NJA 1982 s. 318
Talan not TR:s avvisningsbeslut, vilket innebar att stämningsansökan avseende arbetstvist ej upptogs därför att ansökningen befanns otjänlig som grund för rättegång, har ansetts skola fullföljas till arbetsdomstolen. 2 kap 3 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
HD
Distriktsläkaren J.C.E. ingav d 7 nov 1979 till arbetsdomstolen ansökan om stämning på Blekinge läns landsting med yrkande bl a att ett beslut att entlediga J.C.E. från en tjänst som distriktsläkare i Lyckeby måtte förklaras ogiltigt. Arbetsdomstolen hänvisade i beslut d 11 febr 1980 målet till Karlskrona TR.
TR:n (rådmannen Nilsson) fann i beslut d 29 febr 1980 J.C.E:s stämningsansökan vara otjänlig som grund för rättegång och avvisade därför ansökningen. I beslutet angavs tillika att talan mot beslutet skulle föras genom besvär till HovR:n över Skåne och Blekinge.
Sedan J.C.E. anfört besvär över beslutet till HovR:n, fastställde HovR:n (hovrättslagmannen Hellners, hovrättsrådet Eilard samt adj led Pålsson, referent, och Lejman) d 10 okt 1980 TR:ns beslut.
J.C.E. besvärade sig över HovR:ns beslut.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Widegren, hemställde i betänkande om följande beslut: Den talan, som J.C.E. väckt i arbetsdomstolen, är av sådan beskaffenhet att den skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Arbetsdomstolen har hänvisat målet till TR:n såsom sådan annan arbetstvist som omnämns i 2 kap 2 § anförda lag. Enligt bestämmelsen i 3 § samma kapitel är arbetsdomstolen överrätt i mål som enligt 2 § upptagits vid TR och därifrån fullföljs. Av förarbetena till lagstiftningen framgår, att mål upptagits vid TR i den mening som i denna lag åsyftas jämväl i de fall då saken inte upptas till prövning (prop 1974:77 s 106 ff 149 ff och 186 f). Rätt fullföljdsinstans i förevarande mål är alltså arbetsdomstolen. Med undanröjande av HovR:ns beslut överlämnar HD enligt 2 kap 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister målet till arbetsdomstolen.
HD (JustR:n Hesser, Brundin, referent, Ulveson, Welamson och Sven Nyman) fattade följande slutliga beslut: Enligt vad som får anses framgå av stämningsansökningen avser J.C.E:s talan tvist som skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Fråga är om sådan tvist av detta slag som TR enligt 2 kap 2 § nämnda lag är behörig att som första domstol uppta och avgöra.
Beträffande rättegång i arbetstvist skall, på grund av stadgandet i 5 kap 3 § samma lag, i allt varom i den lagen ej är särskilt föreskrivet i tillämpliga delar gälla vad som i RB är föreskrivet om tvistemål, vari förlikning är tillåten.
I 2 kap 3 § nämnda lag ges den särskilda föreskriften, att arbetsdomstolen är överrätt i mål som enligt 2 § i samma kapitel upptagits vid TR och därifrån fullföljs. Ordalydelsen av denna föreskrift kan ge anledning till tvivel, huruvida den angivna fullföljdsordningen skall tillämpas även när, såsom i förevarande fall, TR:ns beslut innebär att en stämningsansökan ej upptagits. Emellertid bör det i princip tillkomma den domstol som har att med exklusiv kompetens överpröva avgöranden i sak i rättegång inom ett visst rättsområde att som överinstans också avgöra, huruvida en ingiven stämningsansökan har sådant innehåll att den kan godtas och läggas till grund för rättegång i mål inom det särskilda rättsområdet. Att någon begränsning i detta hänseende av fullföljdsmöjligheterna från TR till arbetsdomstolen inte var åsyftad genom införandet av föreskriften i nämnda 2 kap 3 § vinner också stöd i förarbetena till lagen (prop 1974:77 s 106 ff, 149 ff och 186 f).
I enlighet med vad sålunda anförts skulle talan mot TR:ns förevarande beslut rätteligen ha fullföljts till arbetsdomstolen.
Med undanröjande av HovR:ns beslut överlämnar HD, med stöd av 2 kap 7 § nämnda lag, målet till arbetsdomstolen.