NJA 1987 s. 746
Fråga om rätt till kvittning när huvudfordringen avser ersättning för psykiskt lidande och personskada.
Allmän åklagare väckte vid Skövde TR åtal mot K.J. för ofredande under påstående att denne under tiden d 1 aug-d 6 nov 1984 ofredat S.J. genom upprepade telefonsamtal till henne, genom att vid ett flertal tillfällen ringa på dörren till hennes lägenhet i Skövde och ropa okvädinsord till henne samt genom att d 6 nov klättra upp på balkongen till hennes bostad.
S.J. yrkade i målet skadestånd av K.J. med 10 390 kr, varav 10 000 kr avsåg psykiskt lidande, 120 kr byte till hemligt telefonnummer, 120 kr byte av dörrlås, 100 kr läkararvode och 50 kr nervmedicin.
K.J. åberopade kvittningsvis att han hade en fordran på S.J. om 1 800 kr för att hon med en honom tillhörig bil kört på och skadat ett annat fordon, till vars ägare K.J. betalat 1 800 kr för skadorna.
TR:n (ordf rådmannen Holmqvist) fann i dom d 20 febr 1985 styrkt att K.J. betett sig mot S.J. på sätt åklagaren påstått och dömde honom enligt 4 kap 7 § BrB för ofredande till 30 dagsböter om 50 kr.
I skadeståndsdelen anförde TR:n i domskälen: K.J. har bestritt skadeståndsyrkandet. Såsom skäligt belopp i och för sig har han vitsordat endast 120 kr för byte av telefonnummer.
TR:n finner att S.J. visat fog för samtliga skadeståndsposter utom såvitt avser den begärda ersättningen för psykiskt lidande. Av ett av henne åberopat läkarintyg framgår att hon redan i okt 1983 behandlats för vissa nervösa besvär och att läkare d 7 nov 1984 fann stöd för att hon då var psykiskt pressad, vilket föranledde sjukskrivning under 11 dagar. Det är uppenbart att K.J:s beteende förvärrat de psykiska problem hon tidigare synes ha lidit av. Hon bör därför erhålla viss ersättning för psykiskt lidande. Denna ersättning kan skäligen bestämmas till 1 800 kr.
S.J. har motsatt sig kvittning. TR:n finner dock att K.J. är berättigad att erhålla ersättning av S.J. på sätt han hävdat och att hinder för kvittning ej föreligger.
Sedan K.J:s motfordran gått i avräkning på det skadestånd till vilket S.J. är berättigad skall K.J. till S.J. betala 390 kr.
I domslutet ålade TR:n K.J. att till S.J. utge skadestånd med 390 kr.
Göta HovR
S.J. fullföljde talan i Göta HovR med yrkande att HovR:n skulle bestämma ersättningen för psykiskt lidande till 5 000 kr och ogilla K.J:s kvittningsinvändning.
K.J. bestred ändring.
HovR:n (hovrättslagmannen Persson samt hovrättsråden Ström, referent, och Ericsson) anförde i dom 27 juni 1986:
Domskäl. Skäl saknas att ålägga K.J. att ersätta S.J. för psykiskt lidande i vidare mån än TR:n funnit.
Vad beträffar K.J:s kvittningsinvändning så har denne i HovR:n obestritt uppgett att S.J., som vitsordar att hon med K.J:s bil kört på och skadat en annan bil, vid TR:n också vitsordat att K.J. fått ersätta skadan med ett belopp av 1 800 kr. Enär S.J. får anses bunden av vad hon sålunda vitsordat och hinder mot kvittning ej föreligger, kan S.J:s talan i denna del ej heller vinna bifall.
Domslut
Domslut. HovR:n fastställer TR:ns dom.
S.J. (ombud advokaten T.B.) sökte revision och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.
K.J. (ombud advokaten P-G.F.) bestred ändring.
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Melchior, hemställde i betänkande om följande dom: Domskäl. HD finner ej skäl att bestämma K.J:s ersättningsskyldighet gentemot S.J. för psykiskt lidande till högre belopp än HovR:n bestämt.
Lika med HovR:n finner HD S.J. bunden av vad hon i underrätterna vitsordat att K.J. fått utge i ersättning för den skada hon förorsakat genom att köra på och skada en annan bil.
Vidgående frågan om K.J:s kvittningsinvändning är följande att beakta. S.J:s fordran på skadestånd för psykiskt lidande är att likställa med sådan personskada som enligt 5 kap 7 § UB ej får utmätas medan det innestår hos den som skall utge det. Vid detta förhållande kan K.J. inte anses berättigad till kvittning i fråga om den del av S.J:s fordran som utgör ersättning för sådan skada. På grund härav och då nämnda del utgör 1 800 kr skall K.J. förpliktas - med ändring av HovR:ns dom - utge 1 800 kr till S.J.. Återstoden av S.J:s fordran hos K.J., 390 kr, skall gå i avräkning på K.J:s fordran hos S.J..
Domslut. Med ändring av HovR:ns dom förpliktar HD K.J. att utge 1 800 kr till S.J..
HD (JustR:n Knutsson, Vängby, Heuman, referent, Lind och Lars Å Beckman) beslöt följande dom:
Domskäl
Domskäl. HD finner ej skäl att bestämma K.J:s ersättningsskyldighet gentemot S.J. för psykiskt lidande till högre belopp än domstolarna fastställt.
Förutom ersättning för psykiskt lidande är K.J. på grund av TR:ns i denna del lagakraftvunna dom skyldig att ersätta S.J. med 100 kr för läkararvode, 50 kr för medicin, 120 kr för byte till hemligt telefonnummer och 120 kr för byte av dörrlås.
K.J. har gjort invändning om kvittning under åberopande av en fordran han har mot S.J. för att han betalat en skada hon vållat vid en sammanstötning mellan två bilar. S.J. har bestritt att kvittning får ske, eftersom henne tillkommande ersättning utgör personskadestånd.
Frågan om rätt till kvittning i en situation som den förevarande är inte reglerad i lag. Sedan länge har emellertid i både domstolsavgöranden och doktrin hävdats att vissa fordringar på skadestånd är av den beskaffenheten att gäldenären inte äger rätt att utan den skadelidandes medgivande infria dem genom kvittning. Skälet härtill är att rätten till skadestånd kan ha en starkt personlig prägel. Motsvarande motiv bär upp bestämmelsen om utmätningsfrihet i 5 kap 7 § UB, nämligen att vissa fordringar är av den personliga natur att de inte bör kunna tillgripas av borgenärerna. I detta lagrum stadgas således att skadestånd, som tillkommer gäldenären med anledning av personskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller annat sådant, ej får utmätas medan skadeståndet innestår hos den som skall utge det. Kvittning kan betecknas som en form av privat exekution. Från denna utgångspunkt ligger det av både sakliga och praktiska skäl nära till hands att tillämpa en ordning som innebär att en fordran som inte är åtkomlig genom utmätning i princip ej heller skall kunna kvittas bort.
Det skadestånd som tillerkänts S.J. för psykiskt lidande har en sådan starkt personlig anknytning att hinder mot kvittning måste anses föreligga. Lika starka skäl talar inte för ett kvittningsförbud beträffande ersättning för de utlägg S.J. haft för läkararvode och medicin. Dessa poster är emellertid skadestånd som tillkommer S.J. på grund av personskada. Med beaktande av vad nyss sagts om lämpligheten av sådan avgränsning att utmätningsfrihet och kvittningsförbud så långt möjligt kommer att gälla samma slag av fordringar bör också nu ifrågavarande ersättning vara skyddad mot kvittning. Angående slutligen gottgörelse för nytt telefonnummer och byte av lås avser dessa belopp utlägg för åtgärder som S.J. företagit närmast för att förebygga ytterligare ofredande från K.J:s sida. Det är alltså inte fråga om ersättning för personskada. Något hinder mot kvittning beträffande dessa poster på tillhopa 240 kr föreligger inte.
S.J. har i HD anfört att hon beträffande K.J:s fordran ej vitsordat något belopp som i och för sig skäligt. Handlingarna i målet visar inte att S.J. i tidigare instanser lämnat medgivande beträffande K.J:s fordran som skulle vara bindande för henne.
Genom vad som förekommit i målet är emellertid utrett att K.J. har en fordran mot S.J. och att denna fordran i vart fall uppgår till det belopp beträffande vilket K.J. tillerkänts kvittningsrätt.
På grund av det anförda skall K.J., sedan han alltså fått avräkna 240 kr, till S.J. utge 1 950 kr.
Domslut
Domslut. Med ändring av HovR:ns dom förpliktar HD K.J. att utge 1 950 kr till S.J..