NJA 1985 s. 316
Deltagare i pokertävling överlämnade till anordnaren av denna insatser, avsedda att utgöra prispengar i tävlingen. Insatserna har ansetts ej kunna förverkas hos anordnaren, som dömts för dobbleri som avses i 16 kap 14 § BrB. Pokaler, som skulle utgöra pris i tävlingen, har däremot förklarats förverkade såsom hjälp medel vid dobbleribrottet. (36 kap 1 och 2 §§ BrB).
Köpings TR
Allmän åklagare yrkade vid Köpings TR ansvar å J-O.A. för grovt dobbleri med följande påstående: J-O.A. tillät vid ett stort antal tillfällen, tidvis så gott som dagligen, under tiden från hösten 1979 t o m d 28 okt 1980 äventyrligt spel, i form av kortspelet poker, om pengar i av honom förhyrda och för allmänheten upplåtna lokaler i fastigheten (adress, uteslutet här) i Köping. - J-O.A. anordnade d 28 okt 1980 i samma lokaler för allmänheten äventyrligt spel i form av en utslagningstävling i kortspelet poker, i vilken 32 personer deltog och erlade av J-O.A. fordrad insats, 1 000 kr per person. - Brottet är grovt, enär verksamheten utgjorde ett väsentligt led i av J-O.A. utan föreskrivna tillstånd bedriven utskänkningsrörelse och åtminstone d 28 okt 1980 omfattade betydande belopp.
Åklagaren yrkade därjämte förverkande av 32 000 kr i kontanter, som anträffats hos J-O.A. d 28 okt 1980, 5 pokaler med inskription " Köpingsmästerskap poker 1980"
samt 5 kortlekar.
Ansvar yrkades å J-O.A. även för andra brott; förverkandeyrkanden framställdes i anslutning därtill.
J-O.A. bestred åtalet för grovt dobbleri på den grunden att varken serveringslokalen eller lägenheten varit upplåten för allmänheten samt att pokertävlingen d 28 okt 1980 ej heller varit anordnad för allmänheten.
Domskäl
TR:n (ordf rådmannen Jakobsson) meddelade dom d 10 juni 1982. I domskälen upptogs av vad J-O.A. berättat bl a följande: J-O.A. hade under hösten 1980 deltagit i SM i poker som spelades i Monte Carlo. Där hade han bland deltagarna hört sig för om deras intresse för att delta i en pokertävling som han tänkte anordna i Köping. Han tog namn och adresser på de som önskade vara med. Återkommen till Sverige kontaktade han dem och inbjöd till tävlingen, som gick under namnet "Köpingsmästerskapen" och ägde rum d 28 okt 1980 i serveringslokalerna. I tävlingen deltog, förutom J-O.A. själv, 31 personer. Deltagarna, utom det fåtal som redan tidigare var medlemmar, betalade vid ankomsten medlemsavgift på 20 kr i Östanås Fotbollsklubb. Avsikten härmed var endast att man ville passa på att stärka klubbens ekonomi. Varje spelare betalade dessutom till J-O.A. 50 kr för förtäring under kvällen och 30 kr till kostnader för prispokaler i tävlingen. Spelinsatsen var 1 000 kr per spelare. Den betalades kontant till J-O.A. innan spelet började och spelarna fick i stället marker av olika valör. Man spelade vid sex bord. Vinnaren vid varje bord skulle gå till finalomgång. Slutsegraren skulle erhålla 27 000 kr och de övriga fem i finalomgången återfå sina insatser. Spelet hade pågått ett tag när polisen kom och avbröt det. J-O.A. hade inte anordnat tävlingen för att göra sig någon ekonomisk vinst av den. Han ville bara "uppleva spänningen" med att arrangera ett sådant här mästerskap. Han var också och är alltjämt av den uppfattningen att han ej förfarit brottsligt eftersom det endast var fråga om särskilt inbjudna deltagare och således ett slutet sällskap.
TR:n fann på anförda skäl att J-O.A. gjort sig skyldig till dobbleri. TR:n ansåg emellertid inte att brottet var grovt.
I fråga om förverkandeyrkandena anförde TR:n: De kontanter, 32 000 kr, som beslagtogs i samband med polisingripandet under den pågående pokertävlingen "Köpingsmästerskapet" utgjorde spelarnas insatser i tävlingen och skulle efter tävlingens slut fördelas som vinster. Beloppet har ej till någon del utgjort vinning för J-O.A.. På grund härav och då det inte heller i övrigt finns laga grund för att förverka kontanterna hos J-O.A. skall yrkandet mot honom i denna del ogillas. - TR:n finner att laga grund saknas även för förverkande av prispokalerna. - Övriga framställda förverkandeyrkanden bör bifallas.
Domslut
Domslut. TR:n dömde J-O.A. jämlikt 16 kap 14 § BrB för dobbleri och jämlikt angivna lagrum för vissa andra brott till fängelse 2 mån.
Yrkandet om förverkande av 32 000 kr och 5 prispokaler lämnades utan bifall.
Vissa andra förverkandeyrkanden bifölls.
Svea HovR
Såväl åklagaren som J-O.A. fullföljde talan i Svea HovR.
Åklagaren yrkade, förutom annat, att J-O.A. skulle dömas för grovt dobbleri och att yrkandet om förverkande av 32 000 kr och 5 prispokaler skulle bifallas.
J-O.A. yrkade att åtalet skulle ogillas i av honom bestridda delar.
HovR:n (hovrättsråden Grönvall, Hallmo och Jantze, referent, samt nämndemännen Sandgren och Bengtsson) meddelade dom d 22 febr 1983. HovR:n fann beträffande åtalet för dobbleri och påföljden ej skäl frångå TR:ns bedömning. I förverkandefrågan anförde HovR:n i sina domskäl: De insatser som deltagarna i utslagningstävlingen i poker inbetalat till J-O.A., tillhopa 32 000 kr, har varit i J-O.A:s besittning när de togs i beslag. I målet har upplysts att insatserna, efter det TR:n hävt beslaget av desamma, tagits i mät för J-O.A:s skattskuld. Insatserna har utgjort de pengar om vilka pokerspelet anordnats. Insatsbeloppet eller dess värde kan vid sådant förhållande förklaras förverkat med stöd av 36 kap 2 § BrB. HovR:n finner med hänsyn härtill, till omständigheterna vid brottet och då insatserna inte längre finns i behåll skäl förordna om förverkande av insatsernas värde, 32 000 kr.
Prispokalerna har enligt HovR:ns mening främjat spelverksamheten och är därmed att anse som hjälpmedel vid dobbleribrottet. De skall därför förklaras förverkade i enlighet med åklagarens yrkande.
Domslut
Domslut. HovR:n dömde J-O.A. för i TR:ns dom upptagna brott samt ytterligare ett brott till det av TR:n utmätta straffet.
HovR:n förklarade, utöver av TR:n förverkad egendom, förverkat dels J-O.A:s egendom till ett värde av 32 000 kr, dels 5 pokaler med inskription "Köpingsmästerskap poker 1980".
HD
J-O.A. (ombud advokaten B.H.N.) sökte revision. Han yrkade att åtalet måtte ogillas i av honom bestridda delar och att HovR:ns förordnande om förverkande måtte ändras.
HD meddelade prövningstillstånd beträffande frågorna om förverkande av dels J-O.A. tillhörig egendom till ett värde av 32 000 kr dels 5 prispokaler. Beträffande målet i övrigt fann HD ej skäl meddela prövningstillstånd.
J-O.A. gjorde gällande att laga grund saknades för förverkande på sätt HovR:n bestämt.
Riksåklagaren medgav J-O.A:s ändringsyrkande i vad avsåg egendom till ett värde av 32 000 kr men bestred ändringsyrkandet i vad avsåg pokalerna.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Almqvist, hemställde i betänkande, att HD måtte meddela följande dom:
Domskäl
Domskäl. HD meddelade d 3 jan 1984 prövningstillstånd beträffande frågorna om förverkande av dels J-O.A. tillhörig egendom till ett värde av 32 000 kr dels fem prispokaler. Beträffande målet i övrigt fann HD ej skäl att meddela prövningstillstånd, i följd varav HovR:ns dom i den delen skulle stå fast.
Av utredningen framgår följande. I de s k Köpingsmästerskapen i poker deltog, J-O.A. medräknad, 32 tävlande. Varje tävlande betalade en spelinsats om 1 000 kr. I utbyte mottog spelarna marker av olika valörer, som användes i spelet i stället för pengar. När spelet var slut, skulle segraren erhålla 27 000 kr och övriga deltagare i finalomgången - fem spelare - skulle återfå sina insatser. Vinstsumman uppgick alltså till 32 000 kr eller samma belopp som spelinsatserna och det värde som nu yrkas förverkat. Spelinsatserna täckte endast kostnaderna för spelet. Spelarna betalade därutöver bl a 30 kr till kostnader för prispokaler i tävlingen. De fem beslagtagna pokalerna bar inskriptionen "Köpingsmästerskap poker 1980".
Vad först angår spelinsatserna framgår av det anförda att utbyte av brottet, i den mening som avses i 36 kap 1 § BrB, inte skulle uppkomma för J-O.A.. Eftersom spelinsatserna skulle bestrida utgifter som var förbundna med brottet, är insatserna att anse som förlag. En förutsättning för förverkande av förlag är, att mottagandet utgör brott enligt BrB, i allmänhet såsom ett fall av förberedelse. Förberedelse till sådant dobbleri som i likhet med det förevarande inte är grovt är emellertid inte straffbar. På grund av det anförda kan förverkande inte ske med stöd av 36 kap 1 § BrB.
Beträffande frågan om spelinsatserna kan anses som hjälpmedel enligt 36 kap 2 § BrB är till en början att märka, att någon närmare bestämning av hjälpmedlets beskaffenhet saknas i lagtexten. I den sägs att egendomen skall ha använts såsom hjälpmedel vid brott. I Beckman m fl, Kommentar till Brottsbalken, III, 2 u, s 388 uttalas att användandet av ett föremål, för att detta skall kunna anses ha använts som hjälpmedel, tydligen måste ha ingått i det händelseförlopp vari brottet ingick och använts för att främja brottet eller brottslingens förehavanden i samband med detta. De i förarbetena till stadgandet anförda exemplen på hjälpmedel ger också stöd åt uppfattningen att som sådana bör betraktas föremål vilkas egenskaper direkt kan utnyttjas i den brottsliga verksamheten (NJA II 1948 s 174). Pengar blir med detta synsätt att anse som hjälpmedel endast i fall då de använts som "föremål", t ex såsom förlagor vid falskmynteri eller när mynt utnyttjats som verktyg. Spelinsatserna synes därför ej kunna förklaras förverkade enligt 36 kap 2 § BrB. Ej heller i övrigt föreligger grund för förverkande av dem.
Vad härefter angår de fem pokalerna så utgör de föremål som har särskilt anskaffats för att användas som vinster vid mästerskapstävling i pokerspel och de får antas ha främjat spelverksamheten. De bör därför anses som hjälpmedel. Genom inskriptionen på dem kan det befaras att de skall komma till brottslig användning. Förverkandet av dem bör därför stå fast.
Domslut
Domslut. HD ändrar på det sätt HovR:ns dom att yrkandet om förverkande av J-O.A. tillhörig egendom till ett värde av 32 000 kr ogillas.
HD (JustR:n Brundin, Sven Nyman, referent, Vängby, Freyschuss och Lind) beslöt dom i enlighet med betänkandet.
JustR Vängby tillade för egen del följande: Jag vill erinra om att enligt den nya lotterilagen (1982:1011) och de i anslutning till denna lagstiftning genomförda ändringarna i dobbleribestämmelserna de förbud som lotteriregleringen innehåller täcker hela tillämpningsområdet för nämnda bestämmelser. Kvalificerade brott mot lotteriregleringen faller sålunda in under dobbleribestämmelserna, medan mindre kvalificerade fall av anordnande av äventyrligt spel blir att bedöma enligt lotterilagen. (Se föredragande statsrådet i prop 1981/82:170 s 105 och 111.) Med denna ordning måste det enligt min mening vara möjligt att med ansvar för dobbleri (jfr 29 § lotterilagen) förena förverkande även enligt lotterilagen, självfallet under förutsättning att gärningspåståendet är utformat så att det täcker tillämpliga brottsrekvisit enligt den lagen. Det blir i så fall möjligt att enligt 30 § lotterilagen förverka även uppburna insatser. Det har ansetts (Beckman m fl, Kommentar till Brottsbalken, II, 5 u, s 253) att vad som är äventyrligt spel däremot inte kunde betraktas som lotteri enligt lotteriförordningen (1939:207) som gällde när det aktuella brottet begicks. Jag finner inte skäl att nu dra denna uppfattning i tvivelsmål. Förverkande enligt lotteriförordningen kan sålunda inte komma i fråga i förevarande mål, och de nya förverkandereglerna i lotterilagen kan på grund av 2 kap 10 § 1 st regeringsformen inte tillämpas beträffande gärning som begicks före lagens ikraftträdande.