Inte i något av kraftverken i Lillälven finns fisktrappor. Torps kraftverk har funnits i ca 90 år. Regleringen av sjön Aspen, är av betydligt äldre datum. Även kraftverken i Blixbol och Kålsäter är mycket gamla. Någon skyldighet att minimitappa vatten genom dammen vid Torp har inte funnits. Ett naturförhållande helt anpassat till rådande vattenhushållning har sedan lång tid tillbaka inträtt. Därigenom är de nu rådande naturtillståndet att anse som det ”naturliga” förhållandet. En förändring av vattenhushållningen innebär en påverkan på naturmiljön, på såväl flora som fauna, då aktuella arter sedan lång tid är anpassade till de nu rådande naturförhållandena. Sökanden anser därför att en fortsatt reglering av sjön Aspen utifrån hävdvunnen vattenhushållning inte påverkar naturförhållandena.

Sökanden har begärt att miljödomstolen fastställer att en minimitappning på 200 liter per sekund, eller den lägre naturliga tillrinningen, släpps genom eller förbi kraftstationen, för att säkerställa att bl.a. den fiskrom som finns i Lillälven nedströms kraftstationerna överlever.

Sökanden bestrider bestämt skyldighet att anlägga fiskväg förbi Torp. Då det inte har funnits möjlighet till fiskvandring under i vart fall 90 år finns ingen vandringsfisk inom aktuellt område och ett anläggande av en fisktrappa vore helt meningslös.

Sökanden bestrider vidare skyldighet att förse stationen med fingaller, då någon nedströmslekande fisk inte finns.

Arbetena skall utföras så att inga skadliga grumlingar uppstår. Sanering av maskiner och övrigt material skall ske så att inte kräftpest sprids.

För att ål skall kunna vandra upp i Aspen krävs inledningsvis att det kommer glasål till svenska kusten. Därefter skall ålen passera genom Göta älv och dess kraftstationer; Lilla Edets kraftstation, kraftstationerna i Trollhättan och Vargöns kraftstation. Ålen skall vidare upp i Byälven och simma in i Lillälven och passera kraftstationerna Blixbol och Kålsäter. Då det är bristen på glasål, inte uppväxtområden, som är den helt avgörande faktorn för ålbeståndets utveckling, är nyttan av ytterligare uppväxtområden för ål för närvarande obefintlig.

DOMSKÄL

Lagligförklaringen

Frågan om den befintliga anläggningen kan förklaras laglig skall prövas enligt den lag som gällde vid anläggningens tillkomst. Bolaget har hänvisat till att anläggningen kom till stånd 1913-14 och har anfört att prövningen skall ske enligt 1880 års vattenrättsförordning. Utredningen synes dock visa att vissa vattenrättsligt relevanta delar av dagens anläggning har tillkommit senare. Bl.a. är vissa ritningar angående utskoven daterade 1962. Enligt vad bolaget uppgav vid huvudförhand- lingen är tuben delvis från 1984-85.

Det anförda tyder på att prövningen rätteligen skall ske, inte enbart enligt vattenrättsförordningen, utan också enligt 1918 och 1983 års vattenlagar. Med hänsyn till domstolens bedömning i det närmast följande behöver den frågan dock inte utredas närmare.

Ansökan är okontroversiell på så sätt att ingen har motsatt sig bifall till yrkandet om lagligförklaring. Vidare är det klart att anläggningen funnits på plats under lång tid, såvitt framkommit utan att någon sakägare funnit skäl att ifrågasätta dess laglighet. Med hänsyn till dessa omständigheter och till de tillstånd som meddelats för nedströmsverken finns det inte skäl till annan bedömning än att anläggningarna är tillåtliga enligt de regler som gällde vid deras tillkomst (inkluderande relevanta ombyggnader). Yrkandet om lagligförklaring skall alltså bifallas.

För det - i och för sig osannolika - fallet att kraftverksdriften inte återupptas bör lagligförklaringen förenas med samma villkor om fiskväg och fingrindar som tillståndet.

Tillåtligheten

Som länsstyrelsen har anfört skall prövningen ske utifrån den förutsättningen att bolaget inte har någon redan uppkommen rättighet att anlägga och driva kraftverket. Domar eller myndighetsbeslut föreligger inte och det som bolaget har anfört innebär inte att rätten till kraftverket kan grundas på urminnes hävd.

Anläggningen är dock otvivelaktigt gammal på platsen och ansökan har inte mött några erinringar vad gäller tillåtligheten i och för sig. Såvitt framkommit har tillåtligheten heller inte tidigare ifrågasatts. Motstående enskilda intressen får alltså anses ha accepterat verksamheten. De företrädare för allmänna intressen som har yttrat sig över ansökan har förklarat sig anse att den kan bifallas. Länsstyrelsen har särskilt anfört att kraftverket inte på ett betydande sätt skulle påverka Natura 2000-intressena i Gullsjöälven. Även miljödomstolen finner att verksamheten inte strider mot de tillåtlighetsregler som skall tillämpas i målet.

Villkor

Verksamhetens främsta miljöpåverkan sker genom att dammen skär av möjliga fiskvandringsvägar och genom att vattenföringen i Lillälven nedströms dammen kan minska.

Den vandringsfisk som är av intresse är dels ål, dels öring från avrinningsområdets nedre delar.

Utredningen om fiskförekomst i vattensystemet är inte helt entydig. Fiskeriverket har angivit att det finns ål och flodkräfta inom systemet. Enligt fiskeriintendentens yttrande till vattendomstolen i VA 43/76 bedrevs ålfiskevård inte uppströms Kålsäter med hänsyn till det ekonomiskt värdefulla kräftfisket där. Fiskevårdssituationen kunde dock ändras och ålfiskevård bli nödvändig.

Med hänsyn till det anförda och då något annat inte visats utgår miljödomstolen från att det i framtiden kan finnas anledning till fiskevårdsåtgärder som syftar till att gynna ett ålbestånd i vattensystemet, och därmed kräver vandringsmöjligheter för ål förbi Torpdammen.

Enligt vad utredningen visar finns också möjlighet för öring, möjligen stor Väneröring, att nå upp till Blixbolsdammen. Utan anlagda vandringshinder måste den även antas kunna passera förbi Torp vidare upp i vattensystemet, vilket skulle öppna stora reproduktionsområden för en värdefull öringstam. Även fiskevårdsåtgärder syftande till att göra det möjligt för öringen att passera dammen framstår alltså som motiverade.

Miljödomstolens slutsats av det anförda blir att det inte finns skäl att göra undantag från huvudregeln i 11 kap. 8 § miljöbalken, att verksamhetsutövaren skall vidta nödvändiga anordningar för fiskens framkomst. Domstolen vill upprepa att bolaget inte har visat någon redan uppkommen rättighet att bedriva verksamheten på platsen. För dammarna vid Kålsäter och Blixbol kunde dammägarna däremot åberopa gamla privilegier, äldre än 1766 års fiskestadga.

Som framhållits såväl av bolaget som av länsstyrelsen skulle fiskväg just vid Torp för närvarande inte vara meningsfull eftersom nedströmskraftverken redan skär av vandringsvägarna. Detta förhållande kan dock ändras, efter omprövning av tillstånden för Kålsäter och Blixbol eller av andra orsaker.

Bolaget bör med hänsyn till det anförda och i enlighet med gammal praxis i liknande fall (Kålsäter är ett exempel) åläggas att, då tillsynsmyndigheten påkallar det med hänsyn till fiskeintresset, inrätta en fiskväg förbi dammen och släppa fram det vatten som erfordras för dess funktion (vilket i och för sig skulle kunna vara mera än vad som i övrigt åligger bolaget såsom minimitappning). Tillsynsmyndigheten bör bemyndigas att besluta om den närmare utformningen.

Det kan anföras att sådana vilande villkor medför en osäkerhet för tillståndshavaren vad gäller framtida kostnader för att uppfylla villkoret. Detta är dock enligt miljödomstolens mening inte något tyngre argument emot villkoren, eftersom tillståndshavaren kan undanröja osäkerheten genom att genast inrätta sig efter dem.

Fiskeriverket har vidare påkallat villkor om fingrindar vid intagen i dammen. Här gäller för nedströmsverken att Kålsäter har en vilande skyldighet att installera fingrindar när det påkallas av fiskeriintendenten (dom den 20 september 1976, DVA 47, i mål VA 43/76). I Blixbols tillståndsdom nämns inget om fingrindar, varför tillståndshavaren får anses ha en skyldighet att hålla sådana (enligt bestämmelserna i 1900 års fiskelag). Mot denna bakgrund bör bolaget även åläggas att, då det motiveras av att ge fisken möjlighet att passera Torpdammen, installera fingrindar där.

Vad sedan gäller frågan om minimitappning har myndigheterna påkallat högre tappning än bolaget har föreslagit. För miljödomstolen framstår en tappning av 300 l/s som miljömässigt motiverad och även som tillräcklig för att tillgodose miljöintressena på sträckan, däribland intresset av att skydda öringrom i Lillälven. Den tappningen, motsvarande lägsta lågvattenföring, kan inte heller anses överstiga vad bolaget skäligen har att räkna med.

Det bör överlämnas åt tillsynsmyndigheten att bestämma utformning och placering av peglar och andra anordningar som kan krävas för kontroll av t.ex. dämningsnivåer och minimitappning.

Enligt domstolens bedömning skall en allmän fiskeavgift enligt 6 kap. 6 § restvattenlagen utgå. Lämplig avgiftsklass enligt 6 kap. 8 § i lagen får i detta fall anses vara klass 1. Från uppgifter i ansökan och i enlighet med 6 kap. 9 § restvattenlagen kan avgiften bestämmas till en engångsavgift på 2 300 kr.

De övriga ställningstaganden som framgår av domslutet synes inte behöva motiveras särskilt.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Formulär A)

Överklagande senast den 10 december 2007.

På miljödomstolens vägnar

Stefan Nilsson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Stefan Nilsson och miljörådet Nils-Göran Nilsson samt de sakkunniga ledamöterna Bo Essvik och Kjell Olseke.