lagen.nu

NJA 1984 s. 588

Far och son ägde hälften var av aktierna i ett bolag, bildade tillsammans bolagets styrelse med fadern som ordförande och tecknade var för sig bolagets firma. Fadern, som tidigare varit bolagets verkställande direktör, hade övergått till att syssla med mera underordnade arbetsuppgifter. Det har trots detta ansetts att han haft ett väsentligt inflytande över bolagets verksamhet och därför inte ägde åtnjuta förmånsrätt för lönefordran i bolagets konkurs.

Aktiebolaget Modista bildades i juni 1961. Bolaget utgjorde en fortsättning på Göteborgs Strå & Filthattfabrik, Å.B., en enskild firma som drivits av Å.B.. Aktiebolaget ägdes till en början av Å.B. och hans bror L.B. med hälften vardera. Å.B. var verkställande direktör i bolaget och L.B. disponent och försäljningschef. Bolagets verksamhet bestod i tillverkning och försäljning av hattar och mössor.

Vid årsskiftet 1980/81 pensionerades L.B. och sålde sina aktier i bolaget till Å.B:s son E.B.. Vid en bolagsstämma d 9 febr 1981 invaldes E.B. i bolagets styrelse, som därefter bestod av Å.B. och E.B.. Vid ett styrelsesammanträde samma dag utsågs Å.B. till ordförande i styrelsen och beslöts att bolagets firma skulle tecknas, förutom av styrelsen, av styrelsens ledamöter var för sig.

Bolaget försattes d 30 juli 1982 i konkurs vid Göteborgs TR. Konkursen handlades som en mindre konkurs, men d 4 aug 1982 beslöt konkursdomaren på förvaltarens begäran att den skulle handläggas som ordinär konkurs.

I konkursen bevakade Å.B. fordran på innestående lön för tiden april 1981-juli 1982 samt lön för två månaders uppsägningstid, sammanlagt 99 810 kr, och yrkade förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen.

Konkursförvaltaren framställde anmärkning mot bevakningen och bestred yrkandet om förmånsrätt på den grunden att Å.B. dels själv och jämte sonen hade ägt väsentlig andel i företaget dels själv haft väsentligt inflytande över bolagets verksamhet.

Tvisten hänsköts till TR:ns prövning.

Å.B. anförde till utveckling av sin talan: Han har varit anställd på halvtid i bolaget som kamrer sedan april 1981 med uppgift att svara för bokföring och kontorsadministration. Enligt en skriftlig överenskommelse daterad d 15 april 1981 skulle hans lön innestå och förfalla under andra halvåret 1982. - Han vitsordar att han själv och genom närstående har ägt en väsentlig andel i bolaget. När han i april 1981 uppnådde pensionsålder var det hans avsikt att helt dra sig tillbaka från all verksamhet i bolaget. Hans dåliga hälsa var också en bidragande orsak. Eftersom bolagets ekonomi var ansträngd, och flera anställda hade slutat eller var långtidssjukskrivna lovade Å.B. dock att i fortsättningen tjänstgöra halvtid på kontoret. Han stod kvar i styrelsen och behöll sina aktier. Meningen var att E.B. så småningom skulle överta aktierna. Efter sin pensionering hade Å.B. dock inte någon ledande funktion i bolaget. Alla viktiga beslut rörande bolaget fattades av E.B..

Konkursboet anförde till utveckling av sin talan: Även efter det att Å.B. uppnått pensionsåldern har han haft ett väsentligt inflytande i bolaget. Inflytandet har bestått i att Å.B. varit ordinarie ledamot i styrelsen och därtill dess ordförande, att han har ägt 50% av bolagets aktier, att han fungerade som ordförande på den extra bolagsstämma som hölls i febr 1981 när E.B. invaldes i styrelsen, att han har haft rätt att ensam teckna bolagets firma samt att han efter sin pensionering varit kamrer och haft en ekonomisk funktion i bolaget.

TR:n (lagmannen Johnsson samt rådmännen Ogvall och Wikmark) anförde i slutligt beslut d 10 mars 1983:

Skäl. Förhör under sanningsförsäkran har hållits med Å.B.. Vidare har vittnesförhör ägt rum, på begäran av Å.B. med E.B. och I.B. och på begäran av konkursboet med revisorn U.N..

Å.B. har i huvudsak uppgett följande: Han ville inte ha någon ledande ställning i bolaget efter det att han pensionerades. Han markerade detta klart utåt. Hans arbete efter april 1981 har huvudsakligen bestått i att svara i telefon, öppna post och gå ärenden. Han har även tillsammans med kassörskan I.B. tagit fram underlag för bolagets budget. Denna har sedan uprättats av E.B. och revisorn U.N.. Vid något tillfälle var Å.B. med när E.B. och U.N. diskuterade budgeten.

I.B. har bl a uppgett: Efter pensioneringen ville Å.B. inte fatta några beslut ens i mindre frågor utan han hänvisade alltid till E.B.. Hon hade en känsla av att Å.B. ofta var på kontoret bara för att hon skulle slippa vara ensam. När E.B. reste hade han daglig kontakt med kontoret per telefon och skötte ledningen av bolaget telefonledes. E.B. beslutade ensam att bolaget skulle begära sig i konkurs.

U.N. har bl a uppgett att Å.B. visserligen deltog i att ta fram underlag för bokslut men att denne i övrigt på olika sätt markerade att han efter pensioneringen endast hade en biträdande funktion i bolaget samt att sådana viktiga beslut som att byta bank och att ge in konkursansökan fattades av E.B. ensam.

I förarbetena till 12 § förmånsrättslagen uttalade lagberedningen (SOU 1969:5 s 151) att med väsentligt inflytande bör förstås "att vederbörandes inflytande på verksamheten i dess helhet var så betydande att det ekonomiska resultatet varit i väsentlig grad beroende av hans förmåga, handlande eller ståndpunktstagande". I prop 1970:142 s 137 förklarade departementschefen att han i allt väsentligt anslöt sig till vad beredningen i denna del hade uttalat.

TR:n anser att innebörden av uttrycket väsentligt inflytande skall ses mot bakgrund av vad som sålunda har uttalats i samband med bestämmelsens tillkomst. Detta innebär enligt TR:ns mening att endast Å.B:s formella ställning som hälftenägare, styrelseordförande och firmatecknare inte kan bli avgörande för bedömningen. Av betydelse är också vilka arbetsuppgifter som han faktiskt har utfört. I den delen kan TR:n inte finna styrkt att Å.B. fullgjort andra uppgifter än dem som han själv har beskrivit och som har varit av okvalificerat slag. TR:ns slutsats blir därför att Å.B:s inflytande på verksamheten i dess helhet inte har varit så betydande att det ekonomiska resultatet varit i väsentlig grad beroende av hans förmåga eller arbetsinsatser. Han kan alltså inte anses ha ägt ett väsentligt inflytande över bolaget och är därför berättigad till yrkad förmånsrätt.

TR:ns beslut. Med ogillande av förvaltarens anmärkning fastställer TR:n att Å.B. är berättigad att i konkursen njuta utdelning med 99 810 kr med förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen.

Konkursboet anförde besvär i HovR:n för Västra Sverige och yrkade bifall till anmärkningen.

Å.B. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Arning, hovrättsrådet Nilsson, referent, samt adj led Rundegren och Abrahamsson) meddelade d 18 okt 1983 följande beslut: HovR:n lämnar besvären utan bifall.

Konkursboet anförde besvär med samma yrkande som i HovR:n.

Å.B. bestred ändring.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Widegren, hemställde i betänkande om följande beslut: Skäl. HD anmärker först, att Å.B. tillsammans med närstående ostridigt ägt väsentlig andel i bolaget.

Å.B. har tillsammans med sonen E. ägt mer än hälften av aktierna. Härigenom har Å.B., oavsett vilka arbetsuppgifter han faktiskt skött, haft ett väsentligt inflytande över bolagets verksamhet.

På grund härav äger Å.B. inte åtnjuta förmånsrätt för sin i konkursen bevakade lönefordran.

Slut. Med ändring av HovR:ns beslut ogillar HD Å.B:s yrkande om förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen för sin i konkursen bevakade lönefordran.

HD (JustR:n Hult, Fredlund, Knutsson, referent, Persson och Freyschuss) fattade följande slutliga beslut:

Skäl. Av utredningen framgår att Å.B. och hans son E.B. ägde hälften var av aktierna i bolaget, att de tillsammans bildade bolagets styrelse med Å.B. som ordförande samt att var och en av dem hade rätt att teckna bolagets firma. Oavsett att Å.B., som under en lång följd av år varit bolagets verkställande direktör, i april 1981 hade dragit sig tillbaka från ledningen av företaget och övergått till att syssla med mera underordnade arbetsuppgifter, måste med hänsyn till angivna förhållanden hans ställning i bolaget anses ha varit sådan att han hade ett väsentligt inflytande över dess verksamhet. På grund härav äger Å.B. inte åtnjuta förmånsrätt för sin i konkursen bevakade lönefordran.

Slut. Med ändring av HovR:ns beslut ogillar HD Å.B:s yrkande om förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen för den i konkursen bevakade lönefordringen.

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1984-07-26
Målnummer
Ö1695-83
Lagrum
12 § förmånsrättslagen (1970:979)
Litteratur
Sökord
Aktiebolag
Förmånsrätt
Lönefordran
Konkurs
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation