MÖD 2015:43
Fastighetsreglering ----- Lantmäterimyndigheten hade inte hållit sammanträde vid förrättningen. Av handlingarna framgick att en av sakägarna motsatt sig den sökta regleringen och någon överenskommelse mellan sökandena och sakägaren hade därefter inte träffats. Vid förrättningen fanns det därmed motstridiga intressen mellan sakägarna. Eftersom lantmäterimyndigheten inte avvisat ansökan eller det framstod som uppenbart att fastighetsbildningen inte kunde tillåtas, fann Mark- och miljööverdomstolen det inte funnits skäl att underlåta att hålla sammanträde enligt 4 kap. 14 § fastighetsbildningslagen. Lantmäterimyndighetens underlåtelse att hålla sammanträde var ett sådant handläggningsfel som medförde att förrättningen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom och undanröjande av lantmäterimyndighetens beslut, visades åter till lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.
Mark- och miljööverdomstolen
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-13 i mål nr F 5567-14, se bilaga
KLAGANDE1. Ma S
Mo S
MOTPARTER1. K E
2. A E
3. A B
4. F P
SAKENFastighetsreglering berörande X och s:1 i Örebro kommun
_________________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av mark- och miljödomstolens dom undanröjer Mark- och miljööverdomstolen Lantmäterimyndighetens i Örebro kommun beslut den 29 augusti 2014 i ärende nummer T146058 och återförvisar förrättningen till lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.
___________________________
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Ma S och Mo S har yrkat att Mark- och miljööver-domstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa lantmäteri-myndighetens beslut.
K E har motsatt sig bifall till överklagandet.
A E, A B och F P har getts tillfälle att yttra sig men har inte kommit in med något yttrande.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Ma S och Mo S, som hänvisat till vad de anfört i mark- och miljödomstolen, har i huvudsak lagt till följande. Den aktuella delen av samfälligheten Långbyn s:1 fungerar inte för skogsbruk med dagens moderna transportfordon. Timmerupplaget för omlastning sker på fastigheten Yoch tillfarten dit sker lämpligast norr om fastigheten. Uttransport av timmer sker inte på det sätt som K E anger. De har behov av en trafiksäker in- och utfart till fastigheten X. Idag saknar de en formell in- och utfart
K E, som hänvisat till vad hon anfört i mark- och miljödomstolen, har i huvudsak lagt till följande. Den ansökta delen av Långbyn s:1 har i generationer använts för timmerupplag med tillhörande skogstransporter. Det finns redan en trafiksäker utfart från fastigheten X. Ett sammanträde hos lantmäterimyndigheten hade troligen kunnat ge en större möjlighet att få fler perspektiv och synpunkter kunde ha inhämtats, beaktats och vägts samman. Det totala förloppet i processen hade kanske kunnat kortas av.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Av 4 kap. 14 § fastighetsbildningslagen (1970:988) framgår att lantmäterimyndigheten vid förrättning ska hålla sammanträde med sakägarna. Sammanträde behövs dock inte, om det inte förekommer några motstridande intressen mellan sakägarna och det inte heller finns några hinder mot den sökta fastighetsbildningen, om ansökan ska avvisas eller om det är uppenbart att fastighetsbildningen inte kan tillåtas.
Lantmäterimyndigheten i Örebro kommun har inte hållit sammanträde vid förrättningen. Av lantmäterimyndighetens dagboksblad framgår att K E den 10 juni 2014 till lantmäterimyndigheten uppgett att hon motsätter sig att den samfällda marken överförs till fastigheten X. Någon överenskommelse mellan sökandena och K E har därefter inte träffats. Vid förrättningen förelåg det därmed motstridiga intressen mellan sakägarna. Mot bakgrund av detta, och då lantmäterimyndigheten varken avvisade ansökan eller det var uppenbart att fastighetsbildningen inte kunde tillåtas, har det inte funnits skäl att underlåta att hålla sammanträde.
Lantmäterimyndighetens underlåtelse att hålla sammanträde är ett sådant handläggningsfel som medför att förrättningen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom och undanröjande av lantmäterimyndighetens beslut, ska visas åter till lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att lantmäterimyndighetens utredning angående förhållandena kring utfart mot allmän väg, möjlighet att anordna avloppsanläggning och planförhållandena är knapphändig eller saknas. Vid den fortsatta handläggningen bör därför övervägas om ytterligare utredning krävs.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark, Gösta Ihrfelt och Malin Wik, referent, samt tekniska rådet Karina Liljeroos.
Föredragande har varit Petter Larsson Garcia.
BILAGA
NACKA TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM
KLAGANDEK E Y, m andel (1/8) i Långbyn s:1
MOTPARTER1. Mo S delägare i X (½)
2. Ma S delägare X (½)
3. Övriga delägare i Långbyn s:1
SAKEN
Fastighetsreglering berörande Örebro X och s:1
ÖVERKLAGAT BESLUT
Lantmäteriets beslut den 29 augusti 2014 i ärende nr T146058
___________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen undanröjer samtliga förrättningsbeslut utom beslutet om fördelning av förrättningskostnader och ställer in förrättningen.
____________
BAKGRUND
Lantmäterimyndigheten i Örebro kommun (LM) beslutade den 29 augusti 2014 om fastighetsreglering berörande X och Långbyn s:1. Vid det tillfället fattade LM även ersättningsbeslut och beslut om fördelning av förrättnings-kostnaderna.
Bilder utesluten här:
Karta 1: Ur LM:s förrättningskarta till det överklagade beslutet
Karta 2: Fastighetsregisterkartans redovisning med Y markerad mörkgrå och den aktuella delen av Långbyn s:1 rödmarkerad.
YRKANDEN M.M.
K E (som äger fastigheten Y, till vilken hör en andel i Långbyn s:1) har överklagat LM:s fastighetsbildningsbeslut och har, som hon får förstås, yrkat att det ska upphävas.
Till stöd för sitt överklagande har hon anfört bl.a. följande.
Den del av marken på Y som ligger strax öster om X tvärs över den samfällda vägen s:1 har sedan många år (under flera generationer) använts som uppläggnings- plats för avverkad skog från skogskifte till hörande X norr om villabebyggelsen och med utfart i anslutning till den aktuella marken. Det är också den enda av henne ägda lämpliga uppläggningsplatsen för timmer. Det ska finnas utrymme för skogs- maskiner och lastbilar med släp att lämna och hämta timret, vilket fungerar idag med den sträckning vägen Långbyn s:l har idag. Skulle föreslagen ändring ske, tas hälften av utrymmet bort vilket innebär ett menligt bortfall. Ägare av X har tidigare under alla år hittills haft två in och utfarter på sin tomt, i norr och i söder vilket fungerat väl och torde göra även framgent.
Mo S och Ma S(båda delägare iX) har bestritt bifall och angett bl.a. följande.
Vägen på Långbyn s:1 har inte varit i bruk sedan åtminstone mitten av 70-talet. Den gamla vägen lämpar sig på sin höjd av att användas för häst och släde. I dagens skogsbruk använder man sig av timmerbil, skotare eller traktor med timmerkärra och de är direkt olämpliga att framföra på samfälligheten s:1, eftersom dessa ekipage inte kan ta sig ned på den berörda s:l. Det är för litet och trångt för dessa ekipage.
Det finns inte reglerat något om in- och utfart norrut i servitut eller liknade uppgörelse som ingick i köpet av fastigheten. Vid tillträdet så har in- och utfart endast varit söderut. Fastighetsregleringen medför möjlighet för X att göra en bättre utfart till riksvägen, vilken skulle göra påfarten både enklare och säkrare. Om marken överförs till X har byggnadsnämnden dessutom gett klartecken till anläggandet av en avloppsanläggning.
De har även hänvisat till tre fotografier, av vilka två illusterar den aktuella sträckan av den samfällda vägen respektive befintlig utfart söderut för X.
Bilder utesluten här:
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen har med stöd av 16 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, avgjort målet utan sammanträde. Det är uppenbart att parterna slutfört sin talan.
Den centrala frågeställningen i målet är om den fördel av att i viss mån förbättra den befintliga utfarten till allmän väg och anlägga en enskild avloppsanläggning, som bostadsfastigheten X eventuellt kan få av den yrkade och beslutade marköverföringen, överväger de nackdelar och olägenheter som därmed skulle drabba lantbruksfastigheten Y (jfr kraven i 5 kap. 4 § PBL).
X ligger utmed med allmän väg och har en befintlig fungerande utfart. Det har inte lämnats någon förklaring till behovet av en förbättra utfarten. Utifrån det kart- och bildmaterial som finns i akten bedömer mark- och miljödomstolen att den befintliga utfarten är fungerande även med beaktande av att avståndet mellan befintlig körbanekant på västra sidan utfarten och gränspunkten 2273 uppgår till endast ca två meter.
För det fall större fordon skulle behöva trafikera fastigheten kan de ytterligare få decimetrar körbanebredd som eventuellt skulle kunna behövas utan vidare anordnas västerut längs gränsen, dels inom X i sin nuvarande utsträckning, dels utanför denna fastighet genom ett sannolikt samarbete med Trafikverket på det område som är upplåtet med vägrätt till Trafikverket. Behovet för X av samfällighetens mark för att utföra en breddning av vägbanan österut på en plats som redan är iordninggjord som utfart framstår därför som mycket svagt. X areal uppgår till drygt 3 500 m2. Det torde inte vara nödvändigt att förvärva ytterligare 237 m2 för att utföra en enskild avloppsanläggning inom den egna fastigheten.
Till Y hör ett område norr om den allmänna vägen. Området framstår som väl lämpat för uppläggning av timmer i avvaktan på uttransport med lastbil. Om fastighetsregleringen genomförs berövas Y tillgången till en med väg försedd omlastningsplats för skogsprodukter. Att utföra lastning och lossning direkt från den allmänna vägen är inte lämpligt och några andra rimliga alternativ har inte presenterats.
Mark- och miljödomstolen kommer sammantaget fram till att nackdelar och olägenheter för Y och övriga delägarna i Långbyn s:1 blir betydligt större än nyttan för X av den av LM beslutade fastighetsregleringen. Båtnadsvillkoret i 5 kap. 4 § FBL är därmed inte uppfyllt. Det anförda innebär att samtliga förrättningsbeslut utom beslutet om fördelning av förrättningskostnaderna ska undanröjas och förrättningen ställas in.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 427)
Överklagande senast den 6 mars 2015. Prövningstillstånd krävs.