NJA 1988 s. 692

Domskäl

TR:n (ordf chefsrådmannen Stigenberg) anförde i dom d 13 nov 1986:

Domskäl. A.Å. har bestritt brott. Enligt A.Å. vitsordas de faktiska omständigheterna, men han har icke haft bedrägeriuppsåt.

Till utveckling av sin talan har åklagaren anfört: Den 2 maj 1985 fanns innestående på kontot 10 833 kr 85 öre. Den 8 maj beordrades betalningsuppdrag på sammanlagt 43 907 kr från kontot. På grund av postgirots rutiner kunde någon kontroll av att täckning fanns på kontot icke ske omedelbart, varför utbetalning skedde i enlighet med vad som beordrats. Kontot visade efter utbetalningarna ett underskott på 33 073 kr 15 öre. Den 23 maj inflöt ett par inbetalningar på sammanlagt 2 600 kr. Den 29 maj beordrades ytterligare utbetalningar från kontot med följd att kontot efter utbetalningarna visade ett underskott på 69 587 kr 95 öre.

Närmare hörd över åtalet har A.Å. berättat: När han d 8 maj beordrade betalningsuppdragen på sammanlagt 43 907 kr väntade han återbetalning av moms med 24 785 kr. Han väntade även inbetalningar på kontot från kunder, vilka gjort affärer med honom i en av honom bedriven konsthandel. Inbetalningarna blev emellertid fördröjda och frågan om återbetalning av momsen är ännu icke klar. Ärendet ligger i länsrätten. Flera av konsthandelskunderna gjorde dessutom sina inbetalningar på hans bankgiro. Han var medveten om överskridandena, men eftersom han var förvissad om att medel skulle inflyta ansåg han sig icke behöva göra något åt underskottet själv. Det är ett vanligt förfarande i affärsvärlden. Hans likviditet var sådan, att han hade utan vidare kunnat reglera skulden från sitt checkkonto, men ansåg det icke vara nödvändigt. Postgirot får ju tillbaka sina pengar med ränta. Den goda likviditeten upphörde vid midsommartid 1985. Han har efter hand gjort avbetalningar på skulden så att denna idag uppgår till 26 762 kr 95 öre. Vissa utbetalningar som för hyresskulder har fått gå före. Han skulle idag kunna reglera skulden i sin helhet. Han har aldrig haft någon avsikt att bedra postverket.

A.Å. har insänt betalningsuppdrag trots vetskap om att täckning inte fanns på kontot. Av utredningen får anses framgå, att han därvid saknade underlag för en bedöming att problemet med det uppkomna underskottet skulle lösa sig snabbt, i princip dagen efter utbetalningarna från kontot. Med hänsyn härtill finner TR:n, att vad A.Å. andragit till sitt försvar icke förtjänar avseende. På sätt åklagaren gjort gällande har A.Å. gjort sig skyldig till bedrägeri.

Påföljden kan bestämmas till villkorlig dom i förening med böter.

Skadeståndsanspråket är medgivet.

Domslut

Domslut. TR:n dömde A.Å. jämlikt 9 kap 1 § BrB för bedrägeri till villkorlig dom och 50 dagsböter å 70 kr.

A.Å. förpliktades vidare att betala skadestånd till postverket med 26 762 kr 95 öre jämte viss ränta.

Domskäl

Domskäl. Om postgirots bokföringsrutiner har följande upplysningar lämnats i HD. Handläggningen sker i två led. Allt bokföringsmaterial som kommer in till postgirot förarbetas ankomstdagens förmiddag på ett sätt som gör det datamässigt klart för bokföringskörning på eftermiddagen. Under förarbetet har personalen inte tillgång till några saldon. Först i och med att bokföringskörningen är avslutad får personalen tillgång till aktuellt saldo. Här beaktas även inbetalningar som bokförs samma dag. Visar det sig att underskott uppkommit vid bokföringskörningen gäller (med vissa här inte aktuella undantag) att alla uppdrag som saknar täckning skall återtas. Med hänsyn till att bokföringen redan är gjord och till att tiden är mycket knapp sker dessa s k hejdningar i viss prioritetsordning. Denna prioritering sker efter en strikt riskbedömning. Bokföring och expediering skall ske samma dag.

Avdelningsdirektören vid postgirot S-O.T. har hörts som vittne i HD. Han har berättat bl a följande. Det finns omkring 1,5 miljoner postgirokonton. På dessa förkommer dagligen omkring 1 750 000 transaktioner. Hur många underskott som därvid uppkommer är svårt att säga - i rättsfallet NJA 1984 B 2 nämns att ca 1 500 betalningsuppdrag på belopp över 3 000 kr varje dag leder till underskott - men en normal dag kan man i stort sett hejda alla betalningar som man vill hejda. Först i början av 1990-talet räknar man med att det skall bli möjligt att redan från början av bokföringsarbetet ta hänsyn till kontoställningen föregående dag. Sedan årsskiftet 1985/86 är rutinerna ändrade så att nya betalningsuppdrag inte expedieras från konton med underskott. En annan nyhet är att man numera kan avtala om kredit på postgirokonto. - Det i målet aktuella kontot hade haft underskott tidigare; kravbrev hade sänts i dec 1984. Kravbrev sändes också d 20 och 29 maj 1985, men därefter agerade inte postgirot gentemot A.Å. - förutom genom att sända vanliga kontomeddelanden - förrän ärendet överlämnats till juridiska enheten i okt 1985. Underskottet slutreglerades d 22 april 1987.

I målet uppkommer först frågan om A.Å. kan anses ha vilselett postgirot.

Den omfattande administrativa apparaten för behandling av postgirouppdrag måste givetvis tillgodose även andra hänsyn än att ge skydd mot utbetalningar utan täckning. Allra viktigast är kanske, inte minst från konkurrenssynpunkt, de allmänna kraven på effektivitet och god kundservice. I systemet ligger också att betalningsuppdrag i viss utsträckning expedieras fastän täckning saknas. Postgirot är medvetet om - som upplystes i rättsfallet NJA 1988 s 312 och har bekräftats i detta mål - att kunder ibland chansar på att insända uppdrag skall bli täckta av mötande inbetalningar och att en planering med liknande syfte blir ett allt vanligare led i många företags "cash management". De s k hejdningarna av uppdrag utan täckning sker också enligt en intern prioritetsordning.

Det är mot denna bakgrund uteslutet att anse varje betalningsuppdrag, som sänds in utan täckning, innefatta ett vilseledande i bedrägeristadgandets mening. Det blir som regel fallet endast om, kort uttryckt, kontoinnehavaren insett att uppdraget skulle leda till ett inte bara tillfälligt underskott och att postgirot inte kunde antas acceptera en ofrivillig kredit.

I de aktuella fallen får det, som domstolarna funnit, anses utrett att A.Å. har sänt in uppdragen trots vetskap om att det inte fanns täckning på kontot och trots att han saknade underlag för en bedömning att problemet med det uppkomna underskottet skulle lösa sig snabbt. Det finns ingen anledning att anta att postgirot skulle ha varit berett att acceptera krediter i den storleksordning det här var fråga om, så mycket mindre som anmärkningar hade förekommit mot kontot. I denna situation får A.Å. anses ha uppsåtligen vilselett tjänstemännen vid postgirot att expediera uppdragen på sätt som skett.

Vilseledandet har medfört vinning för A.Å. i form av en kredit hos postgirot. Någon slutlig skada har däremot inte uppkommit genom att skulden slutreglerats omkring två år senare. För bedrägeriansvar krävs emellertid endast att en beaktansvärd risk för skada uppstått. Visserligen har utredningen inte vederlagt A.Å:s uppgifter, att han i maj 1985 hade täckning för underskottet inom ramen för en checkräkningskredit hos Götabanken och att de akuta betalningssvårigheterna uppkom först vid midsommar. Oavsett om postgirot haft möjlighet att återfå pengarna tidigare har emellertid A.Å. genom sitt handlande medvetet utsatt postgirot för en risk. Särskilt får beaktas att han valde att öka underskottet på postgirot i stället för att begagna den uppgivna bankkrediten. Omständigheterna antyder inte heller att likviditetssvårigheterna kom som en överraskning. Den risk, som A.Å. utsatte postgirot för, får anses tillräckligt allvarlig för att bedrägeriansvar skall komma i fråga.

Domslut

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

JustR Lars K Beckman var skiljaktig och anförde: Av konkurrensskäl och för att tillgodose de allmänna kraven på effektivitet och god kundservice har postgirot utformat sina rutiner så att det i viss utsträckning - med hänsyn till att bokföring och expediering skall ske samma dag - i praktiken blir omöjligt att hejda betalningsuppdrag fastän täckning saknas och trots att postgirots personal i och med att bokföringskörningen har avslutats vet att täckning saknas.

Med hänsyn till att de aktuella betalningsuppdragen expedierats av postgirot med vetskap om att täckning saknades kan postgirots utbetalningsåtgärder inte anses vara föranledda av ett vilseledande från A.Å:s sida. Åtalet skall därför ogillas.