NJA 1985 s. 921

Svea HovR meddelade d 26 okt 1983 dom i ett från Stockholms TR fullföljt mål mellan B.S. och allmän åklagare angående grovt spioneri. Sedan B.S. fullföljt talan mot HovR:ns dom, fann HD genom beslut d 17 jan 1984 ej skäl att meddela prövningstillstånd, i följd varav HovR:ns dom skulle stå fast.

Genom beslut d 18 juli 1985 lämnade HD en av B.S. gjord ansökan om resning utan bifall.

M.S. ingav, som ombud för B.S. enligt fullmakter d 22 sept 1984 och d 27 nov 1985, till HD visst material i form av namnlistor, skrivelser, tidningsartiklar m m, innehållande kritik av beslutet i resningsärendet, och anhöll att "HD prövar om dessa bevis på misstro mot HD:s beslut är att betrakta som synnerliga skäl i ärendet". Efter förfrågan från HD, huruvida denna framställning skulle förstås som en ny resningsansökan, anförde M.S. att avsikten med inlämnandet av handlingarna varit att åstadkomma en resning för B.S.. M.S. uppgav vidare att kompletteringar till framställningen skulle göras med "ett Eko-inslag" och ett radioprogram samt att det dessutom fanns mängder av ledarartiklar som hon inte hunnit att samla in. Materialet skulle enligt M.S. utökas ytterligare, om det som ingetts skulle visa sig otillräckligt. Hon angav också att det kommit fram nya brev som eventuellt kom att kunna användas som nya omständigheter.

HD fann efter föredragning d 11 dec 1985 att B.S. fick anses ha på nytt ansökt om resning i det genom HovR:ns dom d 26 okt 1983 avgjorda målet.

HD (JustR:n Brundin, Sven Nyman, Palm, referent, Jermsten och Beckman) fattade härefter följande beslut: Bestämmelserna i RB angående ombud i rättegång måste anses äga tillämpning också när fråga är om resning i rättegångsmål. Enligt 12 kap 2 § (jfr 5 § samt bl a 21 kap 2 § sista st) RB får som ombud i rättegång inte brukas annan än den som rätten med hänsyn till bl a insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud i målet.

Med avseende på angivna lagrum anförde processlagberedningen under förarbetena till RB bl a följande. Även om det för behörighet att vara ombud inte uppställs fordran på juridisk examen, måste det dock krävas att ombudet äger tillräckliga insikter för utförande av sitt uppdrag. Han bör sålunda äga förmåga att sätta sig in i målet och bedöma de rättsliga spörsmål som däri är av betydelse samt att redigt och fullständigt utveckla partens talan. Om budet bör äga en viss genom praktisk verksamhet förvärvad erfarenhet i skötandet av rättegångar. Vid bedömandet av om ombudet besitter erforderliga kvalifikationer i nu angivna hänseenden bör hänsyn tas till målets beskaffenhet. Är målet enkelt och mindre omfattande, torde det sålunda inte böra ställas så stora krav på insikter och erfarenhet som då fråga är om ett mera invecklat eller vidlyftigt mål. (Se NJA II 1943 s 132.) - Vid utskottsbehandlingen i riksdagen underströks särskilt synpunkten att vid bedömandet av om om budet besitter erforderliga kvalifikationer hänsyn bör tas till målets beskaffenhet. Utskottet betonade därvid att större krav måste ställas på talans utförande i HovR och särskilt i HD. (Se NJA 111 943 s 134.)

Det mål rörande grovt spioneri som förevarande resningsansökan avser är av sådan beskaffenhet att höga krav måste ställas på den som skall uppträda som ombud i resningsärendet. Av M.S:s inlagor framgår att hon inte har de insikter och den erfarenhet av rättsliga förfaranden som fordras för att hon skall kunna på ett tillfredsställande sätt företräda B.S:s intressen och föra hans talan i HD.

På grund av det anförda avvisar HD M.S. som ombud för B.S. i ärendet.

B.S. skall beredas tillfälle att, om han inte själv vill föra sin talan, ställa nytt ombud för sig.

M.S. har i ärendet begärt att få ut vissa handlingar som i det tidigare resningsärendet befunnits ej kunna utlämnas till envar. Hon har därvid uppgett att hon i sin egenskap av ombud för B.S. behöver handlingarna för sin utredning i resningsärendet. HD lämnar, med hänvisning till att M.S. har avvisats som ombud, denna hennes begäran utan åtgärd.