NJA 1985 s. 232
På en fastighet, på vilken drivs handelsträdgårdsrörelse, har installerats en fliseldningsanläggning som sålts med äganderättsförbehåll. Sedan fastigheten försålts uppkommer fråga huruvida anläggningen utgör byggnadstillbehör eller industritillbehör. 2 kap 2,3 och 5 §§ JB.
Enligt ordererkännande d 7 maj 1979 försålde Ångpannefabriken Veå AB (Veå) till trädgårdsmästaren B.A., Fogdarp, Hörby, en hetvattenpanna typ Univex 5 000 H-6 för ett pris av 1 580 253 kr. Pannan var avsedd att installeras för fliseldning å B.A:s fastighet Fogdarp 4:18 i Bosjöklosters socken. Samma d 7 maj 1979 undertecknade representant för Veå och B.A. en bekräftelse "att utrustningen enligt rubr. ordererkännande blir beställarens egendom först när full likvid erlagts".
B.A. försattes d 11 febr 1980 i konkurs vid Eslövs TR. Veå bevakade i konkursen en fordran å 876 152 kr jämte ränta, avseende återstående likvid för fliseldningsanläggningen. Veå anförde vidare under åberopande av äganderättsförbehållet att full betalning borde utgå. TR:n god tog genom beslut d 2 mars 1981 en av konkursförvaltaren framställd anmärkning, till följd varav Veå endast skulle äga åtnjuta utdelning såsom för oprioriterad fordran. Av Veå anförda besvär lämnades utan bifall av HovR:n över Skåne och Blekinge genom beslut d 1 okt 1981. HovR:n konstaterade att äganderättsförbehåll icke grundar någon i lag stadgad förmånsrätt och erinrade om att tvist rörande äganderättsförbehållets giltighet skulle prövas i ordinär tvistemålsprocess.
Vid exekutiv auktion d 5 febr 1981 försåldes fastigheten Fogdarp 4:18 till Frosta Sparbank, som transporterade köpet å K.K..
Eslövs TR
Veå yrkade efter stämning å K.K. vid Eslövs TR, att TR:n måtte förklara att Veå ägde bättre rätt än K.K. till fliseldningsanläggningen. Som grund härför åberopade Veå äganderättsförbehållet, som Frosta Sparbank och K.K. enligt Veå haft kännedom om.
K.K. vitsordade, att hon ägt kännedom om äganderättsförbehållet, men bestred käromålet under anförande att fliseldningsanläggningen var att anse som fastighetstillbehör enligt 2 kap 2 § JB, varför äganderättsförbehållet enligt 5 § samma kapitel saknade verkan i och med att anläggningen infogats i den fasta egendomen.
Domskäl
TR:n (lagmannen Lidin) anförde i dom d 21 dec 1982:
Domskäl. Målet har av TR:n förehafts till förberedelse och i omedelbart samband därmed hållen huvudförhandling d 30 nov 1982.
Ostridigt är att värmepannan anslutits till befintligt rörsystem på fastigheten Fogdarp 4:18. Systemet var avsett att uppvärma växthus till betydande areal och därutöver vissa kontors- och bostadsutrymmen. Installationen är inte helt avslutad, vilket under konkursen ledde till vissa driftstörningar, och f n fungerar pannan enligt uppgift inte.
JB:s regler om tillbehör till fastighet skiljer mellan s k byggnads tillbehör enligt 2 kap 2 § och s k industritillbehör enligt 2 kap 3 §. Byggnadstillbehören - fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna - kan enligt 5 § icke göras till föremål för äganderättsförbehåll sedan det tillförts fastigheten. Industritillbehör - sådan maskin och annan utrustning som tillförts fastighet avsedd för industriell verksamhet utöver vad som följer av bl a 2 § - hör däremot till fastigheten endast under villkor bl a att äganderättsförbehåll inte gjorts; har så skett hör föremålet inte till fastigheten så länge villkoret gäller (4 §). Gränsdragningen mellan begreppen byggnadstillbehör och industritillbehör är därför avgörande för tvisten i målet.
Av lagtexten framgår otvetydigt att byggnadstillbehör enligt 2 § är det primära begreppet och att ett föremål kan vara industritillbehör endast om det inte är att anse som byggnadstillbehör enligt 2 §. Såsom typiska exempel på föremål, som i alla byggnader är att anse som byggnadstillbehör, uppräknas i paragrafen värmepanna och ledning för värme. Veå har visserligen framhållit, att den levererade värmepannan inneburit en komplettering av en tidigare befintlig anläggning och att den varit avsedd huvudsakligen för den på fastigheten bedrivna trädgårdsrörelsen. TR:n kan emellertid inte finna, att dessa förhållanden påverkar värmepannans egenskap av byggnads tillbehör. Käromålet skall därför ogillas.
Domslut
Domslut. Käromålet ogillas.
HovR:n över Skåne och Blekinge
Veå fullföljde talan i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade bifall till sin vid TR:n förda talan.
K.K. bestred ändring.
HovR:n (hovrättspresidenten Landahl, hovrättsråden Sjövall och Lindelöf, referent, samt hovrättsassessorn Bergman) fastställde i dom d 13 maj 1983 TR:ns dom.
Veå (ombud advokaten A.W.) sökte revision och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.
K.K. bestred ändring.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Graffman, hemställde i betänkande att HD måtte fastställa HovR:ns dom.
HD (JustR:n Holmberg, Persson, Ehrner, Gad, referent, och Beckman) beslöt följande dom:
Domskäl
Domskäl. Veå har till stöd för sin talan åberopat i huvudsak följande. Byggnationen på fastigheten är att anse som en industrianläggning. I växthusen odlas trädgårdsprodukter. Det primära syftet med fliseldningsanläggningen, som var speciellt anpassad för de odlingar som bedrevs på fastigheten när anläggningen uppfördes, var att bidra till produktionsutfallet i trädgårdsrörelsen. Anläggningen var inte någon nödvändig utrustning för att använda växthusen.
K.K. har genmält: Växthusen på fastigheten är avsedda för uppvärmning och var vid uppförandet försedda med installation härför. Fliseldningsanläggningen, som anslutits till befintligt rörsystem på fastigheten, skulle ersätta den befintliga oljepannan, som värmde upp växthusen, kontor, lager, paketeringsutrymmen och bostäder för stadigvarande bruk.
Av den utredning som parterna förebragt i målet får anses framgå att den oljeeldningsanläggning varmed växthusen och övriga byggnader på fastigheten varit försedda har varit ägnad till stadigvarande bruk för byggnaderna och att fliseldningsanläggningen, som anslutits till det befintliga rörsystemet, ersatt den tidigare anläggningen. En utrustning av det slag det här gäller och som har tillförts en fastighet är otvivelaktigt till sin karaktär sådan egendom som typiskt sett är att anse som byggnadstillbehör enligt 2 kap 2 § JB. Det har inte i målet visats att fliseldningsanläggningen på sådant sätt skulle bidra till just den på fastigheten bedrivna verksamheten eller eljest vara av den speciella karaktär som gör det berättigat att betrakta den som annat än byggnadstillbehör. Vid denna bedömning saknas anledning att pröva om fastigheten såsom anges i 2 kap 3 § JB är inrättad för industriell verksamhet.
Bolagets talan kan på grund av det anförda inte bifallas.
Domslut
Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.