lagen.nu

NJA 1985 s. 781

Fråga om s k standardtillägg vid beräkning av underhållsbidrag till barn. 7 kap 1 § FB.

J.H., född 1974, är son till B.G. och B.S. och bor hos modern.

B.G. förde vid Stockholms TR mot J.H. den talan som framgår av TR:ns dom.

TR:n (tingsfiskalen Backström) anförde i dom d 19 sept 1984 efter huvudförhandling i förenklad form bl a: Yrkanden m m. - - - Enligt avtal d 13 april 1976 förband sig B.G. att utge bidrag för J.H:s underhåll med 750 kr i mån från och med d 1 maj 1976 till dess barnet fyllt 18 år. Efter lagstadgade höjningar utgör underhållsbidraget nu 1 243 kr i mån.

B.G., som vitsordat att han har förmåga att utge utgående underhållsbidrag, har - under åberopande av att det fastställda underhållsbidraget inte ändrats sedan avtalstillfället på annat sätt än vad som anges i den s k indexlagen - hemställt att TR:n omprövar hans underhållsskyldighet och fastställer det bidrag han har att utge för barnets underhåll till, som han slutligen bestämt sin talan, 700 kr i mån från d 25 juni 1984 till dess barnet fyllt 18 år. B.G. har vidare yrkat att TR:n interimistiskt förordnar i enlighet med hans huvudyrkande. Som grund för yrkandet har B.G. anfört att barnet inte har behov av högre underhållsbidrag.

J.H. har bestritt bifall till käromålet. Som grund härför har J.H. anfört att han har behov av underhållsbidrag i den omfattning som för närvarande utgår.

Domskäl. Beträffande sina ekonomiska förhållanden har parterna anfört:

B.G.: Han driver sedan 1982 tillsammans med två andra personer ett företag inom reklambranschen och uppbär därvid en månadsinkomst om 15 000 kr före skatt. Enligt bokslutet för räkenskapsåret 1982-83 redovisade bolaget en nettovinst om ca 40 000 kr. Bokslutet för räkenskapsåret 1983-84 är ännu inte upprättat och beräknas bli klart först omkring årsskiftet 1984-85. Han kan därför inte göra något uttalande om bolagets nuvarande ekonomiska ställning. B.G. deklarerade vid taxeringsåret 1984 för tillgångar uppgående till 454 000 kr och för skulder uppgående till 462 000 kr. Någon nettoförmögenhet föreligger således inte. Tillgångarna utgörs av en bostadsrättslägenhet, en fritidsfastighet samt värdepapper och banktillgodohavanden om 175 000 kr. - Enligt en utredning, som gjorts av handläggare vid Stockholms socialförvaltning, se bilaga 2, (här utesluten, red:s anm), har J.H. inte behov av högre underhållsbidrag från honom än 700 kr i mån. Utredningen är felaktig såvitt gäller B.S:s boendekostnader, som rätteligen skall vara 1 162 kr i mån, dvs hälften av högsta godtagbara kostnad för Stor-Stockholm och för två vuxna och ett barn.

J.H.: B.S. är anställd vid socialförvaltningen och uppbär därvid vid heltidstjänstgöring en månadsinkomst om 8 778 kr före skatt. Under tiden d 1 juli 1984-d 1 sept 1985 är B.S. tjänstledig för studier och uppbär därvid studiemedel. B.S. uppbär inte något barn tillägg. Under tiden innan tjänstledigheten arbetade B.S. av hälsoskäl endast 75 procent, varvid månadsinkomsten uppgick till ca 7 000 kr före skatt. De av B.S. nu bedrivna studierna är medicinskt betingade och syftar till en anställning inom marknadsföringssektorn; B.S. har av psykolog rekommenderats att söka andra arbetsuppgifter än de som hon nu har vid socialförvaltningen. B.S. bor tillsammans med en annan man. Deras boendekostnad uppgår till 3 300 kr i mån. Då B.S. och J.H. utgör 2/3 av hushållet, bör deras boendekostnad bestämmas till 2 200 kr i mån. - Den i bilaga 2 gjorda beräkningen av J.H:s behov är felaktig på så sätt att den inte beaktar de kostnader som B.S. har för barn tillsyn. Enligt de regler som gäller för Stockholms kommun är J.H. berättigad att utnyttja sin plats vid fritidshem fram till dess han fyllt 12 år, dvs fram till och med maj månad 1986. Till den av socialstyrelsen bestämda schabloniserade levnadskostnaden bör därför läggas 340 kr i mån, vilket motsvarar det belopp som B.S. för innevarande år erlägger för den plats som J.H. utnyttjar vid fritidshemmet. Vidare bör med hänsyn till B.G:s goda ekonomi och stora förmögenhet ett standard tillägg utgå. J.H. har under de år som gått haft anledning att räkna med en god standard vad gäller fritidsaktiviteter, resor m m. J.H. gör därför gällande att hans totala behov uppgår till 2 000 kr. - B.G. driver tillsammans med två kompanjoner en nystartad rörelse. Tidigare hade B.G. en högre inkomst. B.G:s förvärvsförmåga bör därför bestämmas till vad han skulle ha förvärvat om han varit kvar i den tidigare anställningen, dvs till 20 000-25 000 kr i mån före skatt. B.G. har vidare en betydande förmögenhet. Det är riktigt att B.G. inte har någon deklarerad nettoförmögenhet. Den av B.G. deklarerade förmögenheten representerar emellertid ett betydande övervärde. Det marknadsmässiga värdet uppgår till ca en miljon kr; bostadsrättslägenheten har ett övervärde om 930 000 kr och fritidsfastigheten ett övervärde om 100 000 kr. Härtill kommer att B.G. har värdepapper och banktillgodohavanden om ca 175 000 kr. - B.S:s förmåga att bidraga till barnets underhåll uppgår till 422 kr i mån dvs det belopp som utgår som barntillägg inom studiestödssystemet.

B.G. har genmält: Han bestrider att hans förvärvsförmåga skall beräknas på annan inkomst än den som han för närvarande uppbär. Det är riktigt att han har en viss nettoförmögenhet. Denna är emellertid inte av sådan beskaffenhet att den bör beaktas i förevarande sammanhang. Tillgångarna är inte lätt realiserbara då de består av en lägenhet som han använder till bostad, en fritidsfastighet och aktier i det egna företaget. Om TR:n skulle finna att B.G:s förvärvsförmåga uppgår till det belopp som påstås av J.H., vitsordar B.G. att ett standardtillägg om "ett par hundralappar" skall utgå. - B.G. bestrider att B.S:s förmåga skall beräknas på den inkomst som denna uppbär under sin studietid. B.S. har inte visat övertygande skäl för sina studier, som inte kan anses vara medicinskt betingade. I likhet med vad som gäller för den bidragsskyldige bör inte vårdnadshavaren få sluta en välbetald anställning för att undgå sin skyldighet att bidraga till barnets underhåll. B.S:s förmåga att bidraga till barnets underhåll bör därför bestämmas med hänsyn till vad hon skulle förvärva vid heltidstjänstgöring i den befattning från vilken hon är tjänstledig. - B.G. kan inte bemöta uppgiften att B.S. har barntillsynskostnader uppgående till 340 kr i mån.

TR:n gör följande bedömning.

Vad till en början gäller barnets behov godtar TR:n uppgiften att B.S. har månatliga kostnader för barntillsyn om 340 kr. Vid sådant förhållande utgör barnets normal behov - sedan hänsyn tagits till utgående barnbidrag - 1 418 kr.

Vad sedan angår de inkomster som skall läggas till grund vid beräkning av underhållsbidraget, saknas tillräcklig anledning att för B.G:s del utgå från annan inkomst än 15 000 kr i mån. För B.S:s del kan däremot inte godtas att fördelningen av underhållsbidraget bestäms efter vad hon för närvarande uppbär eller borde kunna uppbära i studiemedel. Vad gäller B.S. skall därför fördelningen bestämmas efter den inkomst som hon skulle uppbära om hon hade heltidstjänstgöring i sin befattning vid socialförvaltningen, dvs 8 778 kr i man.

B.S:s bostadskostnad bör - med hänsyn till att hon sammanbor med en man, som, såvitt är visat i målet, har en god ekonomi och då anledning saknas att frångå de belopp som socialstyrelsen har bestämt för Stor-Stockholm för åren 1983-84 - bestämmas till 1 162 kr i mån.

En samlad skälighetsbedömning på grundval av samtliga framkomna omständigheter ger vid handen att det bidrag som B.G. har att utge för J.H:s underhåll om fråga endast var att täcka barnets normalbehov skulle bestämmas till 865 kr i mån.

Fråga är då om det ovan nämnda underhållsbidraget bör höjas. Enligt rådande praxis är domstolarna mycket restriktiva vad gäller att utdöma standardtillägg. En förutsättning härför är att föräldrarna har mycket god ekonomi. Några föreskrifter för vid vilka fall standardtillägg skall utgå finns inte utan frågan får avgöras vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter från fall till fall.

I förevarande fall har B.G. sedan han täckt sin del av barnets normalbehov av sitt överskott kvar 2 857 kr. Detta överskott kan inte anses obetydligt, särskilt som B.G. inte ens påstått att han har höga kostnader, som inte har beaktats vid beräkningen av överskottet. B.G. har inte heller påstått att han har försörjningsskyldighet mot annan än mot J.H.. Vid sådant förhållande och med beaktande av att B.G. såvitt är känt, har en icke obetydlig förmögenhet samt då barnet är i den ålder då kostnaderna för dess behov normalt brukar öka och då B.G. genom att under en lång tid erlägga ett högt underhållsbidrag låtit barnet få leva under en god standard, finner TR:n skäligt att ett standard tillägg bör utdömas. TR:n bestämmer detta tillägg till 300 kr i mån.

Domslut.

- Med ändring av vad parterna avtalat om d 13 april 1976 förordnar TR:n att B.G. skall utge bidrag för barnet J.H:s underhåll med 1 165 kr i mån från d 25 juni 1984 till dess barnet fyllt 18 år, att utges för förfluten tid genast och i övrigt förskottsvis för kalendermånad med rätt för B.G. att avräkna vad han har erlagt.

- Vad TR:n förordnat ovan under punkt 1 skall gälla utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.

B.G. fullföljde talan i Svea HovR och yrkade bifall till sin vid TR:n förda talan.

J.H. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Hylander, hovrättsrådet Nordqvist och hovrättsassessorn Sahlin, referent) anförde i dom d 28 jan 1985:

Domskäl. Parterna har i HovR:n i allt väsentligt vidhållit de uppgifter om B.G:s och B.S:s ekonomiska förhållanden som de lämnat vid TR:n. B.G. har dock uppgett att hans förmögenhetsförhållanden genomgått vissa negativa förändringar.

B.G. har ytterligare bl a anfört: Vid beräkningen av J.H:s behov bör inte kostnaden för en plats vid ett fritidshem beaktas, eftersom J.H. är för gammal för att ha nytta av en sådan plats. Dessutom ingår ett mål mat regelmässigt i priset vid fritidshemmen och då matkostnaden redan tillgodoräknats J.H. vid beräkningen av hans behov av underhåll, kan ett högre belopp än 225-250 kr inte vitsordas som skäligt i och för sig. Han bestrider slutligen att J.H. för tillfället har plats på något fritidshem. - När underhållsbidraget till J.H. ursprungligen bestämdes var J.H:s moder ensamstående. Hon har emellertid sedan dess gift om sig och hennes make har goda inkomster.

J.H. har ytterligare anfört bl a följande: Sedan okt 1984 har han en plats på ett fritidshem på Danderydsgatan i Stockholm för en månadskostnad å 340 kr. - Det är visserligen riktigt att hans moder gift om sig och att styvfadern har goda inkomster, men denne har också underhållsskyldighet gentemot två egna barn.

HovR:n godtar TR:ns bedömning av barnets behov och av föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Omständigheterna är emellertid inte sådana att s k standardtillägg skall utgå. HovR:n finner därför skäligt att B.G. bidrar till J.H:s underhåll med 900 kr i mån.

Domslut.

- Med ändring av TR:ns domslut förordnar HovR:n att B.G. skall utge bidrag för J.H:s underhåll med 900 kr i mån från d 25 juni 1984 till dess J.H. fyllt 18 år, därvid B.G. äger rätt att avräkna vad han visar sig ha utgivit för mycket i underhållsbidrag för tiden efter d 25 juni 1984.

- Vad ovan förordnats skall gälla även för tiden till dess laga kraft vunnen dom föreligger.

J.H. (ombud advokaten L.E.) sökte revision och yrkade att HD måtte fastställa TR:ns dom och därvid tillika förordna att underhållsbidraget vid tillämpning av lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall anses bestämt genom TR:ns dom.

B.G. (ombud advokaten T.S.) bestred ändring.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (JustR:n Sven Nyman, Palm, Ehrner, Broomé, referent, och Freyschuss) beslöt följande dom:

Domskäl. Målet gäller omprövning av fastställt underhållsbidrag till barn med stöd av 7 kap lo § 3 st FB i ett fall då föräldrarnas bidragsförmåga är god.

Enligt 7 kap 1 § 1 st FB skall föräldrarna svara för underhåll åt sitt barn efter vad som är skäligt med hänsyn till "barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga". Barnets behov gäller sådant som mat, kläder, annan utrustning, bostadsutrymme, utbildning och förströelse. Det citerade uttrycket innebär bl a att barnet kan göra anspråk på större underhåll ju bättre föräldrarnas ekonomiska ställning är. Saken kan beskrivas så att även mindre angelägna behov för barnet bör tillgodoses, om föräldrarna har det gott ekonomiskt ställt. Meningen torde vara att barnets ekonomiska standard i huvudsak skall motsvara föräldrarnas. (Se till det sagda prop 1978/79:12 s 83, 84 f 400 och 422.) - Den inbördes fördelningen av underhållsbördan mellan föräldrarna görs därefter med beaktande av deras respektive förmåga (7 kap 1 § 3 st FB).

I förarbetena till 1978 års reform av underhållsreglerna (prop 1978/79:12 s 102 ff) rekommenderas en metod att beräkna underhållsbidrag som utgår från att barnets underhållsbehov uppskattas i pengar. Metoden innebär vidare i stort att från varje förälders nettoinkomst dras förbehållsbelopp enligt vad som anges i 7 kap 3 § FB. Underhållsbidraget bestäms genom att behovsbeloppet fördelas proportionellt mellan föräldrarna efter storleken på de fram räknade överskottsbeloppen. Den angivna metoden ligger i princip till grund också för de allmänna råd om hur underhållsbidrag till barn bör beräknas som har meddelats av socialstyrelsen (1982:1) och riksförsäkringsverket (1982:2).

Departementschefen förklarade att man vid beräkning av kostnaderna för barnet i stor utsträckning får falla tillbaka på schablonbelopp som svarar mot vad som allmänt är godtaget i vårt land för att täcka ett barns grundbehov av mat, kläder, annan utrustning m m. Det förutsattes att i kommande råd för beräkning av underhållsbidrag vissa riktlinjer skulle kunna anges för behovsbeloppen med ledning av uträkningar inom konsumentverket av hushållens kostnader. I de förut nämnda allmänna råden från socialstyrelsen och riksförsäkringsverket har också tagits upp schablonbelopp för barns levnadskostnader. För barn i åldern 7-12 år är normalkostnaderna 80 procent av basbeloppet (f n 1 453 kr/mån) och för barn i åldern 13-18 år 95 procent av basbeloppet (f n 1 725 kr/mån).

Schablonbeloppen bildar endast en utgångspunkt för beräkningen av den underhållsbörda som bör fördelas mellan föräldrarna. En höjning av behovsbeloppet kan föranledas av individuella förhållanden på barnets sida som inte har beaktats vid framräkning av normalbeloppen, t ex barntillsynskostnader. En höjning kan emellertid också främst vara en följd av det inledningsvis angivna sambandet mellan föräldrarnas ekonomiska standard och barnets anspråk på underhåll. Barnet kan, heter det i motiven, efter en glidande skala göra anspråk på en högre standard för egen del ju bättre ställt föräldrarna har det i ekonomiskt hänseende. Huvudfrågan i detta mål är, i vad mån ett sådant s k standard tillägg skall tillerkännas barnet.

Några preciserade anvisningar för hur standard tillägg beräknas lämnas inte i förarbetena. Departementschefen uttalar att standardtillägget i första hand bör bedömas i förhållande till vad som utgör båda föräldrarnas sammanlagda överskott på inkomsten. Större hänsyn än annars bör dock enligt departementschefens mening kunna tas till underhållsskyldighet mot make, och även den underhållsskyldiges behov av ytterligare medel för egen del utöver vad som täcks av förbehållsbeloppet bör beaktas.

Frågan om standardtillägg torde få avgöras efter en ganska fri prövning, om man så vill såsom ett led i den kontrollerande skälighetsbedömning som enligt motiven (prop s 107, jfr s 398) bör bilda sista steget vid tillämpningen av den anvisade metoden att beräkna underhållsbidrag. För en mera påtaglig höjning av underhållsbidraget får förutsättas att den bidragsskyldige har ett betydande inkomstöverskott sedan hans andel av normalunderhållet har frånräknats. Även förmögenhetsställningen påverkar bedömningen (jfr prop s 105). Att också den förälder med vilken barnet sammanbor har mycket god ekonomi hindrar, som framgår av det refererade motivuttalandet, inte att underhållsbidraget räknas upp men dämpar barnets anspråk på den bidragsskyldige. Som en riktpunkt kan uppställas att barnet skall ha ett så stort bidrag att dess standard är likartad med den bidragspliktiges. Barnet måste dock på ett rimligt sätt kunna tillgodogöra sig det ifrågasatta, högre bidraget, och ett standardtillägg är därför mera motiverat ju äldre barnet är.

B.S. och B.G. har i HD angående sina och J.H:s förhållanden uppgett i huvudsak följande.

B.S.: Hon har numera månadsinkomst av anställning om 11 000 kr. Hon bor tillsammans med sin make, dennes två döttrar och J.H.. Hyran uppgår till 5 000 kr i mån, varav 2 000 kr får anses belöpa på B.S. och J.H.. Maken har höga inkomster. B.S. har studieskulder på 90 000 kr och andra skulder på 10 000 kr. Den årliga avbetalningen på studieskulderna kan uppskattas till ungefär 3 600 kr. Hon har ingen förmögenhet. - J.H. vistas numera inte på fritidshem. Han tar pianolektioner vilket drar en kostnad av 350 kr i mån. I övrigt ägnar han sig på sin fritid bl a åt sport av olika slag.

B.G.: Han är en av tre delägare i ett reklamföretag från vilket han erhåller lön med 15 000 kr i mån. Uppkommen vinst i rörelsen har varit måttlig och har balanserats. B.G:s tillgångar utgörs av en fritidsfastighet med ett taxeringsvärde av 170 000 kr, aktier i det egna företaget till ett värde av 34 000 kr, medel på sparkonton om 43 300 kr samt bankmedel i övrigt om 500 000 kr. Detta senare belopp är återstoden av köpeskillingen för en försåld bostadsrätt och reserverat för inköp av en ny bostadsrättslägenhet. En del av köpeskillingen har gått åt till reparationer av fritidshuset. För sin nuvarande, tillfälliga bostad erlägger B.G. en månadshyra om 2 000 kr. - B.G. har i allmänhet umgänge med J.H. var fjortonde dag samt under en längre period på sommaren.

I målet bör lämpligen först, med ledning av den i förarbetena till 1978 års lagstiftning förordade metoden, beräknas storleken av det underhållsbidrag som B.G. skulle utge, för det fall att barnets normalbehov läggs till grund för bedömningen. Detta behov bör uppskattas med tanke på att J.H. under den aktuella bidragsperioden är i åldern 10-18 år. På grundval av vad parterna har uppgett om sina respektive ekonomiska förhållanden kan B.S:s överskottsbelopp beräknas något understiga 2 500 kr och B.G:s överskott, försiktigt beräknat, antas uppgå till drygt 4 000 kr. Utifrån dessa antaganden kan B.G:s underhållsbidrag anges till inemot 800 kr i mån.

Även efter att ha betalt ett bidrag av denna storlek måste B.G. som inte är försörjningsskyldig gentemot någon annan än J.H., anses disponera ett ansenligt inkomstöverskott. Han förfogar också över en ganska betydande förmögenhet, låt vara att hans intresse av att binda en stor del av denna i en bostadsrätt får beaktas. J.H. är för sin del snart i tonåren, och hans anspråk på uppväxtmiljön kommer därmed successivt att öka. Med hänsyn till nu nämnda faktorer bör B.G. - som han delvis också har medgett i HD - förpliktas att erlägga ett högre bidrag till följd av att ett standard tillägg bör utgå till J.H:s underhåll. Med beaktande av samtliga omständigheter - däribland också B.S:s förhållandevis goda ekonomi och B.G:s utgifter i samband med veckoslutsumgänget - anser HD att bidraget skäligen bör fastställas till 1 100 kr i mån. Vid tillämpning av lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall bidraget anses bestämt genom HD:s dom.

Domslut. Med ändring av HovR:ns domslut förordnar HD att B.G. skall utge bidrag för J.H:s underhåll med 1 100 kr i mån från d 25 juni 1984 till dess J.H. har fyllt 18 år, varvid B.G. har rätt att avräkna vad han kan ha utgett för mycket med anledning av det interimistiska förordnandet i TR:ns dom.

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1985-12-11
Målnummer
T119-85
Lagrum
7 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381)
Litteratur
Sökord
Standardtillägg
Underhåll
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (1)

NJA 1995 s. 297: Fråga, vid bestämmande av underhållsbidrag till barn, i vad mån inkomstbortfall för en vårdnadshavare, som har blivit tvungen att avstå från förvärvsarbete för att ta hand om barnet, bör räknas in i...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation