NJA 1982 s. 125

I bouppteckning gjord anteckning om arvsavstående till förmån för A och B har felformulerats så, att A och B kommit att framstå som dödsbodelägare. Rätteligen hade A och B intagit en ställning jämförlig med legatariers. Tilläggsbouppteckning har ansetts böra ske.

HovR:n

M.S. avled d 13 jan 1979. I bouppteckning efter henne, vilken förrättades d 9 april 1979, upptogs såsom ende dödsbodelägare sonen H.S..

I bouppteckningen angavs att H.S. avstod från två femtedelar av arvet till förmån med lika delar för sina båda barn C., född 1975, och J., född 1979.

Bouppteckningen inregistrerades d 22 aug 1979, varvid boets behållning efter rättelse av felräkning fastställdes till 184 314 kr. Därvid utlades en lott om 36 862 kr till vartdera barnet och en lott om 110 590 kr till H.S..

Den 12 nov 1979 förrättades tilläggsbouppteckning efter M.S.. I denna angavs följande rättelse: "Avsikten med det gjorda arvsavståendet är att vart och ett av barnen skall erhålla en femtedel av bouppteckningens behållning i kontanter av å bank innestående medel." "Av misstag angavs inte detta vid bouppteckningens utskrivande utan i handlingen angavs endast att barnen skulle erhålla två femtedelar av arvet."

Tilläggsbouppteckningen ingavs för registrering till Värnamo TR TR:n (tingsnotarien Ljungdahl) lämnade i beslut d 18 jan 1980 ansökningen om registrering utan bifall. Som skäl anfördes att 20 kap 10 § ÄB inte var tillämplig, eftersom tilläggsbouppteckningen avsåg en ändring av ett arvsavstående.

H.S. anförde besvär i Göta HovR.

HovR:n (hovrättsrådet Smedberg, hovrättsassessorn Backlund, referent, och adj led Björklund) anförde i beslut d 25 sept 1980:

Domskäl

Skäl. Av utredningen i målet framgår att arvsavståendet fått en felaktig utformning i bouppteckningen. Det förhållandet att arvsavståendet intagits i bouppteckningen medför emellertid ej att det skall betraktas som en del av bouppteckningen. Felaktighet eller otydlighet i fråga om utformningen av ett sådant arvsavstående är ej av beskaffenhet att kunna avhjälpas genom tilläggsbouppteckning. TR:n har således förfarit riktigt genom att vägra inregistrering av tilläggsbouppteckningen.

Slut. HovR:n lämnar besvären utan bifall.

Hovrättspresidenten Åqvist var av skiljaktig mening och anförde: Såsom majoriteten funnit har arvsavståendet fått en felaktig utformning i bouppteckningen Felet har rättats genom tilläggsbouppteckningen. Oavsett om avståendet behövt in tagas i bouppteckningen eller rättelsen behövt ske genom tilläggshouppteckning, har så emellertid faktiskt skett. Omständighet som enligt lag kan utgöra hinder för registrering av en tilläggsbouppteckning föreligger icke i detta fall. Jag prövar därför lagligt undanröja TR:ns beslut och visa målet åter till TR:n för ny behandling.

H.S. anförde besvär och yrkade, att HD måtte med upphävande av HovR:ns beslut visa ärendet åter till TR:n för registrering av tilläggsbouppteckningen. Han anförde bl a, att barnen genom att arvsavståendets innehåll blivit felaktigt återgivet i bouppteckningen kommit att däri framstå som dödsbodelägare i stället för legatarier.

Kammarkollegiet bestred ändring och anförde bl a: Eftersom 20 kap ÄB saknar stadganden rörande avstående från arv eller testamente, är brist eller fel i dylika frågor icke sådana omständigheter som enligt 20 kap 10 § ÄB skall föranleda upprättande av rättelse eller tillägg till bouppteckning. Handling rörande rättelse eller tillägg får inte registreras med mindre laga skäl för handlingens upprättande föreligger.

Barnen tillstyrkte genom för dem förordnad god man bifall till H.S:s yrkande.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Östling, hemställde i betänkande, att HD meddelade beslut enligt följande: Skäl. Enligt vad H.S. med instämmande av bouppteckningsförrättaren och den för barnen förordnade gode mannen uppgivit har arvsavståendets innehåll blivit felaktigt återgivet i bouppteckningen på sådant sätt att barnen däri kommit att framstå som dödsbodelägare i stället för legatarier.

Bestämmelserna i 20 kap 10 § ÄB om rättelse av bouppteckning, som avser icke blott tillgångar och skulder utan även andra i bouppteckning intagna uppgifter, bör självfallet icke tillämpas annat än om uppgifterna har någon i förhållande till bouppteckningens ändamål praktisk betydelse.

Ett ändamål för bouppteckning är bl a att dödsboets rättsägare skall kunna hos den registrerande domstolen erhålla uppgift om vilka personer som är dödsbodelägare. I anledning härav har i lag föreskrivits att samtliga delägares namn och hemvist skall anges i bouppteckningen. Även om denna föreskrift icke kan anses innefatta skyldighet att ange delägarkretsen på annat sätt än sådan den var på dödsdagen, kan det icke anses oförenligt med bestämmelsens syfte att det i bouppteckning i förekommande fall anges sådana omständigheter som efter dödsfallet men före bouppteckningsförrättningen föranlett ändring av delägarkretsen.

När, såsom i förevarande fall, ett angivande av en sådan omständighet blivit felaktigt, bör därför felet - oaktat det icke avsett någon obligatorisk uppgift - rättas i den ordning som stadgas i 20 kap 10 § ÄB.

HD finner följaktligen att något hinder för registrering av tilläggshandlingen icke förelegat. Till följd härav skall ärendet visas åter till TR:n för ny behandling.

Slut. Med undanröjande av HovR:ns och TR:ns beslut visar HD ärendet åter till TR:n för ny behandling.

HD (JustR:n Ulveson, Mannerfelt, referent, Sven Nyman, Knutsson och Rydin) fattade följande slutliga beslut:

Skäl. Om ett arvsavstående sker genom en viljeförklaring, som antecknas i bouppteckning, medför en felformulering av anteckningen inte i och för sig att ett tillrättaläggande måste ske genom s k tilläggsbouppteckning. I förevarande fall har emellertid anteckningen om arvsavsägelse indirekt kommit att fylla den funktionen att den utgör en uppgift om att - enligt anteckningens ordalydelse - H.S:s barn fått ställning av dödsbodelägare.

Såsom HovR:n funnit framgår av utredningen att förklaringen fått en felaktig utformning i bouppteckningen. Rätteligen har barnen intagit en ställning jämförlig med legatariers.

I 20 kap 2 och 3 §§ ÄB föreskrivs bl a att till bouppteckningsförrättning skall kallas samtliga dödsbodelägare och att i bouppteckningen skall anges namnen på dem som skolat kallas till förrättningen. Av allmänna arvsrättsliga grundsatser får anses följa att om det mellan arvlåtarens dödsfall och bouppteckningsförrättningens slutförande inträffar en förändring i kretsen av delägare - genom att delägare avlider eller helt eller till viss kvotdel avstår från arv - de nyss nämnda föreskrifterna skall äga tillämpning i förhållande till dem som inträtt i den avlidnes respektive den avståendes rätt. Om i förevarande fall arvsavståendet skulle ha haft den innebörd som ordalagen i bouppteckningen ger vid handen, hade det ålegat bouppteckningsförrättarna att anteckna de till följd av avståendet berättigade såsom dödsbodelägare, något som enligt det förut sagda indirekt skett genom anteckningen om det partiella arvsavståendet. Bouppteckningen har följaktligen kommit att innefatta en felaktighet i vad avser kretsen av dödsbodelägare.

Enligt 20 kap 10 § ÄB skall tilläggsbouppteckning upprättas om det efter boupptecknings förrättande yppas ny tillgång eller gäld eller annan felaktighet i bouppteckningen. Till "annan felaktighet" hör enligt stadgandets förarbeten att delägarna i boet felaktigt angivits (NJA II 1933 s 350).

Eftersom i förevarande fall H.S:s barn kommit att i bouppteckningen felaktigt framstå såsom dödsbodelägare, har förelegat laga grund att upprätta tilläggsbouppteckning. Då felaktigheten berott på en oriktig formulering av anteckningen om arvsavståendet, kan hinder ej anses möta mot att rättelse, såsom skett, vid tages genom att i tilläggsbouppteckning antecknas den innebörd av arvsavståendet som H.S. åsyftat.

I enlighet med det anförda skall ärendet visas åter till TR:n för ny behandling av registreringsfrågan.

Slut. Med undanröjande av HovR:ns och TR:ns beslut visar HD ärendet åter till TR:n för ny behandling.