MÖD 2010:38

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEÖstersunds tingsrätts, miljödomstolen, dom 2009-11-24 i mål nr M 888-09, se bilaga

KLAGANDE1. KammarkollegietBox 2218, 103 15 Stockholm

2. Jämtland/Härjedalens naturskyddsförbundc/o M.A.

3. Mittådalens Samebyc/o P-J.F.

Ombud: Jur. kand. J.W.K.

4. Svenska RovdjursföreningenRegionansvariga i Jämtlands länVallbo 319, 830 10 Undersåker

5. M.D.

6. H-E.F.

7. C.G.

8. H.J.

9. T.J.

10. C.M.

11. S-O.S.

12. P.V.T.

Ombud för 5-12 : Advokaten G.K.

13. P.C.

14. B.M.

15. H-E.N.

MOTPARTER1. o2 Vindkompaniet AB, 556675-7497Box 45, 380 62 Mörbylånga

Ombud: Advokaten B.H.

2. Länsstyrelsen i Jämtlands län831 86 Östersund

SAKENBeslut om tillstånd till att uppföra och driva en vindkraftanläggning på Glötesvålen, Härjedalens kommun

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen avslår överklagandena och fastställer miljödomstolens dom.

___________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kammarkollegiet, Jämtland/Härjedalens naturskyddsförbund och Svenska Rovdjursföreningen har i första hand yrkat att Miljööverdomstolen undanröjer miljödomstolens dom och återförvisar målet till miljödomstolen för förnyad prövning, och i andra hand yrkat att Miljööverdomstolen, med ändring av miljödomstolens dom, avslår tillståndsansökan.

Mittådalens Sameby, M.D. m.fl., P.C., B.M. och H-E.N. har yrkat att Miljööverdomstolen, med ändring av miljödomstolens dom, avslår tillståndsansökan.

o2 Vindkompaniet AB (Bolaget) har bestritt ändring och återförvisning.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har tillstyrkt bifall till överklagandena vad avser avslag av tillståndsansökan.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kammarkollegiet

Det föreligger domvilla vilken består i att miljödomstolen, dels enligt 16 kap. 4 § miljöbalken inte har inhämtat kommunens tillstyrkande, dels inte företagit syn på det sätt som behövts eftersom syn inte hölls inom det område som tillståndsansökan omfattar. På grund av bristerna i synen har miljödomstolen överhuvudtaget inte haft möjlighet att bilda sig någon uppfattning om områdets värden och sammanhängande former, inte heller har miljödomstolen kunnat bedöma skyddsvärdet vad gäller påverkan på omgivande skyddsintressen eller Sånfjällets nationalpark. Båda dessa omständigheter utgör rättegångsfel vilka har påverkat utgången i målet och kan inte avhjälpas i Miljööverdomstolen varför miljödomstolens dom enligt instansordningsprincipen bör undanröjas och målet återförvisas för förnyad prövning.

Lokaliseringen av vindkraftsparken är olämplig med hänsyn till att de unika geovetenskapliga värdena kommer att förstöras. Sökanden har överhuvudtaget inte någon bevisning mot detta påstående. Miljödomstolen har felaktigt gjort bedömningen att de unika geologiska värden som finns på Glötesvålen även finns på andra platser. Miljödomstolen har överhuvudtaget inte kunnat ange vilka dessa andra platser är. Av kommunens översiktplan och den regionala planeringen framgår vidare att det finns andra platser för lokalisering av den sökta verksamheten.

Miljödomstolens avvägning enligt 3 kap. 10 § miljöbalken innebär att en kortsiktig exploatering för att uppfylla ett planeringsmål ska prioriteras före ett bevarande av bland annat områdets unika geovetenskapliga värden som inte kan återställas samt riskerna för övriga skador på naturvårdens- och friluftslivets intressen. Vid en sammantagen bedömning av förekommande intrång och skador på de riksintressanta geologiska värdena, naturvårdens- och friluftslivets intressen får detta en övervägande tyngd jämfört med den kortsiktiga exploatering som ansökan innebär. Denna avvägning kan inte leda till annat än att ansökan avslås.

Jämtland/Härjedalens naturskyddsförbund

Ett centralt tema i miljödomstolens argumentation är att Glötesvålen är utpekad som ett tänkbart område för en större vindpark i Härjedalens översiktsplan. Den helt missvisande vindkartering som låg till grund för vindkraftstillägget till översiktsplanen visade att det i princip endast var i fjäll- och förfjällsregionen som vindhastigheterna var tillräckligt höga för att större vindkraftsetableringar skulle kunna vara lönsamma. Fjällvärlden ansågs inte vara aktuell på grund av sina bevarandevärden och starka turistintressen. Den nya vindkartering som har gjorts visar att det finns gott om platser i östra Härjedalen med goda förutsättningar för vindkraft. Det är därför tveksamt om kommunen hade pekat ut Glötesvålen som en tänkbar plats idag.

Glötesvålen är ett mycket viktigt område för kungsörn och den dokumenterat starka örnstammen som rör sig i området riskerar att påtagligt skadas av vindkraftsutbyggnaden. Området kan antas hysa en källpopulation av nationell betydelse varifrån kungsörnar sprider sig till andra delar av landet. Dessutom är syftet med Sånfjällets Natura 2000-område att i ett europeiskt perspektiv ge kungsörnen ett skydd och kungsörnarna i området ingår i samma population.

Den prövning som miljödomstolen har gjort av exploateringsföretagets inverkan på landskapsbilden enligt 3 kap. 2 § miljöbalken bör göras med tydligare utgångspunkt från Sånfjällets nationalpark. Från Sånfjällets södra sida blickar man idag ut över ett opåverkat naturlandskap med den vida skogsklädda Rånddalen i förgrunden och det böljande lågfjällslandskapet i bakgrunden som bildar horisonten. Mitt i denna vy ligger Glötesvålen och även om de planerade vindkraftverken kommer att vara relativt små på 10-15 kilometers avstånd så kommer dessa att dra blickarna till sig.

Glötesvålens unika geologiska värden som speglar inlandsisens många geomorfologiska processer bör också skyddas från exploateringen. Att för kortsiktig exploatering åsamka detta uråldriga landskap irreversibla skador kräver att en otvetydig och mycket större miljönytta kan åstadkommas än vad som är fallet med den rena vindkraftsel som projektet kan producera.

Sammanfattningsvis finns det flera enskilda aspekter knutna till områdets höga naturvärden som var för sig och framförallt tillsammans talar för att en vindkraftsetablering på Glötesvålen inte ska vara tillåtlig. Motsvarande el kan produceras på andra ställen inom kommunen.

Svenska Rovdjursföreningen

Det föreligger domvilla eftersom miljödomstolen inte har inhämtat kommunens tillstyrkande enligt 16 kap. 4 § miljöbalken. Miljödomstolen företog inte heller nödvändig syn inom det område som omfattas av tillståndsansökan. Miljödomstolen kan inte göra bedömningen att vildmarksturismen inte kommer att påverkas i någon större omfattning utan att ha vandrat leden Nyvallen-Dalsvallen på Sånfjället eftersom etableringen av vindkraftsparken påverkar all turism i länets enda nationalpark. Båda dessa omständigheter utgör rättegångsfel, vilka har påverkat utgången i målet och kan inte avhjälpas i Miljööverdomstolen. Miljödomstolens dom bör därför enligt instans-ordningsprincipen undanröjas och målet återförvisas för förnyad prövning.

Tillsammans borde riksintressena för rennäringen, landskapsbilden, friluftslivet och även bevarandet av kungsörnen väga tyngre än riksintresset för energiproduktion. Det nationella miljömålet ”storslagen fjällmiljö” och den Europeiska Landskapskonventionen bör också beaktas tillsammans med riksintressena. Sammantaget gör detta att tillståndsansökan bör avslås.

Mittådalens Sameby

Den konsekvensanalys som har gjorts är så bristfällig när det gäller rennäringens behov att den inte kan ligga till grund för prövningen. Härjedalens kommun fastställde den 20 september 2004 en ny översiktsplan vilken har legat till grund för prövningen i det aktuella ärendet. I den nya översiktsplanen har inte rennäringens intressen beaktats. Regeringsrätten har i ett beslut den 23 november 2009 funnit att kommunens beslut om antagande av översiktsplanen inte har vunnit laga kraft eftersom beslutet inte anslagits under hela klagotiden. Samebyns klagotid hade således inte löpt ut vilket nu innebär att det är översiktsplanen från 1991 som gäller. Detta påverkar bedömningen i det aktuella målet. Samebyns och rennäringens intressen har inte beaktats i tillräcklig omfattning av miljödomstolen. Miljödomstolen har underskattat påverkan från vindkraftseta-bleringen genom att ställa bearbetad yta mark mot hela etableringsområdet. Det är tydligt klarlagt att det är helheten av störningarna från ett industriprojekt som stör renarna. Det är således inte riktigt att väga in att endast tre procent av marken påverkas. Viss skogsavverkning har förekommit i området och ytterligare exploaterande verksamheter kan i och med detta inte accepteras eftersom naturen inte kan bära för många typer av nyttjade naturresurser. Mittådalens sameby bedriver verksamhet som är mycket känslig för störningar och byns behov utgör hinder för att tillåta en vindkraftpark i området. Det finns även andra känsliga intressen i området som på ett påtagligt sätt kommer att påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Den svenska staten har en skyldighet enligt internationell rätt att skydda den samiska kulturen inklusive rennäringen. I tillståndsprövningen ska därför samebyns totala situation beaktas. Sammantaget utgör samebyns och övriga motstående intressen hinder för en etablering av vindkraftsparken.

M.D. m.fl.

De har valt sitt boende på grund av det i området opåverkade landskapet. 30 vindkraftverk kommer att få en monumental framtoning uppe på Glötesvålens kalfjäll. Vidare är Härjedalen ett landskap utan hårda vindar och därför inte bästa lokaliseringen för vindkraft. En generell lämplighetsprövning med hänsyn till verkningsgrad och lokalisering ska göras. Med stöd av docent B.P:s redovisningar är vindkraftsanläggningar i Norrlands inland och kanske särskilt Härjedalen och norra Dalarna ineffektiva vindkraftskällor. Det vore istället väsentligt bättre att producera dubbelt eller tredubbelt så mycket energi från motsvarande vindkraftverk i kustnära områden. Dessutom är kustnära vindkraftverk närmare konsumenterna varför energiförlusten i det närmaste blir försumbar jämfört med en lokalisering i inlandet.

P.C. och B.M.

En etablering av vindkraftverken på Glötesvålen skulle innebära ett stort avsteg från de principer som är fastslagna i 3 kap.1-2 §§miljöbalken. Glötesvålen är opåverkad av ingrepp och en etablering av en industrianläggning enligt ansökan skulle, förutom att det orörda försvinner, få stora negativa konsekvenser för både djurliv och landskapsbild eftersom det är betydligt mer än två procent av vålens yta som kommer att påverkas av den tänkta etableringen. Att samspelet mellan djur och natur fungerar bevisas av att stammen av vilda djur ökar och att det finns en livskraftig koloni av kungsörn i området. 30 vindkraftverk på Glötesvålen skulle innebära ett främmande och störande inslag i det övrigt så storslagna landskapet. Glötesvålen påverkas inte av det angränsande skogsbruket i kommunen. Tillståndet för bedrivande av vindkraft gäller i 30 år och avser ett område som är 55 000 år gammalt och hittills fritt från mänsklig påverkan. Verksamheten skulle tillfoga området irreparabla skador. Etableringen skulle, förutom påverkan på djur och natur, även innebära att ca 29 000 ton betong och ett stort antal armeringsjärn skulle införas i miljön. Mot bakgrund av den låga avsättningen för återställning av området föreligger det stor risk för att projektören inte kommer att återställa området utan lämna kvar denna betong och dessa armeringsjärn i naturen. Detta kan inte anses vara avsikten med 1 kap. 1 § miljöbalken. Riksintresset för energiproduktion har fått en för stor betydelse när det finns alternativa lokaliseringar. Härjedalen är redan nu en kommun som är självförsörjande på energi varför all nyproduktion skulle komma att exploateras med stora energiförluster som följd.

Bolaget

Glötesvålen är en väldokumenterad vindrik plats som också utpekats som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Härjedalens kommunfullmäktige har också vid två tillfällen beslutat om platsens lämplighet för vindbruk. Dels när översiktsplanen antogs 2004 och dels i samband med att Bolagets bygglovsansökan bifölls 2007. I samband med antagandet av översiktsplanen genomfördes även en landskapsanalys som visar att landskapet och Sånfjällets nationalpark inte blir dominerat av vindkraftanläggningen. Synbarhetsanalysen visar att vindkraftsanläggningen inte kommer att synas från särskilt många punkter från de vandringsleder som finns i och runt nationalparken. Miljömålet storslagen fjällmiljö är således inte på något sätt hotat genom en etablering av en vindkraftspark på Glötesvålen.

När det gäller de geologiska värdena kommer dessa att påverkas till viss del, men som Bolaget redovisat så finns likartad geologi inom nationalparken Sånfjället vilken också besitter starkt skydd från ingrepp. En etablering av vindkraft kommer dessutom att göra platsen tillgänglig för fler att ta del av de naturvärden platsen besitter.

Bolaget har gjort en inventering av mossor och lavar i området. Studier av nuvarande nyttjande för rennäringen har också genomförts. Det som framkommit är att själva Glötesvålen inte är frekvent använt för renskötsel utan det är huvudsakligen sluttningarna och neröver mot dalgångarna som används. Gjorda studier visar att renförekomst inom det tänkta etableringsområdet är mycket ringa.

Artskyddsförordningen är inte tillämplig eftersom vare sig kungsörn eller björn hotas av den planerade vindkraftsparken. Beträffande kungsörnen hänvisas till den studie som utförts i området under tre och ett halvt år. Vad gäller björn är denna art en väl utbredd population i landskapet och i stor omfattning lokaliserad norr om etablerings-området. Några björnobservationer har inte gjorts på Glötesvålen vilket kan hänga samman med att det inte finns någon lämplig föda där. Erfarenheter från bland annat Rodovålens vindkraftanläggning visar att björn kan gå i ide bara 150 m från vindkraftsverken.

Länsstyrelsen har hänvisat till sitt yttrande i miljödomstolen.

REMISSYTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturvårdsverket

Generellt bör vindkraftsutbyggnad stimuleras men det är viktigt att hänsyn tas till naturvärden vid planering och projektering. Vid en olämplig placering kan stora naturvärden gå förlorade. Vägar och annan infrastruktur runt verken är ofta faktorer som ger störst negativ påverkan på naturmiljön och biologisk mångfald. I det aktuella fallet har miljödomstolen gjort en felaktig bedömning vid val av plats och avvägningar mot andra intressen. Vindkraftsutbyggnaden skulle innebära en påtaglig skada på områdets naturvärden på ett sätt som inte är förenligt med 4 kap.1 och 2 §§miljöbalken varför tillstånd bör nekas. Naturvårdsverket står bakom vad SGU har anfört i sina yttranden beträffande de stora geologiska värden som Glötesvålen har. Dessa värden är av riksintresse och det är Naturvårdsverket som är ansvarigt för att peka ut områden av riksintresse för naturvård, vilket innefattar geologiska aspekter. En utbyggnad av vindkraft skulle innebära en påtaglig skada på naturvärdena och bör således inte tillåtas enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Varken av redovisat underlagsmaterial eller tillgänglig vindkartering framgår att Glötesvålen har några specifikt goda vindförhållanden. Med hänsyn till detta och till att Glötesvålen hyser nationella geologiska värden och ska skyddas mot exploateringar kan den planerade vindkraftsparken inte tillåtas enligt 2 kap. 6 §, 3 kap. och 4 kap.miljöbalken.

Om ansökan inte avslås av de skäl som nämnts anser Naturvårdsverket att det måste göras en tydlig bedömning av etableringen utifrån kraven i artskyddsförordningen eftersom det inte framgår hur artskyddsbestämmelserna tillämpats i prövningen i underinstanserna. Såvitt framgår av underlaget är det aktuella området viktigt för kungsörnen som kan komma att störas av vindkraftsetableringen. Områdets häckande kungsörnar kommer troligtvis att påverkas mycket negativt. En etablering kommer även att vara negativ för björnen i området på grund av den ökade närvaron av människor och maskiner under byggnadstiden och därefter under driftstiden genom underhåll och service. Även andra skyddsvärda däggdjursarter i området kan komma att påverkas negativt vilket bör utredas och redovisas närmare av Bolaget.

SGU

Det är avgörande att förstå skillnaden mellan geologiska företeelser och geologiska värden. De geologiska förhållandena på Glötesvålen och Sånfjället skiljer sig åt. Eftersom de geologiska företeelserna är olika utbildade och bevarade kompletterar vålarna i området varandra. De utgör tillsammans ett mycket viktigt referensområde för förståelsen av klimatet och de processer som verkade under den förra isfria perioden, under den senaste istiden och under tiden därefter fram till idag. Vålarna är idag orörda och det är denna kombination som gör området så unikt och av stort nationellt vetenskapligt värde. Glötesvålen är speciell i detta sammanhang genom att de företeelser som återspeglar klimatet och de geologiska processer som verkade under den förra isfria perioden är så välutbildade och välbevarade samt att sambandet mellan de olika processerna är så tydliga. Varsamhet vid en etablering kan inte på något sätt kompensera eller motsvara de förluster av geologiska värden det skulle innebära. Orördheten är en av värdegrunderna för att bevara Glötesvålen som referensområde för framtida forskning. Kvartsitberggrundens ljusa färg och benägenhet för frostsprängning i kombination med att de markant sticker upp ur omgivande skogslandskap gör Glötesvålen och angränsande lågfjäll till mycket karaktäristiska och iögonfallande inslag i landskapsbilden. Glötesvålen utmärker sig speciellt genom sin utpräglade platåform vilken är mycket ovanlig i Sverige. Det är därför inom miljömålet ”storslagen fjällmiljö” av vikt att denna del av det svenska fjällandskapets mångfald både uppmärksammas och säkerställs. Geologiskt sett uppfyller området kriterierna för att utses som riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 § 2 st. miljöbalken.

Energimyndigheten

Kommunal översiktsplanering är en viktig grund för god lokalisering av vindbruk. Vid den individuella prövningen är det dock förutsättningarna på den aktuella platsen som ska bedömas. Grundläggande för lokaliseringen ska vara vindresursen då vindbruk av flera skäl ska placeras där det blåser tillräckligt bra. Att allmänt hävda att vindkraftverk kan placeras på ”någon annan plats” är därför inte trovärdigt. På den aktuella platsen Glötesvålen är den genomsnittliga medelvinden mycket god. Energimyndigheten anser, i likhet med miljödomstolen, att de konkurrerande intressena inte är av sådan styrka att de utgör hinder för den sökta etableringen. Vindbruk stöder de flesta miljömålen och dessutom ska strävan vara att olika intressen ska kunna samverka. Ett ytterligare skäl till att det är viktigt att den aktuella anläggningen kommer till stånd är att det är en så kallad ”pilotanläggning”. Det betyder att anläggningen, när den är byggd, är en forskningsanläggning för studier kring ”vindkraft i kallt klimat”, mer specifikt forskning kring isbildning och avisning av rotorblad. Energimyndigheten anser mot bakgrund härav att överklagandena ska avslås och miljödomstolens dom fastställas.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Kommunens tillstyrkande

Härjedalens kommun har i underinstanserna inte framfört någon erinran mot tillståndsansökan. Efter föreläggande i Miljööverdomstolen har Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun genom yttrande jämlikt 16 kap. 4 § miljöbalken tillstyrkt vindkraftsetablering på Glötesvålen i enlighet med tidigare beslut. Något skäl att undanröja miljödomstolens dom och återförvisa målet på den av Kammarkollegiet m.fl. i detta avseende anförda grunden föreligger således ej.

Utformningen av synen

Miljööverdomstolen har genom beslut den 19 augusti 2010 avslagit det av bl.a. Kammarkollegiet framställda yrkandet att Miljööverdomstolen skulle företa syn uppe på Glötesvålen. Genom detta beslut får Miljööverdomstolen även anses ha tagit ställning i frågan om miljödomstolens handläggning av målet varit bristfällig till följd av den syn som företogs i underinstansen. Miljööverdomstolen anser således att det inte heller på denna grund föreligger skäl att undanröja miljödomstolens dom och återförvisa målet till miljödomstolen.

Tillåtlighet

Miljööverdomstolen instämmer i miljödomstolens bedömning att miljökonsekvens-beskrivningen med de alternativredovisningar och studier om bl.a. rennäringen, som lagts fram av Bolaget, uppfyller kraven i miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen bör således godkännas och kan därmed tillsammans med övrigt underlag som givits in i målet läggas till grund för prövningen.

Området för den planerade vindkraftsetableringen omfattas av skydd enligt 3 kap.miljöbalken genom att området är utpekat som riksintresse både för rennäringen enligt 3 kap. 5 § miljöbalken och för energiproduktion enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Att ett område utpekats som riksintresse innebär att området bör skyddas från sådana förändringar som skulle förhindra ett utnyttjande för detta ändamål. Utpekandet som riksintresse kan utgöra underlag vid den bedömning som ska göras enligt 3 kap. 1 § miljöbalken om vilken markanvändning som på lång sikt är den lämpligaste från allmän synpunkt.

Vad gäller riksintresse för vindkraft kan inledningsvis konstateras att vindkraft är en förnybar och ren energikälla. Därmed kan vindkraften bidra till miljöbalkens mål om hållbar utveckling (1 kap. 1 § miljöbalken). Främjandet av produktion av förnyelsebara energikällor är vidare viktigt för att nå de krav som ställs på Sverige med anledning av EU:s klimatåtagande och de nationella planeringsmålen för vindkraft som antagits av Sveriges riksdag (se bl.a. Prop. 2001/02:143, 2005/06:143 och 2008/09:163). Frågan om markanvändning för vindkraftsetablering i området är bedömd i kommunens översiktsplan, som trots att den inte har vunnit laga kraft, är ett dokument som tillämpas i den kommunala planeringen. Enligt översiktsplanen är området lämpligt för vindkraftsetablering. Med detta i åtanke och då erforderlig hänsyn till områdets skyddsvärda intressen enligt Miljööverdomstolen kan tas genom de i tillståndsbeslutet föreskrivna villkoren anses behovet av förnybar energi gå att förena med behovet av att hålla området tillgängligt för det rörliga friluftslivet och vildmarksturism.

Vad gäller riksintresse för rennäringen anser Miljööverdomstolen att utredningen i målet inte visar annat än att den planerade etableringen endast kan komma att inskränka renbetet på Glötesvålen på ett begränsat sätt. Vid en avvägning enligt 3 kap. 10 § miljöbalken anser Miljööverdomstolen således att företräde, mot bakgrund av riksdagens utbyggnadsmål, bör ges till vindkraftens intressen som på bästa sätt anses främja den långsiktiga hushållningen med marken i området och innebär en från allmän synpunkt god hushållning enligt 3 kap. 1 § miljöbalken.

Området där etableringen planeras är i dag opåverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön och ska enligt 3 kap. 2 § miljöbalken så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdets karaktär. Vindkraftverken med sin placering uppe på Glötesvålen kommer att förändra landskapsbilden. Vid en avvägning mellan de intressen som finns för att bygga ut vindkraften som energikälla och den skada som etableringen kan medföra på landskapsbilden anser Miljööverdomstolen dock inte att områdets karaktär förändras på ett sådant påtagligt sätt att tillstånd inte kan medges på denna grund.

En huvudfråga i målet är dock i vilken mån den ansökta verksamheten riskerar att skada de höga naturvärden som Glötesvålen hyser i form av geologiska formationer och geologiska företeelser. Dessa geologiska värden gör platsen unik i nationellt hänseende både sedd för sig och i sitt sammanhang med omgivande fjäll. Det är således viktigt att bevara dessa värden för den framtida geovetenskapliga forskningen. De höga naturvärdena har emellertid inte lett till att området pekats ut som riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken och inte heller i övrigt erhållit något formellt skydd i form av ett naturreservat eller dylikt enligt miljöbalken. Genom de försiktighetsåtgärder som har föreskrivits och då etableringen med vindkraftverk och tillhörande fundament och vägar endast tar i anspråk ca 3 procent av vålens yta anser Miljööverdomstolen att intresset av att bevara Glötesvålens geovetenskapliga värden går att förena med intresset av att utvinna energi - i ett område med mycket goda vindförhållanden - på sätt som bäst motsvarar en god hushållning och främjar en hållbar utveckling.

Miljööverdomstolen, som utöver vad som särskilt kommenterats ovan, instämmer i de bedömningar miljödomstolens majoritet gjort angående tillåtligheten av de ansökta vindkraftverken, avslår överklagandena och fastställer miljödomstolens dom.

Miljööverdomstolens avgörande får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Per-Anders Broqvist, hovrättsrådet Henrik Runeson, miljörådet Bengt Jonsson och tf. hovrättsassessorn Therese Sandin, referent. Enhälligt.

Föredragande har varit Karin Hultman.

________________________________________

BILAGA

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

1. P.C.

2. M.D.

3. H-E.F.

4. C.B.G.

5. J.O.H.J.

6. K.B.T.J.

7. Jämtland/Härjedalens naturskyddsförbundc/o J.Ö.

8. KammarkollegietBox 2218103 15 Stockholm

9. B.M.

10. C.M.

11. Mittådalens Samebyc/o P-J.F.

Ombud: Jur.kand. M.B.

12. H-E.N.

13. R.O.

14. R.O.

15. S.O.

16. S-O.S.

17. A.S.

18. Svenska Rovdjursföreningen, 883202-3264Regionansvariga i Jämtlands länVallbo 319830 10 Undersåker

19. P.J.H.V.T.

20. B.W.

MOTPART1. Länsstyrelsen i Jämtlands län831 86 Östersund

2. o2 Vindkompaniet AB, 556675-7497Box 45380 62 Mörbylånga

Ombud: J.O.D.

ÖVERKLAGAT BESLUTMiljöprövningsdelegationens vid Länsstyrelsen i Jämtlands län beslut 2009-02-20 i ärende nr 551-13270-06, se bilaga 1

SAKENBeslut om tillstånd till att uppföra och driva en vindkraftanläggning på Glötesvålen, Härjedalens kommun

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandena.

YRKANDEN M.M.

Klagandena har yrkat att miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut upphävs.

Bolaget har bestritt ändring.

Länsstyrelsen har yrkat att miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut upphävs.

Till stöd för talan har klagandena och länsstyrelsen sammanfattningsvis anfört - utöver vad som framgår av det överklagade beslutet - följande.

Kammarkollegiet har vidhållit att Bolaget inte visat att den valda platsen är lämplig i enlighet med 2 kap.6 § jfr med 4 kap.1-2 §§ och 3 kap.2 och 6 § miljöbalken (MB) utifrån dess påverkan på naturmiljön. Som framgår av SGU:s utredning utgör området ett viktigt referensområde. Vålarna är dessutom hittills orörda och det är den sammanhängande orördheten som gör dem unika. Det kommer inte att vara möjligt att återställa området efter det att vindkraftsverksamheten upphört.

Mittådalens sameby: Miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller inte kraven enligt MB eftersom konsekvenserna för rennäringen inte utretts tillfredsställande. Bolaget har inte visat att anläggningen inte kommer att påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. De utredningar bolaget hänvisar till avser rennäring i skogslandskap. Samebyn bestrider inte att det ibland går att förena renskötsel och vindkraftverk, men i just detta fall är det inte möjligt. Miljöprövningsdelegationen har byggt sitt beslut på ett antagande som inte har stöd i de faktiska förhållandena. Vålen är väldigt betydelsefull ur renskötselsynpunkt eftersom samebyn har en flyttled över området och att vålarna används som reservbete. Ibland blir betet låst i dalgången och då måste Glötesvålen, som är bäst av dess vålar, användas som reservbete. Det är just detta reservbete som gjort att samebyn inte behövt nödutfodra sina renar. Vålen kan härbärgera 1 500-2 000 djur och vissa år kan de behöva stanna så länge som två månader däruppe.

Jämtlands/Härjedalens Naturskyddsförbund: Kungsörnen är en sällsynt och missgynnad art som enligt EU:s fågeldirektiv (se rådets direktiv 79/409/EEG) ska ges erforderligt skydd. De finns flera rapporter som entydigt talar om att rovfåglar är särskilt sårbara på grund av vindkraften såväl under anläggningsskedet som efter idrifttagning. Vindkraftsparken på Smöla utanför Trondheim, Norge, där hela 26 havsörnar blev ihjälslagna på ett år visar på dessa risker. Antagandet om att kungsörnar bara flyger längs vålens kanter stämmer ej. Det finns även anledning anta att den sterila mark som tillkommer genom anläggandet av vindkraftsparken även kommer att leda till habitatsförluster för kungsörnen.

S-O. S. m fl har hänvisat till den skiljaktiga mening som avgivits i anslutning till miljöprövningsdelegationens beslut samt påtalat bl a att miljökon-sekvensbeskrivningen är bristfällig eftersom det saknas sådan alternativredovisning som anges i 6 kap.7 § MB. Bolaget har begränsat redovisningen till några näraliggande vålar, som därefter raskt sorterats bort av ekonomiska skäl, när man bort redovisa alternativa platser såväl i kommunen som i regioner och i övriga landet. Den nu valda lokaliseringen avser särskilt känsligt område vilket medför att höga krav som måste ställas på alternativredovisningen. En exploatering av Glötesvålen skulle strida mot det nationella, tillika regionala miljökvalitetsmålet ”Storslagen fjällmiljö”. Landskapsbilden påverkas negativt bl a för den bebyggelse som finns söder om vålen. Anläggningens dominans i landskapet kommer att bli total. Under dygnets mörka timmar kommer horisonten att brytas av spröt med rörlig överdel. Vålen kommer då att framstå som en nöjespark. Exploateringen innebär bl a ca 18 km nya vägar kommer att anläggas till största delen på det kala orörda fjället

P.v.T. har framhållit att det i området runt Sånfjället, Glötesvålen och Råndalen finns rikligt med vilda djur, bl a björn. Området är därför mycket lämpligt för s.k. vildmarksturism genom att det är förhållandevis lättillgängligt. En vindkraftspark skulle helt förstöra förutsättningarna för sådan verksamhet.

Länsstyrelsen: Även om den planerade verksamheten inte strider mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser finns det brister i kommunens översiktsplan då man utelämnat riksintresset för rennäringen i planarbetet. De alternativa lokaliseringarna är inte realistiska eftersom de ligger i den föreslagna platsens omedelbara närhet och omfattas av samma geologiska fenomen som Glötesvålen. En vindkraftsetablering nära Sånfjället skulle påtagligt skada landskapsbilden och vildmarksupplevelsen från nationalparken och området i dess närhet. SGU:s utredning visar att det inte är möjligt att återställa vålarna efter det att vindkrafts-verken borttagits. Den planerade anläggningen saknar närhet till viktig infrastruktur för distribution av energi. Sveriges riksdag har bestämt att vindkraften ska byggas ut och att utbyggnaden är ett angeläget allmänt intresse, men Energimyndighetens utbyggnadsmål för Jämtlands län kan med god marginal uppnås utan denna etablering. Under senare år har det visat sig att vindkraftetableringar även kan bli lönsamma på de skogsklädda höjderna i länet.

_________

Bolaget har till stöd för sitt bestridande anfört i huvudsak: Miljökonsekvens-beskrivningen är inte bristfällig. Den sökta lokaliseringen är den lämpligaste för anläggning av denna storlek. Den geologi som Kammarkollegiet pekar på finns även i närliggande höjder. Anläggande av vindkraftparken innebär snarare att allmänhetens möjlighet att ta del av områdets geologiska värden ökar genom att det blir lättare att ta sig till vålen. Bolaget har tagit hänsyn till rennäringen genom bl.a. besök på Glötesvålen tillsammans med samebyn och länsstyrelsen för lokalisering av vindkraftverken på ett sätt som minskar påverkan för rennäringen. Samebyn nyttjar vålen under en begränsad period. Renstudier, bl.a. från Offerdal, visar att det inte innebär något hinder för renarna att uppehålla sig i närheten av en vindkraftpark. Det stämmer att kungsörnarna kan röra sig över vålen, men studierna visar att de i huvudsak rör sig längs vålens kanter. Jämförelsen med vindkraftsparken i Smöla, Norge, är ej särskilt relevant dels på grund av att det är havsörnar som berörs och dels det stora antalet häckande par (totalt ca 56 st). Det vitsordas att kungsörnar kan förolyckas men ej i sådan omfattning att det hotar artens existens. Anläggningens utformning är anpassad efter de ornitologiska studier som gjorts, bl a genom att skyddsavstånd beaktats. Vindkraftverken kommer att utföras genom att de anläggs på gravitationsfundament som bilas ner till en meter under ytan. Vägarna på Glötesvålen kommer vara ca fem meter breda. Beträffande närheten till infrastruktur kommer en koncessionsansökan att genomföras efter samråd med Vattenfall Consulting. Det kommer att vara en nedgrävd kabel som tidigare angivits.

DOMSKÄL

I målet relevanta författningsbestämmelser har redovisats i miljöprövningsdele-gationens beslut. Härutöver bör följande beaktas.

Enligt 3 kap. 1-2 §§ MB ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål som de är bäst lämpade för. Företräde ska ges för sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Stora områden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av ingrepp i miljön ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka deras karaktär.

Glötesvålen är beläget drygt en mil väster om Linsell som i sin tur ligger ungefär mitt i kommunen. Området från Linsell och västerut är utpekat som ett s.k. primärt rekreationsområde enligt 4 kap. 2 § MB. Inom ett sådant område ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns, får området antas enligt 4 kap. 1 § vara i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får därmed enligt 4 kap.1 § 1 st komma till stånd endast om det inte möter hinder enligt 2 § och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar natur- och kulturvärdena. Vid denna bedömning ska ett helhetsperspektiv anläggas på vad som är en lämplig utveckling i hela det geografiska område som bestämmelsen omfattar, jfr Miljö-överdomstolens dom den 12 december 2007, mål nr M 2602-07, och där lämnade hänvisningar till prop. 1985/86:3 s. 171 och 1997/98:45 del 2 s. 35 f.

För det fall denna prövning leder till att exploateringsföretaget inte är av sådan ingripande omfattning att det påtagligt skadar dessa natur- och kulturvärden, ska en prövning härefter ske enligt 3 kap.10 § MB om vilket av de oförenliga ändamål av riksintresse som bäst främjar en långsiktig hushållning med marken och den fysiska miljön i övrigt.

En naturlig utgångspunkt vid bedömningar enligt 3 och 4 kap. MB är de markan-vändningsplaner som kommun och länsstyrelse kan ha tagit fram. Härjedalens kommun har i sin översiktsplan dels pekat ut nu aktuellt rekreationsområde som ett område av riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap.2 § MB, och dels preciserat vissa delområden inom detta område som ska anses som kärnområden med turismprofil. Sistnämnda kärnområden avser bl a Sånfjällets nationalpark, norr om Glötesvålen, samt Lofsdalen längre västerut. Kommunen har vidare i en samlad avvägning markerat vissa andra områden - utanför riksintressen för natur, friluftsliv och turism - som lämpliga för vindkraftsutbyggnad, däribland just Glötesvålen. Länsstyrelsen har under planprocessen inte haft några erinringar såvitt avser nu aktuella frågor mot översiktsplanen.

Miljödomstolens bedömning.

Vid miljödomstolens syn längs vägar söder, väster och norr om Glötesvålen har domstolen kunnat konstatera att Glötesvålen, jämte den i sydöst näraliggande Dravagsvålen, och Sånfjällets nationalpark, är de dominerade berg/fjälltopparna i ett i övrigt av lägre berg och skog präglat landskap. I sydväst ligger bl a byarna Dravagen och Glöte med viss jordbruksverksamhet. Sedvanlig skogsverksamhet med avverkningar bedrivs i området. En vindkraftsanläggning kommer att påtagligt påverka landskapsbilden i synnerhet för boende i byarna sydväst om Glötesvålen men också vid utsikt från de södra delarna av nationalparken.

Inför den fortsatta bedömningen avser miljödomstolen först att behandla frågan om det föreligger brister i miljökonsekvensbeskrivningen genom att den inte uppfyller miljöbalkens krav på alternativredovisning, vilket några av klagandena gjort gällande.

Kravet på redovisning av alternativa platser och utformningar varierar beroende på bl a verksamhetens karaktär och om det avser nyetablering eller utbyggnad av en redan påbörjad exploatering. Vid nyetablering av vindkraftpark på land finns det i och för sig alltid flera alternativ antingen inom kommunen eller på andra platser i landet. För denna typ av verksamhet bör dock kravet på alternativredovisning inte drivas allt för långt på grund av bl a handläggningsmässiga skäl och kostnadsskäl. Varje sådant projekt förutsätter - förutom att exploatören genomfört bl a egna utredningar om lämpligheten av varje alternativ plats (med hänsyn till lokala vindförhållanden, avstånd etc.) - även att denne kunnat träffa någon form av (preliminär) överenskommelse med berörda markägare inom respektive alternativplatser. Om de alternativa lokaliseringarna ligger så långt ifrån varandra att det erfordras separata eller delvis separata miljökonsekvensbeskrivningar påverkas naturligtvis prövningens omfattning och komplexitet. Om alternativen dessutom är belägna inom olika tillståndsmyndigheters beslutområden ska handläggning normalt ske inför respektive myndighet, vilket således medför en prövning hos minst två olika tillståndsmyndigheter. Visserligen kan gemensam handläggning ske under vissa förhållanden genom överlämnande från den ena till den andra tillståndsmyndigheten - beträffande handläggning hos länsstyrelse sker detta enligt 6 b § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - men förutsättningarna är tämligen begränsade och enligt miljödomstolen bedömning inte särskilt praktiskt tillämpliga - annat än möjligen då lokaliseringsalternativen ligger nära varandra men på olika sidor om en sådan gräns. I förevarande fall noterar miljödomstolen att den sökta lokaliseringen ligger inom de områden som i kommunens översiktsplan utpekats som lämpliga för vindkraftsutbyggnad. Energimyndigheten har under ärendets handläggning hos miljöprövningsdelegationen utpekat (i allt väsentligt samma område som projektområdet för) Glötesvålen och de angivna alternativen som områden som är av riksintresse för vindbruk. Miljödomstolen anser sammanfattningsvis att miljökonsekvensbeskrivningen innehåller tillräcklig redovisning av alternativa platser och utformningar för att kunna ligga till grund för prövningen.

Miljödomstolen anser vidare med hänsyn till vad som anförs nedan att miljökonsekvensbeskrivningen inte brister vad avser redovisningen av exploateringsföretagets inverkan på rennäringen.

Miljödomstolen övergår härefter till att pröva om det föreligger hinder mot det sökta företaget enligt 4 kap.1-2 §§ MB. Domstolen anser - med beaktande av intentionerna i kommunens översiktsplan - att för den typ av friluftsaktiviteter som typiskt sett kan antas föreligga i området (fiske och allmänt friluftsliv där man tar sig till/från området med bil och/eller skoter), bör en förändrad landskapsbild inte ha så stor inverkan. Däremot kan viss vildmarksturism komma att påverkas men inte i sådan omfattning att den förändrar nu angiven bedömning. Vad gäller Glötesvålens geologiska värden anser miljödomstolen lika med miljöprövningsdelegationen att spår av liknande processer finns på andra håll i närheten och att den i och för sig irreparabla skada som uppkommer genom anläggandet inte behöver medföra att det geologiska intresset för området skulle minska. Området är inte helt oexploaterat av människan; under synen färdades miljödomstolen längs flera skogsbilvägar och domstolen kunde även konstatera att kalavverkning skett på flera platser, bl a omedelbart söder som Sånfjällets nationalpark. Vindkraftsparkens inverkan på landskapsbilden blir därmed inte av så avgörande betydelse för landskapsbilden. Den omständigheten att länsstyrelsen i förevarande mål nu redovisat en annan bedömning av områdets karaktär enligt 4 kap.2 § MB än vad myndigheten ansåg då översiktsplanen antogs av kommunen, medför enligt miljödomstolens inte att godkännandet ska anses sakna verkan. Miljödomstolen finner därför att exploateringsföretaget inte medför sådan påverkan att det påtagligt skadar natur- och kulturvärdena i området.

Vid en prövning enligt 3 kap.2 § MB av exploateringsföretagets inverkan på landskapsbilden har miljödomstolen bedömt att området redan är påverkat i icke obetydlig omfattning av ingrepp i miljön främst genom skogsverksamhet. Även om befintliga ingrepp skulle anses vara av mindre beskaffenhet än vad som nu angivits, innebär tillämpning av dessa skyddsregler inte absoluta förbud mot nya ingrepp - utan endast att denna typ av områden ska ”så långt möjligt” skyddas mot nya åtgärder. Detta innebär i sin tur att en avvägning ska göras i det enskilda fallet mellan det skyddade intresset och motstående intressen. I förarbetena har framhållits att hänsynstaganden enbart utifrån de ekonomiska konsekvenserna inte får äventyra detta skyddsintresse, jfr prop. 1985/86:3 s 155. I förevarande fall anser miljödomstolen att en sådan avvägning medför att skyddsintresset för landskapsbilden inte kan överväga den från allmän synpunkt goda hushållning som exploateringsföretaget innebär.

Såsom angivits ovan föreligger flera sinsemellan oförenliga ändamål av riksintresse (rennäring och energiproduktion) hänförliga till 3 kap.5 och 8 §§ MB. Flera av klagandena har även gjort gällande att Glötesvålen borde förklaras utgöra riksintresse enligt 3 kap.6 § MB på grund av områdets geologiska värden, och djurlivet (rovfåglar). Området är som sagt ännu inte utpekat som riksintresse enligt sistnämnda stadgande. Miljödomstolen anser dock att det föreligger risk för skada på den befintliga kungsörnsstammen eftersom det inte kan uteslutas att kungsörnarna också flyger över vålen och inte enbart längs med dess kanter. Även om kungsörn inte är lika känslig för inverkan av vindkraftsverksparker som havsörn, är det således trots föreslagna försiktighetsmått och av de av Bolaget lämnade åtagandena rimligt att utgå ifrån att stammen kommer att reduceras vid en vindkraftsutbyggnad.

Beträffande riksintresset för rennäringen, 3 kap.5 §, har Mittådalens sameby framhållit dels att det saknas utredning som visar att rennäringen inte kommer att påverkas och dels Glötesvålens betydelse som flyttled och reservområde för bete.

Miljödomstolen anser att det saknas anledning anta att vindkraftverk i nu angiven omfattning skulle avhålla renar från att beta i dess närhet. Miljödomstolen är medveten om att rennäringen långsiktigt påverkas negativt av en rad olika avgöranden och åtgärder från samhällets sida som kanske inte var för sig medför större inverkan men som sammantaget får eller kan få en sådan påverkan att verksamheten allvarligt försvåras. Men den inverkan som i övrigt sker på grund av exploateringsföretaget - t ex genom att renar inte kan beträda området under en byggnadstid, och genom att betesmark bortfaller på den del som berörs av anläggningsåtgärder och vägar - får ändock med beaktande av det sätt på vilket marken nyttjas anses vara av begränsad beskaffenhet. Anläggningstiden är beräknad till ca tio månader fördelade på två år. Den markyta som beräknas bli påverkad av väg och anläggningsarbeten har angivits understigande 3 % av etableringsområdet. (Etableringsområdet = ca 376 ha, bearbetad yta = ca 11 ha).

Beträffande riksintresset för energiproduktion, 3 kap.8 §, anser miljödomstolen att detta intresse fått en relativt större betydelse i takt med att det nationella planeringsmålet avseende vindkraften höjts. Riksdagen har antagit ett utbyggnadsmål innebärande att el från förnybara energikällor ska öka med 10 TWh från 2002 års nivå till 2010 och fastställt ett planeringsmål om en årlig produktion på 10 TWh el från vindkraft 2015. Energimyndigheten har föreslagit att det ska vara möjligt att producera 30 TWh el från vindkraft år 2020 och för att nå detta mål måste det byggas 3 000 - 6 000 vindkraftverk (att jämföra med de 800 som var i bruk 2008). Det framgår även av 2 kap. 5 § MB att hushållning med råvaror och energi är av betydelse och att just förnybara energikällor förordas. Enligt prop. 1997/98:45, del 2, s 21 gäller detta såväl energiproduktion som energianvändning.

Vid en sålunda företagen bedömning enligt 3 kap.10 § MB anser miljödomstolen att det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vatten och den fysiska miljön i övrigt är just vindkraften på den grunden att exploateringsföretaget innebär ett steg i den omställning till ett ekologiskt uthålligt samhälle som anvisats av riksdagen.

Företagets negativa inverkan på främst kungsörnsbeståndet får anses acceptabla med beaktande av det finns ett livskraftigt bestånd i området. På grund härav och vad miljöprövningsdelegationen i övrigt anfört i sin samlade bedömning är de motstående intressena inte av sådan styrka att de utgör hinder för den sökta vindkraftsetableringen. Överklagandena ska därför lämnas utan bifall.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV427).

Överklagande senast den 15 december 2009. Prövningstillstånd krävs.

På miljödomstolens vägnar

Ingemar Olofsson

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Ingemar Olofsson, ordförande, och miljörådet Ove Eriksson (skiljaktig) samt de sakkunniga ledamöterna Carl-Halvar Halvarsson och Bengt Taflin. Föredragande har varit beredningsjuristen Emil Westlin.