NJA 1983 s. 553

Fråga vid utmätning om tillämpning av 4 kap 18 och 20 §§ UB.

HovR:n

(Jfr denna årgång s 410)

För uttagande av fordringar hos H.M. tillkommande staten, trafikförsäkringsföreningen samt Post- och Kreditbanken, PK-banken, utmätte kronofogdemyndigheten i Jönköpings distrikt (kronoassistenten Rosbring) d 19 och 25 maj 1982 två tuschteckningar, signerade H. tre oljemålningar, signerade H.H. och en oljemålning, signerad E.S. Tavlorna hade anträffats i Jönköping i en av H.M. leasad och brukad personbil. H.M. gjorde vid förrättningarna gällande att tavlorna inte tillhörde honom utan T.A.

H.M. och T.A. anförde besvär i Göta HovR och yrkade upphävande av utmätningarna.

Kronofogdemyndigheten avstyrkte bifall till besvären.

HovR:n (hovrättslagmannen Ekblad, hovrättsråden Lindstam och Nilsson, referent, samt adj led Strandberg) anförde i beslut d 28 juni 1982:

Domskäl

Skäl. Klagandena har i HovR:n anfört: Tavlorna tillhör T.A. Denne innehar dem i konsignation med redovisningsskyldighet till Wasa Ramar AB. Till stöd härför åberopas en av T.A. d 3 maj 1982 undertecknad, på bolagets papper upprättad handling, enligt vilken T.A. i kommission emottagit fyra H. H. tre E.S. och två R.H.

HovR:n finner att vad klagandena anfört och åberopat inte innebär bevis om att annan än H.M. var ägare till de utmätta tavlorna vid utmätningstillfället. Besvären skall därför lämnas utan bifall.

HovR:ns beslut. HovR:n lämnar besvären utan bifall.

T.A. anförde besvär och yrkade upphävande av utmätningarna.

T.A. åberopade ett av L.P. undertecknat intyg av följande innehåll: Undertecknad svär härmed på heder och samvete, att jag d 3 maj 1982 i sällskap med T.A. var i Lerum hos firma Wasa Ramar, där T.A. på kommission hämtade nämnda tavlor enligt faktura. Dessa tavlor låg i T.A:s bil till d 17 maj 1982 men flyttades då över i H.M:s bil på grund av att T.A:s fru skulle ha hans bil för att hälsa på sina föräldrar. Vi skulle dagen efter besöka några kunder, då H.M. fick telefon om att hans fader blivit sjuk och var på lasarettet i Jönköping. H.M. tog sin bil för att köra hem och därför blev tavlorna kvar i hans bil. Att tavlorna tillhör T.A. eller Wasa Ramar enligt kommissionsfakturan intygar jag härmed på heder och samvete.

Riksskatteverket, som ifrågasatte om klaganden tillhörde den kategori personer som har talerätt enligt 18 kap 2 § 1 st UB, hemställde att besvären skulle lämnas utan bifall. Även trafikförsäkringsföreningen och banken bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr A. hemställde i betänkande om följande beslut: Skäl. Talan mot utmätningsbeslut får enligt 18 kap 2 § 1 st UB föras av var och en som beslutet angår. T.A. har därför talerätt i fråga om utmätningsbesluten.

T.A. har anfört att tavlorna tillhör Wasa Ramar AB och att de har överlämnats till honom med redovisningsskyldighet för försäljning i kommission.

De tavlor som utmättes hos H.M. identifierades i utsökningsprotokollen på följande sätt: två tuschteckningar, signerade H. å 750 kr/st, tre oljemålningar, signerade H.H. å 1 000 kr/st samt en oljemålning, signerad E.S. värd 900 kr.

T.A. har till stöd för sitt påstående om bättre rätt till tavlorna åberopat bl a en av honom själv d 3 maj 1982 undertecknad handling angående mottagande av varor i kommission. Enligt denna handling, som är upprättad på Wasa Ramar AB:s papper, har de varor T.A. mottagit identifierats på följande sätt. Fyra H.H. å 950 kr/st, tre E.S. å 650 kr/st samt två teckningar, R. H. å 750 kr/st.

Genom den förebragta utredningen framgår inte att de tavlor som utmätts för H.M:s gäld är desamma som lämnats till T.A. för försäljning i kommission. T.A. har emellertid gjort i hög grad sannolikt att så är fallet. Ingenting tyder på att, såsom antytts av riksskatteverket och trafikförsäkringsföreningen, några tavlor skulle av T.A. ha överlåtits på H.M. Med hänsyn härtill och till att T.A. lämnat konkreta uppgifter om hur de honom anförtrodda tavlorna kan ha kommit i H.M:s besittning får T.A. anses ha visat att skäl föreligger att meddela honom föreläggande enligt 4 kap 20 § UB att väcka talan mot utmätningsborgenärerna och H.M.

Slut. HD ändrar - - - se HD:s beslut - - - väckande utgått.

HD (JustR:n Gyllensvärd, Hesser, Hessler, Sven Nyman, referent, och Jermsten) fattade följande slutliga beslut:

Skäl. T.A. har anfört att tavlorna tillhör Wasa Ramar AB och att de har överlämnats till honom med redovisningsskyldighet för försäljning i kommission.

Talan mot utmätningsbeslut får enligt 18 kap 2 § 1 st UB föras av var och en som beslutet angår. T.A. har därför talerätt i fråga om utmätningsbesluten.

De tavlor som utmättes hos H.M. beskrevs i utsökningsprotokollen på följande sätt: två tuschteckningar, signerade H. å 750 kr/st, tre oljemålningar, signerade H.H. å 1 000 kr/st samt en oljemålning, signerad E.S. värd 900 kr.

T.A. har till stöd för sitt påstående om bättre rätt till tavlorna åberopat bl a en av honom själv undertecknad d 3 maj 1982 daterad handling angående mottagande av varor i kommission. I denna handling, som är upprättad på Wasa Ramar AB:s papper, har de varor T.A. mottagit angivits enligt följande: 4 st H. H. å 950 kr, 3 st E.S. å 650 kr samt 2 st teckningar, R.H. å 750 kr.

Av den förebragta utredningen framgår inte att de tavlor som utmätts för H.M:s gäld är desamma som lämnats till T.A. för försäljning i kommission. T.A. får dock anses ha gjort sannolikt att så är fallet. Tavlorna var vid utmätningstillfället i H.M:s besittning. T.A. har visserligen lämnat konkreta uppgifter om anledningen härtill och H.M. har uppgivit att han, i avsikt att förtjäna provision, samarbetade med T.A. för att sälja tavlorna. Emellertid kan ej anses styrkt att T.A. trots H.M:s besittning, ägde bättre rätt till tavlorna än H.M. T.A:s yrkande om upphävande av utmätningen kan därför inte vinna bifall. T.A. får likväl anses ha visat att skäl föreligger att meddela honom föreläggande enligt 4 kap 20 § UB att väcka talan mot utmätningsborgenärerna och H.M.

Slut. HD ändrar på det sätt HovR:ns beslut att T.A. med tillämpning av 4 kap 20 § UB föreläggs att inom en månad från det att HD:s beslut delgavs honom vid Jönköpings TR väcka talan i saken mot kvarstående borgenärer - staten genom riksskatteverket, trafikförsäkringsföreningen och Post- och Kreditbanken - samt mot H.M. vid äventyr att han eljest förlorar sin rätt mot utmätningsborgenärerna, om ej de inom den angivna tiden väckt talan i saken mot honom. De utmätta tavlorna får ej utan T.A:s samtycke säljas förrän tvisten blivit slutligt avgjord eller tiden för talans väckande utgått.