MÖD 2011:35

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-05-10 i mål nr M 611-10, se bilaga A

KLAGANDEA.L.

Ombud: Advokaten E.S.

MOTPARTLänsstyrelsen i Västra Götalands län542 85 Mariestad

SAKENStrandskyddsdispens

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

___________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A.L. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av miljödomstolens dom, ska meddela strandskyddsdispens för uppförande av ett garage på fastigheten X 9:3 i Lidköpings kommun.

Länsstyrelsen har bestritt ändring.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Parterna har i Mark- och miljööverdomstolen åberopat i huvudsak samma omständigheter som vid miljödomstolen. A.L. har här tillagt att han godtar en snävare tomtplatsavgränsning kring garaget.

A.L. har som skriftlig bevisning åberopat en skrivelse från länslantmätaren K.A.

I Mark- och miljööverdomstolen har miljö- och byggnämnden i Lidköpings kommun yttrat sig.

Domstolen har hållit syn på fastigheten.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i miljödomstolens bedömning av fastighetsbildningsbeslutets betydelse vid prövningen av ansökan om strandskyddsdispens. Fastighetsbildningsbeslutet innebär alltså inte ett för denna prövning bindande ställningstagande till att området får användas som tomt.

Genom utredningen i målet är det klarlagt att den tilltänkta byggplatsen ursprungligen utgjordes av skogsmark och att A.L. på senare tid avverkat träd samt fyllt och jämnat ut marken med grus. Åtgärderna har vidtagits utan dispens från strandskyddsbestämmelserna. Genom dessa åtgärder kan platsen inte anses vara ianspråktagen på ett sådant sätt att den saknar betydelse för strandskyddets syften enligt 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken (se prop. 2008/09:119 s. 105).

Vad som i övrigt förekommit föranleder inte Mark- och miljööverdomstolen att ändra miljödomstolens domslut. Överklagandet ska således lämnas utan bifall.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Per-Anders Broqvist, hovrättsrådet Rose Thorsén, fastighetsrådet Jan Gustafsson och tf. hovrättsassessorn Olof Danielsson, referent. Enhälligt. Föredragande har varit Christoffer Sheats.

_____________________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDEA.L.

MOTPARTMiljö- och byggnämnden i Lidköpings kommun531 88 Lidköping

ÖVERKLAGAT BESLUTLänsstyrelsens i Västra Götalands län, Mariestad, beslut 2010-01-28 i ärende nr 526-105774-2009, se bilaga 1

SAKENDispens från strandskyddet för nybyggnad av garage/förråd samt tomtplatsavgränsning på fastigheten X 9:3, Lidköpings kommun, Västra Götalands län

_____________

DOMSLUT

Överklagandet avslås

_____________

BAKGRUND

Fastigheten X 9:3 i Lidköpings kommun är belägen inom strandskyddsområde. 1993 tillfördes fastigheten ett drygt 2 000 kvm stort markområde genom fastighetsreglering, med avsikt att på detta område uppföra en garagebyggnad. Av förrättningsprotokollet framgår att åtgärden inte bedömdes motverka strandskyddsbestämmelserna.

A.L., ägare till X 9:3, inkom under 2009 med ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för bl.a. ett garage/förråd inom det område som 1993 tillskiftades fastigheten. Miljö- och byggnämnden i Lidköpings kommun beslutade den 11 november 2009 att meddela bygglov och strandskyddsdispens enligt ansökan samt att förordna att hela fastigheten utgör tomtmark.

Länsstyrelsen beslutade den 7 december 2009 att överpröva nämndens beslut. I det nu överklagade beslutet har Länsstyrelsen upphävt dispensen för garage/carport samt undantagit det område som tillfördes fastigheten 1993 från den bestämda tomtplatsen. Länsstyrelsen har uttalat att garaget skulle medföra att bebyggelsen sträcker sig längre norrut mot stranden. Ett tidigare allemansrättsligt tillgängligt område mellan strandkanten och bebyggelsen skulle därmed försvinna.

YRKANDEN M.M.

A.L. har, såvitt det får förstås, yrkat att Länsstyrelsens beslut upphävs och att Miljö- och byggnämndens beslut fastställs. A.L. har härvid framfört följande.

Uppförande av garage och förråd har planerats sedan början av 1990-talet. Av denna anledning köptes mark av Domänverket och genomfördes fastighetsreglering. Enda anledningen till att köpet av marken beviljades var att behovet av ett garage ansågs vara stort och att den dåvarande tomten inte var lämplig. När kommunen i november 2009 meddelade bygglov påbörjades genast byggnationen och stora summor pengar har redan lagts ut på att anlägga ny väg och förbereda för byggnation. Det är fel av Länsstyrelsen att inte bevilja dispens eftersom den valde att inte överklaga fastighetsregleringen.

Tidigare fanns ett servitut över tomten, vilket medförde biltrafik över gräsmattan. Efter diskussioner med ägaren till den härskande fastigheten lämnades en ansökan in till Länsstyrelsen för prövning av en ny vägsträcka. Ansökan beviljades av Länsstyrelsen den 27 januari 2000. Den nya vägsträckan bekostades av A.L. och resulterade i en parkeringsplats för ca 10 bilar. Allmänhetens möjlighet att ta sig till stranden ökade väsentligt eftersom man inte behöver gå genom trädgårdar m.m. I dag använder ca 11 hushåll den nya vägen. Eftersom tillgängligheten för allmänheten har ökat väsentligt genom anläggande av den nya vägsträckan bör dispens för aktuell nybyggnation ges.

I dispensbeslutet rörande den nya vägsträckan har Länsstyrelsen på bifogad karta ritat in den tomtgräns som kommunen sedermera angav i sitt beslut i nu aktuellt ärende. Platsen är redan ianspråktagen och har inte, såsom Länsstyrelsen uppgivit, varit skogsmark till nyligen. Marken består av två berg med en plan markbit emellan och kan inte anses vara strövområde.

Miljö- och byggnämnden har biträtt överklagandet och framfört följande. I tidigare beslut från Länsstyrelsen gavs strandskyddsdispens för bl.a. anläggande av väg på grannfastigheten X 1:9, med motiveringen att den tidigare vägen gick över tomtmark och att den nya vägen därför skulle öka allmänhetens tillträde till vattnet. A.L. har lagt fram skäl för att det enskilda intresset väger tyngre än det allmänna inom aktuell fastighetsgräns. Det bedöms vara en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner och vad den enskilde förlorar. Tomten är i detta fall stor, men det kan vara svårt att sätta ett fast mått på en tomtplats. Det är nödvändigt att ta hänsyn till rådande situation vid varje enskilt ärende.

Länsstyrelsen har motsatt sig A.L:s yrkande och framfört följande. Det har aldrig funnits någon strandskyddsdispens för garaget. Den fastighetsreglering som skedde i syfte att möjliggöra garaget prövades aldrig av vare sig Länsstyrelsen eller kommunen.

Länsstyrelsen meddelade den 27 januari 2000 strandskyddsdispens för en pumpanläggning och en väg i närheten av A.L:s fastighet. Syftet med vägen var att A.L. inte ville låta trafik passera över hans fastighet. Att vägen bedömdes bli till nytta för allmänheten medverkade till att dispens gavs. Frågan om garage prövades inte i detta beslut. Den gräns som framgår av kartan till beslutet är A.L:s fastighetsgräns. Någon tomtplatsavgränsning gjordes aldrig i det ärendet.

Uppgiften att norra delen av fastigheten tidigare bestod av skogsmark har A.L. själv lämnat. Länsstyrelsen har även kontrollerat uppgiften med hjälp av ortofoto.

Länsstyrelsen har åberopat dels tjänsteanteckning från samtal den 11 januari 2010 med A.L., dels ett ortofoto.

DOMSKÄL

Enligt Miljö- och byggnämndens sammanträdesprotokoll inlämnades ansökan den 11 september 2009. Detta innebär att de strandskyddsbestämmelser som började gälla den 1 juli 2009 ska tillämpas i målet. Länsstyrelsen har i huvudsak redogjort för gällande bestämmelser. Det kan dock förtjänas tilläggas att dispens får meddelas endast för åtgärder som är förenliga med strandskyddets syften. Viss hänsyn ska också tas till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt ska stå i proportion till vad det allmänna vinner och får inte gå längre än vad som krävs för att tillgodose strandskyddets syften. Vid dessa bedömningar, som följer av 7 kap.25 och 26 §§miljöbalken, ska stor vikt läggas vid det allmänna intresse som strandskyddet står för. Dispensprövningen ska enligt förarbeten och praxis vara restriktiv.

A.L. har påpekat att den mark som han avser ta i anspråk för garaget tillfördes fastigheten genom lantmäteriförrättning 1993 och att denna förrättning syftade just till att möjliggöra uppförande av ny garagebyggnad. Av förrättningsprotokollet framgår att kommunens byggnadsnämnd hade tillstyrkt åtgärden och att fastighetsregleringen enligt Lantmäteriets bedömning inte motverkade syftet med strandskyddsbestämmelserna. Genomförd fastighetsreglering innebär inte att kravet på strandskyddsdispens bortfaller. Inte sällan kan emellertid dispens lämnas och en tomtplatsbestämning göras i överensstämmelse med fastighetsregleringen. Hänsyn måste dock tas till förhållandena i det enskilda fallet (befintliga markförhållanden, fastighetens storlek, strandskyddets styrka, tidsutdräkten sedan fastighetsregleringen m.m.). Under alla förhållanden utgör enbart den omständigheten att fastighetsreglering skett inte särskilda skäl för strandskyddsdispens. En separat bedömning av om det föreligger dispensskäl måste alltid göras.

Som Länsstyrelsen har framfört saknar det betydelse i målet att Länsstyrelsen tidigare meddelat A.L. dispens för väg och pumphus på annan plats i området.

Förberedelsearbeten för uppförande av garaget har redan vidtagits. I målet är dock klarlagt att platsen tidigare har utgjorts av naturmark som inte har hävdats som tomt. Där har förut löpt en mindre väg, som det numera finns rester av, samt ett krondike som inte längre är synligt. Omkringliggande mark utgörs av skogsmark.

Ansökt garage innebär en inte oväsentlig utökning av för bostadsändamål ianspråktagen mark inom strandskyddsområdet. Marken har tidigare varit tillgänglig för allmänheten. Några sådana särskilda skäl för dispens som anges i 7 kap. 18c § miljöbalken har inte framkommit. Vid bedömning av proportionalitetsregeln i 25 § samma kapitel kan konstateras att åtgärden inte torde innebära något mer betydande intrång i för strandskyddet skyddsvärda intressen. Samtidigt förefaller inte heller A.L:s enskilda intresse av att få uppföra garaget särskilt stort. Resterande del av fastigheten är förhållandevis stor, ca 3 200 kvadratmeter, och även med beaktande av höjdskillnaderna torde det inte vara uteslutet att placera ett garage på den redan ianspråktagna tomtmarken. Det kan därför - även med beaktande av 1993 års fastighetsreglering - inte anses vara att gå för långt att i detta fall avslå dispensansökan. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2

Överklagande senast den 31 maj 2010.

Göran Stenman

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman, ordförande, och miljörådet Gunnar Barrefors. Föredragande har varit beredningsjuristen Jerker Loré.