NJA 1984 s. 700

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Wiking-Johnsson, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande dom: Domskäl. Bolaget har till utvecklande av sin talan i HD anfört: Bolaget förvärvade fastigheten d 1 aug 1980. Denna användes redan då som kontor enligt tidigare beslut av byggnadsnämnden. Innan bolaget flyttade in i byggnaden genomfördes vissa invändiga ändringar för vilka ej krävdes byggnadslov. Bolaget ansökte emellertid om byggnadslov för att också ändra garaget till kontorsrum. Ombyggnaden av garaget påbörjades i anslutning till att de övriga ändringsarbetena slutfördes, eftersom hantverkare och material då fanns tillgängliga. Efter besiktningen d 10 dec 1980 avbröts arbetet och en trinettbänk med elplatta, diskbänk och kylskåp borttogs. Arbetet återupptogs inte förrän byggnadslov hade beviljats. Hela byggnaden består av tre plan med omkring 240 m2 i varje. Kontorsrummets yta är 26 m2. - Eftersom den vidtagna åtgärden att ändra garaget till kontorsrum inte innebär att utrymmet tagits i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det till vilket byggnaden i dess helhet förut varit använd är stadgandet i 7 § 1 st 3 lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m m inte tillämpligt. Lagrummet skall förstås så att det kan tillämpas endast om användningsområdet för byggnaden i dess helhet väsentligen förändras.

Riksåklagaren har i förklaring framhållit bl a följande: I förarbetena till lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m m uttalas att tilläggsavgift är avsedd för sådana former av olovligt byggande som det är särskilt angeläget att motverka och där fråga är om allvarliga överträdelser. Tilläggsavgift skall utgå för bl a sådana åtgärder som innebär att en byggnad eller del därav tas i anspråk för väsentligen annat ändamål än det till vilket byggnaden förut har använts. Som motiv härför har i förarbetena angivits att man vill komma till rätta med bl a de s k smygkontoriseringarna. - Det ändrade ändamålet som avses i lagtexten torde vara att hänföra till såväl hela byggnaden som endast en del därav. Om bestämmelserna läs tes på det sätt bolaget menar, skulle en stor del av tillämpningsområdet bortfalla. Som exempel kan nämnas fall där byggnadslov beviljats i viss begränsad omfattning för ändringar i en byggnad från t ex bostäder till näringsverksamhet. En ändring utan byggnadslov av ytterligare del av byggnaden till samma ändamål skulle då rubba grunden för det tidigare byggnadslovet men ändå inte föranleda tilläggsavgift. I förevarande fall har bolaget utan att avvakta byggnadslov låtit inreda en del av byggnaden till väsentligen annat ändamål än det till vilket samma del använts förut. Förutsättning för uttagande av tilläggsavgift måste därför anses föreligga.

Vad gäller bolagets andrahandsyrkande om eftergift eller nedsättning av tilläggsavgiften har riksåklagaren anfört: Enligt förarbetena till lagen bör möjligheten att nedsätta eller efterge avgiften utnyttjas endast i undantagssituationer, såsom då en underlåtenhet att söka byggnadslov kan anses ursäktlig eller i fall där överträdelsen är av bagatellartad natur. Genom den i målet aktuella ändringen har en relativt sett liten del av byggnaden inretts till annat ändamål än tidigare, varigenom hela byggnaden fått samma ändamål. Byggnadslov beviljades en kort tid efter ändringens huvudsakliga genomförande. Å andra sidan var bolaget medvetet om kravet på byggnadslov för ändringen och hade även ansökt om sådant före genomförandet av ändringen. Bolaget synes däremot ej ha sökt ytterligare kontakt med byggnadsnämnden före arbetets igångsättande. Ändringen var av genomgripande art och innefattade vissa köksinstallationer som ej kom att omfattas av byggnadslovet, utan måste avlägsnas. Det är, sammantaget, inte fråga om en sådan bagatellartad situation att tillräckliga skäl att helt efterge tilläggsavgiften föreligger. Främst med hänsyn till att bolaget varit väl medvetet om att byggnadslov erfordrades samt till att detta senare ej kommit att omfatta samtliga åtgärder för vilka byggnadslov begärts, föreligger ej heller särskilda skäl för nedsättning av tilläggsavgiften.

De fall av olovligt byggande då enligt 7 § lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m m tilläggsavgift skall utgå omfattar enligt ordalydelsen bl a att byggnad inredes helt eller delvis till väsentligen annat ändamål än det till vilket byggnaden förut har varit använd (1 st 3). En av tankarna bakom stadgandet var att komma till rätta med de s k smygkontoriseringarna (prop 1975/76:164 s 28 och 137). För att bestämmelsen skall kunna effektivt fylla denna funktion erfordras att även sådana fall inbegripes där en mindre del av en byggnad, som till en del redan används som kontor, ändras till kontorslokal, utan att byggnadslov föreligger. En sådan tolkning står också i överensstämmelse med avgörandet NJA 1983 s 125. Den i målet förevarande ändringen av garaget till kontorsrum omfattas därför i och för sig av stadgandet i 7 § 1 st 3.

I förarbetena till lagen understryks att tilläggsavgiften är avsedd för sådana former av olovligt byggande som det är särskilt angeläget att motverka (prop s 30 och 277). I huvudsak skall det röra sig om allvarliga överträdelser som är av den arten att de kan hindra eller försvåra planering på lång sikt för ändamålsenlig användning av mark och befintlig bebyggelse (s 30). Tilläggsavgiften skall emellertid utgå schablonmässigt och är inte avsedd att utgöra någon taxering av de enskilda överträdelsernas samhällsskadliga verkningar (s 30). Departementschefen förklarade att man, när det gäller byggande som omfattas av bestämmelserna om tilläggsavgift, sällan kan tala om ordningsförseelser och att man i de flesta fallen torde kunna utgå från att den som utför den olovliga åtgärden är medveten om att det krävs byggnadslov men av en eller annan orsak väljer att utföra åtgärden utan lov (s 277).

Den ändring av garaget till kontorsutrymme som nu är i fråga har av bolaget påbörjats och delvis genomförts innan det sökta byggnadslovet beviljats. Förutsättningar för att utdöma tilläggsavgift föreligger därför. Frågan uppkommer då om förutsättningar föreligger att nedsätta eller helt efterge avgiften.

För att nedsättning eller eftergift skall kunna ske krävs enligt 7 § 4 st att byggnadsnämnden meddelat föreläggande om rättelse av det utförda eller att rättelse ägt rum genom handräckning eller på annat sätt eller annars särskilda skäl föreligger. I förarbetena till lagen anges att nedsättning eller eftergift kan komma i fråga i sådana fall där omständigheterna gör att det skulle förefalla stötande att ta ut tilläggsavgift (prop s 277). Vad som åsyftas är bl a bagatellfall (s 33).

Den ändring som utförts och som nu är i fråga har avsett en i förhållande till hela byggnaden mycket begränsad del. Arbetet har påbörjats i förlitande på att det sökta byggnadslovet skulle beviljas, vilket också i princip skett. Åtgärden kan därför inte anses som s k smygkontorisering.

Även om tillräckliga skäl att helt efterge tilläggsavgiften inte föreligger är omständigheterna dock sådana att avgiften bör bestämmas till ett väsentligt lägre belopp än som följer av beräkningsgrunderna i 7 § 3 st lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m m.