Fastighetsreglering

Beskrivning saknas!

Rättsfall53

MÖD 2012:58: Rättegångskostnader ----- Mark- och miljööverdomstolen har i mål där mark- och miljödomstol beslutat om återförvisning till Lantmäteriet ansett att part som yrkade återförvisning var i högre grad vinnande än motparten, dock inte i sådan utsträckning att full ersättning för rättegångskostnader skulle utgå.
MÖD 2013:38: Fastighetsreglering och anläggningsåtgärd ----- Mark- och miljööverdomstolen har i likhet med underinstanserna funnit att förutsättningarna enligt anläggningslagen är uppfyllda för inrättande av gemensamhetsanläggning i form av brandmur med grundförstärkning. Även frågor om fastighetsreglering, ersättning och rättegångskostnader.
MÖD 2014:53: Fastighetsreglering ----- Två fastigheter ligger intill varandra. Den ena fastigheten utgörs av skogsmark. Den andra fastigheten utgörs av tomtmark med bostadshus. Frågan i målet gäller om ett 400 kvadrat- meter stort område (regleringsområdet) på skogsmarksfastigheten tvångsvis kan överföras till bostadsfastigheten. Ägaren av bostadsfastigheten har gjort gällande att tillförandet av marken förbättrar hennes fastighet genom att hon på området kan fortsätta en redan etablerad, sedan generationer tillbaka, nödvändig funktion för uppvärmning bostadsbyggnaderna, nämligen förvarandet av ved i anslutning till befintliga bostadshus. Ägaren av skogsmarken, som ex- ploaterar ett närliggande område med nya bostäder, har motsatt sig en reglering och gjort gällande att en sådan begränsar möjligheterna för de boende i det planerade området att nå havet vilket i sin tur kommer påverka försäljningsvärdena av tomterna. - MÖD fann att bostadsfastigheten förbättras genom tillförande av regleringsområdet, att det genom fastighetsregleringen åstadkoms en mer ändamålsenlig markanvändning samt att fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför. Även i övrigt uppfylls förutsättningarna för en fastighetsreglering. - En ledamot är skiljaktig och gör en annan bedömning än majoriteten när det gäller möjligheterna att inom den befintliga fastigheten hantera ved och därmed om fastigheten är lämpad för sitt ändamål och om förbättringskravet är uppfyllt. Fastighetsägares önskan att få plats för ved- hantering på en privatbostad bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning. Vare sig kraven i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen eller förbättringskravet i 5 kap. 5 § samma lag är alltså uppfyllda och det finns därmed ingen möjlighet att tvångsvis ta annans mark i anspråk.
MÖD 2014:22: Fastighetsreglering och fastighetsbestämning ----- Målet gäller innebörden av ett s.k. allmänt färdselservitut, som tillkommit vid laga skifte år 1848. Sådana är till sin natur olokaliserade. Frågan i målet var om servitutet kommit att rättsligt lokaliseras till en väg som passerar ett gårdscentrum. Utredning rörande överenskommelse mellan fastighetsägarna om lokalisering saknades. Servitutens innebörd och innehållet i 14 kap. JB om att servitut ska utövas utan att orsaka skada har ansetts som en grundläggande utgångspunkt. Det finns inte klart stöd i befintlig domstolspraxis för slutsatsen att ett faktiskt nyttjande av en väg eller en faktisk lokalisering ska medföra en rättslig lokalisering. Färdselservitutet har konstaterats vara alltjämt olokaliserat.
NJA 2013 s. 135: En lantmäterimyndighets beslut att genom fastighetsreglering upphäva ett kraftledningsservitut har ansetts inte ha rättskraft när beslutet gick utöver vad som hade yrkats.
NJA 1983 s. 367: Bestämmelsen i 16 kap 14 § fastighetsbildningslagen om rätt för sakägare att i mål om inlösenersättning få gottgörelse för rättegångskostnad oberoende av utgången i målet har ansetts ej kunna tillämpas, när rättegången gällt ersättning för i stadsplan ingående, till gata avsedd mark, som genom fastighetsreglering, utan att inlösen enligt 8 kap nämnda lag skett, överförts i kommunens ägo.
NJA 1990 s. 814: I 10 § lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildningslagen angiven innehavare av särskild rätt till fast egendom har ansetts ensam behörig att i egenskap av ägare till egendomen påkalla fastighetsreglering (indragning av oreglerad ströäng).
NJA 1991 s. 37: Genom fastighetsreglering överfördes samfälld mark till annan fastighet utan att en granne, som nyttjat två vägar och en byggnad på området, hördes i ärendet. Underlåtenheten att utreda rätten till vägarna och byggnaden har ansetts som domvilla och medfört att förrättningen efter besvär av grannen undanröjts.
NJA 1981 s. 780: I mål om fastighetsreglering uppkommer frågor dels huruvida ägare till fastighet som inlöses är berättigad att - utöver ersättning för värdet av fastigheten, beräknat på grundval av ortsprisutredning - erhålla gottgörelse för utgift för lagfartsstämpel i samband med köp av ersättningsfastighet dels huruvida kompensation för penningvärdeförsämring bör utgå enligt de grunder som gäller beträffande expropriationsersättning. Tillika spörsmål om betydelsen av att part i HovR:n medgivit att ränta å belopp som utdömdes skulle utgå efter vissa grunder men i HD frånfallit medgivandet.
NJA 2013 s. 783: Ägarna till en byggnad har påstått nyttjanderätt till den mark där byggnaden står. Eftersom påståendet inte har varit uppenbart ogrundat har ansetts att de vid fastighetsreglering rörande marken ska behandlas som sakägare. Även fråga om en anvisning bör lämnas i samband med återförvisning till Lantmäteriet om att byggnadens ägare ska beredas tillfälle att väcka talan om nyttjanderätten.
NJA 2001 s. 593: Före ett beslut om fastighetsreglering utreddes inte närmare om en inskriven rätt att ta grus på en av de berörda fastigheterna ännu bestod. Eftersom det inte var uppenbart att ett antal personer som påstod sig vara innehavare av rättigheten saknat ställning som sakägare, har ansetts att domvilla som avses i 59 kap 1 § första stycket 2 rättegångsbalken förekommit. Enligt grunderna för 59 kap 3 § tredje stycket och 4 § rättegångsbalken har dock förordnats om ny handläggning hos lantmäterimyndigheten endast beträffande frågan om rätt till grustäkt.
NJA 2000 s. 165: Fråga om tillämpning av det s.k. optionsvillkoret i 5 kap. 5 § fastighetsbildningslagen om omarrondering av fastigheter.
MÖD 2014:49: Ersättning vid fastighetsreglering ----- Fråga vid tillämpning av 4 kap. 3 a § expropriationslagen huruvida eventuellt förväntningsvärde, som uppkommit på grund av tidigare planaktivitet från kommunens sida, ska beaktas vid bestämmande av expropriationsersättning.
NJA 2017 s. 503: Ett fastighetsbildningsmåls juridiska eller tekniska komplexitet och stora betydelse för en enskild kan utgöra synnerliga skäl för att tillerkänna denne ersättning för ombudskostnader av staten som företrädare för allmänna intressen.
NJA 1989 s. 431: Vid fastighetsreglering för överföring av vissa områden till bebyggda tomter utanför detaljplan har likvidvärdena för de överförda områdena - med den begränsning som följer av reglerna om jämkning - bestämts enligt den s k genomsnittsvärdeprincipen. 5 kap 10 och 11 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988).
MÖD 2015:30: Fastighetsreglering ----- Fråga om hur stor vikt som ska läggas vid planmyndighetens inställning till fastighetsbildningen vid samråd och vilka krav som kan ställas på planmyndighetens inställning. Även fråga om det stred mot detaljplanen att fastigheten kom att ligga både inom och utom detaljplanelagt område.
NJA 1996 s. 110: Fråga bl a om ändring av ett servitut innebar olägenhet av betydelse för den tjänande fastigheten. 7 kap 4 § 2 st fastighetsbildningslagen. Bestämmelsen i 2 kap 18 § 1 st regeringsformen om betydelsen av att angelägna allmänna intressen tillgodoses har ansetts sakna inverkan vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen.
NJA 1991 s. 262: Fråga huruvida domstol i mål angående fastighetsreglering ägt ingå i prövning av visst förhållande, som inte åberopats av klaganden. 4 kap 7 § JB.
NJA 1981 s. 1155: Genom en sökt fastighetsreglering avses en jord- och skogsbruksfastighet samt en s k restfastighet för bostadsändamål, motsvarande ett förutvarande brukningscentrum för jordbruket, skola bildas. Fråga huruvida hinder mot fastighetsbildningen möter med hänsyn till att restfastigheten skulle komma att omfatta även mark som ej väsentligen har karaktär av bostadstomt samt ligga inom strandskyddsområde i ett större område av intresse för friluftslivet. 3 kap 1, 2, 3 och 9 §§ fastighetsbildningslagen.
NJA 2004 s. 106: Fråga vid fastighetsreglering avseende uppdelning av en samfällighet på ägarfastigheterna huruvida regleringen är tillåtlig enligt 3 och 5 kap. FBL. Också fråga om fastighetsregleringen skulle innebära ett otillbörligt utnyttjande av lagstiftningen för expropriativt ändamål.
NJA 1984 s. 618: Köpare av fastigheter ansökte om och beviljades lagfart på grundval av köpebrev rörande förvärven, varvid stämpelskatt beräknades på köpeskillingarna. Efter besvär åberopade köparen i HovR:n andra handlingar, utvisande att egendomen delvis förvärvats genom fastighetsreglering som genomförts efter köpebrevens utfärdande, samt yrkade att dessa handlingar skulle läggas till grund för skattens fastställande. Stämpelskatt har ansetts skola uttagas på grundval av köpebreven.
RH 2007:71: Fastighetsreglering, som innebar att ett mindre land- och vattenområde skulle överföras mellan två fastigheter, tilläts inte med hänsyn till det s.k. båtnadsvillkoret i 5 kap. 4 § fastighetsbildningslagen (1970:988).
NJA 1982 s. 141: I ärende om återvinning av stämpelskatt enligt 42 § 2 mom 2 st stämpelskattelagen har den omständigheten att mark genom fastighetsreglering frångått de av det återvinningssökande bolaget förvärvade fastigheterna inte ansetts hindra bifall till ansökningen, när övrig av bolagets förvärv omfattad mark övergått till nya ägare genom skattepliktiga fång.
NJA 1991 s. 655: Fråga vid fastighetsreglering om ersättning för tomtmark som enligt stadsplan är utlagd till gata, när marken stigit i värde på grund av förväntningar om delning av fastigheten. Även fråga om uppräkning av ersättningsbeloppet i analogi med 4 kap 4 § 2 st expropriationslagen (1972:719).
NJA 1987 s. 831: Nyttjanderättshavare som enligt 5 kap 34 § FBL är sakägare vid förrättning för fastighetsreglering är behörig att föra talan mot beslut om sådan reglering.
NJA 1990 s. 408: Lantbruksnämnd, som i egenskap av markägare var sakägare beträffande fastighetsreglering, har ansetts ej ha rätt att föra talan mot fastighetsdomstolens utslag, varigenom enskild part ålagts att utge ersättning för servitut som upphävts i samband med fastighetsregleringen. 15 kap 6 § 3 st och 17 kap 1 § FBL.
NJA 1982 s. 119: Ansökan om återställande av försutten tid. HovR har försummat skyldigheten enligt 17 kap 9 § 7 st RB att ge part skriftlig underrättelse om utgången i mål om fastighetsreglering. Med hänsyn bl a till att parten, om underrättelseskyldigheten fullgjorts, sannolikt skulle ha fått kännedom om innehållet i HovR:ns utslag i så god tid att parten hunnit anföra besvär inom fullföljdstiden, fyra veckor, har laga förfall ansetts föreligga för partens underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan.
NJA 1991 s. 425: Överföring av mark genom fastighetsreglering inom delvis stadsplanelagt område. Bl a fråga om fastighets graderingsvärde minskats väsentligt (5 kap 8 § FBL).
NJA 1990 s. 389: Fastighetsreglering för upphävande av servitut avseende järnvägsövergångar.
NJA 1998 s. 142: Genom fastighetsreglering upphävdes ett servitut avseende rätt till överfart över en järnväg. Järnvägsövergången var enda utfart från ett fritidshus beläget på ett område av den härskande fastigheten som var upplåtet med nyttjanderätt. Nyttjanderättshavaren har ansetts vara sakägare vid fastighetsbildningsförrättningen. Även fråga om förrättningsmyndighetens skyldighet att utreda vilka som är sakägare.
RH 2008:83: När olika förrättningsåtgärder stått till buds vid lantmäterimyndighetens prövning av en ansökan har 5 kap. 3 § fastighetsbildningslagen inte ansetts utgöra hinder mot användningen av viss kombination av förrättningsåtgärder - innefattande avstyckning och fastighetsreglering - enbart därför att ett område försålts utan att säljaren formellt biträtt köparens hela ansökan om fastighetsbildning.
MÖD 2011:33: Prövning av företagsskada vid fastighetsreglering ----- Enligt 5 kap. 10 och 10 a §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) tillämpas bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen (1972:719) vid värdering av ianspråktagen egendom. Av 4 kap. 1 och 2 §§ expropriationslagen följer att när del av en fastighet exproprieras ska intrångsersättning betalas med ett belopp som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde som uppkommer genom expropriationen. Det innebär bl.a. att ersättning ska utgå för störningar som uppkommer av den verksamhet som expropriationen avser om dessa störningar medför en minskning av marknadsvärdet på restfastigheten och det är skäligt med hänsyn till förhållandena i orten eller till den allmänna förekomsten av likartad inverkan. Ovanstående gäller även när det, som här, är fråga om ersättning för servitutsupplåtelse avseende vägtunnel. Varken lantmäterimyndigheten eller fastighetsdomstolen har beaktat eventuellt buller eller andra immissioner vid bestämmandet av den intrångsersättning som fastighetsägaren har rätt till. Fastighetsdomstolens utslag och lantmäterimyndighetens beslut upphävs och målet återförvisas till Lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.
MÖD 2015:9: Ersättning i anledning av fastighetsreglering ----- En samfällighetsförening för väghållning kompenserades i anledning av fastighetsreglering med ersättning i pengar för de merkostnader som ett utökat underhållsansvar för nya vägar medförde. Fråga uppkom om statliga och kommunala bidrag som lämnas för drift av enskild väg ska avräknas från denna ersättning.
MÖD 2015:43: Fastighetsreglering ----- Lantmäterimyndigheten hade inte hållit sammanträde vid förrättningen. Av handlingarna framgick att en av sakägarna motsatt sig den sökta regleringen och någon överenskommelse mellan sökandena och sakägaren hade därefter inte träffats. Vid förrättningen fanns det därmed motstridiga intressen mellan sakägarna. Eftersom lantmäterimyndigheten inte avvisat ansökan eller det framstod som uppenbart att fastighetsbildningen inte kunde tillåtas, fann Mark- och miljööverdomstolen det inte funnits skäl att underlåta att hålla sammanträde enligt 4 kap. 14 § fastighetsbildningslagen. Lantmäterimyndighetens underlåtelse att hålla sammanträde var ett sådant handläggningsfel som medförde att förrättningen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom och undanröjande av lantmäterimyndighetens beslut, visades åter till lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.
NJA 1985 s. 395: Bestämmelsen i 4 § 1 stämpelskattelagen (1964:308) - numera 6 § 1 lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter - angående undantag från skatteplikt vid förvärv av fastighet från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden för makarnas fasta egendom, kan inte ges motsvarande tillämpning när förvärv sker för fastighetsombildning genom fastighetsreglering.
NJA 1997 s. 797: Ägare av en fastighet har överlåtit fastigheten efter det att de överklagat ett beslut angående fastighetsreglering. Överklagandet har avvisats när den nye ägaren inte trätt in i rättegången.
NJA 1998 s. 62: Fråga huruvida fastighetsreglering, som avser upphävande av servitut som ger rätt till väg över järnväg, är förenlig med 5 kap 8 § fastighetsbildningslagen.
NJA 2000 s. 10: Arrende har efter fastighetsreglering kommit att gälla i två fastigheter. Ägarna till de båda fastigheterna har härigenom blivit gemensamt förpliktade gentemot arrendatorn vad avser arrendet i dess helhet. Det har ansetts råda nödvändig processgemenskap mellan fastighetsägarna. Även fråga om tillämpning av 14 kap 8 § andra stycket rättegångsbalken.
NJA 2000 s. 57: Genom kungl brev 1810 och 1812 ålades Götha Canal Bolag att anlägga och för all framtid underhålla en vindbrygga över kanalen. Fråga om denna skyldighet utgör ett servitut och om den kan upphävas genom fastighetsreglering.
MÖD 2015:48: Fastighetsreglering ----- Den avträdande fastigheten hade flera olika ändamål och ett av ändamålen var småbåtshamn. Genom fastighetsreglering skulle fastigheten förlora den del av fastigheten som gav möjlighet till användning som småbåtshamn. Fastigheten skulle därmed förlora ett av sina ändamål. Eftersom fastigheten därigenom skulle bli mindre lämpad för sitt ändamål fann MÖD att fastighetsregleringen stred mot 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen och upphävde Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering.
MÖD 2012:36: Fastighetsreglering ----- Syftet med en fastighetsreglering var i huvudsak att få till stånd en skyddszon mot avverkning och en bättre boendemiljö genom överföring av 7 400 m² skogsmark inom strandskyddsområde till en bostadsfastighet om 1 860 m². Detta behov har ansetts inte vara lämpligt att tillgodose genom fastighetsbildning. De allmänna villkoren i 3 kap. 1 § FBL om bl.a. lämplighet var därmed inte uppfyllda såvitt fastighetsregleringen berörde områden utanför den s.k. indikativa tomtplatsen.
NJA 2014 s. 545: Utrymmet för en fastighetsägare att frånfalla ett medgivande till fastighetsreglering som har lämnats under förrättningen är starkt begränsat.
NJA 1981 s. 733: Jaktservitut har genom fastighetsreglering upphävts, enär servitutet ansetts ej behövas för den härskande fastigheten (7 kap 5 § 2 st fastighetsbildningslagen). Beslutet har vunnit laga kraft. Fråga huruvida ersättning till den härskande fastighetens ägare med anledning av servitutets upphävande kunde utgå.
NJA 1987 s. 730: I samband med förrättning för avstyckning ansökte ägare av styckningslott om fastighetsreglering bestående i överföring av mark till styckningslotten från angränsande fastighet. Rätt att påkalla fastighetsregleringen har ansetts inte tillkomma sökanden, eftersom han inte var ägare av fastighet. 5 kap 3 § FBL.
RH 2000:40: Frågor rörande likvidvärdering vid bestämmande av ersättning till skydd för fordringsägare som har panträtt i fastighet vilken vid fastighetsreglering avstår mark.
RH 2005:62: Fastighetsbildningsmål. Fastighetsreglering som innebar att ca 11,5 ha mark belägen inom detaljplan överfördes från en jordbruksfastighet för att bilda en golfbanefastighet har tillåtits. Även fråga om rättegångskostnader.
NJA 1989 s. 20: Genom fastighetsreglering överförde fastighetsbildningsmyndighet två fastigheter till en tredje. Regleringen medförde att en partiell nyttjanderätt i de två utplånade fastigheterna upphörde att gälla utan att ersättning utgick till nyttjanderättshavaren. Fråga om sättet för fastighetsregleringens genomförande (5 kap 6 § 2 st FBL). Beaktande av 2 kap 18 § RF?
NJA 1996 s. 776: Upplåtelse av rätt att för träning och motion av travhästar använda ett område av en fastighet har i visst fall ansetts utgöra ett sådant totalt ianspråktagande av området att den inte bör tillåtas som servitut.
RH 2007:29: Fråga om förutsättningar för att genom fastighetsreglering ändra ett vägservitut bildat vid avstyckning.
RH 2005:40: Fastighetsbildningsmål. Förbud enligt 4 § lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna att överlåta fastighets andel i skogsallmänning hindrade inte att sådan andel överfördes från en fastighet till en annan genom fastighetsreglering.
NJA 2001 s. 456: Genom fastighetsreglering överfördes - med fastighetsägarnas medgivande - mark omfattande en hel jordbruksfastighet till en annan sådan fastighet. Den överförda marken var utarrenderad. Någon skyldighet att hembjuda fastigheten till arrendatorn enligt reglerna i 5 § lagen (1985: 658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället har inte ansetts föreligga.
NJA 1991 s. 177: Servitut avseende rätt att hålla sjömärke m m för farled i allmän hamn har ansetts genom fastighetsreglering kunna bildas till förmån för fastighet där centrum för hamnverksamheten är belägen.
NJA 2018 s. 753: Regeringsformen kräver att det görs en fristående proportionalitetsavvägning mellan allmänna och enskilda intressen i varje enskilt fall som gäller tvångsvis marköverföring enligt FBL. Även fråga om innebörden av förbättringsvillkoret i 5 kap. 5 § första stycket FBL.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator