NJA 1984 s. 47

Ansökan om upptagande av bevis till framtida säkerhet, som direkt motiverats av önskemålet att kunna fastställa den blivande motpartens identitet, har med hänsyn till omständigheterna lämnats utan bifall.

(Jfr 1982 s 650)

P A B Parkeringskontroll AB hemställde i ansökan hos Stockholms TR, att TR:n skulle föranstalta om upptagande av bevisning till framtida säkerhet och att Inter Rent Biluthyrning AB därvid skulle åläggas att genom sin verkställande direktör tala om vem som d 21 jan 1981 kl 08.40-09.45 hyrde en personbil av märket Audi 100 med registreringsnummer (registrerings nr uteslutet här) av Inter Rent.

Som grund för ansökningen anförde PAB följande: PAB övervakar vissa enskilda parkeringsplatser, bl a parkeringsplatsen vid OK Centrum vid Ynglingagatan i Stockholm. Vid infarten till denna parkeringsplats finns en skylt, enligt vars text bilförare, såvitt nu är i fråga, vid fordonsuppställning där under mer än en timme förbinder sig att till PAB erlägga 100 kr för varje påbörjat kalenderdygn. Den 21 jan 1981 var nämnda bil parkerad på parkeringsplatsen mellan 08.40- 09.45. Dess förare var således skyldig att erlägga 100 kr till PAB. Betalning har dock ej skett. PAB vet ej vem föraren var. Bilen ägs av Inter Rent. Detta bolag vet vem som hyrde bilen vid tillfället men vägrar upplysa om det. Om PAB inte får veta vem som hyrde bilen vid det aktuella tillfället, är det för PAB inte möjligt att föra talan mot den som är civilrättsligt skyldig att erlägga ifrågavarande belopp, eftersom PAB inte känner till motpartens namn. På grund av vad sålunda anförts förmenar PAB att 41 kap RB om bevisning till framtida säkerhet är tillämpligt i förevarande fall.

Inter Rent avgav yttrande av innebörd, att Inter Rent avböjde att lämna PAB den begärda upplysningen annat än mot särskild ersättning.

TR:n (chefsrådmannen Jungefors, rådmannen Huldt och tingsfiskalen Lindvall) yttrade i beslut d 8 juli 1981: Enligt 41 kap 1 § RB kan under i lagrummet närmare angivna förutsättningar bevisning till framtida säkerhet genom vittne, sakkunnig eller syn eller skriftligt bevis upptagas vid underrätt. Upptagande av bevisning har till ändamål att säkerställa utgången av en framtida process. I förevarande fall syftar bevis upptagningen till att vinna kännedom om vem som är rätt svarande i en eventuell framtida rättegång med sökanden såsom kärande. Det kan icke anses att lagrummet är avsett för en situation där syftet uteslutande är att fastlägga partsställningen i en eventuell framtida rättegång. På grund av vad sålunda anförts lämnas ansökningen om bevisupptagning utan bifall.

P A B anförde besvär i Svea HovR och yrkade bifall till sin vid TR:n gjorda ansökan.

HovR:n (hovrättsråden Örtegren, Green och Andersson, referent, samt adj led Edling) lämnade i beslut d 16 nov 1981 besvären utan bifall.

P A B anförde besvär och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.

Inter Rent bestred ändring och anförde bl a: Syftet med bevisupptagning kan icke enbart få vara att vinna kännedom om rätt partsförhållande, en viss faregrad för att beviset går förlorat eller enbart med svårighet kan föras skall föreligga. Inter Rent arkiverar samtliga hyreskontrakt under 10 år. Om hyresmannen icke kontant betalar hyra vid kontraktets upprättande, utställs ävenledes en faktura, varvid framgår uppgift om hyrestid. Även fakturor sparas i 10 år.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Boqvist, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande beslut:

Domskäl

Skäl. Som domstolarna funnit kan det inte anses att stadgandet i 41 kap 1 § RB är avsett för en situation där syftet uteslutande är att fastlägga partsställningen i en eventuell framtida rättegång. Visserligen kan de med ansökningen avsedda uppgifterna också bli av betydelse för bedömande av klagandens rätt i ett mål angående parkeringsavgift. Det har emellertid uppgivits i målet att de hyreskontrakt och fakturor där uppgifter av nu avsett slag finns intagna arkiveras under 10 år. Med hänsyn härtill och då Inter Rent förklarat sig vara berett att, mot ersättning för sina kostnader, lämna önskade uppgifter kan inte anses föreligga fara för att bevisningen skall gå förlorad eller endast med svårighet kunna föras. Besvären skall därför inte vinna bifall.

Slut. HD fastställer HovR:ns slut.

HD (JustR:n Hesser, Mannerfelt, referent, Sven Nyman, Vängby och Magnusson) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.