MÖD 2010:30

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2009-02-11 i mål nr M 3023-06, se bilaga A

KLAGANDE1. Länsstyrelsen i Blekinge län, 371 86 Karlskrona

2. C.A.

3. D.J.A.

4. A.A.

5. B.A.

6. C.E.

7. R.E.

8. A.H.

9. A.K.

10. M.K.

11. A.L.

12. C.J.L.

13. A.L.

14. P.L.

15. A.L.

16. A.L.

17. L.M.

18. R.M.L.

19. H.M.

20. P.O.

21. M.O.

22. B.P.

23. I.P.

24. M.P.

25. G.P.

26. K-E.P.

27. K.R.

28. P-O.R.

29. M.R.

30. A.S.

31. C.S.

32. S.S.

33. H.Å.

34. H.Å.

MOTPARTKarlskrona kommun, hamnavdelningenTekniska förvaltningen371 83 Karlskrona

Ombud: Advokaten I.A.

SAKENAnsökan om tillstånd enligt miljöbalken, dels enligt 9 kap. att bedriva befintlig och utökad hamnverksamhet i Verköhamnen, dels enligt 11 kap. avseende muddring och utbyggnad av ny kaj samt dispens från förbudet i 15 kap. 31 § miljöbalken avseende dumpning av schaktmassor vid ny deponiplats, Karlskrona kommun, Blekinge län

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUTMiljööverdomstolen, som godkänner miljökonsekvensbeskrivningen, gör följande ändringar och tillägg i miljödomstolens domslut.

Villkor 3. Muddringsarbeten, sprängning och dumpning får inte genomföras under perioden den 1 april - 30 september.

Villkor 7. Endast muddermassor som vid provtagning före muddringen innehåller lägre halt tributyltenn (TBT) än gränsvärdet 200 mikrogram/kg TS får dumpas. Muddermassor med högre halt TBT före muddringen ska omhändertas på land i samråd med tillsynsmyndigheten.

Kontrollprogram

Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten ska även omfatta en uppföljning av bottens beskaffenhet på dumpningsplatsen efter dumpningen.

Uppskjutna frågor

U2. Sökanden ska även utreda möjligheterna att minska de sammantagna bulleremissionerna från hamnområdet så att ljudnivån utomhus vid bostäder inte överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri enligt SNVRR 1978:5, rev. 1983 och ljudnivån inomhus inte överskrider Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6, avseende lågfrekvent buller.

Redovisning av genomförda utredningar och förslag till slutliga villkor ska beträffande U1 lämnas in till miljödomstolen senast den 30 juni 2011 och beträffande U2 senast den 31 december 2013.

P 1. Riktvärdena i det provisoriska villkoret ska gälla till och med den 30 juni 2011 resp. från och med den 1 juli 2011. Med kväll avses kl. 18 - 22.

Miljööverdomstolen föreskriver följande nya villkor

Villkor 15. Anlöp eller avgångar för färjor ska enligt tidtabell inte ske nattetid kl. 22-07.

Villkor 16. Anordningar som erfordras för att medge elanslutning av färjorna vid kaj ska installeras och kunna vara i drift senast den 31 december 2010. Denna elanslutning ska erbjudas färjorna och övriga fartyg som kan använda den.

Villkor 17.

Om verksamheten eller delar av den upphör ska kommunen ge in en plan till tillsynsmyndigheten avseende omhändertagandet av lagrade kemiska produkter och avfall från verksamheten samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha orsakat. Planen ska inges till tillsynsmyndigheten senast sex månader innan verksamheten avslutas.

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Blekinge län har yrkat att Miljööverdomstolen ska upphäva miljödomstolens dom i punkt C och avslå ansökan om dispens att dumpa muddermassor samt upphäva miljödomstolens godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen.

Länsstyrelsen har i andra hand yrkat

- att Miljööverdomstolen ska ändra miljödomstolens dom i punkt C på så sätt att dispens medges för dumpning av muddermassor med en tributyltennhalt understigande 50 µg/kg TS på en deponiplats på fastigheten Verkö 3:1 under förutsättning att minst ett av följande villkor uppfylls:

- Sökanden har inlämnat underlag som visar att den teknik som avses att användas vid dumpningen inte kommer att leda till att halterna av tributyltenn i bottenytans ytskikt på och intill deponiplatsen överstiger 2 µg/kg TS. Underlaget ska vara godkänt av tillsynsmyndigheten.

- Sökanden har inlämnat underlag som visar att den teknik som avses användas vid dumpningen inte kommer att leda till att halterna av tributyltenn i bottenytans ytskikt på och intill deponiplatsen höjs till följd av dumpningen. Underlaget ska vara godkänt av tillsynsmyndigheten.

- Sökanden har inlämnat underlag som visar att makrofauna i bottensedimentet på deponiplatsen saknas. Underlaget ska vara godkänt av tillsynsmyndigheten.

- att Miljööverdomstolen ska upphäva villkor 4 och 7 i miljödomstolens dom.

- att Miljööverdomstolen ska upphäva villkor 6 i miljödomstolen dom och istället fastställer villkor om att dumpning av mudder ska ske i den tillgängliga djuphålans djupaste del i enlighet med ingiven bottenkarteringskarta, aktbilaga 63 i miljödomstolens akt.

- att Miljööverdomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor avseende muddring och dumpning med hänsyn till vad som kan komma ut av det underlag som sökanden ska lämna för att dispens ska medges.

Länsstyrelsen har vidare, i fråga om efterbehandling av förorenade områden, yrkat att Miljööverdomstolen ska bifalla yrkandena vid miljödomstolen, dock inte andra strecksatsen (se domen s. 20 f).

Länsstyrelsen har även yrkat bifall till yrkandet vid miljödomstolen att det bör överlåtas åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor avseende utredningar, undersökningar och/eller åtgärder som ur förorenings- och saneringssynpunkt kan anses behövliga med hänsyn till vad som nu föreskrivs beträffande föroreningsskador och de utredningsresultat som kan komma fram ur det.

Länsstyrelsen har slutligen i bullerfrågorna yrkat att Miljööverdomstolen ska ändra

- utredningsföreskriften U2 så att det tydliggörs att utredningen även ska avse möjligheterna att minska bulleremissionerna annan tid än dagtid så att ljudnivåerna inte överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri dagtid, kvällstid och natt enligt SNVRR 1978:5, rev. 1983,

- det provisoriska villkoret P1 så att med kväll avser kl. 18.00-22.00 samt föreskriva ett provisoriskt villkor för lågfrekvent buller inomhus under prövotiden.

Klagandena 2-21 (C.A. m.fl.) har yrkat att färjorna ska vara elanslutna när de ligger vid kaj och att samtliga fartyg ska erbjudas elanslutning i hamnen. Vidare har de yrkat ändring av prövotidsvillkoret P1 så att buller från direkt hamnrelaterad verksamhet och indirekt hamnrelaterad verksamhet inom hamnområdet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån följer Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (RR 1978:5) samt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1996:7) om buller inomhus och höga ljudnivåer.

Karlskrona kommun, hamnavdelningen, (nedan hamnen) har bestritt ändring men medgett länsstyrelsens yrkande om ändring av det provisoriska villkoret P1. Hamnen har nu yrkat att redovisning av utredningarna beträffande U1 och U2 bör förlängas med ett år.

Länsstyrelsen har godtagit att åtagandet om att anordna elanslutning av fartyg som ligger vid kaj framflyttas till årsskiftet 2010/2011 och att utredningsföreskrifterna U1 redovisas senast den 30 juni 2011 och U2 senast den 31 december 2013.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har utvecklat sin talan i Miljööverdomstolen i allt väsentligt på följande sätt.

Länsstyrelsen

Dumpning av muddermassor

För att dispens ska kunna ges enligt 15 kap. 31 § miljöbalken krävs att dumpningen inte medför olägenhet för miljön. Mot bakgrund av tillgänglig information finns det risk för att dumpningen medför skada eller olägenhet för miljön. Bedömningen grundar sig på att halterna av TBT i delar av de massor som ska dumpas anses skadliga för marina organismer. I forskningsrapporten ”Tributyltin (TBT), Forekomst og effekter i Skagerrak” föreslås att sediment med mellan 2 och 50 µg TBT/kg TS ska anses ligga i den mellersta kvalitetsklassen (klass tre av fem). Sökanden har anfört att massorna innehåller lägre halt TBT än det finska gränsvärdet på 200 µg TBT/kg TS och att Miljööverdomstolen i mål nr M 92-05 (MÖD) godkänt detta. Ska den finska modellen användas gäller för halter mellan 3 - 200 µg TBT/kg TS att en särskild utredning ska göras i det enskilda fallet. I detta fall handlar det om en plats som inte tidigare tagit emot dumpade massor. De undersökningar som gjorts av TBT i Karlskronaområdet tyder på mycket stora lokala variationer. Det finns en uppenbar risk för att utspädningen/övertäckningen inte fungerar som avsett. Miljödomstolens antagande att de förorenade massorna som mest är en meter tjocka saknar stöd i de utredningar som har gjorts. Det förorenade lagret kan vara betydligt tjockare i stora delar av det område som ska muddras, vilket har stor betydelse för möjligheten att använda massorna för utspädning och/eller övertäckning så som planerat. Metoden med övertäckning är relativt oprövad och det saknas garantier för att den fungerar, även om det finns tillgång till tillräckliga mängder rent sediment.

Dumpningsplatsen är inte undersökt med avseende på biologiska värden eller föroreningshalt. Det saknas både kemiska och biologiska prov. Sedimentprov har tagits utanför området utan att faunan har undersökts närmare. Bedömningen att flercelliga organismer saknas förefaller bygga på ett missförstånd. Således finns det liten grund för att anta något om de biologiska värdena på platsen. En ökning av TBT-halten på dumpningsplatsen till eller inom det intervall som anses skadligt för marina organismer måste anses som en olägenhet för miljön såvida det inte är klarlagt att botten redan är död.

Länsstyrelsen godtar att dumpningen genomförs under förutsättning att sökanden styrker något av sina antaganden med några enkla och grundläggande fakta, dvs. antagandena om att dumpningsplatsen saknar flercelligt liv eller att dumpningen inte kommer att medföra att TBT-halten höjs på dumpningsplatsen. Det senare antagandet skulle ses som styrkt om en undersökning visade att halten på dumpningsplatsen var lika hög eller högre än den som finns i bottnen vid Verkö.

Högskolans i Kalmar provtagningar under 18 år visar att det aldrig saknats bottendjur i havsbotten i närheten av tippningsplatsen.

Sökandens beräkning avseende spridningen av sediment inom området bygger på antagandet att sedimentet som sprids har samma sammansättning som genomsnittet av allt sediment som muddras. Sedimentet består emellertid av minerogent och organiskt material av olika storleksfraktioner och TBT binds främst till det finpartikulära och organiska materialet. Detta material har störst benägenhet att suspendera och återsedimenterar mest långsamt vilket leder till att det sprider sig längst och hamnar överst på omgivande bottnar. Ett annat antagande som beräkningarna bygger på är att sedimentet blandas i de översta 20 centimetrarna av bottnen så att en utspädningseffekt uppstår. En sådan omfattande utblandning som redovisats är orealistisk, speciellt på bottnar där djurlivet är begränsat till ett tunt ytligt sedimentlager.

Om Miljööverdomstolen finner det lämpligt att efterlikna Finlands regelsystem med förbud mot dumpning av muddermassor med TBT-halter överstigande 200 µg/kg TS bör en ekotoxikologisk bedömning göras.

Efterbehandling

Förutom sedimenten i hamnområdet har länsstyrelsen inga indikationer idag på att det finns några förorenade områden eller föroreningsskador enligt 10 kap. 1 § MB som har uppstått genom hamnverksamheten. Det går dock inte att utesluta att sådana föroreningsskador kan uppstå i framtiden t.ex. genom olyckor eller läckage vilket bör regleras genom villkor. Om det inte sker finns det risk för att tillståndets rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken (MB) hindrar tillsynsmyndigheten från att ställa sådana krav som är motiverade med hänsyn till syftet med andra bestämmelser i MB. För att tillsynsmyndigheten ska kunna ställa de krav som kan behövas och se till att lämpliga åtgärder genomförs behöver tillsynsmyndigheten få möjlighet att meddela ytterligare villkor.

Om Naturvårdsverkets villkorsförslag angående efterbehandling godtas föreslås följande villkor för att förtydliga tillståndsbeslutet.

Med anledning av ingiven plan enligt förstnämnda villkor om efterbehandling överlåts åt tillsynsmyndigheten att, om behov enligt nämnda plan föreligger, föreskriva ytterligare villkor om utredning/undersökning och/eller saneringsåtgärd.

Buller

I Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:18) om tillståndsprövning av hamnar bör riktvärden för lågfrekvent buller tillämpas enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) Riktvärdena har tagits fram för att skydda människors hälsa. Lågfrekvent buller upplevs som särskilt störande.

C.A. m.fl.

Vid huvudförhandlingen i miljödomstolen framkom det att Karlskrona kommun inte har för avsikt att elansluta samtliga färjeanlöp utan att elanslutning endast kommer att erbjudas de färjor som ligger i hamn mer än 7 timmar, samtidigt uppgavs det ta ca 15 minuter att koppla på elen till fartygen då de anlöpt. Det är därför miljömässigt motiverat att samtliga färjeanlöp till kaj får krav på elanslutning. För att det ska vara ekonomiskt lockande för samtliga fartyg att elansluta inom hamnområdet ska en differentierad hamntaxa införas. Att det inom hamnområdet endast ska vara tillåtet att använda miljövänligt hamnbränsle kan inte anses vara ett påtvingande krav på fartygen då det inte krävs någon särskild utrustning på fartygen för att köra på ett miljövänligare bränsle.

Färjetrafiken i hamnen på Verkö har funnits sedan 1998 och redan då gällde Naturvårdsverkets allmänna råd om buller (RR 1978:5). Det borde därför vara en självklarhet att uppfylla dessa krav. Dessutom har forskning visat att bullervärdena i de allmänna råden inte är tillräckliga för att skydda människors hälsa varför Naturvårdsverket håller på att omarbeta råden till strängare riktvärden.

Transporterna inom verksamhetsområdet ska omfattas av tillståndet. Att verksamheten får bedrivas med betydligt högre ljudnivåer på en logaritmisk skala är högst olämpligt och inte i enlighet med de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken.

Hamnen

Dumpning av muddermassor

Hamnen har låtit SGU utföra en undersökning av lämpliga tipplatser samt en ingående undersökning av föreslagen tipplats. Som framgår av rapporten rör det sig om en ackumulationsbotten med kontinuerlig sedimentation av finsediment. Förhållandena i botten, någon millimeter under bottenytan, är reducerade med svavelvätebildning, vilket innebär att bottenlevande flercelliga organismer saknas i botten. Platsen uppfyller därmed de kriterier som utifrån ett sedimentologiskt och biologiskt perspektiv kännetecknar en god muddertippningsplats. Varken den optiska besiktningen eller den radiografiska analysen av sedimentkärnan visade några spår av bioturbation, dvs. inga tecken på djur eller maskar som penetrerat sedimenten. De skalhalvor av musslor som visas i proverna härstammar sannolikt från musslor som dött på platsen, sannolikt till följd av syrebrist. I sedimentkärnan syns även spår av metangas härrörande från nedbrytningen av det organiska materialet i sedimentet.

Provtagningen som SGU gjort på 15,8 meters djup inom anvisat tippområde kan på goda grunder anses representativ för förhållandena där massorna kommer att tippas på 19-20 meters djup.

På nu aktuell muddertippningsplats har uppmätts en TBT-halt på 22 µg/kg TS. Halten ligger långt under de halter som uppmätts utanför örlogsvarvet i Karlskrona, i handelshamnen, i Dragsöviken och vid Drottningskär. Svenska bedömningsgrunder för TBT saknas men enligt norska bedömningsgrunder (SFT 2007, Strand et al. 2006) är en halt överstigande 100 µg/kg TS att betrakta som mycket hög. I Finland ligger samma gräns på 200 µg/kg TS. Denna koncentration har i Finland inte bedömts förorsaka några akuta skadliga effekter på organismer, men de känsligaste arterna kan lida av skadliga effekter vid långvarig exponering. Av de sedimentundersökningar som företagits av muddermassorna i Verköhamnen under 1997, 2006 och 2008 framgår att halterna i medeltal är 24 µg/kg TS mätt på ca 20 prov och med avtagande halter mot djupet. Detta innebär att det ytsediment som man i en första etapp avser att muddra upp i detta område motsvarar de halter som uppmätts i tippområdet. Halterna är mycket låga i ett nationellt perspektiv. Den beräknade mängden TBT i muddermassorna uppgår totalt till endast ca 50 gram att jämföra med 1 liters färgburk med TBT som innehåller ca 200-300 gram TBT.

Att flytta förorenade muddermassor från en plats, där de ligger ytligt och exponerade för spridning av propellerströmmar, till en djupare belägen och för strömmar skyddad plats med för TBT jämförbara och för organiska miljögifter (PCB, PAH och DDT) högre föroreningshalter och därefter täcka de först tippade massorna med rena muddermassor måste betraktas som en miljöförbättrande åtgärd. För den händelse att det skulle finnas arter i tippområdet som inte kunnat upptäckas vid genomförd utredning och som skulle kunna påverkas av miljögiftet TBT så är dessa arter redan påverkade av TBT, PCB, PAH och DDT eftersom dessa miljögifter redan finns i lika eller högre halter i tippområdet. Muddringen av ytlagret om ca 1,5 - 2 meter kan inte heller ge upphov till någon långtidspåverkan eftersom botten kommer att täckas av rena massor endast ett par veckor efter att ytskiktet tippats. Det bedöms finnas långt fler arter i anslutning till hamnområdet där muddring ska ske. Möjligheten att sprida muddermassorna jämt över botten har redovisats av hamnen. Det är numer även enkelt att med multibeamekolod noggrant mäta upp ett tippområde innan tippning och efter för att verifiera att massorna hamnar där så föreskrivs. Det finns erfarenhet av att föroreningshalter sjunker inom ett tippområde. Metoden med övertäckning är således inte oprövad.

Efterbehandling

Hamnen har bestritt länsstyrelsens yrkanden på de skäl som angetts vid miljödomstolen (domen s. 30).

Buller

Miljödomstolens utredningsföreskrift U2 är rimlig eftersom färjetrafikens omlastningsverksamhet genererar lika högt buller under den tid verksamheten pågår på dygnet. Anlöp och avgångar ska inte ske nattetid. Avseende villkor för lågfrekvent buller är störningsrisken svår att bedöma eftersom den är beroende av dels vilka fartyg som ligger vid kaj, dels vilken ljudisolering de olika fastigheterna har. De huvudsakliga åtgärderna för att minska detta buller, bortsett från elanslutning av fartyg, är åtgärder på de enskilda störda fastigheterna, t.ex. fönsterbyte. Hamnen kommer att erbjuda elanslutning till alla färjor. Däremot kan hamnen inte ställa krav på rederier att de ska utrusta sina fartyg med utrustning för elanslutning, använda elanslutning eller använda en viss typ av bränsle. Enligt U2 ska hamnen utreda förutsättningarna att genom avtal med trafikerande rederier minska bulleremissionerna genom att dessa ansluter till land-el även för kortare uppehåll om 1,5-2 timmar. Enligt samma utredningsvillkor ska hamnen redovisa möjlig anpassning av hamntaxan för fartyg som ansluts till landel. Utredningsvillkoret U2 är tillräckligt för att tillgodose de skäl som klagandena uppgivit.

Som framgår av sidan 42 i miljödomstolens dom har hamnen åtagit sig att anordna erforderliga anordningar för att medge elanslutning av färjorna vid kaj som ska kunna vara i drift den 1 mars 2010. På grund av förhållanden som hamnen inte råder över - Stena Lines projektering av ombyggnad av två färjor inklusive installation av elanslutning på fartygen har fördröjts - och då projekteringen av elanslutning på land förutsätter att projekteringen på fartygen blir klar måste tidpunkten för åtagandet flyttas fram till årsskiftet 2010/2011.

Hamnen har kompletterat handlingarna med följande fixangivelser.

1. Hamnen

Höjdsystem: Karlskrona Lokala Höjdsystem. Fixpunkt med karta: Som fixpunkt i hamnen nyttjas en polygonpunkt, som på bilagd karta till Miljööverdomstolens aktbilaga 53 getts beteckningen POL 1, med koordinat X=6226411,172 och Y=1489791,459 och höjd Z=+111,52. Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V.

2. Muddertippningsplatsen

Höjdsystem: Vattendjup över muddringstippningsområdet är redovisade med medelvattenytan som referens, vars nivå är +105,49 i Karlskrona Lokala Höjdsystem. Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V.

REMISSYTTRANDEN

Naturvårdsverket

Dumpning av muddermassor

Naturvårdsverket tillstyrker länsstyrelsens yrkande att Miljööverdomstolen ska upphäva miljödomstolens dom i punkt C. Dumpningsområdet har en ackumulationsbotten med kontinuerlig sedimentation av finsediment. De ingivna handlingarna visar att ytsedimenten på plats innehåller föroreningar av kvicksilver och de organiska gifterna PCB, PAH och DDT, om än i mindre mängder, samt en TBT-halt på 22 µg/kg TS. Sökandens enstaka bottenprov som tagits - dock inte i djuphålan - kan inte kan läggas till grund för slutsatsen att det inte finns något liv i bottnen inom dumpningsområdet och platsen att dumpa muddermassor på. Sökanden verkar inte ha utrett möjligheterna att deponera muddermassorna på land, i närheten av hamnen eller på annan plats. Gränsvärdet på 200 µg/kg TS för TBT som Naturvårdsverket fann acceptabelt i Norrtälje målet (M 92-05) baserades på de omständigheter som förelåg där och verket anser sig inte vara bundet av den bedömningen. Varje dispens måste prövas utifrån de omständigheter som finns i varje enskilt fall.

Avfall ska i första hand återvinnas eller deponeras på land. Om det inte är möjligt kan dumpning i vatten komma i fråga. Den nu avsedda dumpningen medför en mer än försumbar risk för olägenheter. Dumpningen och den efterföljande täckningen kan inte betraktas som en miljöförbättrande åtgärd. Eftersom hamnen inte förmått visa att dumpning kan ske utan olägenhet för människors hälsa och miljön ska dispens från det generella förbudet inte medges.

Det är lämpligt med ett villkor som lyfter fram verksamhetsutövarens skyldighet att undersöka och åtgärda eventuella föroreningar. Det underlättar även tillsynsmyndighetens arbete. Villkoret kan utformas som i Miljööverdomstolens dom den 17 mars 2009 i mål nr M 1397-08 (tillstånd till miljöfarlig verksamhet i Ronneby hamn) som lyder:

Om verksamheten eller delar av den upphör ska kommunen ge in en plan till tillsynsmyndigheten avseende omhändertagandet av lagrade kemiska produkter och avfall från verksamheten samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha orsakat. Planen ska inges till tillsynsmyndigheten senast sex månader innan verksamheten avslutas.

Tillsynsmyndigheten har i övrigt tillräckligt stöd i gällande lagar och förordningar för att kunna ställa krav på efterbehandling av förorenade områden.

Fiskeriverket

Fiskeriverket har utöver det som framförts till miljödomstolen om bottenfaunan och uppfyllningen av deponeringsområdet anfört följande. En restriktiv syn ska tillämpas avseende hanteringen av muddermassor med innehåll av tennorganiska föreningar. Miljööverdomstolens dom i mål nr M 92-05 avseende underhållsmuddring i Norrtälje hamn ska ses som ett första steg att få ett tak avseende TBT och för vad som får dumpas i havet. Enligt domen ska muddermassor med högre halt tributyltenn (TBT) än 200 µg/kg TS tas upp på land. Om metoden med övertäckning tillämpas ska krav på uppföljning ställas i vad det avser uppnått resultat. I uppföljningen ska även ingå kvantifiering av resuspensionen/grumlingsspridningen med efterföljande sedimentation avseende tennorganiska föreningar i vattenmassan under deponeringstiden. De förorenade massorna är ofta lösa. De rena underliggande muddringsmassorna (glaciallerorna) uppträder däremot vanligen som fasta, i form av storklumpar. När dessa ramlar ner på botten vid tippning på de förorenade sedimenten finns stor risk för att de förorenade sedimenten slås åt sidan och sprids av vattenströmmar. Detta gäller i än större utsträckning om sprängsten tillåts tippas.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet instämmer i länsstyrelsens bedömning att dispensen från dumpningsförbudet ska upphävas och att ansökan ska avslås i den delen. Mot bakgrund av försiktighetsprincipen kan dumpning inte tillåtas om det finns en icke försumbar risk att dumpningen kan skada den omkringliggande miljön eller människors hälsa. Det är den som söker tillstånd som har bevisbördan för att visa att dumpningen kan ske utan olägenhet. Med hänsyn till vad Fiskeriverket och länsstyrelsen har anfört i målet finns det osäkerhet om vad dumpningen kan få för konsekvenser för miljön på den aktuella platsen.

Statens Geologiska Undersökning, SGU

SGU:s maringeologiska undersökningar i området visar att den tilltänkta muddertippningsplatsen öster om ön Tvefoten i östra delen av Karlskronafjärden är lämplig för ej kontaminerade muddermassor. SGU har inga invändningar vad det gäller den teknik som avses användas vid muddringen och dumpningen av mudder.

Sjöfartsverket har inte haft något att erinra.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har avstått från att yttra sig.

HAMNENS BEMÖTANDE

Att ta i anspråk godshanteringsytor på 25-50 000 m² inom hamnområdet för uppläggning av muddermassor under flera år skulle medföra stor negativ påverkan på hamnverksamheten. Alternativet att köra muddermassorna till deponi och miljökonsekvenserna av detta finns beskrivet i MKB:n under kap 4.3.3 och sid 5-7 till kompletteringen av ansökan den 21 juni 2007. Alternativet att nyttiggöra massorna genom stabilisering och solidifiering kräver plats som inte finns inom området och tillsats av stora mängder bindemedel, främst ca 5 000 ton cement. I samband med tippningen kommer ca 2 % av muddermassorna resuspenderas, den totala mängden TBT i massorna är ca 50 g, dvs. 1 g TBT kommer att spridas vid tippningen. Beräkningar visar att ca 50 % av det uppgrumlade materialet sedimenterar inom en radie på 500 m från tipplatsen. Uppmätt TBT-halt på muddertippningsplatsen är 22µg/kg TS i de översta 20 centimetrarna. Om detta är medelhalten för ytan på 500 meters radie innebär det att det finns ca 300 g TBT inom bottenområdet. Sedimentationen av uppgrumlat material innebär alltså en spridning av ca 0,5 g TBT inom ett område där det sannolikt idag finns flera hundra gram TBT. Detta motsvarar ett halttillskott på 0,033 µg/kg TS. Hamnen bedömer därför att uppföljning av spridningen av TBT inte är nödvändig, detta kommer ändå verifieras av hamnens åtaganden om provtagningar och analyser.

Den av Kalmar Högskola undersökta bottenfaunastationen är belägen på 15,5 meters djup. Av SGU:s rapport 2008:3 framgår att provet är taget en bit upp i den södra sluttningen av den djuphåla vars jämna botten ligger på ca 20 meters djup. Det är högst sannolikt att syreförhållandena är betydligt sämre i hålan 4,5 m djupare ner än vid platsen för bottenfaunaundersökningen, något som SGU:s provtagning och undervattensfotografier styrker.

Enligt Kalmar Högskolas rapport 95:4 angående hamnens tidigare muddertippningsplats vid Tvegölja är artsammansättningen av bottenfaunan några år efter tippningen normal och med förhållandevis hög diversitet och väsentligt högre än vad som observerats vid provpunkten för nu aktuell tippningsplats. Enligt högskolans rapport 2005:8 från undersökning av Karlshamns hamns muddertippningsplats där ca 500 000 m³ dumpats, har tippningen efter ett par år visserligen förändrat djursamhällets artsammansättning på några stationer men det går samtidigt inte att hävda att denna förändring skulle vara negativ för andra delar av kustekosystemet. Tidigare undersökningar av muddertippningar visar alltså att bottenfauna återetableras på tipplatserna. Hamnen bedömer därför att det inte är avgörande om det förekommer bottenorganismer eller inte. Att täcka mer förorenade sediment med mindre förorenade sådana samtidigt som man höjer havsbotten, vilket bör resultera i en bättre syresituation, borde ses som en miljöförbättrande åtgärd. Fiskeriverkets farhågor om att de tippade massorna kommer att slås sönder och transporteras bort av vattenströmmar kan avfärdas mot bakgrund av att bottenströmmarna i djuphålan på den utvalda tipplatsen är av mycket svag karaktär vilket sedimenten på platsen vittnar om. Dessa visar varken spår av erosion eller transport.

Hamnen kan i och för sig acceptera Naturvårdsverkets förslag på villkor beträffande efterbehandling.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen har kompletterats vid miljödomstolen och uppfyller de krav på innehåll som anges i 6 kap.miljöbalken. Länsstyrelsens yrkande att godkännandet ska upphävas ska därför avslås.

Dumpning av muddringsmassor

Länsstyrelsen har i första hand yrkat att dispens inte ska ges för dumpning av muddermassor, eftersom halterna av TBT i delar av massorna anses skadliga för marina organismer. Kammarkollegiet och Naturvårdsverket har instämt i länsstyrelsens bedömning.

I målet har bolaget redovisat analyser av sedimentprover tagna i provpunkt 0801 och 0802 som Miljööverdomstolen bedömer bägge ligger i det ansökta muddringsområdet. I provpunkt 0801 är TBT-halten 10 mikrogram/kg TS på djupet 0,0-0,1 m under havsbotten och 8,5 mikrogram/kg TS på djupet 0,1-0,2 m. I provpunkt 0802 är TBT-halten 14 mikrogram/kg TS på djupet 0-0,1 m och 20 mikrogram/kg TS på djupet 0,0-0,3 m. Därefter har redovisats ytterligare provtagningar. I tre punkter har prov uttagits på fyra olika nivåer under havsbotten och analyserats med avseende på TBT-halten. Den lägsta av de 12 TBT-halterna var 13 mikrogram/kg TS och den högsta 56 mikrogram/kg TS. I den kompletterade sedimentundersökningen har räknats fram att medelhalten TBT är 27 mikrogram/kg TS eller 24 mikrogram/kg TS om även tidigare provtagningar ingår. Det noteras vidare att en svag tendens kan ses att halten sjunker med djupet under botten. Miljööverdomstolen kan genom dessa undersökningar konstatera att halten TBT ligger långt under den nivå om 200 mikrogram/kg TS i mudder som godtogs av Miljööverdomstolen vid Norrtälje hamn (MÖD 2007:12).

Med de av miljödomstolen föreskrivna villkoren kommer ett 1,5-2,0 m tjockt ytlager att muddras först och deponeras i djuphålans djupaste del inom djupkurvan 20 m. Massorna under två meters djup antas i den ovan nämnda utredningen inte innehålla något tennorganiskt material. Därefter kommer det att muddras till dess fast botten påträffas, vilket som djupast innebär en muddring om ca 14 m under havsbotten. Massorna från djupmuddringen, som på tippningsplatsen ska täcka massorna från ytlagret, torde utgöras av rena massor.

När det sedan gäller tippningsplatsen har SGU sammanfattningsvis anfört att det får betraktas som en miljöförbättrande åtgärd att täcka de förorenade sedimenten med okontaminerade muddermassor i området och att platsen uppfyller de miljökriterier som utifrån ett sedimentologiskt och biologiskt perspektiv kännetecknar en god muddertippningsplats för sådana massor. Miljööverdomstolen anser i likhet med miljödomstolen att det inte framkommit något om havsbotten på dumpningsplatsen som gör det nödvändigt att utföra vidare och noggrannare undersökningar av havsbotten i djuphålan och området däromkring.

Den fråga som sedan ska besvaras är om muddermassorna kan dumpas på den valda platsen utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljö, i enlighet med vad som i 15 kap. 33 § första stycket miljöbalken krävs för dispens från dumpningsförbudet i

15 kap. 31 § miljöbalken.

Olägenheter från dumpningen kan härröra från miljöstörningar vid själva dumpningen, t.ex. grumlingar, och från miljöstörningar från de dumpade sedimenten när de väl kommit på plats på botten.

De förstnämnda störningarna är av kortvarig natur. I miljödomstolens villkor 3 föreskrivs att muddringsarbeten inte får genomföras under perioden den 1 april- 30 september. Miljööverdomstolen utgår från att detta innebär att inte heller dumpning får ske under denna period och ändrar domslutet i överensstämmelse med det.

De senare störningarna kan vara av mer långvarig natur. Genom de låga värden som provtagningarna vid hamnen visar samt metoderna för muddringen framstår det som osannolikt att dumpningen kommer att medföra att TBT-halten ökar på tippningsplatsen. Muddermassorna från det förorenade ytlagret vid kajen kommer att täckas av muddermassorna från djupmuddringen. Till skillnad från länsstyrelsen, som anser att metoden med övertäckning är relativt oprövad och att det saknas garantier för att den fungerar, anser Miljööverdomstolen att metoden är relativt väl prövad i gången tid. De kontrollprogram som föreskrivs i miljödomstolens dom bör dock omfatta en uppföljning av bottens beskaffenhet på dumpningsplatsen efter dumpningen. Skulle det visa sig att olägenhet uppträder för människors hälsa eller miljön, finns möjligheter att då föreskriva om ytterligare täckning av de dumpade massorna eller, i sista hand om störningarna är mycket stora, föreskriva att de dumpade massorna ska avlägsnas.

Sammanfattningsvis finner Miljööverdomstolen att det är osannolikt att olägenhet för människor eller miljön kommer att uppträda med de av miljödomstolen föreskrivna villkoren vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Miljööverdomstolen instämmer således i miljödomstolens bedömning att dumpning kan ske på den valda platsen utan risk för olägenheter för miljön. Länsstyrelsens förstahandsyrkande ska därmed ogillas.

Miljööverdomstolen prövar därefter länsstyrelsens andrahandsyrkande att dispens från dumpningsförbudet endast ska ges för muddringsmassor med en TBT-halt lägre än 50 mikrogram/kg TS, dock under förutsättning att minst ett av tre villkor uppfylls.

Miljödomstolen har i villkor 7 föreskrivit att endast muddermassor med lägre TBT-halt än gränsvärdet 200 mikrogram/kg TS får dumpas. Miljööverdomstolen tolkar detta så att endast orörda massor, som har lägre TBT-halt än det angivna gränsvärdet i botten på muddringsplatsen, får dumpas.

Länsstyrelsen har åberopat att det i den norska forskningsrapporten Tributyltin (TBT), Forekomst og effekter i Skagerrak (bilaga 1, sidorna 22 och 24) föreslås att sediment med mellan 2 och 50 mikrogram TBT/kg TS ska anses ligga i den mellersta av fem kvalitetsklasser. Miljööverdomstolen utgår från att den av länsstyrelsen yrkade gränsen 50 mikrogram TBT/kg TS härstammar från denna rapport. De fem kvalitetsklasserna har sitt ursprung i en doktorsavhandling av Strand, 2003. Miljöriskerna beskrivs för följande fem klasser:

Klass I: TBT-halt nära noll

Klass II: TBT-halt <2 mikrogram/kg TS

Klass III: TBT-halt 2-50 mikrogram/kg TS

Klass IV: TBT-halt 50-500 mikrogram/kg TS

Klass V: TBT-halt >500 mikrogram/kg TS

Miljööverdomstolens slutsats av rapporten är att miljöriskerna hänför sig till när sediment i havsbotten innehåller angivna halter. Inget sägs i rapporten om vilken TBT-halt som kan få förekomma i massor som dumpas och övertäcks.

Den totala mängden TBT i muddermassorna är begränsad. Genom den teknik som kommer att användas och tippningsplanen kan resultatet av tippningen över de redan förorenade sedimenten på havsbotten bli, som SGU pekat på, en miljömässig förbättring. Miljööverdomstolen finner ingen anledning att i detta fall sänka gränsvärdet från 200 till 50 mikrogram/kg TS. Villkor 7 bör dock omformuleras så att det klart framgår att massor som ska dumpas inte får ha innehållit mer än 200 mikrogram/kg TS före muddringen. Länsstyrelsens andrahandsyrkande såvitt avser villkor 7 ska avslås.

Länsstyrelsen har vidare yrkat i andra hand att villkoren som rör metoderna för muddringen och dumpningen (villkor 4 och villkor 6) ska upphävas. Miljööverdomstolen anser dock att de anvisningar som givits i miljödomstolens dom efter sökandens förslag ger ett godtagbart resultat. Yrkandet bör därför avslås.

Länsstyrelsen har slutligen, om dispens ges, yrkat att tillsynsmyndigheten ska ges möjlighet att föreskriva ytterligare villkor avseende muddring och dumpning. De huvudsakliga villkor som erfordras för verksamheten fastställs genom miljödomstolens och Miljööverdomstolens domar. I den mån mer detaljerade villkor behövs har länsstyrelsen möjlighet att ställa sådana inom ramen för länsstyrelsens tillsyn.

Buller m.m.

Länsstyrelsen och C.A. m.fl. har yrkat att bullervärden för nyetablerad industri ska tillämpas och att utredningsvillkor U2 också ska avse möjligheten att med ytterligare åtgärder förhindra att Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri överskrids nattetid. De har även yrkat ett provisoriskt villkor för lågfrekvent buller inomhus. Länsstyrelsen har slutligen yrkat att med kväll ska avses kl. 18.00 - 22.00.

C.A. m.fl. har vidare yrkat att färjorna ska vara anslutna till el när de ligger vid kaj och att samtliga fartyg ska erbjudas elanslutning i hamnen.

Miljööverdomstolen gör följande bedömning.

Bullervärdena för nyetablerad industri kan inte innehållas nattetid. Enligt hamnen ska emellertid lastning och lossning inte ske nattetid. Inte heller ska, enligt hamnens åtagande, anlöp eller avgångar för färjor enligt tidtabell ske nattetid. Härigenom kommer buller nattetid att begränsas. Det hamnen åtagit sig bör dock föreskrivas som särskilda villkor.

Länsstyrelsens och C.A:s m.fl. yrkande om komplettering av utredningsvillkoret U2 är befogat och bör bifallas.

Under prövotiden ska även lågfrekvent buller utredas och omfatta uppskattningar av kostnaderna för möjliga åtgärder. Bullerfrågorna kommer genom utredningsvillkoret att noggrant belysas, varefter relevanta villkor kan fastställas. I avvaktan på dessa utredningar finns det inte tillräckliga skäl för att fastställa villkor om lågfrekvent buller under prövotiden. Länsstyrelsens och C.A:s m.fl. yrkande i denna del ska därför avslås.

När det sedan gäller elanslutning av fartyg har möjligheten att ansluta fartyg till landel stor betydelse för bullerfrågorna. I regeringens proposition 2009/10:144 Bättre skattemässiga förutsättningar för biogas samt för landansluten el till fartyg, som överlämnats till riksdagen, föreslås att energiskatten på landström sätts ner. Om förslaget antas av riksdagen kommer genomförandet att leda till lokala miljöförbättringar bl.a. i form av minskat buller. Det är därför viktigt att möjligheterna till anslutning till landel tas till vara.

Hamnen har också åtagit sig att installera erforderliga anordningar för att medge elanslutning av fartyg vid hamnen, vilket kommer att inom överskådlig tid väsentligt förbättra bullersituationen särskilt nattetid. Möjligheten att ansluta alla fartyg till landel, som C.A. m.fl. yrkat, kan dock av tekniska skäl visa sig ogörligt men bör självfallet erbjudas de fartyg som kan ansluta sig.

Tidpunkten för hamnens åtagande att elanslutning av färjor vid kaj ska installeras och kunna vara i drift den 1 mars 2010 kan inte hållas och hamnen har yrkat att tidpunkten flyttas fram till årsskiftet 2010/2011. Yrkandet bör bifallas och åtagandet föreskrivas som ett särskilt villkor om att elanslutning ska erbjudas färjor och övriga fartyg.

I det provisoriska villkoret P1 bör tidpunkten ändras till den 30 juni 2011. Länsstyrelsens ändringsyrkande beträffande angiven tid för kväll i det provisoriska villkoret P1 ska bifallas.

Efterbehandling

Länsstyrelsen har yrkat villkor om efterbehandling. Naturvårdsverkets förslag till villkor har godtagits av hamnen. Även länsstyrelsen har accepterat förslaget, dock med ett tillägg om möjligheter för länsstyrelsen att föreskriva ytterligare villkor.

Det av Naturvårdsverket formulerade villkoret bör föreskrivas för efterbehandling. Som Naturvårdsverket anfört har tillsynsmyndigheten i övrigt genom miljöbalken och övrig lagstiftning tillräckligt stöd för att få sanering genomförd vid olyckor eller när verksamheten upphör. Något villkor om delegation till tillsynsmyndigheten bör därför inte uppställas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2010-06-30

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Henrik Löv, miljörådet Lars Hydén samt hovrättsråden Rose Thorsén, referent, och Peder Munck. Enhälligt.

Föredragande har varit Karin Hultman

________________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDEKarlskrona kommun, hamnavdelningenTekniska förvaltningen371 83 Karlskrona

Ombud: Advokat I.A.

SAKENAnsökan om tillstånd enligt miljöbalken, dels enligt 9 kap. att bedriva befintlig och utökad hamnverksamhet i Verköhamnen, dels enligt 11 kap. avseende muddring och utbyggnad av ny kaj samt dispens från förbudet i 15 kap 31 § miljöbalken avseende dumpning av schaktmassor vid ny deponiplats, Karlskrona kommun, Blekinge län

SWEREF 99: N 539100E 6224600

_____________

DOMSLUT

Tillstånd och dispens

A. Miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken och på de villkor som anges i denna dom att på fastigheterna Verkö 3:1 och 3:272, Karlskrona kommun,

1. utföra muddring för upptagande av massor bestående av huvudsakligen lera och gyttja till en sammanlagd mängd av ca 50 000 m3,

2. inom samma vattenområde, sedan muddring utförts, återfylla med ca 90 000 m3 sprängstensmassor inkluderat sten för erosionsskydd,

3. spränga bort det s.k. "Ryssgrundet", ca 4 000 m3, samt nyttja bergmassorna i återfyllnaden, samt

4. anlägga en ny kaj om ca 240 meter med Ro/Ro-ramp.

B. Miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken och på de villkor som anges i denna dom att på fastigheterna Verkö 3:25, 3:272, 3:373 och 3:84, Karlskrona kommun,

1. bedriva befintlig och utökad verksamhet i Verköhamnen omfattande högst 1 700 anlöp per år av fartyg i kommersiell drift.

C. Slutligen lämnar miljödomstolen sökanden dispens enligt 15 kap 33 § miljöbalken att dumpa de upptagna muddermassorna på en deponiplats på fastigheten Verkö 3:1 (aktbil. 63) öster om ön Tvefoten i östra delen av Karlskronafjärden.

Villkor

Gemensamt villkor

1. De nu medgivna verksamheterna skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angetts i ansökan jämte bilagor samt vad sökanden i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet.

Vattenverksamhet (11 kapmiljöbalken)

2. Pålnings- och eventuella spontningsarbeten får endast utföras vardagar, måndag-fredag kl. 07.00-18.00. I övrigt gäller Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser (NFS 2004:15).

3. Muddringsarbeten och sprängning i vatten får inte genomföras under perioden den 1 april - 30 september.

4. Muddringen skall utföras i två etapper. Först skall ett ytlager av en skopas tjocklek muddras över hela muddringsområdet med början i det område som har den största skikttjockleken av dyig, förorenad botten. Därefter får muddring ske till fullt djup.

5. Kajdäcket skall utformas så att dagvattnet samlas upp i ett ledningssystem. Eventuella dagvattenbrunnar inom kajområdet som berörs av ombyggnaden skall utformas så att de i framtiden kan förses med oljefilterinsatser eller annan likvärdig reningsanläggning.

Dumpning (15 kap. 33 § miljöbalken)

6. Dumpningen av mudder skall ske i den tillgängliga djuphålans djupaste del i enlighet med ingiven bottenkarteringskarta, aktbil. 63. Det förorenade ytlagret skall fördelas inom djupkurvan 20 m och täckas av mudder från djupmuddringen.

7. Endast muddermassor med lägre halt tributyltenn (TBT) än gränsvärdet 200 µg/kg TS får dumpas. Muddermassor med högre halt TBT skall omhändertas på land i samråd med tillsynsmyndigheten.

Hamnverksamhet (9 kap.miljöbalken)

8. Lagring av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att eventuellt läckage och spill inte förorenar mark, vatten eller luft. Utrymmen för förvaring skall ha täta golv som saknar golvavlopp samt vara invallade. Invallningar skall rymma minst den största behållarens volym samt minst 10 % av den totala volym som förvaras inom invallningen. Invallningar skall vara försedda med tak eller annat skydd mot nederbörd och vara konstruerade i material som kan stå emot de produkter som förvaras i dem. Tankar och cisterner skall vara försedda med överfyllnadsskydd. I verksamheten får samtidigt lagras högst två (2) ton farligt avfall.

9. Avfall som uppkommer i verksamheten och som uppsamlas från fartyg skall hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bland annat genom att olika avfallsslag hålls isär.

10. Kajer och övriga ytor inom hamnområdet skall hållas rena genom regelbunden sopning. Diffus damning skall begränsas så långt möjligt.

11. Avspolning av arbetsmaskiner (kranar, lastmaskiner och andra fordon) skall ske antingen i tvätthall eller på särskilda platser med hårdgjord yta. Avloppsledningar från tvättplatserna skall vara anslutna till oljeavskiljare före anslutningen till det kommunala spillvattennätet. Halten olja i utgående vatten från oljeavskiljare får som riktvärde inte överskrida 50 mg/l, mätt som oljeindex*.

12. Samtliga utomhus belägna oljeavskiljare skall förses med larm för att säkerställa att de inte överbelastas.

13. Det skall finnas särskilt anpassade platser för uppställning av fordon med farligt gods. Utrustning skall finnas tillgänglig för att snabbt begränsa följderna av ett kemikalieutsläpp. Åtgärderna skall vara genomförda senast den 31 december 2010.

14. Sökandena skall införa ett system för riskuppföljning samt en policy för skydd mot olyckor.

*Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas.

Kontrollprogram

Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten skall upprättas i samråd med och ges in till tillsynsmyndigheten senast tre veckor innan vattenarbetena påbörjas.

Förslag till kontrollprogram för hamnverksamheten skall inom sex månader från lagakraftvunnen dom ha upprättats i samråd med och getts in till tillsynsmyndigheten. I kontrollprogrammet skall mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder anges.

Uppskjutna frågor

Miljödomstolen skjuter enligt 22 kap 27 § miljöbalken upp avgörandet av vilka slutliga villkor som skall gälla för skyddsåtgärder i hamnens dagvattensystem samt beträffande buller, allt i enlighet med vad som framgår av utredningsföreskrifterna U1 och U2 nedan, samt ålägger sökanden att utföra de utredningar m.m. som anges där.

U1. Sökanden skall kartlägga dagvattensystemet inom hamnområdet. Därefter skall sökanden genom mätningar och utredningar utarbeta en plan för om- och utbyggnad av dagvattensystemet för att medge insamling av dagvattnet inom hela alternativt delar av hamnområdet och vid behov rening av detsamma så att utsläppen till hamnbassängen sker på ett kontrollerat sätt. Utredningen skall redovisa förslag till uppsamling av spill, exempelvis genom filterinsatser i nedstigningsbrunnar och/eller olje- och slamavskiljare före utloppen i hamnbassängerna samt stationära eller mobila avstängningsanordningar för dagvattenutloppen.

U2. Sökanden skall utreda möjligheterna att minska de sammantagna bulleremissionerna från hamnområdet så att ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri dagtid enligt SNVRR 1978:5, rev. 1983 och Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6, avseende lågfrekvent buller. Utredningen skall omfatta buller från direkt hamnrelaterad verksamhet och indirekt hamnrelaterad verksamhet inom hamnområdet. Prövotidsredovisningen skall redovisa effekter, möjliga åtgärder i verksamheten och/eller i bostäder m.m. samt tidplan och kostnader. Sökandena skall under prövotiden även utreda förutsättningar att genom avtal med trafikerande rederier minska bulleremissionerna genom åtgärder på fartygens mest bullrande installationer, som fläktar samt att dessa ansluter till den landel som hamnen medgett installation av även för kortare hamnuppehåll om 1,5 - 2 timmar. Sökanden skall även redovisa möjlig anpassning av hamntaxan för fartyg som ansluts till landel.

Redovisning av genomförda utredningar och förslag till slutliga villkor skall beträffande U1 lämnas in till miljödomstolen senast den 30 juni 2010 och beträffande U2 senast den 31 december 2012.

Under prövotiden och till dess annat beslutats skall följande provisoriska villkor gälla.

P1. Buller från direkt hamnrelaterad verksamhet och indirekt hamnrelaterad verksamhet inom hamnområdet skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiger följande riktvärden*;

till och med den 30 juni 2010

Dag, kl 07 - 18 55 dB(A)Kväll, kl 18 - 07 55 dB(A)Natt, kl 22 - 07 45 dB(A)

under tiden från den 1 juli 2010

Dag, kl 07 - 18 53 dB(A)Kväll, kl 18 - 07 50 dB(A)Natt, kl 22 - 07 45 dB(A).

*Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas.

Delegerade frågor

Miljödomstolen överlåter, enligt 22 kap 25 § miljöbalken, åt tillsynsmyndigheten att för vattenverksamheten, 11 kapmiljöbalken, besluta om

- eventuella behov av skyddsåtgärder för det område vid Långalisa där den Borgska spiggen reproducerar sig om muddringen skulle medföra betydande indrift av partiklar i området.

Arbetstid

De i denna dom medgivna arbetena enligt 11 kap.miljöbalken skall, vid risk att tillståndet annars förfaller, vara utförda inom tio (10) år efter det att denna dom vunnit laga kraft.

Igångsättningstid

De enligt 9 kap.miljöbalken tillåtna nytillkomna anläggningarna och installationerna skall, vid risk att tillståndet annars förfaller, ha tagits i drift senast tio (10) år efter det att denna dom vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada

Anspråk enligt 24 kap. 13 § tredje stycket miljöbalken på grund av oförutsedd skada skall för att få tas upp till prövning framställas till miljödomstolen inom fem (5) år från utgången av den angivna arbetstiden.

Godkännande av miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Avgift för prövning

Miljödomstolen ändrar inte den avgift om 400 000 kr som i beslut den 30 november 2006 fastställts för prövningen av vattenverksamheten enligt miljöbalken.

Ogillade yrkanden

Alla yrkanden om andra eller strängare villkor än de som föreskrivits för tillståndet ogillas.

_____________

ANSÖKAN

Sökanden har i ansökan och i kompletteringar, före och efter huvudförhandlingen uppgett i huvudsak följande.

Yrkanden

Karlskrona kommun har yrkat tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken att bedriva befintlig och utökad hamnverksamhet i Verköhamnen, samt yrkat tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken att anordna ny kaj i Verköhamnen enligt.

A. Tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken avseende utbyggnad av ny kaj i Verköhamnen att

dels utföra muddring för upptagande av massor bestående av huvudsakligen lera och gyttja till en sammanlagd mängd av ca 50 000 m3 inom fastigheterna Verkö 3:1 och 3:272,

dels inom samma vattenområde, sedan muddring utförts, återfylla med ca 90 000 m3 sprängstensmassor inkluderat sten för erosionsskydd,

dels bortspränga grund inom fastigheten Verkö 3:1, ca 4 000 m3, det s.k. "Ryss-grundet", samt nyttja bergmassorna i återfyllnaden,

dels inom fastigheterna Verkö 3:1 och 3:272 anlägga en ny kaj om ca 240 m med Ro/Ro-ramp,

dels att tiden för arbetenas utförande sätts till 10 år från det att domen vunnit laga kraft,

dels att tiden för anmälan om anspråk för oförutsedd skada sätts till 5 år från arbetstidens utgång,

dels att igångsättningstiden för utökad hamnverksamhet sätts till 10 år från det att domen vunnit laga kraft.

B. Tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken att bedriva befintlig och utökad verksamhet i Verköhamnen.

Yrkandet avser ett totalt antal anlöp av upp till 1 700 per år av fartyg i kommersiell drift.

Karlskrona kommun ansöker därtill om dispens från förbudet i 15 kap. 31 § miljöbalken avseende dumpning av schaktmassor vid en ny deponiplats (plats B) öster om ön Tvefoten i östra delen av Karskronafjärden

Förslag till villkor

Villkor för kommande tillstånd förutsätts endast avse sådan påverkan på omgivningen som Karlskrona kommun har faktiska och rättsliga möjligheter att bestämma över och kan efterkomma. Kommunen föreslår att följande villkor föreskrivs i det blivande tillståndet:

l. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas enligt vad verksamhetsutövaren angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

2. Pålningsarbeten får under byggnadstiden endast bedrivas under vardagar, måndag till fredag, kl. 07-18.

3. Buller från hamnverksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överskrider följande provisoriska riktvärden:

Fram till halvårsskiftet 2010

Dag, kl 07-1855 dBA

Kväll, kl 18-2255 dBA

Natt, kl 22-0745 dBA

Efter halvårsskiftet 2010

Dag, kl 07-1855 dBA

Kväll, kl 18-2250 dBA

Natt, kl 22-0745 dBA

Under byggnadstiden skall Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser följas.

4. Lagring av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att eventuellt läckage och spill inte förorenar mark eller vatten. Utrymmen för förvaring ska ha täta golv, sakna golvavlopp samt vara invallade. Invallningar ska vara så konstruerade att den största behållarens volym, samt minst 10 % av den totala volym som förvaras inom invallningen, kan innehållas. Invallningar ska vara försedda med tak eller annat skydd mot regn och vara konstruerade i material som kan stå emot de produkter som förvaras i dem.

5. Annat avfall än farligt avfall som uppkommer inom verksamheten skall hanteras på sådant sätt att förutsättningarna för en miljömässigt god vidarebehandling underlättas.

6. Avspolning av arbetsmaskiner (kranar, lastmaskiner och andra fordon) skall ske antingen i tvätthall eller på särskilda platser med hårdgjord yta. Avloppsledningar från tvättplatserna skall vara anslutna till oljeavskiljare. Ett riktvärde för oljeindex på högst 50 mg/l får inte överskridas.

7. Muddrings- och tippningsarbeten får inte genomföras under perioden l april - 30 sept.

8. Endast muddermassor med lägre halt tributyltenn (TBT) än gränsvärdet 200 µg/kg TS får dumpas. Muddermassor med högre halt TBT ska omhändertas på land i samråd med tillsynsmyndigheten.

Åtaganden

Sökanden har vid huvudförhandlingen åtagit sig följande.

9. Sökanden åtar sig att installera filterinsatser i dagvattenbrunnar inom yta för uppställning av lastfordon till färja, samt utreda behovet av att installera ytterligare filterinsatser inom hamnområdet samt val av filter, tillsammans med tillsynsmyndigheten.

10. Eventuella dagvattenbrunnar inom kajområdet som berörs av ombyggnaden skall utformas så att de i framtiden kan förses med oljefilterinsatser eller annan likvärdig reningsanläggning.

Motivering till vissa yrkanden

Verköhamnen är allmän hamn enligt Sjöfartsverkets föreskrifter SJÖFS 1988:5. Utmärkande för en allmän hamn är att den är öppen för all trafik. Alla fartyg har rätt att i mån av plats anlöpa hamnen och utnyttja dess resurser. Antalet anlöp kan därför uppvisa variationer mellan olika år. Till Verköhamnen anlöper fartyg i kommersiellt syfte, d v s för lastning och lossning av gods, passagerare och övriga trafikanter och för besättningsbyte, proviantering, reparationer m.m. Dessutom kan det förekomma att örlogsfartyg, kryssningsfartyg, större segelfartyg, servicefartyg med mera anlöper hamnen. Hamnverksamhet har en karaktär som kännetecknas av stora fluktuationer i godsomsättningen över tiden. Dessutom föranleder förändringar inom sjöfartssektorn kontinuerligt förändringar i hamnverksamheten. Vidare kan tekniska eller utrymmesmässiga skäl motivera att befintlig trafik och godshantering måste omdisponeras inom hamnområdet.

Mot bakgrund av ovanstående är det därför synnerligen angeläget för Karlskrona kommun att tillståndsbeslutet ges en flexibel utformning så att erforderliga förändringar i verksamheten inte försvåras.

Eftersom hamnen funnits sedan 70-talet yrkar sökanden att Naturvårdsverkets bullerriktvärden för befintlig industri ska gälla.

Bakgrund

Genom införande av miljöbalken och dess förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) har verksamheten i Verköhamnen blivit tillståndspliktig. Ansökan avser tillstånd för befintlig och utökad hamnverksamhet.

Verköhamnen är belägen några kilometer öster om stadens centrum. Hamnen med anslutande farled och väg är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. MB och är en s.k. TEN-hamn (Transeuropeiska transportnätet).

Omedelbart norr om hamnen finns område för industrier med en ca 100 m bred skyddzon mot omgivande bostads- och naturområden. Närmast samlade bostadsbebyggelse ligger på ett avstånd på ca 750 m från färjeterminalen.

I anslutning till det aktuella verksamhetsområdet finns ett Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. Området utgörs av Bergudden (SE 0410 148). Enligt Skogsvårdsstyrelsen finns också ett antal nyckelbiotoper samt ett område som är biotopskyddat i närheten av verksamhetsområdet.

Hamnområdet exploaterades i början av 1970-talet i samband med att Uddcom etablerade verksamhet på Verkö och en djuphavskaj med ett djup av 10 m anlades. Ytterligare kajutbyggnader genomfördes i samband med den planerade Gränges-etableringen och 1997 byggdes en helt ny färjehamn på Verkö. Verksamheten bedrivs inom detaljplanelagda områden för hamn- och industriverksamhet.

Antalet fartygsanlöp till Verköhamnen förväntas öka och kommunen har därför beslutat att även ansöka om utbyggnad av ytterligare en kaj. I samband med kajutbyggnaden kommer viss sprängstensutfyllnad att ske. För att genomföra utfyllnaden krävs att ca 50 000 m3 lera och gyttja schaktas bort. Kommunen ansöker därför även om att få deponera dessa massor på en ny deponeringsplats öster om ön Tvefoten i östra delen av Karlskronafjärden.

Tidigare beslut

Vattendomar

- Växjö tingsrätt, Vattendomstolen, meddelade Karlskrona kommun den 15 februari 1972, DVA 9/1972, AD 52/1971 tillstånd till utfyllnad och muddring av vattenområde samt kajanläggning vid Verkö.

- Växjö tingsrätt, Vattendomstolen, meddelade Karlskrona kommun den 27 juni 1997, VA 8/97, tillstånd till utbyggnad av kaj på Verkö och deponering av massor vid Tvegölja.

- Växjö tingsrätt, Miljödomstolen, avslog 2002-12-10, mål nr M 656-99, kommunens ansökan om utfyllnad i havet mellan Verkö och Långa Lisa och öster därom i Solviken.

Miljöbeslut

Hamnverksamheten är tidigare inte tillståndsprövad enligt miljölagstiftningen.

- Miljö- och byggnadsnämnden har med stöd av MB 2001-10-19, § 384, i anmälningsärende meddelat beslut om försiktighetsåtgärder vid utbyggnad av färjeterminalens uppställningsytor.

- Miljö- och byggnadsnämnden har med stöd av 26 kap 9 § MB, 2002-04-02, § 162, i anmälningsärende meddelat föreläggande om försiktighetsåtgärder vid timmerlagring.

- Länsstyrelsen har i samrådsärende enligt 12 kap 6 § MB, 2004-07-23, inget att erinra mot anläggande av ny avkörningsramp vid färjeterminalen.

- Länsstyrelsen har i samrådsärende enligt 12 kap 6 § MB, 2006-02-17, angående anläggandet av dykdalb meddelat vissa råd för utförandet.

- Miljö- och byggnadsnämnden har med stöd av 26 kap 9 § MB, 2006-03-14, § 86, i anmälningsärende meddelat föreläggande om ytterligare försiktighetsåtgärder vid lagring av timmer.

Hamnordning

Hamnordningen för Karlskronas hamnar är antagen av kommunfullmäktige den 23 maj 1996.

Driftförhållanden

Kommunens hamnavdelning bedriver verksamhet i Verköhamnen, Handelshamnen och Oljehamnen. Hamnarna har en gemensam inseglingsled.

Färjetrafiken till Polen flyttades 1998 från Handelshamnen till Verköhamnen. Sedan dess har omfattningen av färjetrafiken till Polen ökat betydligt. Förutom färjetrafik förekommer också viss Ro¬Ro-verksamhet i hamnen. I övrigt hanteras framförallt timmer och sågade trävaror i hamnen. Dessutom nyttjar ABB Power Technologies AB, den nordvästra delen av hamnområdet för utskeppning av tillverkad sjökabel.

Verksamheten omfattar lastning/lossning av fartyg, upplag samt drift och underhåll av kajer. Även viss service och tvättning av Stuveribolagets maskiner förekommer i en särskild byggnad.

Samråd och information

Tidigt myndighetssamråd hölls första gången på länsstyrelsen i Blekinge 2004-08-23 och samråd med närbelägna företag på Baltic House, Verkö samma dag. Allmänheten informerades genom annonser i lokalpressen 2004-08-28.

I beslut 2005-02-15 meddelade länsstyrelsen att hamnverksamheterna kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att utökat samråd bör genomföras.

Genom annons i lokalpressen inbjöds allmänheten till informationsmöte 2005-05-24. Berörda myndigheter och organisationer inbjöds skriftligen till utökat samråd genom skrivelse 2005-06-07. Vid nytt samrådsmöte den 8 mars 2006 har länsstyrelsen preciserat med vilka myndigheter, organisationer och övrigt berörda som ytterligare samråd ska ske.

Allmänheten informerades om den aktuella verksamheten i Verköhamnen genom annons i lokalpressen 2006-05-26 och underlag för samråd remitterades 2006-05-12 till de myndigheter, organisationer och övriga som länsstyrelsen krävt att ytterligare samråd skulle genomföras med.

Sakägarförteckning

Sakägarförteckning med redovisning av fastighetsbeteckning, lagfaren ägare samt innehavare av särskild rätt inom området redovisas i bilaga 6.

Tillåtlighet

Med stöd av vad som redovisas och då hamnen i kommunens strategiska planering ligger inom ett detaljplanerat område för hamnverksamhet anser kommunen att inga hinder för meddelande av tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten föreligger.

Rätt till mark och vatten, rådighet

Planerade verksamheter berör mark- och vattenområden som tillhör fastigheterna X 3:l, 3:25, 3:84, 3:272 och 3:273. Karlskrona kommun är ägare till samtliga fastigheter som berörs av hamnverksamheten i Verköhamnen och muddertippningsplatsen. Sökanden har därför erforderlig rådighet enligt 2 kap. 2 § lagen (1998:812) om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Planförhållande

Karlskrona kommuns översiktsplan (ÖP) antogs av kommunfullmäktige i augusti 2002. För Verkö finns en fördjupad översiktsplan som antogs i mars 1997. Verkö redovisas som en viktig resurs för regionens utveckling genom sitt hamndjup, stora hamnytor och goda tillgänglighet med såväl väg som järnväg. Området för den sökta verksamheten är detaljplanelagt för hamnverksamhet. För området finns gällande stads- och detaljplaner från 1970, 1975, 1997 och 2006.

Samhällsnytta

Verköhamnen i Karlskrona har ett mycket bra läge i Östersjöområdet och är en av sydsveriges större hamnar för lastbilsburna godstransporter. Handeln och trafiken med EU-länderna, särskilt med Östra Europa förväntas fortsätta öka i högre takt än den generella trafikökningen. Den s.k. trafikinfarkten i Tyskland och höjda vägavgifter för tung trafik väntas medföra ett allt östligare vägval och därmed en ökad färjetrafik mellan Karlskrona och Polen. Verköhamnen har idag kapacitetsbegränsningar och ytterligare kajer erfordras för att svara upp mot den efterfrågan som föreligger.

Genom hamnutvidgningen rationaliseras lastning och lossning av färjetrafiken samtidigt som omgivningsstörningarna i form av buller och avgaser genom utbyggnad av land-el-anslutningen minskar väsentligt. De eventuella miljöeffekterna till följd av kajutbyggnaden är begränsade och bör vara acceptabla från omgivningssynpunkt. Någon påtaglig skada eller olägenhet för allmänna eller enskilda intressen bedöms inte uppkomma.

Kostnaderna för den nya kajutbyggnaden uppskattas till totalt ca 120 miljoner kronor.

Slutsatserna i den "SEB-Trans-Link" studie (se bilaga 9) som kommunen låtit utföra är att den samhällsekonomiska nyttan av att bygga ut Verköhamnen vida överstiger kostnaderna. Enligt kommunens uppfattning förefaller det därför uppenbart vid en samhällsekonomisk helhetsbedömning att fördelarna av hamnutbyggnaden i hög grad överväger kostnaderna för projektet.

Motstående intressen

Hamnverksamheten bedöms inte stå i konflikt med några närliggande Natura 2000-områden, riksintresseområden för kultur- och/eller naturvården eller andra allmänna intressen.

Miljökvalitetsnorm

Det bedöms inte föreligga risk får att någon nu gällande miljökvalitetsnorm kommer att överskridas genom den ansökta verksamheten.

MB:s hänsynsregler

Sökanden har gjort en genomgång av miljöbalkens hänsynsregler och därvid funnit att den ansökta utbyggnaden och verksamheten uppfyller dessa krav.

Speciellt bör nämnas beträffande lokaliseringen att en hamn behöver tillgång till såväl vattenleder som till en i övrigt väl fungerande infrastruktur. En alternativ lokalisering skulle därför kräva exploatering av naturresurser i långt större utsträckning än vad ett fortsatt nyttjande av befintligt hamnområde medför. Möjligheten att nyttja oexploaterade områden för ny hamnverksamhet bedöms som mer eller mindre obefintlig. Det kan därför inte anses vara miljömässigt eller samhällsekonomiskt försvarbart att etablera hamnens verksamhet på annan plats än den idag befintliga. En expansion av Verköhamnen är en av grundförutsättningarna i kommunens gällande översiktsplan. Det nya kajläget har beslutats efter att Miljödomstolen avvisat kommunens tidigare ansökan om utfyllnad vid Långa Lisa och Solviken öster om det nu aktuella läget. Något genomförbart alternativ till den planerade utbyggnaden finns därför inte.

Teknisk beskrivning

Den tekniska beskrivningen av verksamheten i Verköhamnen innehåller uppgifter om omfattning och utformning av såväl befintlig som utökad hamnverksamhet och den tilltänkta kajutbyggnaden. Den innehåller också uppgifter om verksamhetens luft-, vatten- och bulleremissioner, energi- och kemikalieförbrukning m.m.

Polenfärjorna anlöpte 612 gånger under år 2005. Normalt anlöper två färjor per dygn, men under 2005 togs en färja ur bruk under ca 2 månader för ombyggnad. Under samma år transporterades ca 360 000 passagerare, 72 000 personbilar, 73 000 lastbilar och 2 612 bussar med färjorna. Detta innebär att ca 1 miljoner ton gods kom in med lastbilarna 2005.

Kommunen planerar att i framtiden totalt kunna ta emot upp till fyra färjor per dygn (två färjor per kajläge). Detta innebär att ca 520 000 passagerare och ca l,5 miljoner ton gods årligen kommer att passera hamnen.

Vid kaj l och kaj 2 hanteras framför allt timmer och mindre mängder sågade trävaror. Vid ABB-kajen lastas sjökabel och diverse andra produkter. Kajen är belägen inom ABBs inhägnade industriområde.

Den nya kajutbyggnaden utgörs av ett ca 20 meter brett påldäck i betong som bärs upp av stålrörspålar. Området mellan nuvarande strandlinje och fram till påldäcket kommer att fyllas ut med i storleksordningen 60-70 000 m3 sprängsten och får en asfaltbeläggning. Sprängstensslänten kommer att fortsätta ner under påldäcket. För att kunna fylla ut aktuellt vattenområde med sprängsten krävs muddring av knappt 45 000 m3, huvudsakligen lera och gyttja.

Kommunen avser att deponera massorna från muddringen i ett nytt deponiområde öster om ön Tvefoten i östra delen av Karskronafjärden.

Miljökonsekvenser

Konsekvenserna av verksamheten finns utförligt beskrivna i en MKB. Eftersom sjötransporter ger mindre utsläpp till luft per transporterad ton gods jämfört med vägtrafiken bedöms hamnverksamhet i ett större perspektiv vara positiv för miljön. Den planerade verksamheten innebär också att möjligheter tillskapas för att gods kan flyttas från vägtransporter till sjö- och järnväg vilket ur miljö- och resurssynpunkt är positivt.

Det bedöms inte vara någon risk att hamnverksamheten medverkar till att någon nu gällande miljökvalitetsnorm överskrids.

Klagomål på buller från hamnverksamheten har framförts av närboende. Det är framförallt den ena färjan, Stena Nordica som stört. Rederiet har därför för avsikt att byta ut denna färja inom en snar framtid (förhandlingar pågår).

För att minimera buller och avgasutsläpp har kommunen beslutat anordna land-elsanslutning för färjorna. Härigenom minimeras buller- och avgasutsläppen när färjorna ligger vid kaj och någon omgivningsstörning av betydelse bedöms därför inte hamnverksamheten orsaka.

Bullerberäkningar längs Verkövägen visar att ljudnivåerna understiger gällande riktvärde vid närmaste bostäder både vid nuvarande och sökt verksamhet.

Erforderliga pålningsarbeten för den nya kajanläggningen kommer endast att bedrivas under dagtid. Risk för överskridande av Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggplatser bedöms inte föreligga.

Samtliga föroreningar i samtliga punkter som undersökts i sedimentprovtagningen visar ingen eller liten påverkan. Med vald tippmetod och föreslagna begränsningar bedöms dumpningen inte orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Kontrollfrågor

Karlskrona kommuns hamnavdelning kommer efter samråd med tillsynsmyndigheterna att upprätta ett kontrollprogram som väl uppfyller förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll i god tid före projektens påbörjande.

_____________

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Allmänna intressen

Naturvårdsverket och Räddningsverket har avstått från att yttra sig.

Sjöfartsverket

Samråd har skett med lotsarna från Sydkustens sjötrafikområde vid utformningen av kajer och dess belägenhet. Sjöfartsverket har inget att erinra mot denna utbyggnad.

När utbyggnaden färdigställts skall kajerna geodetiskt bestämmas och den yta som fått förändrad bottentopografi sjömätas och klarramas. Resultatet av dessa mätningar skall rapporteras till Sjöfartsverket för införande i djupdatabas samt sjökort. För eventuella förändringar i utmärkningen skall tillstånd sökas hos Sjöfartsinspektionens fartygstrafikenhet och dessa skall godkännas innan förändring sker.

Sjöfartsinspektionens fartygstrafikenhet betonar också vikten av att bestämma vindbegränsningar för respektive fartygstyp och vindriktning. I det fall man avser att ta in större fartyg än nuvarande, rekommenderas simulering i en så kallad full mission fartygssimuleringsanläggning för att utröna hamnens och farledens kapacitet och begränsningar.

Vad avser hamnverksamheten har Karlskrona hamn en av Sjöfartsverket godkänd avfallshanteringsplan för fartygsgenererat avfall, varför ingen erinran finns mot den miljöfarliga verksamheten i detta avseende.

Fiskeriverket

Den utökade färjeverksamheten kommer att ge upphov till stora utsläpp av framför allt kväve och svavel till luften. Ytterligare åtgärder bör genomföras för att minska utsläppen från färjorna, exempelvis installation av katalysatorer etc.

Fiskeriverket anser att minst följande skydds- och försiktighetsåtgärder bör fastställas som villkor för eventuellt tillstånd.

Hamnverksamheten

Villkor 4. Lagring av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på ett sådant sätt att eventuellt läckage och spill inte förorenar mark och vatten.

Villkoret bör kompletteras med följande lydelse:

Spill av produkt eller avfall ska omgående samlas upp (gäller även hamnbassängen) och tas om hand. Kajer och övriga ytor inom hamnområdet ska hållas rena genom regelbunden sopning.

Fiskeriverket ser det som en brist att inga oljeavskiljare eller utjämningsbassänger finns anslutna till dagvattensystemet. Sökanden föreslår som ytterligare åtgärd i dagvattensystemet att brunnar med tillflöde av oönskade föroreningar förses med filterinsatser. Verket konstaterar dock att dessa kräver underhåll i form av utbyte av filterinsatsen 3 - 4 gånger/år. Överfyllnadsskydd/"uppsamlingsmuddar" bör användas vid bunkring av bränsle till färjorna.

Vattenverksamheten

1. Den tid under vilken grumlande arbeten i vatten bör begränsas till, enligt sökanden, 1 oktober - 31 mars.

2. Arbetena bör utföras under sådana väderförhållanden och med sådan teknik att grumling uppkommer i minsta möjliga utsträckning.

3. Muddring bör undvikas under eller alldeles efter att stora fartyg passerar (latenstid 1 h, d.v.s. den tid det tar för skiktstörningen att utjämnas)

4. Skyddsskärmar ska användas, så långt tekniskt möjligt, för att undvika att resuspenderat sediment sprids till omgivande vattenområden.

5. De planerade arbetena ska följas genom ett kontrollprogram, omfattande grumlighetsmätningar (suspenderad substans och turbiditet) m.m. Resultaten från kontrollprogrammet ska successivt sammanställas och utvärderas. Om undersökningarna i kontrollprogrammet pekar på att miljöstörningar uppkommer i området, ska kompletterande skyddsåtgärder omgående vidtas.

Fiskeriverket kan inte, ur fisk- och fiskesynpunkt, acceptera att TBT-förorenade muddringsmassor deponeras på nu föreslagen deponeringsplats.

För rena sedimentmassor brukar Fiskeriverket generellt ange att:

6. Tippning ska ske genom bottentömning från stillastående pråm. Kontroll ska ske av att massor ej tappas under transport till deponeringsplatsen.

7. Massorna ska spridas jämt och enligt ett i förväg upprättat tippningsschema. Det är av stor vikt att inga gropar bildas.

Bakgrund till yttrandet

Utsläppen av kväveoxider och svavel kommer att kraftigt öka vid en utökad färjeverksamhet. Utsläpp till luft av exempelvis kväve och svavel påverkar indirekt det allmänna fiskeintresset då nedfallen starkt bidrar till försurning och övergödning av mark- och vatten. Utsläppen av kväveoxider och svavel från en utökad färjetrafik, kommer enbart för den korta sträckan inseglingsränna och hamnområde, att ligga på ca 460 ton respektive ca 80 ton per år.

Fiskeriverket rekommenderar normalt att grumlande arbeten i vatten utförs utanför biologiska produktionsperioden av hänsyn till varmvattenarter av fisk, bottenvegetation och fiskfödoorganismer. Många negativa effekter på fisk kan undvikas om arbetena begränsas till denna tidsperiod. Olika fiskarter är olika känsliga mot grumlingar, vilket är typiskt för fisksamhällen som normalt lever i relativt klart vatten. Försämrade siktförhållanden utgör en av de faktorer som kan tänkas påverka konsumtion, tillväxt och överlevnad hos arter som liksom abborre är beroende av synen för sitt födosök. Generellt gäller för vattenlevande organismer/fisk att ägg och larver (yngel) är känsligare för yttre påverkan än vuxna individer. I Östersjön lever dessutom många organismer under en salthaltstress, vilket gör att vattenverksamhet här kan få större effekter än under motsvarande förhållanden på västkusten.

Vad gäller sökandens paralleller beträffande muddringsarbeten till Göteborgs hamn och Öresundsbron bör klarläggas att Göta älv tillför kontinuerligt stora mängder organiskt material till kusten och därför har en anpassad fauna. Öresund är ett speciellt system med mycket stora naturliga variationer. Att kunna påvisa förändringar till följd av exempelvis muddringar i denna miljö är mycket svårt.

Utbredningen av grumlingsplymen påverkas av bland annat massornas kornstorleksammansättning, densiteten i vattenmassan och rådande strömförhållanden. Material som sand, grus och sten ger följaktligen mindre grumlingar än massor med hög halt av organiskt material. Uppföljningen av grumlingen i Södertälje hamn visar att huvuddelen av massorna, mineraliserat material, sedimenterar relativt snabbt, men att en finfördelad fraktion dröjde sig kvar i vattenmassan under hela perioden vilket märks i försämrat siktdjup (högre turbiditet).

Deponeringar bör generellt inte utföras inomskärs, då det finns en stor risk att kringliggande grunda bottenområden kan påverkas.

I MKB:n anges att den planerade muddringen och utfyllnaden vid Verköhamnen inte bedöms påverka den så kallade Borgska spiggen som hittats vid Långalisa och Tvegölja. Schaktning och deponering kommer att ske vintertid på betryggande avstånd från dessa platser (300-500 meter). Vad fiskeriverket erfar har Mats Linden på Mälardalens Universitet tidigare karterat spiggens utbredning på ett flertal platser, men endast funnit två kvarvarande lokaler, Långalisaviken och Tvegölja.

Utförda analyser på de tilltänkta muddringsmassor visar på ej oansenliga halter av tennorganiska föreningar. Tennorganiska föreningar (och då framför allt TBT) har karakteriserats som en av de mest giftiga substanser som släppts ut i miljön, fullt jämförbara med dioxiner (Muller et al. 1989, Stewart et al. 1992). Redan i mycket små doser ger föreningarna upphov till allvarliga skador på det marina livet. TBT är även en alltigenom antropogen förening som överhuvudtaget inte ska finnas i havssediment. Fiskeriverket kan inte acceptera att det fastläggs villkor vad gäller TBT i sediment enligt sökandens förslag, då framför allt långsiktiga negativa effekter på faunan uppträder vid betydligt lägre halter.

Länsstyrelsen

Sammanfattning

Länsstyrelsen anser att det är viktigt att hamnen (riksintresse som både har stöd i översiktsplan och detaljplan) ges möjlighet att fortsätta bedriva och utveckla sin verksamhet på Verkö. Detta intresse bör ur länsstyrelsens synvinkel väga tungt jämfört med andra berörda intressen. Ur hushållningssynpunkt är det också att föredra att den befintliga hamnen ges möjlighet att utvecklas framför att andra nya områden tas i anspråk för ändamålet. Givetvis måste hamnutvecklingen ske på ett sådant sätt att man inte skapar oacceptabla miljökonsekvenser och att man uppfyller bullerriktvärden, miljökvalitetsnormer m.m. Av inlämnade handlingarna tolkar länsstyrelsen att detta bör vara möjligt bl.a. med redovisade åtgärder såsom eldrift i hamnen. Det är dock viktigt att kommunen fortsätter sitt arbete med att försöka åstadkomma en trafiklösning som främjar miljön, trafiksäkerheten och framkomligheten när det gäller kommunikationerna till och från Verkö.

Hamnverksamhet (9 kap.miljöbalken)

Lokalisering/planbestämmelser

En fortsatt och utvidgad hamnverksamhet på Verkö kommer att ha effekter på den omgivande miljön bl.a. i form av buller, utsläpp till luft, påverkan på vattenmiljön m.m. Transporterna till och från Verkö sker på Verköleden som är av riksintresse för såväl järnväg som väg. Beträffande vägtrafiken kan antas att nuvarande kapacitet och trafiklösningar inte motsvarar växande krav. Kommunen bedriver f.n. ett utredningsarbete om den s.k. Bengtsaleden.

Buller

Länsstyrelsen anser inte att de bullernivåer som yrkats är acceptabla för de människor som påverkas av bullret. Länsstyrelsen anser att målsättningen bör vara att bullernivåerna för nyetablerad verksamhet enligt Naturvårdsverkets allmänna råd bör eftersträvas. Länsstyrelsen anser vidare att Socialstyrelsens riktvärden för buller inomhus i bostäder måste följas.

Utsläpp till luft

Bedömning att miljökvalitetsnormer (MKN) för luft inte överskrids eller kommer att överskridas vid en utökad trafik har gjorts. I ansökningsmaterialet bör dock redovisas vilka halter som uppmätts i luft och vilket bidrag till föroreningsinnehållet i luftmiljön kring hamnområdet inkl bostadsområdena på Verkö och Hästö som befintlig respektive tillståndssökt verksamhet ger. Redovisningen bör innehålla uppgifter/beräkningar för partiklar, svaveldioxid och kväveoxider för hela området.

Elanslutning

Länsstyrelsen anser att samtliga fartyg ska tillhandahållas elanslutningsmöjlighet då de ligger vid kaj. För bästa miljönytta bör elförsörjningen från land beakta hur elen produceras. Dessutom bör eftersträvas att fartygen utrustas med effektivare avgasrening då luften också förorenas av fartygens utsläpp främst vid ankomst och avgång från hamn.

Utsläpp till vatten

Länsstyrelsen föreslår följande villkor för utsläpp till vatten.

- Tvättning av fordon och annan maskinutrustning får endast ske på plats där tvättvattnet kan passera oljeavskiljare.

- Funktionen hos oljeavskiljare som avses minska utsläpp från hamnverksamheten ska fortlöpande kontrolleras så att utsläppen av kolväten begränsas. Om det finns behov av larm för övervakningen ska det finnas och ha tillfredsställande funktion.

- Fordon lastade med farligt gods får endast uppställas på en särskild uppställningsplats inom hamnens område. Uppställningsplatsen ska vara utformad så att ett eventuellt spill av miljöfarliga ämnen kan samlas upp och omhändertas så att inte dessa sprids till mark och vatten.

Avfall och kemikalier

Villkor om förvaring och utrustning vid förvaring av farligt avfall/avfall och kemiska produkter bör föreskrivas. Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

- Flytande eller lättlösliga kemikalier, oljeprodukter och avfall (inklusive farligt avfall) ska förvaras och hanteras så att utsläpp till mark och ytvatten inte kan ske genom läckage, spill eller olyckshändelse. Utrymmen för förvaring ska ha täta golv, sakna golvavlopp samt vara invallade. Invallningar ska vara så konstruerade att den största behållarens volym, dock minst 10 % av den totala volym som förvaras inom invallningen, kan innehållas. Invallningar ska vara försedda med tak eller annat skydd mot regn och vara konstruerade i material som kan stå emot de produkter som förvaras i dem. Invallningar/behållare ska vara ändamålsenliga, säkra och skyddade mot påkörning.

- Saneringsmedel och saneringsutrustning ska finnas lättillgängliga vid anläggningen.

- Avfall av olika slag som uppkommer inom verksamheten och som fartyg lämnar i hamnen ska samlas upp och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. Avfallet ska i största möjliga utsträckning upparbetas, återanvändas eller nyttiggöras på annat sätt.

- Utformning och placering av utrymme för kemikalier, oljeprodukter, brandfarliga varor och farligt avfall ska ske i samråd med räddningstjänst och tillsynsmyndighet.

- Kemikalier och kemikalieavfall ska vara märkt så det tydligt framgår vad de innehåller.

Kunskap, drifts- och säkerhetsinstruktioner

Villkor för kunskap hos personal bör föreskrivas.

- All personal ska ha erforderliga kunskaper om risker, skyddsåtgärder och regler förknippade med verksamheten. Drifts- och säkerhetsinstruktioner ska finnas upprättade för samtliga hanteringsmoment som är förenade med miljörisker. Lastning och lossning ska övervakas av kompetent personal.

Renhållning, olyckstillbud och brand

Länsstyrelsen föreslår följande villkor.

- Kajer och övriga ytor inom hamnområdet ska hållas rena genom regelbunden sopning.

- Mottagning, hantering och lagring av godstyper som kan ha betydelse för störning på den yttre miljön ska ske på sådant sätt att spridning av produkt utanför hanterings- och lagringsytor inte sker.

- Lastning och lossning över kaj av material samt drivmedelsbunkring ska ske så att spill på kaj och i vattnet undviks.

- Anläggningen ska utformas och verksamheten bedrivas så att brandrisk förebyggs samt vara försedd med erforderlig utrustning för brandsläckning.

- Inom anläggningen ska finnas utrustning, t.ex. oljelänsor och absorptionsmedel, för att kunna ta hand om mindre miljöfarliga utsläpp. Vilken utrustning som ska finnas ska avgöras i samråd med den kommunala räddningstjänsten och tillsynsmyndigheten.

- Område där kemikalier och kemikalieavfall förvaras ska hållas otillgängligt för allmänheten när anläggningen inte är bemannad.

Efterbehandling

Förutom sedimenten i hamnområdet har länsstyrelsen inga indikationer på att det i dag finns några förorenade områden eller föroreningsskador enligt 10 kap 1 § miljöbalken som har uppstått genom hamnverksamheten. Det går dock inte att utesluta att sådana föroreningsskador kan uppstå i framtiden t.ex. genom olyckor och läckage. Länsstyrelsen anser att ett lämpligt förhållningssätt till sådana skador bör regleras i villkor. Om det inte sker finns enligt länsstyrelsens mening risk för att tillståndets rättskraft enligt 24 kap 1 § hindrar tillsynsmyndigheten från att ställa sådana krav som är motiverade med hänsyn till syftet med andra bestämmelser i miljöbalken.

Länsstyrelsen föreslår tre villkor enligt följande.

- Om verksamheten har orsakat eller orsakar föroreningar som uppmärksammas medan verksamheten pågår skall de utredningar, som behövs för att kunna avgöra om det har uppkommit någon föroreningsskada enligt 10 kap 1 § miljöbalken, utföras utan onödigt dröjsmål. Om verksamheten har orsakat en sådan skada skall lämpliga efterbehandlingsåtgärder utredas och genomföras. Utredningar skall utföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

- Om verksamheten eller någon del av verksamheten avvecklas skall avvecklingen omfatta genomförande av utredningar som behövs för att kunna avgöra om verksamheten eller delverksamheten har gett upphov till någon föroreningsskada enligt 10 kap, 1 §miljöbalken. Om verksamheten har orsakat en sådan skada skall lämpliga efterbehandlingsåtgärder utredas och genomföras. Utredningar skall utföras i samråd med tillsynsmyndigheten.

- Om verksamheten eller någon del av verksamheten avvecklas skall avvecklingen omfatta bortforsling av överblivna lagrade kemiska produkter och avfall från verksamheten eller delverksamheten för slutligt omhändertagande enligt gällande bestämmelser. Åtgärdema skall godkännas av tillsynsmyndigheten.

För att tillsynsmyndigheten skall kunna ställa de krav som kan behövas och se till att lämpliga åtgärder genomförs behöver tillsynsmyndigheten få möjlighet att meddela ytterligare villkor. Detta bör regleras i tillståndet genom att domstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor avseende utredningar, undersökningar och/eller åtgärder som ur förorenings- och saneringssynpunkt kan anses behövliga med hänsyn till vad som nu föreskrivits beträffande föroreningsskador och de utredningsresultat som kan komma fram ur det.

Beträffande villkorsförslagen ovan vill länsstyrelsen tillägga att det är viktigt att föroreningar åtgärdas snarast efter det att de upptäcks. Annars finns risk för ytterligare spridning och risk för att människor exponeras. Enligt länsstyrelsens erfarenhet har föroreningsskador många gånger uppstått utan att de har uppmärksammats medan verksamheten har pågått. Det är därför motiverat att eventuella föroreningsskador utreds när verksamheten upphör. Det bör ske i samband med avvecklingen för att på bästa sätt kunna tillvarata de kunskaper som anställd personal i hamnverksamheten kan ha. Möjligen kan också kostnaderna minska av den orsaken och genom att flertalet avslutningsåtgärder samordnas.

Sökandens förslag till villkor för verksamheten

Länsstyrelsen har inget att erinra angående sökandens förslag till villkor för den miljöfarliga verksamheten förutom bullervillkoren. Ytterligare villkor och kompletteringar av villkor enligt synpunkterna ovan bör föreskrivas.

Kontroll av verksamhetens egenkontroll

Länsstyrelsen anser att det är viktigt att uppföljning/kontroll av utsläpp till luft/halter i luft i området som påverkas av verksamheten sker. Kontroll av efterlevnad av bullervillkor och riktvärden för buller och lågfrekvent buller inomhus kräver löpande kontroll. Ett skriftligt kontrollprogram för verksamheten ska finnas.

Vattenverksamhet (11 kap.miljöbalken)

Muddermassor

Länsstyrelsen anser att det är direkt olämpligt att deponera förorenade sedimentmassor i havet. De förorenade massorna bör tas bort ner till ett djup som kan anses fritt från föroreningar. De förorenade massorna bör tas upp på land och transporteras bort till godkänd mottagare för sådant farligt avfall. Länsstyrelsen anser att det saknas skäl att medge dispens från dumpningsförbudet för de förorenade massorna som innehåller TBT. TBT är en mycket giftig substans som redan i mycket små halter ger upphov till skador på det marina livet.

Villkor för vattenverksamheten

Utöver de föreslagna villkoren om när pålningsarbeten får utföras och när muddrings- och tippningsarbeten får utföras bör flera villkor föreskrivas om skyddsåtgärder för miljön när arbeten utförs i vattnet.

- Villkor om kontrollprogram för vattenverksamheten med närmare beskrivning av muddringens utförande och därtill kopplade skyddsåtgärder bör upprättas i samråd med och godkännas av tillsynsmyndigheten innan vattenarbetena påbörjas.

Kontrollprogram för vattenverksamhet

Sökanden anger att ett kontrollprogram kommer att utarbetas i samarbete med tillsynsmyndigheten och att bl.a. grumlingspåverkan av muddring och muddertippning kommer att mätas. I det fall grumlingen uppnår oacceptabla nivåer bör beredskap för någon form av åtgärd finnas.

Borgska spiggen

Då den Borgska spiggen är av speciellt intresse enligt tidigare dom från miljödomstolen (mål nr 656-99) är det av stor betydelse att beredskap för att hindra oacceptabla följder för nämnda fisk redovisas.

Länsstyrelsen anser att sökanden närmare bör redovisa riskerna för att den unika spiggarten utrotas från Karlskrona skärgård och därmed från landet på grund av de föreslagna aktiviteterna.

Karlskrona kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden

Hamnverksamhet (9 kap.miljöbalken)

Buller

Det framkommer av sökandens redovisning och av synpunkter/klagomål till miljöavdelningen att störande ljudnivåer från verksamheten i hamnen har inverkan på boende i omgivningen. Sökandens mätningar och beräkningar visar att flera bostadsområden berörs. Sökandens föreslagna bullerriktvärden överstiger naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller från befintlig verksamhet under kvällstid (enligt sökandens förslag till tillfälligt villkor fram till halvårsskiftet 2010) och under helger (enligt sökandens förlag till tillfälligt villkor och enligt förslag till slutligt villkor). Målsättningen för Tekniska förvaltningen måste vara att redan på kort sikt klara riktvärdet för befintlig industri samt på längre sikt utreda möjligheterna att klara riktvärdet för nyetablerad industri.

Underlaget som presenterats visar inte om det är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att klara kravet att uppnå riktvärdet för nyetablerad industri. I domar för Trelleborgs hamn (Miljödomstolen Växjö 2005-04-22), Kapellskärshamn (Miljödomstolen Stockholm 2006-07-06, not. överklagad) och tillstånd för Visby hamn (Länsstyrelsen i Gotlands läns 2006-12-15) har prövotidsvillkor satts med syftet att sökanden ska utreda möjligheterna att klara riktvärdet för nyetablerad industri vid omgivande bostäder. Det finns skäl att skjuta upp ställningstagandet för bullerriktvärden genom att införa ett prövotidsvillkor. Eftersom den reguljära färjetrafiken (typ av fartyg och turlistor) har stor betydelse för störningar i omgivningen bör prövotidsvillkoret sättas så att den nya upphandlingen av trafik kan innefattas.

Tekniska förvaltningen behöver genom en utredning redovisa möjligheter att klara kraven för nyetablerad industri, lämpligen inom en 5-års period. Av utredning bör också framgå möjligheterna minska bulleremissioner genom att elansluta fartygen även under reguljära anlöp kortare än en hel dag. Tills utredningen genomförts och slutligt villkor fastställts anser Miljö- och byggnadsnämnden att följande provisoriska villkor kan gälla:

Prövotidsvillkor fram t.o.m. 30 juni 2010 (avser värden utomhus vid bostäder) kan accepteras enligt sökandens förslag:

55 dB(A) dagtid, alla dagar (07-18)

55 dB(A) kvällstid (18-22)

45 dB(A) nattetid (22-07)

Prövotidsvillkor fram t.o.m. 31 dec. 2012 (avser värden utomhus vid bostäder) ska uppfylla riktvärden för befintlig verksamhet, dvs.:

55 dB(A) dagtid vardagar (07-18)

50 dB(A) kvällstid (18-22)

45 dB(A) nattetid (22-07)

50 dB(A) dagtid lördag, söndag och helgdag

Miljödomstolen bör överväga om emissionerna av lågfrekvent buller är godtagbara eller om det föreligger behov av ytterligare utredning av möjligheterna att sänka nuvarande nivåer av lågfrekvent buller.

Luftemissioner

Miljödomstolen bör överväga att via villkor yrka eller råda Tekniska förvaltningen att fortlöpande föra diskussioner med rederiet (Stena Line AB) för att få till stånd åtgärder för att begränsa utsläpp av föroreningar till luft. Åtgärder för att minska luftemissioner kan vara bl.a. anslutning till landel då fartygen ligger vid kaj, användning av lågsvavliga bränslen, installation av katalytisk avgasrening etc.

Elanslutning

Miljödomstolen bör fastställa att vid byggnation av ny färjekaj ska konstruktionen förberedas för en framtida anslutning av fartyg till landel.

Tvättvatten

Halten av olja i utgående tvättvatten, från tvättplatser avsedda för avspolning av arbetsmaskiner, bör begränsas med riktvärde.

Dagvatten

Det finns skäl att skjuta upp ställningstagandet för hantering av dagvatten genom att införa ett prövotidsvillkor. Sökanden ska under prövotiden utarbeta en plan för förbättring av hamnens dagvattensystem, bl.a. föreslå i vilka dagvattenbrunnar det bedöms motiverat att installera oljefilter.

Övergripande riskbedömning

Miljö- och byggnadsnämnden hänskjuter frågan rörande övergripande riskbedömningar vid transport av farligt avfall på Verköleden åt räddningstjänsten Östra Blekinge. De anför bl.a.

En riskanalys av uppställningsplatsen för farligt gods bör göras där det framgår vilka ämnen och i vilka mängder som lagras där samt vilka konsekvenser ett eventuellt utsläpp skulle medföra. Det bör klargöras vilken kapacitet nuvarande akutlåda har att hantera oljeutsläpp. Räddningstjänsten yrkar på att en ny beräkning av individrisk längs Verköleden görs baserat på samtliga farligt godstransporter både för dagsläget och för horisontåret 2010, samt en beräkning av samhällsrisken för den berörda sträckan. Förslag på åtgärder bör läggas fram i de områden där individrisken ligger i det så kallade ALARP-området (As Low As Reasonably Possible), vilket motsvarar en olycksfrekvens som ligger mellan 10-5 -10-7. Det bör finnas buffertzoner till skolor och bostadsområden som ligger i Verköledens omedelbara närhet.

Vattenverksamhet (11 kap.miljöbalken)

Två punkter är värda att uppmärksamma i samband med muddring och deponering av sediment samt drift av hamnen:

1. De grunda vattenområdena kring Verköhamnen är riksintresse för yrkesfisket eftersom de är lekområden och uppväxtområden för bl. a. sill.

2. Den Borgska spiggen, som har sina enda lokaler i landet i Långalisaviken öster om hamnen samt vid Tvegölja, fanns tidigare vid flera platser vid Hästö. Fiskens miljökrav är mycket lite kända och varför den försvann från Hästölokalerna är okänt. Fortsatta studier av den avvikande storspiggen vid Långalisa och Tvegölja är angelägen, samt utredning av möjligheterna om flytt av populationen till annan lokal.

Långtgående åtgärder bör vidtas för att minimera olägenheter i samband med utökad hamnverksamhet:

- Muddring bör undvikas under lektid.

- Fiberduk bör användas vid muddring för att förhindra slam att transporteras in i Långalisaviken.

- Deponering av slam bör ske antingen utomskärs eller på land.

Enskilda intressen

M.T. X 15 m.fl. fastighetsägare enligt separat lista

Buller och vibrationer

I den bullerutredning som Karlskrona kommun låtit anlita WSP att genomföra i sin tillståndsansökan ser vi med stort allvar på kommentarerna till densamma. Vi vill framföra följande synpunkter:

- De simuleringsmodeller som använts i ansökan har ej angivit flera olika scenarier. Trots detta är kommentarerna från konsulten att inga riktvärden för buller på Verkö klaras. På Hästö kan inte riktvärdena för buller klaras på kvällstid. Vad skulle scenarier med en ökad SO vind visa för resultat på Hästö? Det anges inte heller i bullerberäkningen vilken vindstyrka och vindriktning som råder i det angivna scenariet.

- Det är mycket viktigt att de ljudreflexer som kan uppkomma på Hästö, som är väldigt kuperat, inte försummas i beräkningen/mätningen.

- Vi anser inte att resultaten av mätningen i och utanför en villa på Sågvägen kan vara representativ för samtliga fastigheter som störs av buller på Hästö. Ett större underlag borde tas fram vid de fastigheter som ligger närmast vattnet och vid de fastigheter som är högt belägna och har en direkt störningsrisk. Detta för att kunna beskriva bullersituationen på ett tillförlitligt sätt.

- Vi kan inte heller finna att några vibrationsnivåer har registrerats. Flera fastigheter störs av vibrationer från fartygens propellrar.

- Vi ifrågasätter om mätningen och beräkningen omfattar hela den bullrande verksamheten? Timmerhanteringen verkar ej ingå.

Tidsbegränsningar

- Redan i dag ligger varje vecka en färja igång i "rännan" för att den inte får plats i hamnen, då den andra färjan upptar kajplats med motorerna på. Det borde styras i tillståndet huruvida fartygen skall anlöpa hamn, så att det inte kan vara möjligt att ha två störande färjor samtidigt. Det bör alltså vara förbjudet med mer än en färja i hamninloppet.

Bunkerbränsle

- Dagens miljömål för svaveldioxid riskerar att överskridas om sjöfarten utanför Blekinges/Sveriges kust ökar, utan att kompenserade åtgärder sätts in (renare bränslen, el- anslutning vid kaj mm).

- Tjockolja, som både klassas som cancerframkallande och miljöfarlig p.g.a. höga halter PCA, borde inte få användas. Utsläppen sker ju i vår direkta närhet.

De hänvisar vidare till redan tidigare inlämnade uppgifter av samma karaktär.

C.R. X 17, Hästö Hon har under årens lopp i skrivelser klagat på effekterna av färjeverksamheten på boendemiljön vid sin bostad på Hästö. Sökanden har sålunda utfört bullermätningar för kalibrering av bullermodell på Carin Rydbergs fastighet. Hon har anfört i huvudsak följande.

- Hon har alltsedan färjeverksamheten inleddes på Verkö 1998 kunnat konstatera en negativ påverkan på sitt bostadsområde. Till en början i form av avgaser och temporärt buller. Med färjan Stena Nordica som togs i drift i maj 2004 följde ett outhärdligt lågfrekvent motorbuller.

- Buller. Naturvårdsverket förordar generellt att riktvärden för nyetablerad verksamhet ska eftersträvas medan de ljudnivåer sökanden yrkar som såväl tillfälliga villkor som villkor för tid efter 2010 är riktvärden för buller utomhus som tillämpas för befintlig verksamhet dvs. högre riktvärden. Varför har inte mätningar gjorts vid fastigheter på t ex Hästö som ligger närmre färjeläget? Vidare anges att skillnaden mellan färjorna inte är så stor beträffande lågfrekvent buller och ljudnivåer inomhus. Det mänskliga örat uppfattar dock en markant skillnad dvs. färjan Stena Nordicas buller är mycket påtagligt även inomhus. Tillkommer vibrationer som får fönsterrutor att skallra och väggar att skaka.

- Färjor. Sedan 2004 har färjan Stena Nordica legat i hamn hela julhelgen med motorer i gång dygnet runt. Detta måste upphöra. Färjorna ligger snarare 2 tim än 1,5 tim enligt tidtabell. Färjetrafiken har utökats och den mest bullrande färjan, Stena Nordica, har inte bytts ut såsom utlovat.

- Elanslutning. Enligt ansökan kommer en framtida elanslutning att innebära att färjorna är "elanslutna under nästan halva tiden som de ligger i hamn" vilket enligt ansökan innebär minskade årsutsläpp - och mindre buller är väl förhoppningen. Enligt uppgift från rederiet är elanslutning i nuläget inte möjlig för kortare tid än 6 timmar. Är det således tänkt att färjorna ska ligga i hamn längre tid framöver än för närvarande?

- Landskapsbilden. Redan i dagsläget är Verköhamnen ur estetisk synvinkel ett dråpslag för den omgivande bostads- och skärgårdsmiljön. Färjornas proportioner förstärker det trista intrycket. Ännu större färjor riskerar att omintetgöra bilden av Karlskrona som vackert belägen kuststad.

Slutligen är hennes uppfattning att det enda rimliga är att färjeläget läggs ner.

A. och S.S. X 2:20.

De har anfört bl.a. följande.

Deras fastighet ligger på ett avstånd av drygt en kilometer från färjeläget med helt öppet hav emellan. Det saknas en redovisning av bullersituationen för Stumholmen. De kan inte acceptera den störning som en utökad trafik och hamnverksamhet kommer att medföra. De är även oroliga för att deras mer än 100 år gamla kaj skall skadas av propellerströmmar från hamnområdet och därmed även skada huset som ligger nära kajkanten. Deras fastighet är en del av Karlskronas världsarv.

Senoren-Möcklö Samhällsförening, Sturkö Samhällsförening, Blekinge Kust- och Skärgårdsförening, Tjurkö Intresseförening, Aspö Intresseförening och Sydkustfiskarna Avd 40.

Dessa ideella föreningar har anfört bl.a. följande.

De hemställer att Karlskrona kommun skall åläggas att komplettera ärendet med konsekvenserna

1. för människa och miljö av en väsentligt utökad fartygsbelastning genom Karlskrona skärgård.

2. för människa och miljö av en väsentligt utökad fordonsbelastning till/från hamnområdet.

3. av att ta hand om de ytliga muddringsmassorna innehållande TBT m.fl. gifter.

De anser att det inte är en ur miljösynpunkt acceptabel metod att gräva upp, transportera och därefter dumpa miljögifter. De anser att samhällets uttalade uppfattning om miljögifter är att de skall tas om hand för förvaring eller destruktion.

De inre fjärdarna är viktiga lek- och uppväxtområden för fiskarter såsom sill, flundror, gädda och abborre. Dessa bestånd har ekonomisk betydelse för yrkesfisket och de har stor betydelse ur rekreationssynpunkt för fritidsfisket. Erfarenheterna från andra dumpningar av muddermassor i skärgården är att det har blivit omöjligt att bedriva fiske eftersom fisken har flytt från området där tippning skett. De anser att Karlskrona kommun skall redovisa en genomarbetad 0-alternativanalys avseende miljögifterna i massorna, dvs. omhändertagande av TBT på land. Att inte ens utreda detta alternativ anser de vara försumligt i dessa tider med allt större krav på hantering av miljöfarliga avfallsprodukter.

Dessutom anser de att redan befintlig trafik medför problem på vissa stränder i området genom effekterna av svallvågor mm, vilket kommer att öka med ökad trafik. Sammantaget anser de att Karlskrona kommun inte utrett alternativ och effekter av en utökning av den sjöväga trafiken.

GENMÄLE

Sjöfartsverket

Sökanden har inget att erinra mot Sjöfartsverkets synpunkter.

Fiskeriverket

Hamnverksamheten

Sökanden anser inte att villkor 4 ska kompletteras enligt Fiskeriverkets yttrande, eftersom detta regleras genom de allmänna hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken. Sökanden föreslår istället att villkor 4 kompletteras enligt Länsstyrelsens önskemål.

Att förse brunnar med filterinsatser är inte detsamma som att installera oljeavskiljare.

De hårdgjorda ytorna inom hamnområdet kan jämföras med vägar och större parkeringsplatser. Större delen av ytorna är tomma på fordon under större delen av dygnet. Fordonstrafiken pågår huvudsakligen under några timmar i samband med lastning och lossning av färjorna. Lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas i hamnen och det finns därför inte några uppsamlingsledningar för dagvatten. Dagvattnet infiltrerar i sjunkbrunnar och makadamdiken till underliggande mark och sprängstensfyllning. Den totala hårdgjorda ytan som trafikeras är ca 50 000 m2. Det skulle krävas 8-10 lamelloljeavskiljare av den största dimensionen för att ta om hand vattnet från dessa ytor. Ett nytt ledningssystem skulle med hänsyn till rådande förhållande, huvudsakligen anläggas i sprängstensfyllning och/eller genom bergschakt och innebära extraordinära kostnader i mångmiljonklassen (endast oljeavskiljarna innebär en inköpskostnad i storleksordningen 3 miljoner kronor). Sökanden anser därför inte att den typen av försiktighetsåtgärder är vare sig miljömässigt eller ekonomiskt motiverade.

Sökanden anser inte överfyllnadsskydd vid drivmedelsbunkring vara erforderligt eftersom tillräckliga försiktighetsmått vidtas enligt följande:

Innan bunkring av drivmedel pejlar personalen drivmedelstanken för att se hur mycket som finns kvar. Bunkringen övervakas av en man på kaj och en man i maskinrummet som har radioförbindelse med varandra under hela bunkringen. Tankbilschauffören finns också på plats vid bunkringen.

Vattenverksamheten

Sökanden har föreslagit det villkor om tidsbegränsning av verksamheten som Fiskeriverket anser bör ställas under punkt l i sitt yttrande. I övrigt har sökanden åtagit sig att utföra arbetena och kontroll av arbetena i bilaga 7 till kompletteringen, vilket medför att de av Fiskeriverket föreslagna villkoren 2 - 6 inte behövs.

Länsstyrelsen i Blekinge län

Sammanfattning

Länsstyrelsens sammanfattning av sitt yttrande stämmer helt överens med sökandens uppfattning.

Hamnverksamheten

Lokalisering/planbestämmelser

Sökanden har inget att erinra mot vad länsstyrelsen anfört under kapitlet lokalisering/planbestämmelser.

Buller

Sökanden kan inte acceptera de bullervillkor som länsstyrelsen föreslagit, eftersom sökanden inte kan ställa tvingande krav på fartygen. Sökanden accepterar däremot Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till bullervillkor och prövotider.

Utsläpp till luft

En luftspridningsberäkning av de sammanlagda luftföroreningarna från fartygen i hamn och inseglingsränna samt lastbilstrafiken på Verkövägen har genomförts och redovisas på kartbilder i kompletteringen.

Tabell. Miljökvalitetsnormer och högsta beräknade haltbidragen från befintlig och sökt verksamhet. Alla värden redovisas i µg/m3.

Förorening Typ av värde MKN Befintlig verk- Sökt verksam- samhet hetNOx Årsmedelvärde 40 1 1,8NOx Dygnsmedelvärde, 60 5 9 98- percentilNOx Timmedelvärde, 90 15 27 98-percentilPM 10 Årsmedelvärde 40 0,06 0,16PM 10 Dygnsmedelvärde, 50 0,1 0,4 98-percentilSO2 Dygnsmedelvärde, 100 1 4 98-percentilSO2 Timmedelvärde, 200 3 18 98-percentil

Mätningar som gjorts av luftkvaliteten i Karlskronas centrala delar visar att svaveldioxid- och kvävedioxidhalterna ligger väsentligt under gällande MKN. Vad gäller PM 10 överskrids den övre utvärderingströskeln för PM10. Kommunen mäter sedan drygt ett år tillbaka PM 10 kontinuerligt. Miljökvalitetsnormen för PM 10 har dock inte överskridits. Det bör också påpekas att de väderförhållanden som ger de högsta haltbidragen från hamnverksamheten är blåsiga och turbulenta vindförhållanden, medan inversion och stagnation medför de största halterna i centrum. Störst påverkan från hamnverksamheten i Karlskronas centrala delar inträffar alltså inte samtidigt som halterna från trafiken inne i Karlskrona är som högst.

Som redovisas i tabellen är haltbidraget från hamnverksamheten så litet att det inte bedöms leda till att någon miljökvalitetsnorm överskrids.

Elanslutning

Samtliga fartyg (inte enbart färjorna) kommer att erbjudas elanslutning i hamnen. Sökanden kan dock inte tvinga fartygen till elanslutning, men kommer genom diskussioner och påtryckningar att försöka få fartyg att använda elanslutningen i hamnen. Eftersom det förekommer många olika elsystem på fartyg och eftersom de har olika effektbehov m.m. kommer alla fartyg inom överskådlig framtid inte kunna elanslutas i hamnen. Elanslutningen kommer framförallt utformas för de fartyg som regelbundet besöker hamnen.

Sökanden kan inte påtvinga fartygen särskild utrustning. Hamnen har dock infört differentierad hamntaxa beroende på svavelinnehållet i fartygets bränsle, vilket innebär en lägre kostnad för fartyg som körs på bränsle med lägre svavelinnehåll.

Utsläpp till vatten

Tvättning av fordon och uppställning av farligt gods beskrivs på sidan 8 och 9 i den tekniska beskrivningen i tillståndsansökan, vilket innebär ett åtagande från hamnens sida. Funktion hos oljeavskiljare och larm kontrolleras genom hamnens egenkontroll som utgör en del av det certifierade miljöledningssystemet.

De av länsstyrelsen föreslagna villkoren är onödiga eftersom de täcks av hamnens åtagande och föreslaget övergripande villkor 1 om att verksamheten i huvudsak ska bedrivas enligt vad verksamhetsutövaren angivit i ansökan.

Avfall och kemikalier samt renhållning, olyckstillbud och brand

Sökanden anser inte att av länsstyrelsen föreslagna detaljerade villkor behövs, dels eftersom flera redan styrs av de allmänna hänsynsreglerna och Sjöfartsverkets föreskrifter dels eftersom föreslaget övergripande villkor 1 omfattar rubricerade villkorsförslag från länsstyrelsen genom åtaganden i tillståndsansökan.

Sökanden har dock inget att invända mot samråd med räddningstjänsten vad gäller utrustning som ska finnas för att kunna ta om hand mindre miljöfarliga utsläpp.

Hamnen har en av Sjöfartsverket godkänd avfallshanteringsplan. Aktuella frågor hanteras dessutom i hamnens certifierade miljöledningssystem.

Sökanden kan acceptera följande tillägg till sökandens föreslagna villkor 4 om lagring av farligt avfall och kemiska produkter (enligt länsstyrelsens förslag):

Utrymmen för förvaring ska ha täta golv, sakna golvavlopp samt vara invallade. Invallningar ska vara så konstruerade att den största behållarens volym, dock minst 10 % av den totala volym som förvaras inom invallningen, kan innehållas. Invallningar ska vara försedda med tak eller annat skydd mot regn och vara konstruerade i material som kan stå emot de produkter som förvaras i dem.

Kunskap, drifts- och säkerhetsinstruktioner

Drifts- och säkerhetsinstruktioner finns upprättade i hamnens miljöledningssystem.

Sökanden anser inte att av länsstyrelsen föreslaget villkor behövs, eftersom det redan styrs av de allmänna hänsynsreglerna och förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll.

Efterbehandling

Olyckor dokumenteras i enlighet med hamnens miljöledningssystem och där finns också rutiner för kommunikation med myndigheterna. Sökanden motsätter sig att villkor om efterbehandling regleras i tillståndsbeslutet, eftersom det regleras fullt ut i 10 kap MB och eftersom länsstyrelsen har möjlighet att meddela förelägganden enligt 26 kap. MB. Sökanden anser att delegation till tillsynsmyndigheten att meddela ytterligare villkor enligt vad länsstyrelsen föreslagit inte behövs.

Kontroll av verksamheten/egenkontroll

Hamnen bedriver egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll och inom ramen för det certifierade miljöledningssystemet.

Uppföljning av bullervillkoren bör givetvis ingå i hamnens egenkontroll. Det bör däremot vara Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöavdelning som ska ansvara för att följa upp att inga miljökvalitetsnormer överskrids på Verkö och Hästö liksom på övriga platser i kommunen.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

För att tillgodose länsstyrelsens krav har en luftspridningsberäkning nu genomförts som visar förväntade haltbidrag av olika luftföroreningar från färjorna och trafiken på Verkövägen. Resultatet kommenteras ovan under rubriken Utsläpp till luft.

Buller har tidigare beräknats för fartygen i hamn, trafiken på Verkövägen och järnvägen. Miljöpåverkan från fartyg i farleden ligger under Sjöfartsverkets ansvar. Hamnen har inte möjlighet att styra om fartygstrafiken i någon annan sträckning. Sökanden anser inte att det är någon miljönytta med att beräkna de sammanslagna bullernivåerna från hamnverksamheten och vägtrafiken eftersom det inte finns några riktvärden för en sådan ljudnivå. Dessa har därför redovisats separat.

Trafik

Utsläppen från den utökade fordonstrafiken finns redovisat i tillståndsansökan. Utsläppen regionalt och nationellt blir mindre om gods transporteras med fartyg och järnväg i stället för med lastbil.

Vattenverksamhet samt dispens från förbud om dumpning

Villkor för vattenverksamheten och kontrollprogram för vattenverksamheten

Sökanden har i komplettering av tillståndsansökan åtagit sig att utarbeta ett kontrollprogram för muddringsarbetena i samarbete med tillsynsmyndigheten. Sökanden anser inte att av länsstyrelsen föreslaget villkor behövs eftersom hamnen redan åtagit sig detta och det därmed omfattas av föreslaget övergripande villkor l.

Påverkan på vattenmiljön, fiske

Enligt uppgift från Sture Hansson, marinbiolog på Akvatisk Miljöforskning AMF AB är spigg ingen stationär fisk, vilket innebär att det är endast under lektiden som spiggen skulle kunna påverkas av grumling eftersom det då kan finnas rom på grunda bottenområden. Spiggens lektid är under våren/försommaren. Om muddringen görs i augusti eller senare kommer spiggen inte att påverkas av grumlingen eftersom den inte kommer att stanna kvar i ett område som är för grumligt. Sökanden har åtagits sig att inte utföra grumlande arbeten under spiggens lekperiod.

Stenas färjor i Verköhamnen är målade med kopparoxidfärger.

Länsstyrelsens bedömning av muddertippningen

Eftersom det endast finns två prover som är analyserade på TBT åtar sig sökanden att göra ytterligare provtagningar av sedimenten som ska muddras före muddringen.

Underhållsmuddring i Norrtälje hamn har utretts i miljööverdomstolen (M 92-05) och Naturvårdsverket har där framfört att som gränsvärde för massor som får dumpas är det rimligt att tillämpa samma gränsvärde som i Finland (200 µg/kg TS) eftersom detta värde också gäller i Östersjön.

Sökanden föreslår följande villkor vad gäller TBT i sedimenten:

Endast muddermassor med lägre halt tributyltenn (TBT) än gränsvärdet 200 µg/kg TS får dumpas. Muddermassor med högre halt TBT ska omhändertas på land i samråd med tillsynsmyndigheten.

Förtydligande från sökanden

Hamnen avser att utnyttja befintligt järnvägsspår till hamnen. Viss omlastning av järnvägsgods mellan tågvagnar och vägtransportvagnar förväntas bli aktuell i anslutning till hamnen. Omlastningen mellan tågvagnar och vägtransport kommer att ske med truckar till vägtransportvagnar som kör ombord på färjan och hämtar respektive lämnar godset på fartygen. Omfattningen av järnvägstrafiken till hamnen blir som högst ett tåg om dagen. Tågets ankomst och avgångstider kommer att anpassas till trafiksituationen på Österleden. I princip innebär detta att tåget ankommer och avgår på natten (kl 19.00 - 06.00) och lossas/lastas på dagen. När färjorna ligger inne med maskinerna igång kommer godshanteringen att ge ett bidrag till bullerstörningarna vid närbelägna bostäder. Detta bedöms dock inte innebära att föreslagna riktvärden överskrids vid närmaste bostäder.

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskrona kommun

Del avseende ansökan om tillstånd enligt 9 kapmiljöbalken

Buller

Sökanden accepterar Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till bullervillkor och prövotider, men anser inte att särskilda villkor för lågfrekvent buller erfordras. Sökanden kan inte ställa tvingande krav på fartygen, men arbetar kontinuerligt med att påverka rederiet att byta fartyg till sådana som bullrar mindre. Alla fartygstyper kan inte heller elanslutas.

Luftemissioner

Sökanden kan inte tvinga rederiet att införa katalysatorrening, men åtar sig att fortlöpande föra diskussioner med rederiet. Detta kan redovisas i miljörapporten. Hamnen har infört differentierad hamntaxa beroende på svavelinnehållet i fartygets bränsle, vilket innebär en lägre kostnad för fartyg som körs på bränsle med lägre svavelinnehåll. Utsläpp från fartyg styrs huvudsakligen av internationella regler där kraven höjts de senaste åren. Utsläppen från fartygstrafiken kommer alltså att bli mindre, men det är inget som enskilda hamnar påverkar.

Elanslutning

Se genmäle till länsstyrelsen.

Tvättvatten

Sökanden accepterar ett riktvärde för olja i utgående tvättvatten från oljeavskiljaren.

Sökanden föreslår ett riktvärde för oljeindex i utgående vatten från oljeavskiljaren på 100 mg/l, senare ändrat till 50 mg/l.

Dagvatten

Sökanden åtar sig att i samråd med tillsynsmyndigheten installera filterinsatser i strategiska brunnar. Något prövotidsvillkor anser sökanden inte erfordras.

Övergripande riskbedömning - Räddningstjänsten

Uppställningsplatsen för farligt gods finns medtagen i den utvärdering av risker som gjorts för hela verksamheten, se bilaga 5.2 i tillståndsansökan. Alla typer av farligt gods som transporteras med färjorna kan bli aktuellt att ställa upp på platserna för farligt gods. I dagsläget är det framförallt bitumen och färg som ställs på uppställningsplatserna. Det finns för närvarande 350 l absol i säckar i saneringslådan. Avståndet till Kustbevakningen och deras förråd är endast lite drygt en kilometer över vattnet. Sökanden anser inte att det är sökandens uppgift att utreda riskerna från den totala trafiken på Verkövägen. Då Karlskrona kommun insett värdet för kommunen (ej för hamnen) av en riskanalys av all trafik på Verkövägen har kommunen ändå låtit utföra en sådan riskanalys.

Del avseende ansökan om tillstånd enligt 11 kapmiljöbalken

-Sökanden har åtagit sig att inte utföra muddring under lektid.

-Sökanden anser att risken för spridning av muddermassor till Långalisaviken är mycket litet, men kan ändå, för att tillmötesgå samhällsbyggnadsförvaltningens önskemål, tänka sig att sätta upp en skyddsgeotextil mot Långalisaviken i samband med muddringsarbetena.

C.R.

Bullernivåer har beräknats för hela det område som kan beröras av verksamheten vid färjeterminalen. Tillsynsmyndigheten har efter klagomål från Carin Rydberg krävt att mätning av buller från Stena Nordica och Stena Baltica genomförs vid den aktuella fastigheten. När den nya färjan Finnarrow sattes i trafik genomfördes som jämförelse en förnyad bullermätning. De riktvärden som riskerar att överskridas avser lågfrekventa nivåer. Enligt WSP Akustik visar beräkningarna att 30 dB(A) inomhus klaras i samtliga bostäder.

Färjorna planeras inte ligga i hamn längre tid än idag. Vissa dagar ligger färjan inne hela dagen, det är vid sådana tillfällen som färjan kan elanslutas.

A. och S.S.

Bullersituationen för Stumholmen redovisas i tillståndsansökan. Av kartbilagorna framgår att Naturvårdsverkets riktvärden för befintlig industri klaras på Stumholmen. Propellerströmningar från fartyg är helt försumbara på en kilometers avstånd.

M.S. m.fl.

Bullerberäkningarna är vindneutrala, d v s räknas på svag medvind från källan i varje mätpunkt. Naturvårdsverkets riktvärden gäller också för svag vind (max 5 m/s). Vid de bullerberäkningar som genomförts har hänsyn tagits till topografin i området. Bullermätningen på Sågvägen är inte representativ för samtliga fastigheter utan gjordes för att kunna jämföra bullret från den nya färjan med övriga färjor. För att redovisa bullersituationen för boende runt hamnen har särskilda beräkningar utförts. Dessa beräkningar är inte kopplade till mätningarna på Sågvägen, men mätningen bekräftar den bild som ges i beräkningen. Timmerhanteringen redovisas i bullerutredningen från 2006-05-18. Där framgår att timmerhanteringen att bullerstörningen från denna verksamhet är ytterst marginell.

Vibrationer som uppstår från propellrar i vatten kan inte överföras till marken. De närboende kan således inte störas av vibrationer från fartygens propellrar.

Sökanden avser möjliggöra för färjorna att ansluta sig till landel när de ligger vid kaj. Sjöfarten styrs till stor del av internationella bestämmelser och svavelhalten i bränslet styrs av EU-direktiv. Östersjöområdet är ett s.k. svavelkontrollområde.

Ideella föreningars yttrande

Föreningarnas synpunkter föranleder inte ytterligare bemötanden. Hamnen hänvisar till vad Hamnen tidigare redovisat i målet.

HUVUDFÖRHANDLING

Utöver de förslag till villkorsändringar och medgivanden från sökandens sida har sökanden gett följande medgivanden.

- Sökanden åtar sig att installera filterinsatser i dagvattenbrunnar inom yta för uppställning av lastfordon till färja, samt utreda behovet av att installera ytterligare filterinsatser inom hamnområdet samt val av filter tillsammans med tillsynsmyndigheten.

- Sökanden åtar sig att acceptera ett villkor angående uppsamlingsbart dagvatten från den nya kajen samma som i Trelleborgs hamn för nyutbyggnad av kaj. Detta motsvarar texten, eventuella dagvattenbrunnar inom det nya kajområdet skall utformas så att de i framtiden kan förses med oljefilterinsatser eller annan likvärdig reningsutrustning.

Miljödomstolen har hållit syn.

DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen bedömer att de miljökonsekvenser som kan tänkas uppstå till följd av den trafikökning i hamnen som maximalt kan uppnås inom ramen för den nu medgivna utbyggnaden har, efter kompletteringar, utretts på ett tillräckligt sätt. Under en prövotid kommer erforderliga kompletteringar att utföras avseende buller och förbättringsåtgärder på dagvattennätet. Miljödomstolen anser därför att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt 6 kap.miljöbalken och skall godkännas.

Rådighet

Sökandena har erforderlig rådighet enligt 2 kap. 4 § 4 p. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Planer

För Verkö finns en fördjupad översiktsplan som antogs i mars 1997. Området för den sökta verksamheten är detaljplanelagt för hamnverksamhet. För området finns gällande stads- och detaljplaner från 1970, 1975, 1997 och 2006. I gällande detaljplan från 1997 som avser det område där kajutbyggnad avses ske, redovisas gränser mellan kajer och vattenområde som raka linjer med gränser som får förväntas avse då förväntade kajlinjer. Miljödomstolen konstaterar att den nu ansökta utbyggnaden av den nya kajen strider mot gällande plan vad avser dels en triangelformad yta för del av kajdäcket för kaj 2, dels en smärre yttre del av rampområdet för kaj 3. Ett framtida planerat rampdäck för kaj 1 och 2 ligger därtill utanför kvartersmark. I samtliga fall ligger de föreslagna respektive befintliga ombyggnaderna inom själva planområdet, men inom område som anges som vattenområde.

För deponiområdet saknas gällande detaljplan eller områdesbestämmelse.

Miljödomstolen anser att det förhållande att kommunen så sent som 2006, dvs. i nära anslutning till när denna ansökan inlämnades, reviderade en del av planområdet inom Verköhamnen, men då inte reviderade den del som berör nu aktuellt utbyggnadsområde till planöverstämmelse, är besvärande för sökanden. Vid en samlad bedömning finner miljödomstolen dock att den avvikelse från gällande detaljplan som nu ansökt utbyggnad innebär må kunna i lagens mening betraktas som en smärre avvikelse. Från plansynpunkt kan därför den nu aktuella vattenverksamheten godtas.

Lokalisering m.m.

I Karlskrona har hamnverksamhet bedrivits i det aktuella området sedan 1970-talet. Ursprungligen var färjeläget placerat inne i staden där störningarna från hamnverksamheten och i farled var större än vid nuvarande lokalisering. Det må dock anses vara ett rimligt önskemål från kommunens sida att hamnen är placerad nära staden, dvs. inne i Karlskronafjärden. Genom hamnens placering i direkt anslutning till inloppsrännan från öppna havet blir påverkan från fartygen i farleden in till hamnen därigenom begränsad.

Avståndet till bebyggelse, dels på Verkö som skärmas av topografi och växtlighet och dels på främst Hästö som ligger helt öppet över vatten, är dock inte större än att det erfordras olika skyddsåtgärder för att förbättra miljöförhållandena.

Miljödomstolen bedömer det vara troligt att stora miljöförbättringar kommer att genomföras i framtiden, även vid en utökad verksamhet. Sökanden har sålunda beslutat att bygga ut ett system som medger elanslutning av färjorna i hamnen under första kvartalet 2010. Andra frågor sätts i denna dom på prövotid för ytterligare utredning i målet (se nedan). Ytterligare miljöförbättrande åtgärder, som ligger utanför vad som kan prövas i målet, och som berör utsläppen från främst färjorna, såsom reduktion av svavel- och kväveföreningar i rökgaserna, kan förväntas komma att regleras genom internationella överenskommelser men även kunna påverkas lokalt genom differentierade hamntaxor.

Sammantaget anser miljödomstolen att störningarna från hamnverksamheten, såväl direkt som indirekt av buller från fartyg, av- och pålastning samt omlastning, luftföroreningar sammantaget från färjor och biltrafik m.m., kommer med de i denna dom föreskrivna villkoren samt ålägganden om ytterligare utredningar och därav följande krav på åtgärder att på sikt minska till en ur miljösynpunkt rimlig nivå.

Lokaliseringen av Verköhamnen kan mot bakgrund av vad som nu sagts godkännas.

Muddring och utfyllnad

Av geotekniska skäl behöver en urgrävning av lösa massor ske ner till fast berg/friktionsjord under det planerade kajdäcket med utspetsning utanför kajlinjen. Detta för att ge en fast botten för den uppfyllnad av kajområde och slänt under kajdäcket som erfordras för en långvarigt stabil grund. Av de massor som skall grävas upp finns det föroreningar i den övre del av sedimenten som avsatts under den tid det förekommit industri-/varvsaktivitet i Karlskrona. De förorenade sedimenten har som mest en tjocklek på runt en meter och de mest förorenade sedimenten återfinns i ett område i den nordliga delen av muddringsområdet. Tungmetaller, men främst TBT, bedöms som den förorening som har uppmätta halter på en sådan nivå att en värdering bör göras angående hanterandet av de muddermassor som innehåller de högsta halterna. Miljödomstolen finner dock i sitt övervägande att de högsta halterna av TBT som redovisats för muddringsområdet är betydligt lägre än den halt, 200 µg/kg TS, som används som gräns i Finland för när mudder inte får deponeras i havet och som även använts av Miljööverdomstolen i dom den 22 februari 2007, mål nr M 92-05, angående tillstånd för underhållsmuddring i Norrtälje hamn och dumpning i Norrtäljeviken.

Upptagning på land skulle medföra omfattande transporter av mycket blöta massor med spill och medföra en icke oväsentlig miljöbelastning såväl på den slutliga deponeringsplatsen som av transporterna. Eftersom inte heller några andra miljöfarliga ämnen har konstaterats i en sådan halt att de riskerar att på ett markant sätt skada det biologiska livet, finner domstolen att det är fullt rimligt att tillåta dumpning i havet.

Dumpning i havet

En förutsättning för dumpningen bör vara att anpassa arbetsmetoden på ett sådant sätt att den förorenade delen av muddermassorna såväl blandas om med renare massor vid muddringen som i åtminstone till en icke oväsentlig del överlagras av rena sediment. Arbetsmetoden för muddringens genomförande bör därför vara så anpassad att halterna av TBT i ytsedimenten inom deponiområdet kan förväntas bli förhållandevis låga efter avslutad muddertippning och i nivå med för Karlskrona-fjärdarna karakteristiska nivåer på betydande avstånd från förorenade hamnbassänger. Detta bör vara fullt möjligt genom ett arbetsförfarande som innebär att muddringen startar med att ett 1,5 - 2 m tjockt ytlager muddras av ett mudderverk med så stor skopa att lagret motsvarar skopans höjd och att muddringen genomgående sker med fylld skopa. Ytmuddringen förutsätts därtill påbörjas i det område som har det tjockaste lagret med förorenat ytsediment. Omblandningen vid grävandet och blandningen i mudderpråmen kan förväntas ge en ungefärlig halvering av föroreningshalter i det mest påverkade området och en större haltsänkning i övriga delar av området. Inom den del av deponiområdet där tippning sker av ytsediment skall dumpningen senare ske med åtminstone lika stor mängd sediment från den efterföljande djupmuddringen.

Sökanden har på basis av en undersökning av SGU föreslagit ett deponiområde med ackumulationsbotten inom egen fastighet och med ett kortare säkerhetsavstånd till ett för Marinen avsatt övningsområde för dykningsoperationer. Området utgörs dels av ett lokalt djupområde om 19-21 m djup, dels en sluttning upp till ett minsta djup om 12 m. Marinen har i samråd med sökanden föreslagit att muddret skall spridas jämnt över hela det föreslagna deponiområdet. Miljödomstolen finner inte detta vara en bra metod, därför att muddertippning av lösa ytsediment på sluttningar, här ca 1:20, kan ge upphov till suspensionsströmmar som får en del av muddret att rinna ner i djuphålan. Övertäckning med nya massor ökar denna risk. Det förorenade muddret bör istället läggas i den djupaste delen av föreslaget deponiområde och de djupmuddrade massorna sedan på samma plats för att så långt möjligt täcka över de förorenade massorna. Marinen har accepterat ett sådant förfarande och sökanden har givit in kompletterande ritningar som visar att allt mudder kommer att läggas inom ett område som idag har ett vattendjup av minst 19 m, varav det förorenade muddret läggs på en mindre yta med djup större än 20 m. Domstolen föreskriver därför att allt mudder skall läggas på sätt som föreslagits av sökanden i ingiven komplettering.

De av länsstyrelsen framförda kraven på kompletteringar av undersökningar avseende den nya deponeringsplatsen finner domstolen inte vara erforderliga. Att göra detaljerade undersökningar av nuvarande föroreningar i en botten som kommer att täckas över av mudder är bara berättigat om syftet är att visa att mudderdeponeringen förbättrar miljökvaliteten i ytsedimenten. Något sådant behov finns inte i detta fall. Det finns inte heller något som indikerar att den aktuella djuphålebotten skulle ha höga biologiska värden. För att vinna erfarenheter för framtiden beträffande effekter av övertäckning med rena massor och övriga försiktighetsåtgärder är det dock lämpligt att sedimentundersökningar utförs efter genomförd muddertippning för att dokumentera vilka halter av främst TBT som då finns i de nya ytsedimenten på tippningsplatsen. Att som länsstyrelsen föreslår villkora tippningstillståndet med ett krav om att muddermassorna måste tas bort om halterna överstiger ett visst värde finner domstolen inte vara realistiskt.

Sammantaget finner miljödomstolen att förhållandena är mycket gynnsamma för deponering av mudder i föreslaget område, stort vattendjup i en markerad djuphåla med ackumulationsbotten i ett skärgårdsområde som är skyddat mot havsvågor och med begränsad strömsättning såväl i ytan som framför allt på djup större än 10 m. Marinens val av övningsområde för dykningar belyser detta förhållande. Avståndet till angränsande grundområden är så pass stort att partikelsedimentationen på dessa områden kan förväntas bli högst begränsad och inte medföra några skador av egentlig betydelse på det biologiska livet, eftersom muddringen/deponeringen försiktigvis endast tillåts ske vintertid när den biologiska aktiviteten är låg.

Tillåtlighet m.m.

Mot bakgrund av vad som angetts ovan och med de försiktighetsåtgärder som sökanden åtagit sig och som miljödomstolen föreskriver som villkor föreligger inte hinder enligt 2, 3, 9 och 11 kap.miljöbalken mot vare sig nu sökt vattenverksamhet eller sökt hamnverksamhet. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheterna.

Prövotidsfrågor

Miljödomstolen anser att två frågor, dagvattensystem och buller, bör utredas vidare under en prövotid.

Dagvattensystem

Verköhamnen ligger i anslutning till ett öppet vattenområde med vatten på tre sidor. Hamnplanen har byggts upp genom plansprängning/markutjämning samt utfyllnad i havet. Befintligt dagvattensystem bygger till stor del på principen om lokalt omhändertagande, vilket i detta fall innebär infiltration i underliggande sprängstensfyllnader från dagvattenbrunnar och makadamfyllda diken. En sådan lösning innebär att det finns en uppenbar risk för att det i fall av olyckor med olje- eller kemikalietransporter inte går att förhindra en okontrollerad spridning genom sprängstenslagren ut i havet. Inom delar av hamnplansområdet, exempelvis delar av kombiterminalområdet, finns det möjligen tätare markmaterial som fångar upp vätskeutsläpp och som därför vid behov kan saneras.

Antalet trafikrörelser är mycket stort inom uppmarschområden och övriga trafikerade hamnplansområden. Föroreningshalterna i dagvattnet kan därför förväntas vara relativt höga, samtidigt som det finns risk för oplanerade utsläpp. Sökanden bör därför åläggas att göra mätningar av nuvarande förhållanden och en riskvärderingsutredning för hela hamnområdet. Denna förutsätts mynna ut i förslag till förändringar, såsom utbyggnad av ett nytt lednings-/dikessystem inom hela eller delar av hamnområdet, separat uppsamling av dagvattnet med avstängningsmöjligheter vid uppställningsplatserna för farligt gods, avstängningsmöjligheter i övriga delar av dagvattennätet t.ex. genom att dagvatten leds i täta diken/ledningar till kontrollpunkter som brunnar eller mindre avskiljningsbassänger, filterinsatser i dagvattenbrunnar, kompletterande oljeavskiljare och/eller sedimenterings- och avslamningsbassänger för partiklar (tungmetaller och andra föroreningar är ofta adsorberade till partiklar) m.m.

Buller

Miljödomstolen konstaterar att de topografiska förhållandena i Verköhamnen är sådana att det praktiskt taget saknas förutsättningar att genom hinder, byggnader, bullerplank eller dylikt, minska bullerpåverkan på omgivningen. De öppna vattenytorna mot Hästö och angränsande strandområden medför dessutom att buller dämpas väsentligt sämre än över markytor. Bullerdämpande effekter kan därför inte uppnås annat än genom dels att vissa tider på dygnet, främst nattetid, hålls helt verksamhetsfria, dels att bullerdämpande åtgärder utförs på själva bullerkällorna i den av hamnen bedrivna verksamheten, men allra viktigast genom att åtgärder på fartygen dvs. främst färjorna, utförs.

Miljödomstolen finner det angeläget att Karlskrona hamn strävar efter att använda bullerdämpade ramper för av- och pålastning av färjorna. Eftersom färjetrafikens omlastningsverksamhet genererar lika högt buller under den tid som verksamheten pågår, oaktat tidpunkt på dygnet, är det önskvärt att verksamhet så långt möjligt undviks nattetid, kl 22 - 07. Domstolen anser att den ur bullerbegränsningssynpunkt helt dominerande effekten uppnås genom den nu planerade landelsanslutningen av färjorna vid kaj. Dock bör Karlskrona hamn även vara pådrivande gentemot färjerederierna för att dessa skall utföra bullerdämpande åtgärder på färjorna på fläktar m.m. som ger bullerstörningar av lågfrekvent buller i stadsbebyggelsen.

Skulle inte ovan angivna åtgärder uppnå önskad effekt kan bullerdämpande åtgärder på störda fastigheter behöva övervägas.

Prövotidens längd och provisoriska villkor

Miljödomstolen bedömer att dagvattensystemet bör kunna utredas nöjaktigt under något mer än ett år.

Prövotiden för buller bör ges en sådan längd att effekterna av utförda åtgärder kan verifieras genom förnyade bullermätningar kombinerade med beräkningar. Under prövotiden bör bullervillkor föreskrivas, vilka skärps efter en tid då möjligheten till landelsanslutning av färjorna har byggts ut och trimmats in. Miljödomstolen finner de av sökanden föreslagna villkoren vara rimliga, dock att den ekvivalenta bullernivån dagtid som riktvärde inte bör överskrida 53 dBA när landelsanslutning kan ske. Prövotiden för bullerdämpande åtgärder bör löpa till utgången av 2012.

Villkor

Allmänt

Remissmyndigheterna har föreslagit en stor mängd villkor, varav en stor del utgör frågor som regleras i gällande lagar och förordningar. Miljödomstolen finner, liksom sökanden, att det är onödigt att därtill föreskriva sådant som särskilda villkor i domen. Vissa skyddsåtgärder, utöver vad sökanden föreslagit, eller ändrade villkorsvärden finner domstolen dock bör föreskrivas som villkor.

Åtaganden

Miljödomstolen finner det lämpligt att nedan redovisa några väsentliga åtaganden som sökanden gjort i ingivna handlingar och under huvudförhandlingen och som inte föreskrivs som villkor av domstolen.

- Erforderliga anordningar som erfordras för att medge elanslutning av färjorna vid kaj skall installeras och kunna vara i drift den 1 mars 2010.

- Anlöp eller avgångar för färjor skall inte, enligt tidtabell, ske nattetid.

- Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser, NFS 2004:15, skall innehållas under byggtiden.

- En tippningsplan skall upprättas för deponeringen av mudder för att uppnå en fördelning av muddret enligt ingiven beskrivning.

- Kontroll av effekter av muddring och mudderdeponering med rapportering till tillsynsmyndigheten enligt deras föreskrivande skall ske.

Miljödomstolen noterar med tillfredställelse sökandens åtagande om elanslutning av färjorna och noterar samtidigt att Stena Line i en pressrelease har meddelat att de siktar på att ansluta alla sina färjor i svenska hamnar till landel före utgången av 2010. Detta bör rimligen medföra att färjorna i Verköhamnen relativt snart kommer att vara elanslutna under åtminstone längre hamnuppehåll. Med utvecklad teknik bör elanslutning även kunna ske under korta uppehåll. Elanslutning av färjorna utgör den miljömässigt viktigaste förbättringsåtgärden för Verköhamnen.

Beträffande muddringen och muddertippningen skall ett program upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Därvid förutsätts att speciell vikt läggs vid observationer av mudderplymen från muddringen samt frekvensen och omfattningen av partiklar som driver in i Långalisaviken. Om denna skulle bli betydande bör studier ske av var sedimentationen sker och i vilken utsträckning denna berör de grunda bottnar där den Borgska spiggen lägger sina ägg. Tillsynsmyndigheten kan, om den samlade sedimentation under hela muddringsperioden bedöms bli av betydelse för spiggens reproduktion, föreskriva att siltgardin sätts upp i vikens mynning.

Miljödomstolen anser att det är nödvändigt att det upprättas en detaljerad tippningsplan som anger lass för lass var tippningen skall ske för att en så effektiv övertäckning av de förorenade ytsedimenten som möjligt skall kunna uppnås. Tippningsplanen skall som en del i kontrollprogrammet inges till tillsynsmyndigheten.

Vattenverksamhet och dumpning

Pålnings- och spontningsarbeten ger upphov till kraftiga ljudstötar när hejaren träffar pålen/sponten. Den korta ljudstötstiden ger dock inte så stort utslag i buller beräknat som ekvivalent bullernivå. Ett villkor som begränsar tiden för denna typ av buller till dagtid, normala arbetsdagar bör därför föreskrivas.

Muddringen och dumpningen kommer att ske i öppna, strömsatta vattenområden, vilket medför en viss partikelspridning, såväl från muddringen som dumpningen. Några praktiska möjligheter att omgärda muddrings- och eller deponeringsområdet med siltgardiner finns inte, eller är under alla förhållanden inte motiverat med hänsyn till att sedimentationen av partiklar på grundområden kan förväntas bli måttlig. Den viktigaste försiktighetsåtgärden är därför att arbetena utförs under vinterhalvåret, då den biologiska aktiviteten i vattnet och botten är låg. Denna begränsning i tid innebär att muddring inte kommer att ske under den period som den mycket skyddsvärda Borgska spiggens ägg läggs och utvecklas till yngel inne i Långalisaviken.

Den miljöpåverkan som skulle kunna ge den mest negativa inverkan i omgivande vattenområden är om muddringen trots allt skulle påverka levnadsförhållandena för den Borgska spiggen. Rimligen innebär en muddring vintertid att de partiklar som då avsätts inne i den närliggande Långalisaviken blir av så liten omfattning att det inte stör spiggens läggande av ägg på grunda bottnar inne i viken under den kommande reproduktionssäsongen för spiggen. Det finns emellertid tekniska möjligheter att under muddringsperioden avskärma Långalisaviken med en siltgardin, eftersom det inte förekommer någon båttrafik i detta område. Skulle det till följd av ogynnsamma ström-/väderförhållanden ske en förhållandevis stor indrift av partiklar i viken och sedimentation på de grunda reproduktionsbottnarna, som konstateras under muddringsperiodens första del, så kan ett skydd av viken med en siltgardin vara rimlig. Även om domstolen idag inte anser att det är sannolikt att en sådan åtgärd kommer att behövas, så delegeras försiktigvis ändå länsstyrelsen rätt att ut ifrån vunna erfarenheter från kontrollprogrammet avgöra om siltgardiner skall sättas upp i mynningen av Långalisaviken eller inte.

Ett villkor om att muddringen skall utföras i två etapper, först muddring av förorenade ytsediment med början i den mest förorenade delen och därefter en avslutande djupmuddring bör föreskrivas. Detta även om sökanden så föreslagit för att poängtera att det är ett arbetssätt som förväntas medföra förhållandevis låga föroreningshalter i ytsedimenten på deponiplatsen efter avslutad muddring. Av samma anledning föreskrivs metoden för utläggning av muddret på deponiplatsen.

Miljödomstolen finner att med de försiktighetsåtgärder beträffande muddrings- och deponeringsmetoder som föreskrivs i domen är risken för att höga halter av TBT skall förekomma i ytsedimenten på deponeringsplatsen efter avslutad dumpning låg. Domstolen finner det därför motiverat att som villkor för att dumpning skall få ske i havet föreskrivs att halten av TBT i muddret skall underskrida ett gränsvärde på 200 µg/kg TS. Baserat på utförda analyser saknas det anledning att tro att ett sådant gränsvärde riskerar att överskridas.

Kajutbyggnaden skall utföras så att dagvattnet kan kontrolleras och vid behov renas före utsläpp i recipienten i enlighet med vad som föreskrivits i villkor.

Hamnverksamheten

Villkoren för hamnverksamheten är av den karaktär som normalt föreskrivs för denna typ av verksamhet och är i linje med vad sökanden föreslagit vad avser vissa villkor och som remissmyndigheterna i huvudsak har accepterat beträffande dessas formuleringar. Myndigheterna har även angett önskvärda tillägg till de föreslagna villkoren som sökanden i stort tillmötesgått genom justeringar i de ursprungligen föreslagna villkoren.

Miljödomstolen har därtill valt att lägga till villkor avseende förhållanden som redan är uppfyllda med nuvarande anläggning, men där det kan komma att ske förändringar eller kompletteringar i framtiden. Detta avser villkor om att det skall finnas larm för utomhus belägna oljeavskiljare för att säkerställa att dessa inte överbelastas och att det skall finnas särskilda platser för uppställning av fordon med farligt gods. Samtidigt föreskrivs att det skall finnas utrustning lätt tillgänglig för att snabbt kunna åtgärda följderna av kemikalieutsläpp.

Övriga villkor framgår av domslutet.

Kontrollprogram

Det är angeläget att ett kontrollprogram för de olika vattenarbetena tas fram i nära samråd med tillsynsmyndigheten

Ett flertal av de yrkanden om villkor för hamnverksamheten som framförts av remissmyndigheterna ryms inom ramen för sökandens egenkontroll. En del av dessa ingår därtill som en naturlig del i de prövotidsutredningar som sökanden har att utföra.

Arbetstid, tid för anmälan av oförutsedd skada och igångsättningstid

Sökanden har yrkat på en arbetstid av 10 år och tid för oförutsedd skada på 5 år. Eftersom det är fråga om en stor investering som därtill kan vara konjunkturkänslig finner domstolen att den yrkade arbetstiden kan accepteras. De oförutsedda skador som skulle kunna uppkomma är rimligen samtliga relaterade till effekter av medgivna vattenarbeten, varför en tid av 5 år bör vara tillfyllest.

Igångsättningstiden för muddertippningen i öppna havet och för hamnverksamheten i de delar av området som skall byggas ut bör lämpligen vara lika lång som arbetstiden.

Delegerade frågor

Miljödomstolen anser det lämpligt att delegera åt länsstyrelsen att vid behov besluta om eventuella skyddsåtgärder vid Långalisa under rubriken Vattenverksamhet och dumpning.

Prövningsavgift

Sökanden har gjort en uppdelning av de kostnader som hamnbyggnadsprojektet medför på så sätt att arbeten som utförs under vatten har redovisats separat. Miljödomstolen finner inte att det finns grund för en sådan uppdelning i rättspraxis. För en bro erläggs t.ex. en avgift som baseras på kostnaden för hela bron och inte endast undervattensarbetena, eftersom dessa är en förutsättning för den funktion som bron skall uppfylla, dvs. leda trafik över vattnet. I analogi härmed gäller samma för en kajutbyggnad. Domstolen ändrar därför inte den avgift om 400 000 kr som fastställts preliminärt.

Ogillade yrkanden

I klargörande syfte förklarar miljödomstolen att alla yrkanden om andra eller strängare villkor än de som föreskrivits för tillståndet ogillas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 425)

Överklagande skall ges in till Växjö tingsrätt, miljödomstolen, senast den 4 mars och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.

M.N.C-G.G.

_____________________

I avgörandet har deltagit rådmannen M.N., ordförande, och miljörådet C-G. G. samt de sakkunniga ledamöterna B.E. och J.M. Enhälligt