MÖD 2011:23

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2010-07-07 i mål nr M 1903-07 och 2877-07, se bilaga A

KLAGANDE OCH MOTPARTER1. Naturvårdsverket106 48 Stockholm

2. Perstorp Oxo Aktiebolag, 556041-0895444 84 Stenungsund

Ombud för 2: Advokaten J.N.

SAKENVillkor för energihushållning och buller vid Perstorp Oxo Aktiebolags anläggningar i Stenungsund

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom endast enligt följande.

1. Villkoret 18 ska ha följande lydelse.

18. Buller från anläggningen ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

50 dB(A) dagtid (kl. 07-18)45 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) samt lördag, söndag och helgdag45 dB(A) nattetid (kl. 22-07)

Vid bostäder belägna inom område som omfattas av detalj-/stadsplan eller motsvarande för industriändamål får den ekvivalenta ljudnivån t.o.m. 2014-06-30 uppgå till högst 48 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) samt lördag, söndag och helgdag och nattetid (kl. 22-07). Efter angivet datum ska för angivna tidsperioder gälla högst 45 dB(A).

Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärden tillfälligt överskridas.

Ett överskridande av ovan angivna begränsningsvärden ska åtföljas av omedelbara och tillräckliga åtgärder för att begränsningsvärdet ska innehållas vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.

2. Villkoret 19 ska ha följande lydelse.

19. Perstorp Oxo AB ska senast sex månader efter det att denna dom vunnit laga kraft ge in ett program för energihushållning till tillsynsmyndigheten. Av programmet ska framgå vilka åtgärder som - oavsett avskrivningstid - är tekniskt möjliga att genomföra, samt kostnaderna och energibesparingen för dessa. I redovisningen ska ingå kostnadskalkyler omfattande åtminstone total investeringskostnad och återbetalningstid, grundad på åtgärdens livscykelkostnader. Åtgärdsprogrammet ska därefter revideras fortlöpande och reviderade program ska vart tredje år, eller med annat intervall som tillsynsmyndigheten bestämmer, sändas till tillsynsmyndigheten.

3. Delegationspunkten b) ska ha följande lydelse.

b) energihushållningsåtgärder som är skäliga

____________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturvårdsverket har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva villkor 19 och 20 och delegationerna a) och b) och har därutöver yrkat

- i första hand att domstolen inte ska avsluta prövotiden såvitt avser villkor för hushållning med energi utan i stället ska föreskriva att bolaget ska utreda tekniskt möjliga energisparande åtgärder uppdelade på el och värme, med en avskrivningstid på upp till tio år. Utredningen ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Resultatet av utredningen samt förslag till åtgärder och slutliga villkor ska redovisas till mark- och miljödomstolen senast den 1 juli 2012, och

- i andra hand att domstolen i stället föreskriver följande villkor:

”Bolaget ska senast den 1 juli 2012 till tillsynsmyndigheten redovisa möjliga energibesparande åtgärder uppdelade på el och värme med en avskrivningstid på upp till tio år. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, kostnader och energibesparingen för dessa samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta och motivering varför det enligt bolaget är orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken att vidta övriga redovisade åtgärder.

Bolaget ska kontinuerligt uppdatera ovanstående utredning och redovisa detta vartannat år i samband med miljörapporten. Första redovisningen ska göras i samband med miljörapporten år 2014.”

Till villkoret ska knytas en delegeringspunkt som ger tillsynsmyndigheten möjlighet att föreskriva skäliga åtgärder som inte begränsas till sådana som har en avskrivningstid på högst tre år

Bolaget har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska föreskriva följande bullervillkor:

”Buller från anläggningen ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

50 dB(A) dagtid (kl. 07-18)45 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) samt lördag, söndag och helgdag45 dB(A) nattetid (kl. 22-07)

Vid bostäder belägna inom område som omfattas av detalj-/stadsplan eller motsvarande för industriändamål får den ekvivalenta ljudnivån t.o.m. 2014-06-30 uppgå till högst 48 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) samt lördag, söndag och helgdag och nattetid (kl. 22-07). Efter angivet datum ska för angivna tidsperioder gälla högst 45 dB(A).

Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärden tillfälligt överskridas.

Ett överskridande av ovan angivna begränsningsvärden ska åtföljas av omedelbara och tillräckliga åtgärder för att begränsningsvärdet ska innehållas vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.”

I andra hand har bolaget yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska föreskriva följande bullervillkor:

”Buller från anläggningen ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

50 dB(A) dagtid (kl. 07-18)45 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) samt lördag, söndag och helgdag40 dB(A) nattetid (kl. 22-07)

Vid bostäder belägna inom område som omfattas av detalj-/stadsplan eller motsvarande för industriändamål får den ekvivalenta ljudnivån t.o.m. 2014-06-30 uppgå till högst 48 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) samt lördag, söndag, helgdag och nattetid (kl. 22-07). Efter angivet datum ska för angivna tidsperioder gälla högst 45 dB(A).

Vid övriga bostäder (inklusive bostäder inom Ödsmåls stationssamhälle) samt bostäder belägna inom fastigheterna Stenungsund Ödsmåls Prästgård 1:15, Stenungsund Näs 1:125 samt Stenungsund Näs 1:164 får den ekvivalenta ljudnivån uppgå till högst 45 dB(A) nattetid (22 - 07).

Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärde tillfälligt överskridas.

Ett överskridande av ovan angivna begränsningsvärden ska åtföljas av omedelbara och tillräckliga åtgärder för att begränsningsvärdet ska innehållas vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.”

Bolaget har bestritt bifall till Naturvårdsverkets överklagande.

Naturvårdsverket har bestritt bifall till bolagets förstahandsyrkande.

UTVECKLING AV TALAN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Energihushållning

Naturvårdsverket har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande.

Prövotidsutredningen

Naturvårdsverket delar miljödomstolens uppfattning att prövotidsutredningen har sådana brister att den endast delvis kan ligga till grund för beslut om åtgärder. Naturvårdsverket anser dock, till skillnad från miljödomstolen, att dessa brister gör att utredningen ska kompletteras, så att den motsvarar de krav som kan ställas på ett beslutsunderlag. Med detta underlag kan sedan miljödomstolen besluta om vilka ytterligare åtgärder som kan vara skäliga.

Miljööverdomstolen har i dom den 26 juni 2008 i mål nr M 6531-06 funnit att återbetalningstiden för en föreskriven åtgärd som regel inte bör överstiga åtgärdens eller anläggningens återstående (tekniska) livslängd. Naturvårdsverket anser att miljödomstolen har bortsett från denna praxis vid bedömningen av bolagets inlämnade prövotidsutredning.

Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa samtliga tekniskt möjliga åtgärder för energibesparing i enlighet med miljödomstolens beslut om utredning under en fortsatt prövotid. Åtgärderna bör alltså innefatta åtgärder även med längre avskrivningstider, upp till åtgärdens tekniska livslängd eller åtminstone upp till tio år.

Av Miljööverdomstolens dom den 13 februari 2007 i mål nr M 9927-05 framgår att miljöbalken ställer längre gående krav än programmet för energieffektivisering (PFE). I domen anges att åtgärder enligt PFE är inriktade på åtgärder som är av företagsekonomiskt intresse. I den överklagade domen anger miljödomstolen att det är aktuellt med åtgärder som kan skrivas av inom tre år, vilket används som ett riktmärke för energikartläggningar och redovisningar enligt PFE.

Naturvårdsverket har i kompletteringsbegäran och yttrande pekat på behovet av ytterligare redovisning av tekniskt möjliga energibesparande åtgärder samt en redovisning som visar att de åtgärder som bolaget inte tänker genomföra är orimliga enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Naturvårdsverket anser därför i första hand att utredningen bör fortsätta under en prövotid för att ge möjlighet att komma till rätta med de brister i underlaget som miljödomstolen har konstaterat i domen.

Villkor

De villkor som miljödomstolen har beslutat när det gäller energibesparing skiljer sig inte så mycket från det som ursprungligen skulle utredas under prövotiden. Skillnaden består främst i den avsevärt kortare avskrivningstiden för aktuella tekniska åtgärder samt delegationen till tillsynsmyndigheten. Mot bakgrund av svårigheten att få in ett tillräckligt underlag i målet bör det vara miljödomstolen som ser till att underlaget blir fullständigt. Först när bolaget har redovisat ett tillräckligt underlag kan miljödomstolen ta ställning till detta och bedöma om villkor ska föreskrivas eller om miljödomstolen ska överlåta åt tillsynsmyndigheten att föreskriva villkor.

Enligt Naturvårdsverkets tolkning ryms alla tänkbara åtgärder för ökad energihushållning inom villkor 20. Detta villkor begränsar således inte åtgärderna till en viss avskrivningstid. Miljödomstolen har valt att delegera möjligheten att föreskriva villkor om åtgärder till tillsynsmyndigheten. Eftersom sådan delegation endast är möjlig beträffande villkor av mindre betydelse har domstolen begränsat delegationen till att endast avse åtgärder med en avskrivningstid om mer än tre år. Följden av en sådan begränsning är att åtgärder med en avskrivningstid om mer än tre år, som enligt villkor 20 också ska redovisats, inte kommer att föreskrivas. Det är oklart hur krav på dessa åtgärder ska tillgodoses. Den valda formuleringen av villkor 20 kan varken anses ändamålsenlig eller rättssäker.

Bolaget har till bemötande av Naturvårdsverkets överklagande anfört bl.a. följande.

Allmänna utgångspunkter

Bolagets anläggning i Stenungsund projekterades och byggdes i slutet av 1970-talet och är väl energiintegrerad från början. Vid val av processer, projektering och byggnation av nya anläggningsdelar har bl.a. hushållning med energi varit och är alltjämt i fokus.

Trots att bolagets verksamhet i Stenungsund medför en relativt stor energianvändning deltar bolaget inte i det s.k. PFE-programmet, även om man arbetar på ett likartat sätt med energifrågor.

Energiförbrukningen är den näst största rörliga kostnaden efter råvarukostnaden i tillverkningsprocessen. Redan härav följer att bolagets eget intresse av att minska energiförbrukningen är mycket stort. Bolaget har således under mycket lång tid systematiskt och aktivt arbetet med energifrågorna i enlighet med det åtgärdsprogram som nu föreskrivits som ett slutligt villkor.

Möjligheter att vidta åtgärder

Bolagets anläggning är komplex och tillverkningen sker parallellt inom ett antal fabriksdelar. Det finns därmed inte samma förutsättningar som för annan industri som kännetecknas av få processlinjer att i bolagets fall finna mer betydande energihushållningsåtgärder i enskilda processdelar som lämpar sig för att regleras en gång för alla genom villkor i tillståndsbeslut.

Vidare är bolagets verksamhet föränderlig på ett sätt som inte är fallet med många andra industrier. Förutsättningarna för energihushållning ändrar sig t.ex. med produktmix (marknadsfråga), ändringar i produktspecifikationer (om t.ex. lägre renhet kan accepteras minskar ångförbrukningen vid destillation), pris på råvaror och energi samt många andra tekniska och ekonomiska förutsättningar.

Inför planerade om-/utbyggnader inventeras aktuella processavsnitt för att i samband därmed kunna genomföra energihushållningsåtgärder. Detta är ett mycket effektivt sätt att arbeta på.

Sammanfattningsvis anser bolaget att arbetet med förbättrad energihushållning vid anläggningen bäst bedrivs på det sätt som redan nu sker och som blivit formaliserat genom föreskrivet åtgärdsprogram.

Naturvårdsverkets talan

De rättsfall Naturvårdsverket hänvisar till (Mondi Dynäs och LKAB) rör stora energiintensiva industrier där delar av processen kan ha stor betydelse för energihushållningen. Det kan således finnas en hög potential för hushållning/ effektivisering i enskilda processdelar.

Naturvårdsverkets inställning att samtliga energibesparande åtgärder med en avskrivningstid på upp till 10 år ska utredas anser bolaget är ett slöseri med utredningsresurser.

Det förhållandet att delegationen endast omfattar åtgärder med en avskrivningstid om högst tre år, utesluter inte för tillsynsmyndigheten, om så skulle anses nödvändigt, att med stöd av 24 kap. 5 § miljöbalken föra talan vid miljödomstolen om krav på mer långtgående åtgärder än vad som är lönsamt från enbart företagsekonomiska utgångspunkter.

Bolaget anser därför att utformningen av villkor 20 är ändamålsenlig och rättssäker.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har anfört bl.a. följande. Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen i miljödomstolen godtagit nuvarande formulering av energivillkor med delegationsförfarande. Dock kan en prövotid inte anses utesluten som alternativ.

Buller

Bolaget har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande.

När bolaget (dåvarande Beroxo AB) etablerade sig i Stenungsund i slutet av 1970-talet upprättades stadsplaner som gav en tillräcklig skyddszon runt anläggningen. Skyddszonernas storlek bestämdes efter då gällande riktlinjer för buller; 45 dB(A) nattetid. Även andra miljö- och säkerhetsaspekter, t.ex. hantering av brandfarlig vara, låg till grund för dimensioneringen av skyddszonerna.

Ursprungligt bullervillkor för verksamheten hade följande lydelse:

"Bullerstörningar från anläggningen skall begränsas så att de utomhus vid bostäder, utom i Ödsmåls stationssamhälle, ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 dB(A) dagtid (kl 07-22) och 45 dB(A) nattetid (kl 22-07). Nattetid skall dessutom gälla att momentanvärdet ej överstiger 60 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärde tillfälligt överskridas. Målsättningen skall dock vara att bolaget genom skäliga åtgärder ytterligare begränsar störningarna från anläggningen ner mot de ljudnivåer - inklusive bostadsbebyggelsen i Ödsmål - som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från befintlig industri."

Villkoret tillkom 1977 och gällde för verksamheten fram till 2003.

Genom deldom den 3 juli 2003 i mål nr M 259-02 lämnade miljödomstolen bolaget tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet vid bolagets anläggningar i Stenungsund.

I domen föreskrevs - såvitt nu är av intresse - följande slutliga villkor med avseende på buller (villkorspunkt 13).

"Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid bostäder än

50 dB(A) dagtid (kl 07-18),

45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) samt lördag, söndag och helgdag samt

40 dB(A) nattetid (kl 22-07).

Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärde tillfälligt överskridas."

De beräkningspunkter för buller som låg till grund för att fastställa villkoret ovan hänförde sig till den s.k. MUST-utredningen (Naturvårdsverkets rapport 3208).

Vid en genomgång några år senare visade det sig att dessa punkter är belägna på ett sådant långt avstånd från bolagets anläggning att de inte kunde tjäna som underlag för beräkning av bullret från anläggningen vid närmaste planlagda bostäder.

Efter ansökan från bolaget om omprövning enligt 24 kap. 8 § miljöbalken upphävde miljödomstolen i deldom den 12 mars 2008 i mål nr M 2877-07 ovanstående villkor, förordnade om prövotid angående buller samt föreskrev följande provisoriska föreskrift.

"Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid planlagda bostäder, utom i Ödsmåls gamla stationssamhälle, än

50 dB(A) dagtid (kl 07-18),

45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) samt lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) samt

40 dB(A) nattetid (kl 22-07).

Vid bostäder i Ödsmåls gamla stationssamhälle får den ekvivalenta ljudnivån som riktvärde uppgå till högst 45 dB(A) nattetid (kl 22-07)

Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärde tillfälligt överskridas."

I domskälen anförde domstolen bl.a. följande:

"Vid 2003 års prövning var samtliga parter och remissinstanser överens om att bullervillkoret skulle ha nu gällande lydelse, som innebar en skärpning jämfört med tidigare. Det är uppenbart att bolagets ställningstagande bl.a. grundade sig på uppgifterna i den s.k. MUST-utredningen. Det får hållas för visst att bolagets inställning skulle ha varit en annan om bolaget då haft kännedom om de rätta förhållandena. Det framstår vidare som osannolikt att miljödomstolen vid sådana förhållanden skulle ha meddelat ett slutligt skärpt villkor. Det framstår i stället som troligt att miljödomstolen skulle ha fastställt samma villkor som tidigare, eventuellt i kombination med ett prövotidsuppdrag."

Enligt det överklagade villkoret ska bullret från bolagets verksamhet begränsas vid bostäder utanför industriområdet, med vissa undantag enligt villkoret, så att det nattetid inte överskrider 40 dB(A).

Villkoret innebär att 40 dB(A) måste innehållas dels vid bostäder inom område detaljplanelagt för bostäder, dels vid bostäder inom område som inte är detaljplanelagt för bostäder.

De fastigheter vid vilka bullervillkoret inte kan innehållas är dels Ödsmåls Prästgård 1:15, Stenungsund Näs 1:125 och Stenungsund Näs 1:164, vilka är belägna strax norr om stationssamhället inom område som är detaljplanelagt för bostadsändamål och småindustri, dels Ödsmåls Berg 7:1 och Ödsmåls Prästgård 1:17, vilka är belägna nordost respektive norr om fabriken inom område som enligt gällande översiktsplan är avsatt som skyddsområde för storskalig kemikalieindustri.

Bullerpåverkan vid samtliga dessa fastigheter uppgår till 41 - 42 dB(A) såväl i nuläget som vid en utbyggnad.

Det är inte möjligt att reducera bullret från anläggningen så att bullernivån inte överstiger 40 dB(A) nattetid vid aktuella bostäder. Bolaget har även studerat frågan om det är möjligt att nedbringa bullret till 40 dB(A) vid en nybyggnation av anläggningen (hypotetiskt) och då funnit att så inte är fallet.

Sammanfattningsvis anser bolaget det orimligt att uppfylla 40 dB(A) nattetid vid bostäder mellan industriplanerat område och fram till gränsen för nybyggnadsförbud, söder om Ödsmåls samhälle. Det är heller inte tekniskt möjligt att bullerdämpa anläggningen för att klara ett sådant villkor så nära anläggningen.

Naturvårdsverket har till bemötande av bolagets överklagande anfört bl.a. följande.

Gällande vägledning i detta fall är Externt industribuller - allmänna råd, RR 1978:5 (RR 1978:5). Där finns två tabeller över immissionsriktvärden för externt industribuller. En tabell, tabell 2.1, för nyetablering av industri och en för befintlig industri, tabell 2.2. Med befintlig industri avses befintlig industri 1978, då vägledningen gavs ut. Målsättningen enligt dessa RR 1978:5 är:

Målsättningen är emellertid att på sikt nå ner till dessa värden (nyetablering). Vid de fall då det för befintlig industri bedöms tekniskt och ekonomiskt möjligt att nå ner till de värden som anges i tabell 2.1 bör dessa riktvärden således eftersträvas.

En bedömning av behov och skälighet av bullerbegränsande åtgärder görs alltid från fall till fall. Vid den individuella bedömningen tillämpas de allmänna hänsynsreglerna, 2 kap.miljöbalken, främst 3 §. Kraven i hänsynsreglerna gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem (2 kap. 7 § miljöbalken). Vid skälighetsbedömningen beaktas nyttan av skyddsåtgärderna och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Det kan finnas skäl som gör att högre eller lägre värden än de i tabellen bör tillämpas.

Naturvårdsverket anser i likhet med miljödomstolen att ett fungerande bullervillkor, i motsats till det som bolaget har föreslagit, ska utgå från en grundnivå (40 dB(A) nattetid kl 22-07) som ska gälla som immissionsvillkor för samtliga bostäder. Det är dock inte rimligt att utforma undantag utifrån om bostäderna omfattas av detalj- eller stadsplan, utan undantagen ska göras efter en avvägning i det enskilda fallet. Verket anser därför att det av miljödomstolen föreskrivna villkoret ska fastställas med ett förtydligande i den delen.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har anfört bl.a. följande.

Bullervillkor

Länsstyrelsen avstyrker bolagets yrkande om ett generellt bullervillkor på 45 dB(A) vid bostäder nattetid men tillstyrker undantag från villkor på 40 dB(A) för ytterligare bostäder enligt nedan. Länsstyrelsen står fast vid tidigare yrkande som innebär att buller nattetid ska begränsas till 40 dB(A) vid bostäder inom område detaljplanelagt för bostäder, med undantag för Ödsmål gamla stationssamhälle, där 45 dB(A) ska klaras.

Ett generellt bullervillkor på 45 dB(A) nattetid enligt bolagets yrkande innebär att bullret tillåts att öka vid befintliga bostäder samt vid nytillkommande bostäder. Länsstyrelsen bedömer inte att bolaget redovisat rimliga skäl för en sådan allmän mildring av bullervillkoret. Länsstyrelsen godtar emellertid bolagets redovisning om att det är oskäligt strängt att de tre bostäder som ligger inom planlagt område ska omfattas av kravet på högst 40 dB(A). Länsstyrelsen tillstyrker därför att undantag från villkor på 40 dB(A) medges för dessa bostäder.

Tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun har anfört bl.a. följande.

Buller från fackling m.m.

Bolaget har redovisat att bullerstörningar i huvudsak härrör från facklingen och att den är undantagen från villkor.

Miljö- och hälsoskyddsenheten har uppfattningen att fackling generellt, från olika verksamheter inom kommunen, är ett allvarligt bullerproblem, vilket stöds av de bullerklagomål som inkommer.

Miljö- och hälsoskyddsenheten noterar att bolaget uppgett i MKB 2007 att fackling och öppning av säkerhetsventiler med störande buller sker 4-5 gånger per år, samt i komplettering 2009 att facklingen inte ger upphov till högre buller i någon referenspunkt utanför anläggningen än 55 dB(A). Att dessa förutsättningar är uppfyllda är f.n. svårt att följa upp i bolagets rapportering.

Miljö- och hälsoskyddsenheten anser att facklingen borde omfattas av någon form av bullervillkor och ser gärna ett klarläggande av miljödomstolens villkor i denna del. För den totala bullersituationen från bolaget anser enheten att det är viktigt att både buller vid driftsstörningar är reglerat, och att buller vid normal drift minimeras så långt det är rimligt.

Buller från normal drift

Nämnden anser att det av miljödomstolen meddelade bullervillkoret ska kvarstå oförändrat. Att medge en ytterligare höjning av bullernivåerna enligt bolagets nu aktuella överklagande bedöms sammantaget inte rimligt, med skäl enligt följande:

1. Det har konstaterats i undersökningen ”Olägenheter till följd av petrokemisk industri i Stenungsund 2008” från Miljömedicinskt centrum, att antalet bullerstörda i Ödsmål har ökat från 14 % till 44 % under perioden 1998-2008.

2. Av rapport från MUST 2008 framgår att bullernivåer i Ödsmåls gamla stationssamhälle är alltför höga. Det sammanlagda nattvärdet för en punkt i Ödsmåls gamla stationssamhälle beräknas till 47 dB(A), där bolagets bidrag inte är oväsentligt.

3. En höjning av bullervillkoret är inte i linje med förslag till allmänna råd från Naturvårdsverket, där en utbyggnad tvärtom ska kunna ge en sänkt totalnivå för buller. Detta var också målsättningen när tillståndet meddelades och prövotidsutredning föreskrevs.

4. Ny detaljplan för området är baserad på att buller nattetid vid planlagda bostäder inte ska överstiga 40 dB(A).

5. Enligt MUST 2008 är en förändring med 3 dB(A) hörbar, varför en höjning av bullervillkor från 40 till 45 dB(A) skulle medge en märkbar försämring för berörda bostäder, tvärtemot vad bolaget hävdar.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Energihushållning

Bolaget har vid miljödomstolen och i Mark- och miljööverdomstolen redovisat sitt arbete med energihushållning. Naturvårdsverket och bolaget är eniga om att det inte finns förutsättningar att nu föreskriva villkor om specifika åtgärder som skulle förbättra energihushållningen vid anläggningen. Frågan är i stället hur det fortsatta arbetet med att finna rimliga åtgärder som förbättrar energihushållningen ska bedrivas. Naturvårdsverket har yrkat att prövotiden beträffande energihushållningsfrågor ska förlängas, och att mark- och miljödomstolen efter ytterligare utredningar således ska få ta ställning till vilka åtgärder som bör föreskrivas genom slutliga villkor. Bolaget har godtagit miljödomstolens dom som innebär ett fastställande av att bolagets arbete med energihushållningsfrågorna ska bedrivas på det sätt som skett hittills, men med en ökad insyn och möjlighet till påverkan från tillsynsmyndigheten.

Mark- och miljööverdomstolen delar miljödomstolens uppfattning att arbetet med förbättrad energihushållning i detta fall bäst bedrivs på det sätt bolaget beskrivit, genom att kontinuerligt och successivt förbättra hushållningen genom rimliga åtgärder. Det har inte enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning framkommit något i målet som ger anledning att förvänta sig att en förlängd prövotid skulle kunna utmynna i förslag till åtgärder av en sådan omfattning och betydelse att de skulle behöva föreskrivas som villkor av mark- och miljödomstolen. Den överklagade domens principiella uppläggning av hur energihushållningsfrågorna ska regleras bör således inte ändras.

Naturvårdsverkets andrahandsyrkande ansluter till den uppläggning av regleringen som angivits i domen. Verket har som stöd för sitt andrahandsyrkande anfört att det inte av villkorspunkterna 19 och 20 med tillräcklig tydlighet framgår att programmet ska omfatta alla möjliga energihushållningsåtgärder, även sådana som har en längre avskrivningstid än tre år. Bolaget har emellertid förklarat att det tolkat villkoren så att de omfattar möjliga åtgärder, oavsett avskrivningstid. Enligt Mark- och miljööverdomstolens mening bör villkorspunkten 19 förtydligas på det sätt som framgår av domslutet, vilket anknyter till den formulering som Naturvårdsverket angivit som sitt andrahandsyrkande. Villkorspunkten 20 bör kvarstå oförändrad.

Enligt Naturvårdsverkets andrahandsyrkande ska delegeringpunkten b) i den överklagade domen inte vara begränsad till åtgärder som har en avskrivningstid på högst tre år. Möjligheten att överlåta fastställande av villkor till tillsynsmyndigheten begränsas enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken till villkor av mindre betydelse. Det är enligt Mark- och miljööverdomstolens mening flera faktorer som har betydelse för om en energihushållningsåtgärd är möjlig och lämplig att genomföra än enbart avskrivningstiden, d.v.s. energibesparing och kostnader. Faktorer som påverkan på miljön - inklusive arbetsmiljön - i andra hänseenden än enbart energimässigt, påverkan på den industriella processen som sådan och påverkan på produktkvaliteten är exempel på andra faktorer som måste vägas in vid bedömningen. Avskrivningstiden säger inte heller något om investeringens storlek. Mot denna bakgrund, och då de åtgärder som kan förväntas aktualiseras genom bolagets kontinuerliga arbete med energihushållning var för sig kan förväntas vara av mindre omfattning, anser Mark- och miljööverdomstolen att delegeringspunkten bör ändras på det sätt Naturvårdsverket angivit i sitt andrahandsyrkande.

Buller

Vid en prövning enligt 2 kap. 3 § och 7 §miljöbalken finner Mark- och miljööverdomstolen att bolaget - efter inlösen av bostäder enligt åtagande - har vidtagit de åtgärder som rimligen kan krävas för att begränsa buller i omgivningen. Villkoret ska således formuleras med den utgångspunkten.

Enligt Mark- och miljööverdomstolens mening bör villkoret då hellre utformas så att nattvärdet 45 dB(A) ska klaras vid samtliga bostäder i omgivningen, än att nattvärdet ska fastställas till 40 dB(A), och att undantag från detta värde ska meddelas för de bostäder där kravet inte klaras. I dagens situation är de båda regleringsalternativen likvärdiga. Skulle det i framtiden tillkomma bostäder som exponeras för buller i samma utsträckning som de där 40 dB(A)-nivån idag inte klaras, bör det enligt Mark- och miljööverdomstolens mening inte utlösa krav på omfattande bullerskyddsåtgärder vid bolagets anläggningar. Bolagets förstahandsyrkande bör således bifallas och villkorspunkten 18 ändras i enlighet med detta.

Naturvårdsverket har påtalat att det sista stycket i villkor 18 strider mot Mark- och miljööverdomstolens praxis vad gäller villkors tydlighet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att domstolen inte på talan av bolaget - som enbart överklagat i fråga om bullervärdet nattetid - kan upphäva stycket, eftersom detta skulle kunna ses som att villkoret därigenom blir strängare. Mark- och miljööverdomstolen kan heller inte med hänsyn till målets prövningsram ändra föreskrifterna om buller från facklingen enligt de synpunkter som framförts av tekniska myndighetsnämnden.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2011-07-20

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Henrik Löv och Ulla Bergendal, referent, tekniska rådet Anna-Lena Rosengardten samt tf. hovrättsassessorn Olof Danielsson. Enhälligt. Föredragande har varit Sofia Hedelius Bruu.

________________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDEPerstorp Oxo Aktiebolag, 556041-0895444 84 Stenungsund

Ombud: Advokat J.N.

SAKENAnsökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Ao: 108/109 x: 6448200 y: 1267430 Verksamhetskod: 24.14-1 och 90.006-1

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avskriver målet M 2877-07 (avseende villkorsändring rörande buller) från vidare handläggning.

Miljödomstolen avslutar i mål M 1903-07 prövotiderna såvitt avser villkor för buller, hushållning med vatten och energi samt förvaring och hantering av flytande kemikalier och farligt avfall och fastställer utöver vad som angetts i tillståndsdomen följande nya slutliga villkor (villkorsnumreringen anknyter till deldomen).

Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet om inte annat framgår av meddelade villkor.

Buller

18. Buller från verksamheten ska begränsas så att den inte ger upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än följande:

Ekvivalent MomentanDagtid vardagar kl 07-18 50 dB(A) -Kvällstid kl 18-22 45 dB(A) -Sön- och helgdagar kl 07-18 45 dB(A) -Nattetid kl 22-07 40 dB(A) 55 dB(A)

Vid fackling i höjdfacklan får ovan angivna momentanvärde tillfälligt överskridas.

Från nämnda begränsningsvärden ska följande undantag göras.

Buller från verksamheten vid bostäder inom Ödsmåls gamla stationssamhälle får nattetid uppgå till högst 45 dB(A).

För andra bostäder inom område som omfattas av detalj-/stadsplan eller motsvarande för industriändamål får t.o.m. 2014-06-30 buller från verksamheten uppgå till 48 dB(A), kvällstid (kl 18-22), lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) samt nattetid (kl 22-07). Efter angivet datum ska för angivna tidsperioder gälla högst 45 dB(A).

Ett överskridande av ovan angivna begränsningsvärden ska åtföljas av omedelbara och tillräckliga åtgärder för att begränsningsvärdet ska innehållas vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.

Energihushållning

19. Perstorp Oxo AB ska senast sex månader efter denna dom vunnit laga kraft ge in ett program för energihushållning till tillsynsmyndigheten. Av programmet ska framgå hur möjligheter till ökad energihushållning identifieras och värderas; sistnämnda bl.a. genom kostnadskalkyler omfattande åtminstone total investeringskostnad och återbetalningstid, grundad på åtgärdens livscykelkostnader. Åtgärdsprogrammet ska därefter revideras fortlöpande och reviderade program ska var tredje år, eller med annat intervall som tillsynsmyndigheten bestämmer, sändas till tillsynsmyndigheten.

20. Perstorp Oxo AB ska fortlöpande och i skälig utsträckning vidta åtgärder för ökad energihushållning i tillverkning och processer. Åtgärderna ska vidtas inom ramen för ett kontinuerligt programarbete som ska baseras på det i punkten 19 nämnda energihushållningsprogrammet och ha sin grund i återkommande inventeringar/lägesbedömningar av förutsättningarna för ökad energihushållning i verksamheten.

Förvaring av avfall och flytande kemiska ämnen

21. Fast installerade tankar ska stå inom ogenomsläpplig invallning och förses med överfyllnadsskydd.

22. Invallning ska i fråga om tankar som uppförs efter den 1 juli 2010 rymma den största tankens volym plus 10 % av summan av de övriga tankarnas volym. Tillsynsmyndigheten får medge undantag för kravet för tankar som uppförs inom befintliga invallningar efter en bedömning av förvarade ämnens miljöfarlighet och förvaringens skyddsnivå.

23. Beträffande fast installerade tankar som uppförts före den 1 juli 2010 ska invallningarna ha sådan storlek som är skälig med hänsyn till däri förvarade ämnens miljöfarlighet samt till vilka övriga riskreducerande åtgärder vid tank, invallning och dess närmaste omgivning som vidtagits.

24. Emballerade kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras i täta behållare på ogenomsläppligt underlag.

25. Emballerade flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska förvaras under tak. Produkterna och avfallet ska vidare förvaras på invallad yta eller vara försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage. Invallningen ska rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av de övriga behållarnas volym.

26. Tankcontainrar med flytande innehåll ska vara uppställda på invallad yta, eller på annat sätt med motsvarande skyddsnivå, vara försedda med skydd mot spill och läckage.

27. Lastning och lossning av flytande kemiska ämnen och avfall får endast ske på plats ordnad så att spill från eventuell överfyllnad m.m. lätt kan samlas upp. Vid lastning och lossning ska absorptionsmedel och annan saneringsutrustning jämte uppsamlingskärl och finnas för omhändertagande av spill.

Delegation

Miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att meddela villkor om

a) upplägg/inriktning på kartläggnings- och åtgärdsprogram för energihushållning; bl.a. intervall för återkommande inventeringar/lägesbedömningar;

b) energihushållningsåtgärder som är skäliga och med en avskrivningstid om högst tre år;

c) utformning av eventuell ny uppsamlingsbassäng inklusive rörsystem för befintliga tankareor;

d) riskreducerande åtgärder i anslutning till fast installerade tankar.

_____________________

BAKGRUND

I målet har Miljödomstolen i deldom den 26 juni 2008 meddelat Perstorp Oxo AB tillstånd enligt miljöbalken till en verksamhet vid bolagets anläggningar i Stenungsund omfattande en högsta årlig produktion av

a. 700 000 ton aldehyder, med rätt att inom denna ram tillverka valfri mängd propionaldehyd, butyraldehyder och valeraldehyd,

b. 500 000 ton hydrerade produkter, med rätt att inom denna ram tillverka valfri mängd n-propanol, butanoler, 2-etylhexanol, 2-etylhexanal samt 2-propylheptanol samt

c. 200 000 ton karboxylsyror, med rätt att inom denna ram tillverka valfri mängd propionsyra, butansyror, 2-etylhexansyra och valeriansyra.

Miljödomstolen har i deldomen härutöver lämnat Perstorp Oxo AB och Perstorp BioProducts AB gemensamt tillstånd till en högsta årlig produktion av 450 000 ton estrar med rätt att inom denna ram tillverka 300 000 ton FAME (RME) och 150 000 ton andra estrar (av Miljödomstolen bestämd tidsbegränsning av tillståndet i denna del har upphävts av Miljööverdomstolen i dom den 19 maj 2009).

I deldomen har Miljödomstolen meddelat prövotidsförordnanden, slutliga villkor, provisoriska föreskrifter och delegationsförordnanden. I domen har vidare meddelats verkställighetstillstånd samt bestämts en igångsättningstid om 3 år.

Perstorp Oxo AB har nu inkommit med prövotidsredovisning i de i 2008 års dom uppskjutna frågorna om slutliga villkor avseende hushållning med vatten och energi, buller samt förvaring och hantering av flytande kemikalier och farligt avfall. Prövotiden vad gäller slutliga villkor för utsläpp till vatten och luft löper till den 30 juni 2013.

GÄLLANDE REGLERING

I deldomen den 26 juni 2008 har bestämts följande villkor m.m.

Slutliga villkor

Allmänt villkor

1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgivit eller åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna dom.

Vattenvårdsfrågor

2. Rening ska ske i destillationskolonner av

a/ vatten från processteg i hydreringsfabriken samt

b/ förestringsvatten m.m. i esteranläggningen.

3. Bolaget ska fortlöpande följa den tekniska utvecklingen i fråga om tillsatsmedel till kylsystem. Undersökningar rörande tillsatsmedlens effekter i recipienten ska ske inom kontrollprogrammets ram. Tillsatsmedel ska hanteras på ett sådant sätt att ett eventuellt spill kan effektivt omhändertas. Vad sålunda bestämts utgör inte hinder för ytterligare villkor avseende fosforutsläpp via kylvattnet i uppskjuten fråga om utsläpp till vatten.

4. Processytor samt mark under ventilbatterier ska vara betongbelagda och försedda med täta, uppdragna kanter. Ledningsgator inom industriområdet ska dräneras mot lågpunkter, där eventuellt läckage kan omhändertas.

5. Avloppsledningar under processytan och i områden med sättningsrisk samt samlingsledningar till avloppsreningsanläggningen ska utföras med material eller på sätt så att läckage såvitt möjligt förhindras.

6. Den utbyggda reningsanläggningen ska tas i drift senast den 31 december 2010.

Luftvårdsfrågor

7. Bolaget ska driva och underhålla oxoanläggningen så att läckage av kolväten till luften från anläggningen i görligaste mån begränsas.

8. Oxo-anläggningen ska drivas så att lukt av t ex svavelföreningar och kolväten såvitt möjligt ej förekommer

9. Tillverkning av karboxylsyror får inte ske utan att förbränningsväxlaren är i drift. Tillverkning utan fungerande förbränningsväxlare får dock ske under högst 5 timmar per månad vid sådant fel på förbränningsväxlaren som bedöms snabbt kunna avhjälpas.

10. Halten organiskt material i utgående gaser från förbränningsväxlaren i anläggningen för framställning av karboxylsyror ska hållas på sådan nivå att luktolägenheter i omgivningen normalt inte uppkommer Mängden organiskt kol i utgående gas från förbränningsväxlaren mätt med flamjonisationsdetektor får som riktvärde och dygnsmedelvärde uppgå till högst 50 mg/Nm3.

11. Tillverkning av estrar får inte ske utan att förbränningsväxlaren är i drift. Tillverkning utan fungerande förbränningsväxlare får dock ske under maximalt sju dygn per år. Mängden organiskt kol i utgående gas från förbränningsväxlaren mätt med flamjonisationsdetektor får som riktvärde och dygnsmedelvärde uppgå till högst 75 mg/Nm3.

12. Utgående från erfarenheter från läcksökning, branscherfarenheter samt erfarenheter från teknikutveckling ska finnas en handlingsplan för utsläppsbegränsande åtgärder avseende flyktiga organiska ämnen på dels processutrustning inklusive pumpar, kompressorer och provtagningsanordningar, dels tankutrustning, utlastningsanordningar m.m. I handlingsplanen ska även tas upp sådana åtgärder som är tekniskt möjliga att vidta men enligt bolagets bedömning inte är skäliga mot bakgrund av kostnaderna och väntade effekter. Handlingsplanen ska även innehålla en redovisning av förekommande pumpar med system för tätningsvatten och där risk för läckage av kemikalie till dag- eller spillvatten föreligger. Planen ska följas upp och uppdateras årligen och resultatet ska redovisas till tillsynsmyndigheten i miljörapporten.

Kunskap om kemikalier

13. Från och med den 1 januari 2010 får det i produktionen inte användas sådana råvaror eller insatskemikalier, inklusive intermediärer av typ b och c enligt definition i artikel 3 i Reach, för vilka det saknas dokumenterad kunskap om risken för olägenheter för hälsa och miljön p.g.a. dålig nedbrytbarhet, akut och kronisk toxicitet och potential för bioackumulering. Uppgifterna i dessa delar ska minst motsvara vad som enligt artikel 31 i Reach krävs i ett säkerhetsdatablad. Bolaget ska kontinuerligt följa kunskapsutvecklingen vad gäller råvarornas och insatskemikaliernas egenskaper avseende risken för olägenheter för hälsa och miljön.

Första stycket gäller inte råvaror och insatskemikalier som inte är utbytbara och som därför är direkt nödvändiga för den med tillståndet avsedda produktionen. Det gäller heller inte sådana råvaror och insatskemikalier som på grund av sina egenskaper inte omfattas av krav på säkerhetsdatablad enligt artikel 31 i Reach.

Tillsynsmyndigheten får för enskild råvara eller kemikalie medge undantag från kravet på dokumenterad kunskap och anstånd från tidskravet.

Övrig avfallshantering

14. Bolaget ska ha en avfallsplan som syftar till att avfallsmängderna och avfallets farlighet minskar. Avfallsplanen ska innehålla åtgärder som syftar till att avfallet i så hög grad som möjligt återanvänds, materialåtervinns eller utnyttjas för energiproduktion. Planen ska följas upp och uppdateras årligen och resultatet ska redovisas till tillsynsmyndigheten i miljörapporten. Avfallsplanen ska även omfatta reparation och underhåll samt om- och tillbyggnader.

15. Farligt avfall och återvinningsbara fraktioner ska sorteras ut från avfallet. Det avfall som inte är återvinningsbart ska sorteras i brännbart respektive ej brännbart avfall.

16. En särskild avfallsinstruktion ska finnas upprättad och följas vid reparations- och underhållsarbete samt vid om- och tillbyggnader. Samråd ska ske med tillsynsmyndigheten i syfte att dels begränsa avfallsmängderna och dels att hitta lämpliga sätt att nyttiggöra, omhänderta eller destruera avfallet.

17. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör ska detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall ska då tas omhand av företag som har tillstånd till det.

Kontrollfrågor

18. Perstorp Oxo AB ska inge ett reviderat kontrollprogram till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att denna villkorspunkt vunnit laga kraft.

Delegation

Miljödomstolen har med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket överlåtit åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende

a. utbyggnad av reningsanläggningen för avloppsvatten och behandling av bottenblåsningsvatten från kyltorn.

b. diffusa utsläpp till luft av flyktiga organiska ämnen,

c. hantering av flytande kemiska produkter,

d. hantering och omhändertagande av avfall,

e. kontroll av verksamheten beträffande mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod.

Uppskjutna frågor

Miljödomstolen har med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken skjutit upp avgörandet av slutliga villkor för

a) utsläpp till vatten,

b) utsläpp till luft,

c) hushållning med vatten och energi,

d) buller samt

e) förvaring och hantering av flytande kemikalier och farligt avfall.

Utredningar under prövotid

Bolaget ska under prövotiderna utföra följande utredningar och belysa kostnadsaspekter och miljökonsekvenser av aktuella åtgärder;

- erfarenheter av den utbyggda vattenreningsanläggningen samt möjligheterna att minska de totala utsläppen till vatten,

- möjligheter att minska vattenförbrukningen,

- erfarenheter av vidtagna åtgärder samt möjligheter att ytterligare minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC),

- möjligheter att minska energiförbrukningen och ytterligare tillvarata spillvärme,

- möjliga bullerbegränsande åtgärder samt störningsaspekter härpå med målet att klara en ekvivalent ljudnivån om högst 40 dB(A) nattetid även vid bostäder som är belägna på mark som inte är planlagd för bostadsändamål samt i Ödsmåls gamla stationssamhälle samt

- en miljöriskanalys för varje befintlig tank, behållare och tankcontainer för förvaring av flytande kemikalier och farligt avfall.

Bolaget ska sedan den utbyggda reningsanläggningen tagits i drift genomföra en förnyad karaktärisering av avloppsvattnet och en förnyad recipientbedömning innefattande erforderliga kemiska och biologiska undersökningar såväl i laboratorieskala som i fältstudier. Särskilt ska undersökas avloppsvattnets effekter på fortplantningen och yngelutvecklingen hos fisk/tånglake samt förekomst och identifiering av svårnedbrytbara ämnen i avloppsvattnet. Förekomst av sådana ämnen i galla hos tånglake fångad i närområdet samt i sediment ska vidare undersökas.

Utredningarna ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Resultatet av utredningarna samt förslag till åtgärder och slutliga villkor ska redovisas till miljödomstolen vad gäller utsläpp till luft av VOC samt utsläpp till vatten, inklusive karakterisering av avloppsvattnet och förnyad recipientbedömning, senast den 30 juni 2013. Prövotidsuppdragen avseende buller, hushållning med vatten och energi samt förvaring av kemikalier och avfall har nu slutförts och redovisats.

Provisoriska föreskrifter

Förvaring och hantering av kemikalier och farligt avfall

Lagring inom tankareor

P1. ”Fast installerade tankar ska placeras inom invallning och förses med överfyllnadsskydd. Invallningens storlek och övriga riskreduceringar ska utgå från bl.a. miljöriskbedömningar (efter beslut av Miljööverdomstolen i dom den 19 maj 2009).

Övrig lagring

P2. Emballerade kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras i täta behållare på ogenomsläppligt underlag.

Emballerade flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska förvaras under tak. Produkterna och avfallet ska vidare förvaras på invallad yta eller vara försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage. Invallningen ska rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av de övriga behållarnas volym.

Fyllda tankcontainrar ska vara uppställda på invallad yta eller vara försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage.

Lastning och lossning

P3. Vid lastning och lossning ska uppsamlingskärl finnas för omhändertagande av spill.

Bullerstörningar

P4. Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid bostäder belägna på mark som är planlagd för bostäder, utom i Ödsmåls gamla stationssamhälle, än

- 50 dB(A) dagtid (kl 07-18),

- 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) samt lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) samt

- 40 dB(A) nattetid (kl 22-07).

Vid bostäder i Ödsmåls gamla stationssamhälle får den ekvivalenta ljudnivån som riktvärde uppgå till högst 45 dB(A) nattetid (kl 22-07)

Momentana ljud nattetid får som riktvärde ej överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärde tillfälligt överskridas.

Utsläpp till vatten

A. Fram till dess att den utbyggda reningsanläggningen tagits i drift ska följande provisoriska föreskrifter gälla.

P5. Utsläppet av organiskt material analyserat som DOC får som riktvärde inte överstiga 300 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 4 ton per år.

P6. Utsläppet av suspenderat material mätt på glasfiberfilter GF/A får som riktvärde inte överstiga 250 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 4 ton per år.

P7. Utsläppet av fosfor analyserat som totalfosfor får som riktvärde inte överstiga 36 kg per månad varav som riktvärde högst 6 kg per månad får släppas ut från reningsanläggningen.

P8. Utsläppet av kväve analyserat som totalkväve får som riktvärde inte överstiga 450 kg per månad.

B. För tiden efter det att nya reningsanläggningen tagits i drift och till dess annat bestäms ska följande provisoriska föreskrifter gälla.

P5. Utsläppet av organiskt material analyserat som DOC får som riktvärde inte överstiga 370 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 5 ton per år.

P6. Utsläppet av suspenderat material mätt på glasfiberfilter GF/A får som riktvärde inte överstiga 370 kg per månad samt som gränsvärde inte överstiga 5 ton per år.

P7. Utsläppet av fosfor analyserat som totalfosfor får som riktvärde inte överstiga 15 kg per månad.

P8. Utsläppet av kväve analyserat som totalkväve får som riktvärde inte överstiga 300 kg per månad.

DE FRÅGOR SOM BEHANDLAS I DENNA DOM

I denna dom behandlas de frågor som Perstorp Oxo AB nu har inkommit med prövotidsredovisning i; dvs. de i 2008 års dom uppskjutna frågorna om hushållning med vatten och energi, buller samt förvaring och hantering av flytande kemikalier och farligt avfall.

PERSTORP OXO AB:S PRÖVOTIDSREDOVISNING

Perstorp Oxo AB har anfört följande.

Vatten- och energiförbrukning samt möjligheter att tillvarata spillvärme.

Bolagets anläggning projekterades och byggdes under slutet av 1970-talet och är väl energiintegrerad från början. Vid val av processer, projektering och byggnation av nya anläggningsdelar har hushållning av energi- och vattenförbrukning varit och är i fokus.

Energin i processerna ska i första hand utnyttjas för ångproduktion, därefter återvinnas internt i processen och användas för fjärrvärmeproduktion vid Stenungsunds energi och miljö AB (SEMAB). Genom att utnyttja energin i processerna till ångproduktion minskar behovet av ångproduktion i ångpannorna och därmed minskar även bränsleförbrukningen. Med värmeintegreringen värmeväxlas kalla och varma procesströmmar med varandra och på så sätt undviks onödig extern värmning av procesströmmar med ånga, samtidigt som extern kylning med kylvatten eller luftkylare undviks. Då trots allt energi behöver kylas bort från procesströmmar är fjärrvärmeleverans första externa källan att utnyttja eftersom detta håller nere kylvattenförbrukningen samtidigt som SEMAB kan minimera sin gasolförbränning.

Råvattentillförsel sker från sjön Hällungen och är reglerad i en vattendom gemensam för Stenungsundsindustrierna och Stenungsunds kommun. Uttaget ligger runt 1 Mm3/år. En förstudie angående möjlighet att använda havsvatten för kylning har gjorts. Investeringskostnaden blir emellertid orimligt hög (ungefär 200 miljoner kr). Bolaget arbetar med åtgärder för att råvattenbehovet inte ska öka.

Ökade fjärrvärmeleveranser bedöms vara möjliga och en utredning i samarbete med SEMAB pågår. Initiala kontakter finns även avseende ihopbyggnad med Göteborgs kommuns fjärrvärmesystem vilket skulle öka potentialen kraftigt. Ett antal energibesparande åtgärder har identifierats och investeringskostnader samt återbetalningstider uppskattats. Dock påverkas bolaget starkt av lågkonjunkturen varför bolaget i nuläget bedömer att investeringar, vilka inte berör anläggningens säkerhet, inte kan komma att genomföras under 2009 och 2010. Företaget drivs av ekonomiska intressen varför det är naturligt att arbeta för en minskad förbrukning av energi och vatten.

Bolaget har under prövotiden gjort en genomgång av möjliga energibesparingspotentialer, vilket resulterat i en rapport med förslag på energibesparande åtgärder. Vissa av dessa har genomförts, andra bedömts som ineffektiva vid noggrannare utredning. Återstående åtgärder vill bolaget arbeta med i en framtida energihushållningsplan. Av intresse är här bl.a. energiintegrering inom area 30, energiåtervinning inom area 22 genom utbyte av befintliga ångejektorer, energiintegrering inom area 24 genom förvärmning av ingående råvaras amt produktion av lågtrycksånga inom area 26.

Bolaget föreslår följande slutliga villkor:

”Bolaget förbinder sig att upprätta en energihushållningsplan. Planen skall årligen följas upp och resultatet skall redovisas till tillsynsmyndigheten i miljörapporten.”

Bullerbegränsande åtgärder m.m.

I Ödsmåls gamla stationssamhälle nordväst om verksamhetsområdet (mätpunkt 2) finns ungefär 12 bostäder. I Ödsmåls samhälle norr om verksamhetsområdet (mätpunkt 1) finns ungefär 13 bostäder. Väster om verksamhetsområdet finns ungefär 2 hus vid referenspunkt 3 (V) ungefär 2 hus vid referenspunkt 5 (SSV) samt ungefär 5 hus vid en punkt i NV.

Vid normalt drift av industrianläggningen är det få ljudkällor som sticker ut. Effekten av åtgärder på ett fåtal lika källor är liten om det finns många likvärdiga källor kvar. Detta innebär att många ljudkällor måste åtgärdas för att en märkbar effekt skall erhållas. Kostnaden för att uppnå en märkbar effekt blir mycket höga och kräver omfattande åtgärder (nya maskiner/processer, ombyggnad av rörsystem, bullerskärmar…) som i vissa fall motverkar andra miljökrav samt säkerhetskrav. För att nå 40 dB(A) i Ödsmåls stationssamhälle måste i princip halva fabriken stängas av. Vidare gäller att angivna omfattande bullerdämpande åtgärder skulle sänka bullerbidraget i Ödsmåls gamla stationssamhälle med 2-3 dB(A). I praktiken skulle emellertid en sådan sänkning inte uppfattas till följd av dagens bakgrundsbuller i samhället. Om åtgärder vidtas för att nedbringa bullret i Ödsmåls gamla stationssamhälle, skulle detta även medföra att bullret i referenspunkterna 3 - 5 kan förbättras med 1 - 2 dB(A), vilket skulle innebära en bullernivå på 45 - 46 dB(A). Referenspunkterna är emellertid belägna inom område som inte är planlagt för bostäder, utan är enligt gällande plan reserverat för industriändamål samt hyser endast ett fåtal boende. Att nedbringa bullret till 40 dB(A) i dessa punkter bedöms som helt orealistiskt. Den marginal som uppstår efter dessa bullerbegränsade åtgärder är dock nödvändig för att skapa utrymme för den planerade expansionen.

Bolaget föreslår följande slutliga bullervillkor.

Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid Ödsmåls samhälle (kontrollpunkt 1) än

50 dB(A) dagtid (kl 07-18),

45 dB(A) kvällstid (kl 18-22), lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) samt

40 dB(A) nattetid (kl 22-07).

Vid Ödsmåls gamla stationssamhälle (kontrollpunkt 2) får dock den ekvivalenta ljudnivån som riktvärde uppgå till högst 45 dB(A) nattetid (kl 22-07).

Vid övriga närbelägna bostäder inom område avsett för industri (kontrollpunkter 3-5) får den ekvivalenta ljudnivån som riktvärde uppgå till högst

50 dB(A) dagtid (kl 07-18),

48 dB(A) kvällstid (kl 18-22), lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) samt nattetid (kl 22-07).

Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärde tillfålligt överskridas.

(föreslagna kontrollpunkter finns markerade på aktbil 96, bilaga A).

Miljöriskanalys tankar m.m.

Inom anläggningarna finns tre tankareor för lagring av flytande kemikalier, såsom produkter, råvaror och flytande avfall. Vid samtliga tanklager står lagertankarna inom invallningar på hårdgjorda ytor. Area 75.1 är invallad enligt krav för brandfarlig vara klass 1, dvs. största tankens volym plus 10 % av övriga tankars volym. Övriga areor är invallade i enlighet med kraven för brandfarliga varor, och har utformats i samråd med tillsynsmyndigheter för brandfarlig vara och räddningstjänsten i Stenungsunds kommun vid nybyggnationen. Storleken på invallningarna är då bedömd utifrån risker för överpumpning, rörläckage, ventilbrott och spill. Dessutom kan reningsverk samt dagvattenbassäng/spärrdamm samla upp större volymer.

Vid ett utsläpp som når utanför invallningarna föreligger risk för grundvattenförorening. De hanterade ämnena bedöms dock ha gynnsamma egenskaper med goda förutsättningar till fastläggning och utspädning. Det ytliga grundvattenmagasinet, som utgörs av fyllnadsmaterial på lera, bedöms ha relativt begränsade uppehållstider och utgör därmed en större risk för spridning än det djupare liggande grundvattnet. En förorening som hamnar i det ytliga magasinet kan nå en bäck som ansluter till vattendrag med skyddsvärde för havsöring. På grund av snabbare transport bedöms dock ytvattentransport via markavrinning som en större risk för föroreningsspridning till detta vattendrag än grundvattentransport. Det finns även vissa naturvärden i form av ädellövskog väst och nordväst om anläggningen. Då närområdet i övrigt saknar särskilda skyddsvärden bedöms risken vid en grundvattenförorening sammantaget som begränsad.

Vid kollaps av tank och spridning till mark och grundvatten av något av nedanstående ämnen kan korttidseffekter uppstå för marklevande organismer inom industriområdet i de icke hårdgjorda ytorna, men då dessa ytor redan idag har ett lågt skyddsvärde förväntas den biologiska skadan inte vara av betydelse.

Av de fem aktuella ämnena är DOP och RME av den karaktären att spridningen är begränsad till följd av stark adsorption till partiklar samt att de är trögflytande och har begränsad löslighet i vatten. 2-Etylhexansyra är att ses som moderat ur spridningssynpunkt i förhållande till övriga fyra ämnen. n-Butanol och propionsyra har större potential för spridning. Av samtliga anses DOP:s reproduktionstoxiska egenskaper vara mest betydande ur miljöhänsyn. RME har minst betydelse på grund av ringa toxicitet och hög nedbrytbarhet. Där efter kommer n-Butanol och propionsyra. De sistnämnda anses dock ha störst potential för snabb biologisk nedbrytning.

RME förväntas dels avdunsta, dels fastläggas i mark inom området mellan tankareorna. En del av RME kan komma att transporteras till spärrdammen om den hamnar utanför invallningen. Både via ytavrinning och via ledningsgravar alternativt långsamt i markvatten. Då ämnet är lättnedbrytbart och har låg toxicitet förväntas det inte ge några långvariga biologiska skadeeffekter inom eller utanför industriområdet.

DOP förväntas till stor del fastläggas i mark och på ytor inom området mellan tankareorna. En del kan komma att transporteras till spärrdammen om den hamnar utanför invallningen. Både via ytavrinning och dagvattenledningar samt via ledningsgravar. Vid nedträngning i mark förväntas transporten vara långsam. Då ämnet är immobilt i mark och lättnedbrytbart väntas föroreningen till stor del kvarvara inom området. Ämnets reproduktionstoxiska egenskaper är en miljömässig nackdel vilket innebär en risk vid långsam och diffus spridning. Risken reduceras dock av att ämnet är immobilt i mark och biologiskt lättnedbrytbart.

n-Butanol förväntas dels avdunsta, dels en mindre del fastläggas i mark inom området. En del nButanol kan komma att transporteras till spärrdammen om den hamnar utanför invallningen. Både via ytavrinning och via ledningsgravar alternativt i markvatten. Ämnets egenskaper ökar risken för spridning med yt- och grundvatten utanför området men då ämnet är lättnedbrytbart och har låg toxicitet förväntas det inte ge några långvariga biologiska skadeeffekter inom eller utanför industriområdet.

2-Etylhexansyra antas avdunsta långsamt från fuktiga ytor men inte från torra ytor. En del av ämnet kan komma att transporteras till spärrdammen om det hamnar utanför invallningen. Både via ytavrinning och via ledningsgravar alternativt i markvatten. Ämnet är inte särskilt lösligt i vatten. Det vatten som innehåller löst 2-etylhexansyra kommer successivt att spädas ut och brytas ned. Den del som inte löser sig i vatten antas lägga sig på vattenytan med låg till moderat rörlighet i mark samt eventuellt långsamt lösa sig till vatten, spridas och brytas ned. Störst risk finns för marklevande organismer inom området.

Propionsyra förväntas inte avdunsta från fuktiga eller våta ytor, en del kan avdunsta från torra ytor. En del propionsyra kan komma att transporteras till spärrdammen om den hamnar utanför invallningen. Både via ytavrinning där ämnet kommer lösa sig i vattnet och via ledningsgravar alternativt i markvatten. Utspädningen kommer resultera i att pH höjs. Vid spridning till markvatten kommer ämnet lösa sig i vatten och successivt spädas ut och snabbt brytas ned. Störst risk finns för marklevande organismer inom området.

Vid ett tankhaveri kommer bolagets nödlägesplan att aktiveras och Stenungsunds Räddningstjänst kommer att vara på plats inom 15 min. Perstorp Oxo AB:s beredskapspersonal kommer också att finnas på plats. Vid ett nödläge är det räddningsledaren från Räddningstjänsten som har ansvaret och Perstorp Oxo personal som bistår med anläggningskännedom, kunskap om kemikalierna m.m. Räddningsledaren har befogenhet att utnyttja de resurser som finns tillgängliga i samhället. I detta fall gäller bland annat saneringsutrustning t ex. länsor, absorbtionsmedel, pumpar, grävmaskiner, slamsugningsbilar m.m.

Saneringen kan delas in i olika områden och beroende av vilken av de aktuella produkterna som har släppts ut:

Sanering av fyllnads- och jordmassor: Suga upp vätskepölar med slamsugningsbil.

Sprida ut absorbtionmedel över kontaminerat område. Schakta av kontaminerade massor och lägga upp dessa på ogenomträngligt underlag.

Sanering av produkt som har nått grundvattennivån: Inom aktuellt område finns några grävda brunnar med cementrör ner till grundvattennivån. Dessa brunnar kan användas för att suga/pumpa upp förorenat grundvatten och produkt som flyter på vattnet. Genom att lokalt sänka grundvattennivån kommer grundvatten och produkt att strömma mot brunnen. Genom att gräva gropar ner till grundvattennivån på lämpliga platser kan man uppnå samma funktion som med befintliga brunnar.

Förorenat vatten och produkt kan tas omhand it ex, katastrofbassängen area 75.

Om man håller lägre grundvattennivå i det kontaminerade området med hjälp av pumpar kommer flödesriktning på grundvattnet vara mot det kontaminerade området och man minimera risken att förorenat grundvatten kommer utanför industriområdet.

Kontroll av grundvatten inom fabriksområdet: Inom fabriksområdet finns tre grundvattenrör. Dessa är placerade efter hur grundvattnet rör sig genom fabriksområdet. Nr. 1 är en referens brunn som är placerad öster om kyltornet. Nr. 2 är placerad väster om katastrofbassängen area 75. Nr 3 är placerad mellan spärrdammen och bergrummet. Prov tas en gång/mån och rapporteras i månadsrapporten. Denna provtagning har pågått i många år och det finns dokumenterade provresultat.

Slutsats: Sanering av mark och grundvatten kommer att vara resurs- och kostnadskrävande men är genomförbar.

Bolaget anser att de försiktighetsmått och riskreducerande åtgärder, för att för- hindra och begränsa skador på miljön från befintliga tankareor, är tillräckliga och adekvata utifrån de riskbedömningar som gjorts. Bolagets strävan är att ha en säker hantering och lagring av flytande kemikalier och farligt avfall. Åtgärder för att innehålla största tankens volym plus 10 % av övriga tankars volym inom samtliga invallningarna är inte ekonomiskt rimliga i proportion till riskreduceringen.

Bolaget har studerat alternativ som motsvarar 100 % av största tanken + 10 % av övriga tankar. Två alternativ har tagits fram med grov kostnadsuppskattning. Alternativ 1 innefattar byggande av en bassäng väster om area 76 efter samma princip som finns för area 75. Uppskattad kostnad härför är 13 miljoner kr. Nackdelen med detta alternativ är att det endast är lösning för tankarea 76 till en hög investeringskostnad, Alternativ 2 innefattar att befintlig spärrdamm byggs om till uppsamlingsbassäng för area 76 och 77. Respektive invallning ansluts sedan till uppsamlingsbassängen via markrör och ny spärrdamm byggs för att överta nuvarande spärrdamms funktion. Uppskattad kostnad härför är 8 miljoner kr. Mot bakgrund av att sannolikheten för ett ”Worst case scenario” är < 1 gång på 1000 år står investeringskostnaden inte i proportion till den låga risken.

Vid en större framtida expansion kan ett nytt tankfält eventuellt behöva uppföras. Detta kommer då att utformas i samråd med tillsynsmyndigheten och utformas med lämpliga skyddsåtgärder för aktuell risknivå, teknisk utveckling samt BAT.

Bolaget föreslår följande slutliga villkor.

Lagring inom tankareor

Fast installerade tankar ska placeras inom invallning och förses med överfyllnadsskydd. Invallningens storlek och övriga riskreduceringar ska utgå från bl.a. miljöriskbedömningar.

Övrig lagring

Emballerade kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras i täta behållare på ogenomsläppligt underlag.

Emballerade flytande kemiska produkter och emballerat flytande farligt avfall ska vidare förvaras på invallad yta eller vara försedd med motsvarande skydd mot spill och läckage samt vara försedda med tak. Invallningen ska rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av de övriga behållarnas volym.

Fyllda tankcontainer ska vara uppställda på invallad yta eller vara försedd med motsvarande skydd mot spill och läckage.

Lastning och lossning

Vid lastning och lossningsplatser ska uppsamlingskärl finnas för omhändertagande av spill.

INKOMNA YTTRANDEN

Naturvårdsverket har anfört följande.

Naturvårdsverket yrkar

- att bolaget ska genomföra de åtgärder för att minska energiförbrukningen som bolaget redovisat i den inlämnade prövotidsredovisningen, tabell 3 under avsnitt 6.2.1 Energiåtervinning, sid 17- 18, aktbilaga 80.

- att bolaget i god tid före förhandling redovisar tekniskt möjliga energibesparande åtgärder uppdelat på el och värme, med en avskrivningstid på upp till 10 år, enligt del E, utredningar under prövotid som miljödomstolen har angett i dom 2009-05-19 (M 1903-07).

Naturvårdsverket avstår från att yttra sig vad gäller frågan om vattenbesparande åtgärder, bullerbegränsande åtgärder och miljöriskanalys.

Möjligheter att minska energiförbrukningen av både el och värme

Naturvårdsverket anser att bolaget inte har visat att de åtgärder som redovisats i den inlämnade prövotidsutredningen, tabell 3 aktbilaga 80, är orimliga att genomföra i en avvägning enligt 2 kap 7 § MB.

Miljödomstolen har i domen föreskrivet ett utredningsvillkor som avser möjligheterna att minska energiförbrukningen. Utredningen ska enligt domstolen dock inte bara utgå från det begränsade urval av åtgärder som återfinns i den konsultrapport som bolaget tidigare lämnat in i tillståndsansökan. Åtgärderna bör även innefatta åtgärder med längre avskrivningstider, upp till 10 år. Utredningen angående energieffektivisering bör enligt Miljödomstolen belysa så väl kapitalkostnad som driftskostnader och förutom att ange kostnadsbesparingar även redovisa nyttan i form av lägre direkta eller indirekta utsläpp.

I förarbetena till miljöbalken (1997/98:45 bilaga 1, del 2, sid 24-25) anges att enligt MB 2 kap 7 § ankommer det på verksamhetsutövaren att visa att kostnaden för en åtgärd inte är miljömässigt motiverad eller att den är orimligt betungande.

4Naturvårdsverket anser att bolaget inte har redovisat de uppgifter som miljödomstolen har efterfrågat när det gäller möjligheter att minska energiförbrukningen inom elområdet.

Naturvårdsverket anser inte heller att bolaget på ett tillräckligt sätt har utrett möjligheter att minska energiförbrukning inom värmeområdet, enligt miljödomstolens dom. I bolagets utredning i tillståndsansökan har åtgärder (10 st.) enbart föreslagits med avskrivningstider på 1-2 år. Bolaget har för dessa åtgärder enbart angivit investeringskostnad, ekonomisk besparing per år och återbetalningstid. Det saknas alltså åtgärder med upp till 10 års avskrivning och kvantifierade uppgifter för energibesparing och utsläppsminskningar

I prövotidsredovisningen har bolaget redovisas fyra åtgärder för energibesparing (energiåtervinning) med avskrivningstider mellan 0,5-8 år. Naturvårdsverket har tidigare efterfrågat alla tekniskt möjliga åtgärder (inkl. bl.a. energibesparing och utsläppsminskning för resp. åtgärd) uppdelat på både el och värme med en avskrivningstid upp till 10 år, vilket Miljödomstolen efterfrågat. Naturvårdsverket anser att det rimligen bör finnas betydligt fler tekniskt möjliga åtgärder än de som bolaget redovisat, för energibesparing uppdelat på el och värme med en avskrivningstid på upp till 10 år.

Fiskeriverket har förklarat att verket avstår att lämna några direkta synpunkter ur fisk- och fiskesynpunkt.

Tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kommun har anfört följande.

Buller

Runt om Perstorp Oxo AB:s anläggning och detaljplanen för verksamheten finns fyra s.k. stadsplaner. Samma typ av stadsplaner omfattar således bostäderna i Ödsmåls gamla Stationssamhälle och de vid mätpunkterna mätpunkt 2 - 5. Stadsplanerna tillkom innan PBL och detaljplanerna. Inom dessa stadsplaner finns bostäder som vid stadsplanens tillkomst beslutades att de skulle få fortsätta att användas som bostäder. Eftersom det bor människor i bostäderna och det inte finns något beslut om att de skall lösas in bör miljöbalkens regler tillämpas även för dessa bostäder. Det nya forslaget innebär en hög nivå för de bostäder som ligger inom de gamla stadsplanerna. Så höga nivåer bör inte tillåtas. Det måste finnas villkor som gäller för samtliga bostäder runt om anläggningen. Högsta nivån nattetid ska inte vara över 45 dB(A)eq.

Tekniska myndighetsnämnden anser att målet skall vara att klara 40 dB(A) för samtliga bostäder nattetid, men är införstådda med att bolaget inte anser sig kunna klara detta.

I Naturvårdsverkets förslag till nya allmänna råd för industribuller finns angivet tillfällen då avsteg skall kunna göras från angivna värden, ett sådant tillfälle är om industrin storlek, komplexitet och närhet till bostäder gör det ekonomiskt orimligt att klara värdena. Samtidigt säger råden att för en industri som överstiger villkoren skall en utbyggnad innebära en sänkning av den totala ljudnivån från hela anläggningen.

Det är oklart vilka åtagande bolaget har för avsikt att åta sig när det gäller bullerbegränsande åtgärder på anläggningen. Tillståndet skall ju gälla framåt och innefattar en utbyggnation. Bolagets åtaganden bör ju även de vara framåtsyftande.

Kemikalieförvaring

Företaget har inte visat att förorening av mark och vatten inte kommer att ske vid en incident då tankareor som inte rymmer 100 % av största tanken + 10 % av övriga översvämmas. Enligt jordartskartor är dominerande jordarter runt anläggningen sandig morän, finsand och berg, dvs. genomsläppliga material eller ingen jord alls. Av de fem kemikalier som bolaget har redovisat lagras inom tankarea 76 och 77, så kan en anrikas i organismer och en är reproduktionstoxisk kat 3. Samtliga produkter sannolikt syretärande om de skulle komma ut i mark eller vatten.

Nämnden har följande villkorsyrkanden.

- Det bullervillkor som gäller som provisorisk föreskrift skall kompletteras med vilka begränsningsvärden som gäller för övriga bostäder runt om Perstorp Oxo AB:s verksamhet. De allmänna råden för externt industribuller håller på att omarbetas. Allmänna råden gör ingen skillnad på om bostäder är belägna i detaljplanelagt område eller inte.

Bolagets förslag att ange villkor för koordinatsatta punkter godtas inte. Värden skall gälla för alla bostäder. Villkoret skall vara framåtsyftande. Ordet riktvärde bör inte användas, istället bör begränsningsvärden fastställas. Villkoren bör preciseras genom att kontrollen av dem fastställs. Detaljerna kan överlåtas till kontrollprogrammet.

- När det gäller kemikalieförvaring skall bolaget arbeta fram andra säkerhetsåtgärder än att låta kemikalier rinna över marken till spärrdammen. Vid en incident är det alltför osäkert vilka effekter detta förfarande skulle kunna få. Förslag till villkorsutformning överlåts till Miljödomstolen.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har anfört följande.

Slutliga villkor föreslås enligt följande

Buller

Buller från anläggningen ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder inom område detaljplanelagt för bostäder, förutom Ödsmåls gamla stationssamhälle, än

- 50 dB(A) dagtid (kl 07-18)

- 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) samt lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) samt

- 40 dB(A) nattetid (kl 22-07)

Vid bostäder i Ödsmåls gamla stationssamhälle och vid övriga bostäder får den ekvivalenta ljudnivån uppgå till högst 45 dB(A) nattetid (kl 22-07).

Momentana ljud nattetid får inte överstiga överskrida 55 dB(A). Vid fackling i höjdfacklan får dock nämnda momentanvärde tillfälligt överskridas.

De angivna värdena ska kontrolleras genom närfältsmätning och beräkning. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad.

Om ett värde överskrids ska omedelbara och tillräckliga åtgärder vidtas så att värdet kan klaras senast vid den tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.

Hushållning med energi

Bolaget ska årligen tillsammans med miljörapporten ge in en energihushållningsplan till tillsynsmyndigheten. I planen ska redovisas planerade energihushållningsåtgärder samt resultat av genomförda åtgärder.

Länsstyrelsens bedömning

Miljöriskanalys för förvaring av flytande kemikalier och farligt avfall

I prövotidsredovisningen anförs sammanfattningsvis att spridningen till mark och grundvatten av en kemikalie vid tankhaveri endast får korttidseffekter för marklevande organismer inom fabriksområdet. Om man tar fasta på denna slutsats så bör man kunna göra bedömningen att konsekvenserna inte blir sådana att man riskerar hamna i mellanriskområdet i bolagets riskmatris. Miljökonsekvenser för mellanriskområdet innebär permanent skada, liten utbredning och svår eller omöjlig sanering. Ytterligare sekundära skydd eller ombyggnad av invallningar skulle då inte vara motiverade.

De redovisade miljökonsekvenserna är i huvudsak baserade på kemikaliernas egenskaper. Länsstyrelsen anser att det inte räcker att ta hänsyn till endast kemikaliernas egenskaper och hydrologin för bedömning av spridningen när det handlar om stora plötsliga utsläpp, som vid ett tankhaveri. Hänsyn verkar inte ha tagits till de dynamiska effekterna vid ett stort utsläpp, t.ex. risken för spridning och transport till det ytliga grundvattnet som bedöms ha störst rörlighet. För att beräkna sådana scenarier, vid utsläpp av omfattande kemikalievolymer, kan erfarenheter från kända kemikalieolyckor användas.

I utredningen har man heller inte kunnat kvantifiera hur stor andel av ett utsläpp som förväntas filtrera respektive avrinna på markytan. Det finns möjligheter att kontrollera spridning av förorening i djupare liggare grundvatten genom grundvattenrör. Strömningshastigheten i ytligare grundvattenmagasin bedöms vara snabbare men nu saknas möjlighet att kontrollera föroreningsspridning här.

Länsstyrelsen bedömer att det är viktigt att säkrare uppgifter om spridningsförutsättningarna från området redovisas och anser därför att ytterligare utredning behövs. Bolaget ska även utreda förekomsten av enskilda grundvattenbrunnar som skulle kunna påverkas av ett utsläpp.

Länsstyrelsen vidhåller för övrigt att då nya tankparker upprättas så ska kravet på bästa teknik uppfyllas, vilket avseende invallningsvolym får anses vara minst den största tankens volym plus 10 % av övriga tankars sammanlagda volym. För övrigt vid syn noterades att grästäckt yta väster om tankpark 761 verkar ligga i en svacka så att läckande kemikalie skulle bli stående här. Det kunde vara rimlig försiktighetsåtgärd att tillförsäkra säker avrinning från denna yta.

Buller

Bolaget har föreslagit bullervillkor som gäller bostäder i specifika koordinater. Länsstyrelsen anser att alla bostäder både inom och utom område planlagt för bostäder ska omfattas av bullervillkor och att det tydligt ska framgå av villkoret.

Enligt utredningen är det inte möjligt att till en rimlig kostnad bullerdämpa så att 40 dB(A) kan innehållas vid alla bostäder efter att anläggningen byggts ut enligt Valex-projektet. Denna kostnad är dock inte redovisad. För att klara villkoret 45 dB(A) i Ödsmåls gamla stationssamhälle även vid utbyggnad krävs bullerbegränsande åtgärder i befintlig anläggning till en kostnad på ca 10 MSEK och att Valex-projektet byggs tyst [bidrag på 40 dB(A)]. Bullerstörningar i Ödsmåls gamla stationssamhälle uppstår enligt utredningen vid nuvarande drift snarast av tillfälliga driftstörningar såsom fackling och inte av den nuvarande kontinuerliga immissionen från processen på 45 dB(A). Länsstyrelsen delar därför bolagets uppfattning att ett generellt bullervillkor på 40 dB (A) är oskäligt strängt för bostäder närmast fabriken. Däremot bör 45 dB(A) även gälla för bostäder belägna utanför område planlagt för bostäder, vilket enligt utredningen innebär att vid vissa bostäder i närheten av mätpunkter 3 och 5 överskrids villkoret.

Bolagets yrkade bullervillkor på 48 dB(A) vid bostäder planlagt för industri (kontrollpunkter 3 och 5) är betydligt högre än de av Naturvårdsverket rekommenderade riktlinjerna på 45 dB(A). Bostäder i detta område ligger inom en utvidgad skyddszon och omfattas av ett exploateringsavtal från 1977-03-29 som innebär att Perstorp Oxo (f.d. Berol) ska inlösa fastigheter om fastighetsägaren så begär. Vissa fastigheter har lösts in men används nu åter som bostäder. Det framgår inte av bolagets redovisning hur många som idag är boende i denna skyddszon och vilka som fortfarande omfattas av exploateringsavtalet.

Bolaget har inte visat om det är tekniskt omöjligt eller ekonomiskt orimligt att bullerdämpa så att ett bullervillkor på 45 dB(A) kan innehållas även vid bostäder inom den utvidgade skyddszonen enligt ovan. Länsstyrelsen anser att så länge det finns boende i området så ska även de omfattas av ett bullervillkor och samma riktlinjer för buller ska gälla som för boende på område planlagt för bostäder.

I övrigt har skrivning av bullervillkor med användning av riktvärdesbegreppet fasats ut. Villkoret bör numer istället preciseras med krav på kontroll samt åtgärder vid överskridande.

Hushållning med vatten

Andra åtgärder som minskar råvattenbehovet än övergång från vatten- till luftkylning och energibesparande åtgärder som resulterar i minskad primär ångproduktion står enligt bolaget inte att finna. Övergång till kylning med havsvatten bedöms vara en oskäligt dyr investering. Bolaget har åtagit sig att vid expansion se till att vattenbehovet inte ökar. Länsstyrelsen anser att arbetet med vattenhushållning ska ske kontinuerligt men att ett villkor som reglerar detta inte behövs.

Hushållning med energi

Bolaget har uppgivit att man aktivt arbetar med att minimera energiförbrukningen vid verksamheten. Det pågår även utredningar med målsättningen att öka fjärrvärmeleveransen. Länsstyrelsen anser ändå att kravet på en årligen uppdaterad energihushållningsplan behövs för att säkerställa att arbetet med energihushållning även fortsättningsvis prioriteras och bedrivs kontinuerligt.

Perstorp Oxo AB har svarat följande.

Naturvårdsverket yrkar att bolaget ska genomföra de åtgärder för att minska energiförbrukningen som bolaget redovisat i prövotidsredovisningen från september 2009 i tabell 3 under avsnitt 6.2.1. De åtgärder som redovisas där är följande.

- Energiintegrering inom area 30.

- Energiåtervinning inom area 22 genom utbyte av befintliga ångejektorer.

- Energiintegrering inom area 24 genom förvärmning av ingående råvara.

- Produktion av lågtrycksånga inom area 26.

Som framgår av redovisningen är samtliga investeringskostnader grova uppskattningar gjorda på förstudienivå. Vidare kräver redovisade åtgärder inom t.ex. area 30 en mer ingående processteknisk utredning samt en ingående säkerhetsgranskning då ett sådant system bl.a. påverkar fackelsystemets belastning. Även beträffande övriga åtgärder krävs mer noggranna studier innan de eventuellt kan genomföras. Vid sådant förhållande framstår Naturvårdsverkets yrkande om att de nu ska genomföras som orealistiskt. Bolaget motsätter sig Naturvårdsverket yrkande.

Vidare yrkar verket att bolaget i god tid före förhandlingen redovisar tekniskt möjliga energibesparande åtgärder uppdelat på el och värme, med en avskrivningstid på upp till tio år med hänvisning till punkten E i domen. Slutligen anser verket att bolaget samtidigt härmed ska redovisa ytterligare möjligheter att tillvarata spillvärme.

Bolaget anser att bolaget har uppfyllt sin utredningsskyldighet.

Tekniska myndighetsnämnden yrkar, som bolaget uppfattar det att s.k. begränsningsvärden avseende buller ska föreskrivas. Vidare motsätter sig nämnden, som bolaget förordar korordinatsatta referenspunkter.

Bolaget är väl medvetet om att Miljööverdomstolen i ett antal domar under senare tid föreskrivit villkor med så kallade begränsningsvärden. I skälen till domarna har Miljööverdomstolen konstaterat att användningen av begreppen gränsvärde och riktvärde bör utmönstras och att villkoren i stället bör preciseras genom att kontrollen av dem fastställs så att åtminstone kraven i 22 kap. 25 § miljöbalken uppfylls. Bolaget delar inte Miljööverdomstolens uppfattning och vill i denna del särskilt anföra följande.

Ett riktvärde är ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Riktvärden kan därför föreskrivas med förhållandevis liten marginal till bedömd utsläppsnivå. De skapar därigenom ett incitament för tillståndshavaren att minimera driftstörningar och dylikt som kan innebära förhöjda utsläpp och, om förhöjda utsläpp inte går att undvika, vidta åtgärder så att riktvärdet innehålls. Riktvärden kan även föreskrivas för korta perioder, också momentant, för att förhindra variationer av utsläppen, samt då möjligheterna att kontrollera utsläppet är begränsade eller då en mer frekvent kontroll framstår som orimligt kostsam.

Ett begränsningsvärde enligt ovan angivna domar är, som bolaget uppfattat det, ett värde som aldrig får överskridas och om det överskrids innebär ett omedelbart straffansvar. Det är därmed att jämställa med ett gränsvärde. Med den rättsverkan som ett begränsningsvärde har måste det föreskrivas med en betydande säkerhetsmarginal till bedömt utsläpp så att ofrånkomliga utsläppstoppar inte ska leda till överskridanden av värdet. Dessutom måste det föreskrivas för en tillräckligt lång tidsperiod så att tillståndshavaren har möjlighet att vid ofrånkomliga utsläppstoppar vidta åtgärder så att begränsningsvärdet kan innehållas. Vidare förutsätter begränsningsvärdet en någorlunda frekvent kontroll.

Begreppet riktvärde fyller således en viktig funktion och kan enligt bolagets uppfattning inte ersättas av begreppet begränsningsvärde som Miljööverdomstolen synes förutsätta. Enligt Miljööverdomstolen är utformningen av ett villkor med ett begränsningsvärde beroende av vilken kontroll av begränsningsvärdet som är möjlig och rimlig. Av det skälet och med hänsyn till det krav avseende kontroll som ställs i IPPC-direktivet, anser Miljööverdomstolen att det i villkor med begränsningsvärden bör preciseras hur begränsningsvärdet ska kontrolleras.

Enligt 22 kap. 1 § 1 st. 5 p. miljöbalken ska en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken innehålla ett förslag till övervakning och kontroll av den sökta verksamheten. Tillståndsmyndigheten får därigenom det underlag som behövs för att utforma villkor för tillståndet på ett lämpligt sätt med beaktande av den kontroll som tillståndsmyndigheten bedömer vara möjlig och rimlig. Att därutöver i villkor precisera hur kontrollen ska utformas kan vara motiverat i vissa fall, t.ex. då det utsläpp som villkoret reglerar innebär risk för allvarliga miljöstörningar. I andra fall kan det vara tillräckligt med ett villkor som anger att tillståndshavaren ska ha ett kontrollprogram för verksamheten. Detta förfarande stämmer enligt bolagets uppfattning väl överens med 22 kap. 25 § miljöbalken som anger att tillståndet ska innehålla bestämmelser om kontroll "i förekommande fall".

En av de aktuella domarna (Miljööverdomstolens dom den 6 februari 2009 i mål nr M 5069-07; Cementa AB) har, bl.a. avseende utformningen av villkor för buller, överklagats till Högsta domstolen. Högsta domstolen har den 24 februari 2010 meddelat prövningstillstånd i den aktuella delen (mål nr T 1115-09). Såvitt bolaget kan bedöma kan Högsta domstolen mycket väl komma att ändra den ovannämnda överklagade domen och fasställa den tidigare principen med gräns- och riktvärden.

Bolaget anser det orimligt att ytterligare nedbringa bullret vid de fastigheter som är belägna utom område som är detaljplanelagt för bostäder och vidhåller sitt villkorsyrkande.

Beträffande kemikalieförvaringen m.m. anser bolaget att den hantering som sker samt de skyddsåtgärder som vidtagits är tillräckliga säkerställa ett gott skydd. Bolaget motsätter sig ett särskilt villkor härom.

Länsstyrelsen. Beträffande miljöriskanalys för förvaring av flytande kemikalie och farligt avfall hänvisar bolaget till vad som ovan anförts beträffande Tekniska myndighetsnämnden. Beträffande den låga risken bygger denna bedömning på egen och annans erfarenhet. Även beträffande buller hänvisar bolaget till vad som ovan anförts beträffande Tekniska myndighetsnämnden.

Bolaget förbinder sig att upprätta en energihushållningsplan. Planen ska årligen följas upp och resultatet ska redovisas till tillsynsmyndigheten i miljörapporten.

DOMSKÄL

Buller

I fråga om buller från industri bör alltid miljömålet god miljökvalitet eftersträvas. Det innebär att om en verksamhet leder till bullernivåer som överskrider vad som kan anses utgöra god miljökvalitet ska förutsättningarna att vidta bullerbegränsande åtgärder kontinuerligt utredas. Kostnader för sådana åtgärder ska vägas mot nyttan, d.v.s. den förbättrade bullermiljö de kan antas ge. Av Naturvårdsverkets Riktlinjer för externt industribuller (Råd och riktlinjer 1978:5) framgår att målet för industrins bullerreducerande arbete, även för befintliga verksamheter, ska vara att nå ner till de värden som i råden anges för nyanlagd industri; d.v.s. nattetid 40 dB(A). Under en övergångsperiod vars längd inte närmare preciseras kan värden upp till 45 dB(A) godtas. I praktiken har sedermera bullerkraven för befintlig industri fått anpassas till vad som är möjligt med hänsyn till lokalisering m.m. och till kostnader för bullerbegränsande åtgärder. Detta har lett till att 45 dB(A)-nivån för natt i många fall även på lång sikt fått godtas vid befintlig industri. Nivåer över 45 dB(A) nattetid är dock inte godtagbart annat än under mycket begränsade tidsperioder, under vilka bullerbegränsande åtgärder vidtas. Anmärkas kan att en kontinuerlig bakgrundsnivå om 45 dB(A) för utomhusbuller typiskt sett fordrar åtgärder för att minimera bullerimmission i sovrum - såsom val av sovrummets och sängens placering i bostaden samt placering av avskärmningar genom möblering och planteringar m.m. - för att nå godtagbar bullernivå för ostörd sömn (30 dB(A)) inomhus.

Omgivningar och planförutsättningar

Verksamheten ligger inom område av riksintresse för storindustri enligt 3 kap. 8 § miljöbalken och inom område som enligt detaljplan från den 26 november 2008 är planlagt för industriändamål. Runt det detaljplanelagda området finns områden planlagda (genom stadsplaner) som skyddszoner för petrokemisk industri. I dessa planer uttrycks avsikten att bostadsfastigheter på sikt ska lösas in för att begränsa risken för störningar av olika slag för boende. Någon inlösen har emellertid såvitt miljödomstolen kunnat utröna inte skett.

I verksamhetens närhet finns ett icke närmare angivet antal bostäder som ligger mellan 300 och 1000 meter från verksamheten och inom de områden som genom ovannämnda stadsplaner ska fungera som skyddszon mellan industrin och boende m.m. Antalet bostäder inom detta område är förhållandevis många och betydligt fler än vad som följer av Perstorp Oxo AB:s översiktliga redovisning. Det får anses anmärkningsvärt att Perstorp Oxo AB inte närmare har kunnat redogöra för boendesituationen inom området. Under alla förhållanden gäller att många av dessa bostäder utsätts för bullernivåer som överstiger god miljökvalitet (innebärande bl.a. >40 dB(A) nattetid).

Bolagets redovisning av bullerspridning och åtgärdsmöjligheter

Underlaget vad gäller förväntad bullerspridning vid ansökt produktion är osäkert eftersom bolaget endast har redovisat bullerspridning från befintlig verksamhet. Därtill kommer - som anförts ovan - att bolaget inte tydligt har redovisat hur många och vilka bostäder som utsätts och vid ansökt verksamhet riskerar att utsättas för ekvivalentbullernivåer över 40 dB(A) . Genom att vidta bullerskyddsåtgärder utgår bolaget från att det ökade bullret från de nya anläggningarna (Valex-projektet) kommer att kompenseras så att bullernivåer från den ansökta verksamheten totalt sett inte ökar. Hur bullerexponeringen kommer att bli vid omgivande bostäder med de nya anläggningarna, lokaliserade till nya, hittills oexploaterade platser inom industriområdet har emellertid inte beskrivits. Av bullerutredningen framgår inte vilken betydelse olika anläggningsdelar har för bullersituationen vid de aktuella bostäderna, med hänsyn tagen till avskärmningseffekter av terräng m.m.

Av bolagets redovisningar går heller inte att utläsa vilka åtgärder som skulle fordras för att nedbringa bullernivåerna vid bostäder i omgivningen till 40 dB(A) resp. 45 dB(A) nattetid eller om så inte skulle vara möjligt förutsättningar och kostnader för inlösen av aktuella bostadshus. Perstorp Oxo AB får här anses ha brustit i sin utredningsskyldighet och föreliggande brister ligger bolaget till last vid bedömningen av bullerfrågan.

Bullervillkorets utformning

Bolaget har yrkat att buller begränsas genom riktvärden som ska gälla för särskilt angivna platser (kontrollpunkter) för att säkerställa att bullerspridningen inte avviker från den som beskrivits i de rapporter som bolaget har bolaget gett in i målet. Villkorskonstruktionen gör att många bostäder i bolagets närområde inte omfattas av bindande bullervillkor. En sådan reglering är otillräcklig och ger inte det rättsliga skydd omkringboende har rätt till. Dessutom saknas tydligt underlag som visar vilka bostäder som avses för de olika bullernivåerna och som omfattas av de planbestämmelser som refereras i villkorsförslaget. Detta leder till osäkerhet om villkorets giltighet på ett sätt som inte kan godtas.

Ett fungerande bullervillkor ska i motsats till det som bolaget föreslagit utgå från en grundnivå som ska gälla som immissionsvillkor för samtliga bostäder. Genom undantag kan därefter högre bullernivåer medges för begränsad tid vid särskilt utpekade bostäder eller tydligt avgränsade grupper av bostäder . Genom en sådan konstruktion kommer alla bostäder i verksamhetens omgivning att omfattas av bullervillkoret.

Bolaget har föreslagit att buller från verksamheten regleras genom riktvärden. Tekniska myndighetsnämnden har påpekat att villkorsvärden för buller bör uttryckas som begränsningsvärden i enlighet med den praxis som utvecklats på senare tid.

Miljödomstolen delar bolagets uppfattning att en villkorsreglering motsvarande vad som tidigare uttrycktes som riktvärden är att föredra i det fall som nu är för handen. En reglering av buller genom immissionsvärden inrymmer i sig så många osäkerheter, bland annat mätmetodmässigt, att den endast svårligen kan ligga till grund för lagföring vid överträdelser.

En verksamhetsutövare måste i regel förhålla sig till ett gränsvärde/begränsnings- värde på så sätt att händelser som kan orsaka överträdelser måste förutses och förebyggas. Osäkerheter förknippade med verksamhetens variationer samt ovannämnda mätosäkerheter måste vid en gränsvärdesliknande reglering tas ut i form av stora marginaler, vilka antingen belastar miljön eller verksamhetsutövaren på sätt som inte alltid kan anses vara motiverat.

En riktvärdesliknande reglering av immissionsvärden för ifrågavarande störningsslag kommer att tillgodose tillräckliga miljö- och rättssäkerhetshänsyn under förutsättning att villkoret utformas så att bolaget blir skyldigt att vid en överträdelse omedelbart vidta tillräckliga åtgärder för att förhindra att överträdelsen upprepas. Åtgärder som härvid kan komma i fråga handlar såväl om skyddsåtgärder och begränsningar av verksamheten som att helt upphöra med den bullrande verksamheten. Underlåtenhet att vidta sådana åtgärder - d.v.s. att upprepat överskrida angivet värde - kan leda till lagföring. En riktvärdesliknande reglering medger således en träffsäker och lättbegriplig reglering som speglar omfattningen av de olägenheter som omgivningen måste tåla.

Rimliga bullernivåer

De yrkade bullernivåerna för bostäder inom för industriändamål stadsplanelagda områden skulle medge dubbelt så hög upplevd ljudstyrka som vad som kan godtas för en övergångsperiod för befintlig industri. Genom stadsplanerna har uttryckts en strävan att lösa problematiken kring buller- och annan miljöpåverkan i närområdet genom att bostäder löses in. Inlösen såsom avsetts i stadsplaner har hittills inte skett. Ett annat sätt att hantera bullerproblemen kan vara att skärma av buller genom bullervall, isolerande väggar, plank eller motsvarande; antingen nära bullerkällan/verksamheten eller nära den bullerstörda miljön. Ett förbättrat underlag för bullerdämpande åtgärder för minskad immission i specifika riktningar och positioner kan fås av analys med akustisk kamera från aktuella platser.

Sammantagen bedömning

Bolagets prövotidsredovisning ger inte underlag för att i detalj ta ställning till möjligheter och kostnader förknippade med en bullerreduktion till de nivåer som anges i prövotidsföreskriften. Inte heller åtgärder för att vid alla omkringliggande bostäder nå den lägre ambitionsnivån, 45 dB(A) nattetid har beskrivits. Den brist på underlag som nu råder ska enligt miljödomstolens uppfattning inte drabba omkringboendes behov av en god bebyggd miljö. Bristen torde inte kunna läkas utan omfattande nya utredningar vilka skulle fordra ytterligare prövotid och fortsatt handläggning av frågan i första instans, under vilken bullerstörningar består. Miljödomstolen finner därför att bullerfrågan, trots det bristfälliga underlaget, slutligt ska avgöras genom denna dom. Genom de handlingsalternativ som beskrivs ovan - ytterligare analys av bullerkällor på immissionsplatserna och/eller inlösen av bostadshus - har bolaget möjlighet att inom rimlig tid, vilket får anses vara fyra år, uppfylla vad som genom slutligt villkor föreskrivs i domslutet.

Energi- och vattenhushållning

Vad bolaget redovisat i målet och i synnerhet under huvudförhandlingen visar att bolaget bedriver ett seriöst och strukturerat arbete för vatten- och energihushållning. Bolagets målsättning får mot bakgrund av att vattentillgången begränsas genom vattendom för uttag ur sjön Stora Hällungen anses motsvara vad som skäligen kan krävas med stöd av miljöbalken. Något särskilt villkor om vattenhushållning behövs därför inte.

I fråga om energihushållningsfrågor kan konstateras att dessa för Perstorp Oxo AB:s del är av så stor vikt från miljösynpunkt i allmänhet och för verksamhetens miljöpåverkan i synnerhet att en reglering genom särskilda villkor är motiverad i syfte att uppnå balkens mål.

Bolaget har redovisat att bolaget vid ekonomisk värdering av investeringar för bl.a. energihushållning sällan överväger att genomföra investeringar vars avskrivningstid överstiger 2 år. Miljödomstolen finner att den delen av kostnadsvärderingen knappast kan anses motsvara den skälighetsnivå som eftersträvas enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.

Naturvårdsverket har yrkat att bolaget åläggs att utföra vissa av bolaget redovisade konkreta energihushållningsåtgärder. En detaljreglering på det sätt som Naturvårdsverket yrkar är ofta önskvärd; inte minst för att tillgodose rättssäkerhetskrav på villkorsutformningen. Det har emellertid framkommit att aktuella åtgärdsmöjligheter inte är utvärderade så långt att de kan ligga till grund för åtaganden från bolagets sida. Därtill fordras enligt bolagets bedömning ytterligare utredning och utvärdering. Detta kan sägas vara en brist i utredningsmaterialet. Emellertid gäller samtidigt att processerna är komplicerade och konsekvenserna av en åtgärd för energihushållning är svåröverblickbara för såväl verksamhetens totala energianvändning som aspekter som produktkvalitet och kostnader. Anförda omständigheter leder till slutsatsen att energihushållningsfrågorna här inte låter sig regleras på ett meningsfullt sätt genom villkor som föreskriver att vissa vid prövningstillfället redovisade åtgärder ska genomföras. Arbetet bör istället bedrivas på samma sätt som hittills, väl integrerat i bolagets fortlöpande optimeringsarbete för energihushållning, men på ett öppet och för tillsynsmyndigheten transparent och påverkbart sätt.

Miljödomstolen finner mot ovan redovisad bakgrund att energihushållningsfrågorna vid Perstorp Oxo AB:s anläggning i Stenungsund bör regleras genom slutliga villkor vars syfte ska vara att verka pådrivande för ett öppet, aktivt och kontinuerligt energihushållningsarbete.

Det energihushållningsprogram som bolaget genom denna dom åläggs att ta fram och driva ska beskriva hur möjligheter till ökad energihushållning identifieras och värderas samt innehålla en tidplan för konkreta åtgärder. Arbetet ska i huvudsak bedrivas på sätt som bolaget beskrivit och grundas på återkommande inventeringar och lägesbedömningar av förutsättningarna för ökad energihushållning i verksamheten. Programarbetet ska utmynna i förslag till konkreta åtgärder omfattande både investeringar och andra åtgärder på kort sikt (ca 5 år) samt för åtgärdsarbetet på längre sikt grundprinciper för kostnadsnyttovägningen.

Ett önskvärt underlag för kostnadsnyttovärderingen av energihushållningsåtgärder bör innehålla redovisning av energiförbrukning totalt och i olika produktionsanläggningar, energiförsörjning för olika produktionsanläggningar, en redovisning av energihushållningspotential i form av tekniskt möjliga åtgärder av inte helt ringa omfattning, en redovisning av kostnader (inkl. relevanta investeringsfaktorer) för åtgärderna samt bolagets eget förslag till vilka åtgärder som bör vidtas inom överskådlig tid (ca 5 år). Vid bedömningen av nyttan av en energihushållningsåtgärd ska också vägas in nyttan av minskade störningar som kan bli följden av åtgärden såsom minskade utsläpp till luft i anläggningen eller i följdverksamheter. Utredningen bör inte utesluta några åtgärder; men ska åtminstone omfatta åtgärder för ökad energiåtervinning ur energirika gaser, förvärmning genom värmeväxling av procesströmmar och matarvatten, ökade fjärrvärmeleveranser samt ytterligare varvtalsstyrda motorer.

Vad gäller avkastningskrav bör energihushållningsplanen grundas på den s.k. TCO-principen (Total Cost of Ownership) där kostnader och besparingar under hela tiden som bolaget har kostnader resp. nytta av åtgärden ska räknas in. Åtminstone de investeringar som kan beräknas bli lönsamma under sin tekniska eller ekonomiska livstid bör således beaktas. I fråga om vilken ränta som kan anses vara rimlig vid beräkning av kapitalkostnader för miljöskyddsåtgärder kan en viss ledning fås av Miljööverdomstolens dom 2000-04-05 i mål nr M 8010-99. I detta mål ansåg Miljööverdomstolen att en rimlig ränta var sex procent. Noteras bör att bedömningen gjordes vid ett högre ränteläge än idag. Utan att ta ställning till exakt vilken ränta som bör användas för att beräkna kostnaderna anser miljödomstolen att den ränta som används vid beräkning av kostnaderna i vart fall inte bör överstiga sex procent.

Tillsynsmyndigheten bör genom tillsynsåtgärder tillse att bolaget genomför sådana åtgärder som genom det i villkoret nämnda programarbetet kan bedömas vara skäliga. I de fall oenighet uppstår ska tillsynsmyndigheten ges bemyndigande att meddela villkor av mindre betydelse inom energihushållningsområdet. För att i någon mån indikera vad som kan anses vara av mindre betydelse ska bemyndigandet avgränsas till hushållningsåtgärder som vid värdering enligt ovan nämnda principer kan av-skrivas inom tre år, vilket är den avskrivningstid som används som riktmärke för energikartläggning och redovisningar inom Energimyndighetens Program För Energieffektiviserig (PFE). Tillsynsmyndighetens bemyndigande får genom delega-tionsmöjlighetens begränsning också anses vara begränsat genom värdering av andra aspekter på övervägda energihushållningsåtgärder. Bl.a. bör investeringens totala omfattning, åtgärdens betydelse för frågor om produktkvalitet, produktionskapacitet och säkerhetsaspekter vägas in när bemyndigandets räckvidd värderas, liksom när skäligheten av övervägda åtgärder värderas.

Förvaring och hantering av flytande kemikalier och farligt avfall

Löpande prövotidsförordnande motiverades av att miljödomstolen fann att bolaget inte hade visat att länsstyrelsens yrkande om nya invallningar (invallningen ska rymma den största tankens volym plus 10 % av summan av de övriga tankarnas volym [100 % + 10 %]) för fast installerade tankar skulle medföra kostnader som är orimliga i förhållande till nyttan. Vad bolaget nu har redovisat tyder på att den sammantagna risken (sannolikhet x konsekvens) för ett totalt haveri av en tank inte motiverar att invallningar för befintliga fasta tankar uppgraderas i förhållande till dagens situation. För åtgärder i anslutning till befintliga tankar bör istället förhållandena kring varje tank värderas med avseende på miljörisker och möjligheter till andra riskminskande åtgärder. Bland sådana kan nämnas hårdgöring av mark i tankens/tankareans nedströmsområde, resp. utökad säkerhetsutrustning och förbättrade rutiner för att förebygga tankhaverier, mer omfattande spill och att utspillda ämnen sprids utanför befintliga invallningar.

Ett invallningskrav gällande 100 % + 10 %, utgör vad som motsvarar BAT för nya fast installerade tankar, och får mot bakgrund av vad bolaget har redovisat i fråga om möjliga åtgärder och kostnader bedömas skäligt att kräva. Bolaget kan möta ett sådant krav genom att förlägga nya tankar till nya tankareor som projekteras för att klara invallningskravet. För nya tankar som behöver placeras inom befintliga tank-areor torde kravet kunna uppfyllas åtminstone genom det alternativ som innebär att befintlig spärrdamm byggs om till uppsamlingsbassäng för tankareorna 76 och 77 och att en ny spärrdamm anläggs för att ersätta den befintliga. En sådan åtgärd skulle medföra den fördelen att invallning, motsvarande BAT, ordnas också för befintliga tankareor. Om en ny tank inom befintlig tankarea avser förvaring av från miljösynpunkt harmlösa ämnen bör tillsynsmyndigheten kunna medge avsteg från grundkravet.

När det gäller befintliga tankar bör tillsynsmyndigheten genom särskild delegation ges möjligheter att vid behov ställa krav på skyddsåtgärder av mindre omfattning, såsom överfyllnadsskydd och larm, hårdgöring och dränering av mark i invallningens närhet samt avstängningsanordningar för dagvattenledningar. Behovet av åtgärder ska utgå från bedömningar av lagringsplatsers och lagringstankars tekniska standard samt från lagrade ämnens egenskaper i fråga om miljöfarlighet och rörlighet i mark och vatten.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande senast den 28 juli 2010.

Göran Stenman

_____________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman, miljörådet Joen Morales samt de sakkunniga ledamöterna Åke Larsson och Rune Niklasson.