NJA 1984 s. 493

Domskäl

TR:n (tingsfiskalen Lampa) anförde i dom d 7 sept 1982:

Domskäl. M. har som grund för sitt yrkande om underhållsbidrag anfört att fråga är om ett långvarigt äktenskap och att hon ej skall behöva vidkännas en stor standardsänkning liksom att hon är i behov av underhållsbidrag, då hon inte kan försörja sig själv, samt att B. har förmåga att utge yrkat bidrag.

B. har som grund för sitt bestridande att utge underhållsbidrag för längre tid än t o m juni månad 1982 gjort gällande att M. inte har behov av underhållsbidrag. Han har vidare anfört att, även om M. i och för sig torde ha rätt till yrkat underhållsbidrag fram till dess att dom på äktenskapsskillnad föreligger för att bibehålla samma standard som tidigare, det borde ha kunnat dömas till äktenskapsskillnad före d 1 juli 1982, då han redan d 19 maj 1982 ingivit skrift med yrkande om äktenskapsskillnad och förordnande att underhållsbidrag ej skall utgå efter d 31 maj 1982. Han skall därför inte vara pliktig erlägga underhållsbidrag för tiden efter d 30 juni 1982. Han har vitsordat i och för sig att han har förmåga att utge yrkat underhållsbidrag.

M. har till utveckling av sin talan anfört bl a följande: De gifte sig 1954 och har i äktenskapet två barn, vilka numera är vuxna. Hon har realexamen och har även bedrivit handelsstudier. Under åren 1958-1978 har hon varit hemmafru. Hon har dock haft olika kortare anställningar på olika orter i landet. Hon har ej kunnat ha stadigvarande anställning under de åren beroende på att familjen flyttat ofta på grund av makens anställning. Sedan 1979 har hon haft halvtidstjänst som vikarierande kontorist vid LSt:n i Västmanlands län med en bruttoinkomst å ca 2 900 kr i månaden. Hon har dock ej kunnat beredas vikariat under hela denna tid utan avbrott har förekommit i anställningen. Hon vikarierar för närvarande för en kvinna som är barnledig och vet ej när detta vikariat upphör. Hon har försökt att få heltidstjänst eller åtminstone "utökad tjänst men har ej kunnat beredas någon sådan. Hon har ett belopp å 36 000 kr å bankräkning och hennes hyra för bostaden uppgår till 1 284 kr i månaden. Hon är fullt frisk. Hon har inte försökt skaffa sig annan utbildning.

B. har vitsordat de uppgifter M. lämnat dock att han gjort gällande att M. har likvida medel utöver de bankmedel som hon uppgivit.

B. har till utvecklande av sin talan beträffande underhållsbidrag anfört bl a följande: M. har förutom den bankräkning hon har uppgivit följande tillgångar: Revers å 60 000 kr som löper med 10 % ränta, bankräkning å 144 000 kr, aktier till ett värde av 10 000 kr, sparobligation å 11 000 kr samt premieobligationer till ett värde av 36 000 kr. Totalt har hon således tillgångar till ett värde av 297 000 kr. B. själv har följande tillgångar: Revers å 60 000 kr löpande med 10 % ränta, bankräkningar, SE-banken, å 20 000 kr, 11 600 kr och 5 700 kr, medel på Vänersborgsbanken å 9 420 kr, aktiesparande till ett värde av 22 900 kr, en sparobligation till ett värde av 15 kr och en å 11 100 kr, bil och båt värda tillhopa 26 000 kr samt en jordbruksfastighet värderad till 285 000 kr som är lagfaren på honom och ej används till bostadsändamål och som han kommer att yrka att få på sin lott vid bodelningen. Han har en skuld å 3 000 kr. Hans tillgångar uppgår således till 459 000 kr. Sammanlagt har han och M. sålunda tillgångar till ett värde av 756 000 kr, vilket innebär att de vid en kommande bodelning får 378 000 kr vardera. Dessa medel kommer att ge M. en avkastning på åtminstone 37 800 kr per år, men förmodligen blir avkastningen högre än 10 %. Han är beredd att träffa avtal om bodelning så att M. får tillgångar till det angivna värdet. Med hänsyn till de inkomster M. har från sin nuvarande tjänst och till den avkastning hon kommer att få på sitt kapital efter bodelning, liksom med beaktande av själva kapitalet, är M. icke ur stånd att försörja sig själv efter äktenskapsskillnaden.

M. har genmält: De uppgifter B. lämnat om hennes tillgångar kan i och för sig vitsordas men medlen ägs av henne och B. tillsammans och hon kan för närvarande inte förfoga över annat än bankräkningen å 36 000 kr. Vad gäller uppgifterna om B:s tillgångar kan hon ej ta ställning till de siffror denne anfört men fastigheten torde vara värd mera liksom bilen och båten. Hon kommer vid bodelningen yrka att få lantegendomen på sin lott.

TR:n gör följande bedömning. B. har framställt särskilt yrkande om dom på äktenskapsskillnad efter att betänketid löpt i mer än 6 månader. Yrkandet skall därför bifallas. Vad gäller frågan om underhållsbidrag har B. medgivit att utge det yrkade bidraget fr o m d 1 dec 1981 t o m d 30 juni 1982. Han har förklarat sig ha förmåga att utge bidrag med yrkat belopp även för tiden härefter, men som anledning till sitt bestridande anfört att trots att han anser M. i och för sig berättigad till yrkat underhållsbidrag fram till äktenskapsskillnaden han anser att dom på äktenskapsskillnad borde ha kunnat meddelas före d 1 juli 1982. M. måste anses ha rätt till i huvudsak samma levnadsstandard under betänketiden som tidigare i äktenskapet. Tiden för målets handläggning hos rätten kan enligt TR:ns mening ej anses medföra att M. går förlustig sin rätt till underhållsbidrag under viss tid av betänketiden, särskilt som det ej ens påståtts att M. skulle ha förhalat rättegången. Vad gäller underhållsbidragets storlek för den icke medgivna tiden av betänketiden finns med hänsyn till vad som framkommit i målet ej anledning till ändring av beloppets storlek från tid för vilken bidraget medgivits fram till dagen för dom på äktenskapsskillnad. Vad sedan gäller underhållsbidrag för tid efter dom på äktenskapsskillnad finner TR:n med hänsyn till vad som framkommit om M:s ekonomiska förhållanden - varvid TR:n även beaktar det förhållandet att M. vid den kommande bodelningen uppenbarligen kommer att erhålla relativt stora tillgångar, vilka kan beräknas ge henne i vart fall en icke ringa avkastning - att M. ej kan anses vara i behov av underhållsbidrag. Ej heller i övrigt finner TR:n, trots att fråga är om ett förhållandevis långvarigt äktenskap, M:s förhållanden sådana att tillräckliga skäl kan anses föreligga för att hon skulle vara berättigad till underhållsbidrag efter äktenskapsskillnaden. Yrkandet om underhållsbidrag skall med hänsyn till vad sålunda anförts bestämmas att utgå med yrkat belopp fr o m d 1 dec 1981 t o m d 6 sept 1982 men ogillas för tiden härefter.

Domslut

Domslut.

- TR:n dömer enligt 11 kap 1 § GB till äktenskapsskillnad mellan parterna.

- B. skall utge underhållsbidrag till M. med 4 000 kr i månaden fr o m d 1 dec 1981 t o m d 6 sept 1982. Underhållsbidraget skall utges genast, varvid B. skall äga rätt att avräkna vad han tidigare utgivit på grund av TR:ns interimistiska beslut d 18 dec 1981.

- M:s yrkande om underhållsbidrag för tiden efter d 6 sept 1982 ogillas.

- Vad TR:n förordnat under punkt 2 skall gälla jämväl för tiden till dess lagakraftägande dom föreligger.

Domskäl

Domskäl. Det är ostridigt mellan parterna att M:s inkomst av arbete d 1 juli 1983 höjdes från 2 900 kr till 3 157 kr i månaden samt att B:s månadslön som chef för SJ:s driftsverkstäder i Stockholmsområdet uppgår till 13 979 kr. Vidare är ostridigt att behållningen i parternas bo kan uppskattas till minst 707 000 kr. Den årliga avkastningen på M:s del efter bodelning finner HovR:n kunna beräknas uppgå till omkring 10 %. Dessa omständigheter ger anledning till antagande att M. vid bibehållen arbetsanställning kommer att ha medel till sin försörjning utan underhållsbidrag, och såvitt framgår av utredningen borde direkta svårigheter därutinnan ej heller ha förelegat innan förskottslikviden betalades ut. Övriga av M. åberopade omständigheter gör henne likväl enligt HovR:ns mening berättigad till underhållsbidrag från B. i yrkad omfattning.

Domslut

Domslut. Med ändring av TR:ns dom förpliktar HovR:n B. att till M. utge underhållsbidrag med 2 500 kr i månaden fr o m d 7 sept 1982 så länge hon lever ogift, för förfluten tid genast och i övrigt förskottsvis för kalendermånad. B. äger därvid avräkna vad han redan utgivit i underhållsbidrag för angiven tid.

Vad sålunda förordnats skall gälla även för tiden intill dess lagakraftägande dom i målet föreligger.

Referenten, hovrättsrådet Bolte, var skiljaktig och anförde: Fråga är om ett äktenskap, som varat under avsevärd tid och under vilket ena parten huvudsakligen ägnat sig åt skötseln av hem och barn och därigenom haft begränsade möjligheter att förvärvsarbeta utom hemmet. Jag kan emellertid inte - särskilt som M. är frisk och arbetsför och efter bodelning kommer att inneha en förmögenhet på åtminstone flera hundratusen kr - finna att sådana av lagstiftaren avsedda synnerliga skäl skulle föreligga att B. bör förpliktas att även efter äktenskapsskillnaden bidraga till hennes underhåll. Ej heller kan jag - i anseende till vad som är ostridigt mellan parterna om M:s inkomst och kapitalinnehav under tiden från äktenskapsskillnaden fram till d 10 febr 1983 - finna att hon under nämnda tid varit i behov av underhållsbidrag. Jag prövar därför lagligt att med fastställande av TR:ns domslut ogilla M:s vadetalan. Förpliktande för M. att återbetala till B. vad hon uppburit på grund av HovR:ns beslut d 12 jan 1983 bör skäligen inte ifrågakomma.

Domskäl

Domskäl. Vad först angår M:s avvisningsyrkande föreligger ej hinder för B., som i målet bestritt M:s yrkande om underhållsbidrag, att begränsa sitt bestridande på det sätt som skett genom hans andrahandsyrkande. Avvisningsyrkandet lämnas därför utan avseende.

M. har i HD som enda grund för sin talan om underhållsbidrag åberopat att det föreligger sådana synnerliga skäl som avses i 11 kap 14 § 3 st GB.

Parterna har i HD förebragt omfattande utredning om sina ekonomiska förhållanden, särskilt beträffande fördelningen av tillgångar vid den kommande bodelningen och vilken avkastning dessa kommer att ge. På grundval härav kan följande bedömning göras. Vardera maken kommer vid bodelningen att erhålla tillgångar till ett värde av i vart fall drygt 390 000 kr. För M. kan avkastningen av hennes kapital, även med bortseende från den del av kapitalet som använts till lägenhetsköp, beräknas till sådant belopp att det jämte hennes inkomst av arbete uppgår till närmare 6 000 kr i månaden. B:s arbetsinkomster uppgår till närmare 15 000 kr i månaden. Avkastningen av det kapital som han kommer att erhålla vid bodelningen är svårare att beräkna, eftersom det huvudsakligen består av en jordbruksfastighet, men för avgörande av den fråga som målet rör bör han anses ha möjlighet att skaffa sig en kapitalavkastning av drygt 3 000 kr i månaden.

Enligt 11 kap 14 § GB skall varje make svara för sin försörjning efter äktenskapsskillnad. Om make under en övergångstid är i behov av bidrag till sitt underhåll, har maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till den andra makens förmåga och övriga omständigheter. Har make svårigheter att försörja sig själv efter upplösning av ett långvarigt äktenskap eller finns det synnerliga skäl, har maken rätt till underhållsbidrag även för längre tid än som sagts nu.

Den nuvarande familjerättsliga lagstiftningen om underhållsbidrag (se SOU 1977:37, prop 1978/79:12, LU 1978/79:9) bygger på grundtanken att varje vuxen person skall försörja sig själv och att frånskilda makar således i princip skall vara ekonomiskt oberoende av varandra. Frånsett reglerna om underhållsbidrag under en övergångstid har möjligheten att erhålla bidrag från förutvarande maken efter äktenskapsskillnad reserverats för vissa undantagssituationer. Av dessa har uppenbarligen huvudvikten lagts vid det fallet att make efter upplösning av ett långvarigt äktenskap har svårigheter att försörja sig själv, eftersom den situationen beskrivits i lagtexten. När make har förmåga att försörja sig själv - som det i HD blivit ostridigt att M. har - föreligger rätt till underhållsbidrag bara om det finns synnerliga skäl.

I förarbetena (prop s 140, utskottsutlåtandet s 72 f) talas om det fallet att ena maken på grund av den sneda arbetsfördelningen i hemmet har lyckats nå en god position i förvärvslivet, medan den andre, som har ägnat sin tid åt hus och hem, har förlorat motsvarande möjligheter. Föreligger en sådan situation bör, anförs det, ett visst underhållsbidrag kunna utgå för längre tid även om den andra maken lyckas skaffa sig en mindre egen inkomst. Det betonas dock att bidrag för längre tid endast bör utdömas undantagsvis. Genom att i lagtexten används uttrycket synnerliga skäl torde man enligt utskottet kunna utgå från att tillämpningen av bestämmelsen blir restriktiv.

I propositionen (s 140) framhålls att den förordade regleringen inte innefattar någon brytning med gällande rätt utan snarast innebär en vidareutveckling av den praxis som hade utbildats under senare år vid tillämpningen av då gällande regler. De föreslagna bestämmelserna ger, sägs det vidare, i den praktiska tillämpningen rum för en anpassning till ändrade sociala förhållanden. Det ansågs därför varken behövligt eller lämpligt att i lagstiftningen göra skillnad mellan äldre och nyare äktenskap.

Det är alltså, främst i fråga om äldre äktenskap, möjligt att med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet beakta de förutsättningar under vilka äktenskapet ingåtts och makarna utformat sitt inbördes förhållande. Lagtextens utformning och vad som uttalats i förarbetena får emellertid till följd att möjligheten att utdöma underhållsbidrag på grund av synnerliga skäl bör tillämpas restriktivt även när det är fråga om ett äldre äktenskap.

Av utredningen framgår att äktenskapet ingicks år 1954 och att M. då var endast 22 år gammal. Hon innehade, efter viss handelsutbildning, en kontorsplats som hon i samråd med mannen avstod ifrån för att helt ägna sig åt hem och barn. Utredningen får också anses visa att hon, sedan barnen - som föddes åren 1954 och 1957 - vuxit upp, på nytt sökt sig ut på arbetsmarknaden men att dessa försök försvårats eller omintetgjorts på grund av den nya situationen på arbetsmarknaden och därför att familjen bytt bostadsort på grund av mannens arbetsförhållanden. Hon har eftersträvat att erhålla heltidsanställning men har endast lyckats erhålla arbete på halvtid.

Vad som nu har sagts talar med viss styrka för att underhållsbidrag bör utgå. Vid bedömande, om skälen för underhållsbidrag är så starka som lagstiftningen kräver, måste emellertid hänsyn också tas till att M. har ett relativt stort mått av ekonomisk trygghet genom det kapital hon tillförs vid bodelningen i förening med den inkomst hon kunnat skaffa sig.

Med beaktande av samtliga omständigheter finner HD att synnerliga skäl för underhållsbidrag inte kan anses föreligga.

M:s talan om underhållsbidrag såvitt avser tiden efter d 10 febr 1983 skall alltså ogillas. Hon bör dock skäligen befrias från skyldighet att återbetala vad hon må ha uppburit på grund av HovR:ns interimistiska förordnanden, bl a med hänsyn till att hon får antas ha förbrukat uppburna bidrag för sitt uppehälle.

Domslut

Domslut. HD ändrar på det sättet HovR:ns dom att M:s yrkande om underhållsbidrag ogillas såvitt avser tiden efter d 10 febr 1983, dock att M. befrias från skyldighet att återbära vad hon på grund av HovR:ns interimistiska förordnanden må ha uppburit i underhållsbidrag.