Underhåll

Beskrivning saknas!

Rättsfall25

NJA 2017 s. 168: Ett avtal om mahr träffades i anslutning till att ett äktenskap ingicks i Iran. Enligt avtalet skulle mannen vid anfordran utge ett större penningbelopp till den blivande hustrun. Den ene maken hade sedan tidigare hemvist i Sverige och makarna avsåg att gemensamt ta hemvist här. Svensk rätt blev därmed tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden. Avtalet har bedömts närmast vara att likna vid ett avtal om en partiell framtida bodelning och ansågs därmed inte giltigt enligt svensk rätt.
NJA 1985 s. 768: En bidragsskyldig far har lämnat en fast anställning och med hänvisning till vissa skäl av personlig art övergått till verksamhet som ger låg inkomst. Hans underhållsförmåga har likväl ansetts böra bestämmas med ledning av inkomsten i den tidigare anställningen. 7 kap 1 § FB.
MÖD 2015:51: Ansökan om återkallelse av tillstånd enligt miljöbalken gällande Långforsens kraftverk ----- Ansökan avsåg återkallelse av tillstånd för vattenanläggning i form av äldre kraftverk med dämningsrätt. Kraftverket hade anlagts och vattenverksamhet bedrevs, med stöd av tillstånd från 1918 enligt äldre vattenlagstiftning (1880 års vattenrättsförordning). Anläggningarna var i behov av underhåll. Verksamhetsutövaren hade dock för avsikt att vidta sådana underhållsåtgärder att verksamheten kunde bedrivas enligt 1918 års tillstånd. Mark- och miljödomstolen avslog ansökan om återkallelse. Domen överklagades varvid det bl.a. anfördes att verksamheten inte bedrevs enligt tillståndet, att tillståndet förfallit p.g.a. av bristande underhåll, och att tillståndet innebar hinder för att uppfylla Sveriges åtagande gentemot EU vad avsåg Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att kraftverket och dämningen i allt väsentligt överensstämde med tillståndet och att underhållit inte försummats i sådan omfattning att anläggningen utgjorde en fara. Domstolen fann vidare att efter tillståndet tillkomna krav på hänsyn till Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer inte innebar att verksamheten var förbjuden och att kraven kunde tillgodoses genom de skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren skulle vidta. Mark- och miljööverdomstolen bedömde därför sammanfattningsvis att det inte fanns tillräckliga skäl för att återkalla tillståndet och avslog överklagandet av mark- och miljödomstolens dom. (jfr MÖD 2015:52)
NJA 1989 s. 700: Sedan TR i mål om underhållsbidrag till barn förpliktat mannen att mot hans bestridande betala ett visst belopp, vilket var lägre än vad som yrkats, överklagade båda parterna domen och vidhöll i HovR:n sina ståndpunkter från TR:n. Då HovR:n fastställde TR:ns dom ansågs parterna i HovR:n ha ömsom vunnit och förlorat i samma mån som vid TR:n, och modern förpliktades betala mannens rättegångskostnader i HovR:n med samma fördelning som vid TR:n. Tillika fråga om sådana särskilda skäl som avses i 7 kap 19 § 2 st FB för förordnande att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad förelåg.
NJA 1983 s. 148: Återkallelse av medgivande i mål om underhåll till barn.
NJA 1991 s. 316: Fråga huruvida förutsättning föreligger för tillämpning av de särskilda bestämmelserna i 7 kap 19 § FB om fördelning av rättegångskostnaderna i mål om underhåll till barn.
NJA 2007 s. 120: Upplåtelse har underkänts som servitut på grund av omfattningen av driftsmomentet i de förpliktelser som åvilat den tjänande fastigheten.
NJA 1985 s. 387: I frågor om underhållsbidrag enligt 7 kap 2 § 1 st 2 FB till barn som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad är den förälder som barnet bor hos behörig att företräda barnet.
NJA 1998 s. 128: Socialnämnd har med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap ansetts ha behörighet att för barnets räkning ansöka om rättshjälp. Rättshjälpen i sådan angelägenhet har ansetts omfatta även frågan om underhåll. I fall där såväl socialnämnden som barnets mor såsom ställföreträdare för barnet för talan men med oförenligt innehåll har barnets behov av biträde tillgodosetts genom att två rättshjälpsbiträden förordnats.
NJA 1983 s. 573: Ett barn som i likhet med sina föräldrar är brittisk medborgare men som har hemvist i Sverige för vid svensk domstol talan om underhåll mot sin i Storbritannien bosatte fader. Svensk domsrätt har ansetts föreligga och svensk lag har ansetts tillämplig. I avsaknad av utredning om faderns personliga och ekonomiska förhållanden har bidragsskyldighet ansetts inte kunna åläggas.
NJA 1985 s. 781: Fråga om s k standardtillägg vid beräkning av underhållsbidrag till barn. 7 kap 1 § FB.
NJA 1981 s. 496: Dom om underhållsbidrag till barn har ansetts vara utan verkan i och med att det i laga ordning har fastställts att den underhållsskyldige ej är barnets far. Talan om befrielse från underhållsskyldigheten har därför avvisats.
NJA 1984 s. 790: Sedan ett dämningstillstånd meddelats har tillståndet inte utnyttjats och dammbyggnaden inte underhållits under en tid av 55 år. Företaget har ansetts övergivet och dämningsrätten därigenom förfallen.
NJA 2002 s. 471: Fråga i mål om underhållsskyldighet om förälder som företräder barnet kan åläggas att ersätta motpartens rättshjälpskostnader.
NJA 2002 s. 378: I ett standardavtal om hyra föreskrivs att hyresgästen inte äger rätt att erhålla nedsättning i hyran för tid varunder hyresvärden låter verkställa arbete för sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten. Fråga om innebörden av begreppet sedvanligt underhåll. 12 kap. 16 § tredje stycket jordabalken.
MÖD 2004:6: Skadestånd på grund av översvämning-----En sten som fastnat i en spillvattenledning hade orsakat ett stopp och en översvämningsskada. MÖD fann att huvudmannen för anläggningen inte hade styrkt sitt påstående om att stenen först i ett sent skede kommit ner i ledningen. Tvärtom tydde det mesta på att stenen funnits där under mycket lång tid. Enligt MÖD:s mening hade bristen på tillsyn och underhåll av ledningen möjliggjort stoppet. Genom tillsyn och underhåll hade det sålunda varit möjligt för anläggningshavaren att hitta stenen innan den skapat en uppdämning i ledningen. Kravet i 12 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (va-lagen) på att en va-anläggning skall tillgodose skäliga anspråk på säkerhet ansågs mot denna bakgrund inte uppfyllt. Under sådana förhållanden fanns det förutsättningar att enligt 29 § va- lagen ålägga huvudmannen ersättningsskyldighet för den inträffade skadan. Skadan ansågs inte ha varit av en så oförutsebar natur att huvudmannen kunde undgå att svara för den.
NJA 1986 s. 615: Internationella rättsförhållanden. Fråga om val av tillämplig lag beträffande underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad.
NJA 1998 s. 742: Särregleringen om rättegångskostnadernas fördelning i mål om underhåll till barn för fall då barnet förlorar målet är tillämplig även när barnets talan avskrivs efter återkallelse. 7 kap 19 § FB.
MÖD 2007:32: Anmälan av ett sänkningsföretag om rensning ----- Ett sänkningsföretag anmälde till länsstyrelsen att det ville utföra underhållsrensning av en å. Länsstyrelsen bedömde att ett nytt naturtillstånd hade etablerats och att sänkningsföretaget var övergivet, eftersom det inte hade skett några årensningar under 80 år. Länsstyrelsen ansåg att sänkningsföretagets tillstånd hade förfallit och förbjöd rensningen. Miljödomstolen delade, mot bakgrund av att inga rensningsarbeten utförts under de senaste 80 åren, länsstyrelsens bedömning att ett nytt naturtillstånd inträtt och att tillstånd därför krävdes för att utföra rensningen. Miljööverdomstolen uttalade, att den omständigheten att lång tid förflutit utan att rensningsarbeten förekommit inte ensamt är avgörande för frågan om företaget ska anses övergivet. Även behovet av rensning måste vägas in liksom hur lång tid som förflutit sedan sådant behov uppstått. Då miljödomstolen inte prövat frågan om sänkningsföretaget skulle betraktas som övergivet visades målet åter till miljödomstolen för fortsatt behandling.
NJA 1986 s. 140: Förbuden i 15 kap 32 § GB och 20 kap 12 § FB att fullfölja talan mot HovR:s beslut avseende bl a interimistiskt förordnande om underhåll till make och barn har ansetts inte omfatta beslut varigenom HovR i anslutning till sådant beslut har jämkat maximibeloppet för parts rättshjälpsavgift och tilläggsavgift. Vid talan mot beslut om sådan jämkning har part ansetts också äga påkalla omprövning av beslut, varigenom HovR:n med utgångspunkt i jämkningsbeslutet har bestämt rättshjälpsavgift och eventuell tilläggsavgift för parten. - Tillika spörsmål om beräkning av rättshjälpsavgift och tilläggsavgift.
NJA 1988 s. 134: Sedan avtal här i landet träffats om underhåll till barn, har svensk domstol ansetts behörig att upptaga en av den underhållsskyldige - som har hemvist här - väckt talan om jämkning av avtalet, trots att den underhållsberättigade numera har hemvist utomlands.
NJA 1981 s. 634: Spörsmål om inverkan av 3 § lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag i dess fr o m d 1 jan 1979 gällande lydelse vid prövning i överrätt av bidragsbelopp.
NJA 1990 s. 457: När rätten med stöd av 7 kap 19 § 2 st andra meningen FB har ålagt en förälder betalningsskyldighet för rättegångskostnader i stället för barnet, är det bara föräldern som är behörig att överklaga rättens beslut i den delen,
NJA 1986 s. 345: A gick när han fyllde 18 år andra årskursen vid en gymnasieskola i Sverige men avbröt efter vårterminens slut skolgången för studier vid en s k High School i USA. Efter det han fyllt 19 år återupptog han och avslutade skolgången vid gymnasieskolan. Fråga hur bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet i 7 kap 1 § 2 st FB skall tillämpas i fråga om dels studietiden i USA, dels tiden för den fortsatta grundutbildningen i Sverige.
NJA 1992 s. 36: Fråga om tillämpning av fullföljdsförbudet i 18 kap. 4 § äktenskapsbalken.

Legaldefinitioner25

1 kap. 4 § 23 st Plan- och bygglag (2010:900)
1 kap. 4 § 23 st Plan- och bygglag (2010:900)
1 kap. 4 § 23 st Plan- och bygglag (2010:900)
1 kap. 4 § 23 st Plan- och bygglag (2010:900)
1 kap. 4 § 23 st Plan- och bygglag (2010:900)

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator