NJA 1989 s. 291

En samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning vari ingår en centralantenn har ansetts behörig att fatta beslut om bl a ombyggnad av centralantennanläggningen för mottagande av kabel-TV- sändningar. 18, 28 och 53 §§ lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Härnösands TR

Makarna S. och A-C.J. förde efter stämning å Hälletorps samfällighetsförening vid Härnösands TR, fastighetsdomstolen den talan som framgår av TR:ns dom.

Domskäl

TR:n (tingsdomaren Bouvin) anförde i dom d 31 okt 1985: Yrkanden m m. Fastighetsbildningsmyndigheten i Härnösands lantmäteridistrikt (FBM) meddelade d 24 okt 1975 fastighetsbildningsbeslut, vari förordnades om avstyckning av 102 områden från stadsägorna 636 A och 636 B i Härnösand samt om nybildning av två marksamfälligheter, S 1 och S 2.

FBM meddelade samma dag anläggningsbeslut, enligt vilket gemensamhetsanläggning skulle inrättas och bestå av bl a på marksamfälligheterna S 1 och S 2 samt på deltagande fastigheter belägen centralantennanläggning. I samtidigt meddelat beslut om andelstal bestämdes att kostnaden för anläggningen skulle delas mellan deltagande fastigheter efter lika andelstal (1/104 var).

Deltagande fastigheter är de avstyckade områdena och de två stamfastigheterna. På var och en av dessa 104 fastigheter är ett radhus uppfört.

I anslutning till förrättningen hölls sammanträde med delägarna enligt 20 § lagen om förvaltning av samfälligheter. Därvid bildades samfällighetsförening, benämnd samfällighetsföreningen Hälletorp, och antogs stadgar. Enligt 2 § i stadgarna skall föreningen förvalta den genom anläggningsbeslutet tillkomna anläggningssamfälligheten och de genom fastighetsbildningsbeslutet tillkomna marksamfälligheterna S 1 och S 2.

I fråga om grunderna för förvaltningen anges i 3 § i stadgarna att samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål.

Vid ordinarie föreningsstämma med samfällighetsföreningen d 18 mars 1985 fick styrelsen i uppdrag att undersöka kostnad beträffande s k kabel-TV samt vilket intresse som fanns hos medlemmarna för kabel-TV.

I skrift till föreningens medlemmar lämnade styrelsen information om åtgärder och kostnader för att medlemmarna genom kabel-TV skulle få möjlighet att se satellit-TV.

Vid extra föreningsstämma d 3 juni 1985 beslöt stämman

- Anslutning till televerkets kabel-TV nät.

- Ombyggnad av centralantennen till bredbandsnät.

- Finansiering enligt redogörelse. Samfälligheten satsar 40 000 kr av egna medel till projektet. Lån i Sundsvallsbanken 80 000 kr, amorteringstid 5 år, ränta 17 %. Total investeringskostnad 120 000 kr.

- Rätten för kassören att teckna lånet i Sundsvallsbanken godkändes.

- Att från d 1 jan 1986 höja kvartalsavgiften med 100 kr för att finansiera kabel-TV projektet.

Makarna J har nu efter stämning å föreningen anfört klander mot besluten och yrkat att TR:n undanröjer dem.

Föreningen har bestritt käromålet.

Makarna J har som grund för sin talan anfört

- att verksamheten som beslutats strider mot ändamålet som samfällighetsföreningen bildats för: att förvalta samfälligheten (§ 18 lagen om förvaltning av samfälligheter samt 3 § stadgarna),

- att beslutet får stor ekonomisk betydelse för dem som medlemmar i samfälligheten. Åtgärden - att ansluta sig till kabel-TV - går att genomföra utan att tvångsansluta de medlemmar som inte vill vara med. De som väljer att ansluta sig skall också själva betala kostnaden för detta,

- att frågan om TV-reklam, TV-utbud m m är en mycket kontroversiell fråga bl a politiskt i hela vårt samhälle för närvarande.

Makarna J har vidare anfört: Samfällighetsföreningen registrerades d 14 nov 1975. Ändamålet med föreningens verksamhet fastställdes vid bildandet bl a till att förvalta på marksamfälligheterna och på deltagande fastigheter belägen centralantenn jämte tekniska anordningar och ledningar t o m vägguttagen. - Av stadgarnas § 2 framgår vilka samfälligheter som föreningen förvaltar samt av § 3 grunderna för förvaltningen av dessa samfälligheter. I stadgarna § 3 sägs att samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad vid bildandet bestämts om deras ändamål. Samfälligheten har d 3 juni 1985 beslutat om en total ombyggnad av centralantennen till ett bredbandsnät. Alla förstärkare, uttag i fastigheterna, fördelningsdon och filter måste bytas ut. Vidare måste anläggningen kompletteras med ytterligare förstärkare. Av 18 § lagen om förvaltning av samfälligheter framgår att ändamålet med samfällighetsföreningen är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats, samt att föreningen ej får driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten skall tillgodose. Den totala ombyggnaden av centralantennen för att användas till helt nytt ändamål kan icke betraktas som att förvalta samfälligheten utan måste anses som verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten skall tillgodose. Den totala kostnaden för anslutning och ombyggnad beräknas till 120 000 kr vilket skall tas från av samfällighetens medlemmar redan inbetalda 40 000 kr samt 80 000 kr kommande i form av lån. Vidare tillkommer abonnemangsavgifter beroende på hur många satelliter föreningen ansluter sig till. Med tanke på det stora antal satelliter som beräknas börja sända kommande år (14 st hösten -85) kan abonnemangsavgifterna bli rätt väsentliga. Vidare måste många, bl a makarna J, enligt uppgift från radiohandlarna byta till TV med s k "S-kanal-turner", eventuellt kan det räcka med inköp av en särskild konverter för att öka TV:ns kanalomfång. Totalt blir kostnaderna för anslutning, ombyggnad, abonnemangsavgifter, inköp av ny TV eller ombyggnad av gammal, stora och mycket kännbara bl a för dem som är en stor barnfamilj. De små marginaler som finns vill man i så fall använda till saker som familjen prioriterar och inte tvingas lägga ut på mer TV- tittande. Samfällighetsföreningens beslut får sammanfattningsvis stor ekonomisk betydelse för makarna J om de tvingas med i detta projekt. Projektet kan genomföras utanför samfällighetsföreningens regi men medför då naturligtvis högre kostnader för den som vill ansluta sig. Makarna J vill dock inte tvingas vara med att betala till något som de inte vill ha bara därför att andra skall ha råd att ansluta sig till kabel-TV. Alla måste naturligtvis ha rätt att ansluta sig om man själv vill, men då måste man själv även betala för detta, inte tvinga andra att betala en del av sina kostnader.

Föreningen har anfört bl a: Besluten som togs vid den extra föreningsstämman strider ej mot det ändamål som samfälligheten skall tillgodose. Ändamålet ändras inte i och med att anläggningen kompletteras. Ändamålet att alla ska få se TV är fortfarande uppfyllt. Att förvalta en samfällighetsförening innebär bland annat att underhålla föreningens tillgångar, i detta fall en centralantennanläggning. Att komplettera nuvarande anläggning till kabel-TV strider inte heller mot föreningens stadgar. Centralantennanläggningen har numera uppnått den åldern att många komponenter måste bytas ut om anläggningens driftsäkerhet skall kunna vidmakthållas. Den snabba tekniska utvecklingen har medfört att numera helt andra krav ställs på kvaliteten hos en centralantennanläggning även vid en fortsatt användning för hittillsvarande ändamål. Det kommer därför att inom en snar framtid bli nödvändigt att göra en omfattande upprustning av anläggningen. Kostnaderna för en sådan åtgärd kan beräknas uppgå till i stort sett samma belopp som den nu beslutade ombyggnaden kostar. Det skulle därför vara till ekonomisk fördel för samtliga medlemmar att nu göra en investering som skulle innebära såväl en nödvändig upprustning som en väsentlig standardhöjning. Åtgärden skulle härigenom kunna anses inrymd i föreningens ändamål.

Domskäl. Av anläggningsbeslutet, därtill hörande förrättningsprotokoll och protokollet från föreningsbildandet framgår att centralantennanläggningen var utförd när anläggningsbeslutet gavs och att föreningen skulle överta förvaltningen av denna först sedan utförandet slutbesiktigats. Föreningens ändamål är således att förvalta en befintlig anläggning. Denna förvaltningsroll torde innebära att föreningen inte får vidta andra åtgärder än sådana som avser att vidmakthålla anläggningen i fullgott skick. Ombyggnad av anläggningen för delvis annat ändamål eller mer väsentlig höjning av anläggningens standard torde således i princip inte kunna inrymmas i ändamålsbestämmelsen.

Det klandrade beslutet gäller en ombyggnad av centralantennen till s k bredbandsnät i syfte att kunna ta in bilder från satellit-TV. Härvid måste utbyte ske av en rad komponenter i anläggningen. Det enda som blir kvar av det ursprungliga systemet är i princip det interna kabelnätet. Kostnaderna för ombyggnad och anslutning till televerkets kabelnät har beräknats till 120 000 kr, vartill kommer vissa årliga kostnader för abonnemang m m. TR:n finner det uppenbart att varken ombyggnaden som sådan eller syftet med denna kan inrymmas inom begreppet underhåll eller ens viss nödvändig modernisering av anläggningen. Den beslutade ombyggnaden innebär därför en verksamhet som i princip är främmande för det ändamål som samfälligheten skall tillgodose.

Vad gäller föreningens invändning att ombyggnaden skulle kunna anses förenlig med föreningens ändamål, enär centralantennanläggningen under alla förhållanden måste upprustas så framgår av uttalanden i förarbetena till 18 och 53 §§ samfällighetsföreningslagen (SFL) att någon absolut bundenhet till ändamålsbestämmelsen inte föreligger. En viss elasticitet måste tolereras med hänsyn till aktualiteten i förrättningsavgörandet och till den fortgående ekonomiska utvecklingen. Innebörden härav får vad avser anläggningar av nu ifrågavarande slag tolkas så, att beslut om viss, av den tekniska utvecklingen motiverad modernisering i samband med utbyte av förslitna delar i anläggningen bör kunna inrymmas i föreningens befogenhet, även om detta skulle innebära en viss standardhöjning av anläggningen. Eftersom 18 § SFL i första hand får ses som ett skydd för delägarnas ekonomiska intressen, bör det enligt TR:ns mening i undantagsfall vara möjligt att i analogi härmed tillåta åtgärd som ligger i linje med föreningens verksamhet utan att inrymmas i det ursprungligen avsedda ändamålet, om de direkta kostnaderna för föreningsmedlemmarna inte blir högre än de för en i och för sig tillåten åtgärd. I målet har emellertid inte visats att behov nu föreligger för sådan omfattande upprustning av den befintliga anläggningen, som skulle förorsaka kostnader i närheten av de 120 000 kr som angivits för ombyggnaden. Inte heller har visats att det skulle vara ekonomiskt mer fördelaktigt för medlemmarna att nu bekosta en ombyggnad till satellit- TV än att om ett antal år, då så befinnes nödvändigt, byta ut förslitna komponenter m m inom ramen för vad som är att anse som vidmakthållande av anläggningskapitalet.

Inte heller denna av föreningen angivna grunden kan således föranleda ett ogillande av kärandenas talan.

Domslut

Domslut. TR:n upphäver de klandrade föreningsstämmobesluten.

HovR:n för Nedre Norrland

Föreningen fullföljde talan i HovR:n för Nedre Norrland och yrkade ogillande av makarna J:s talan.

Makarna J bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Sigfridsson, hovrättsrådet Englund, fastighetsrådet Hultdin och hovrättsrådet Sterner, referent) anförde i dom d 3 juni 1986:

Domskäl

Domskäl. Föreningen har i HovR:n anfört bl a:

- Såsom TR:n helt riktigt konstaterat är föreningens ändamål att förvalta en befintlig anläggning utgörande centralantenn för mottagande och distribution av televisionsprogram. Utifrån nämnda konstaterande har TR:n felaktigt dragit den slutsatsen att förvaltningsrätten innebär att föreningen inte får vidta andra åtgärder än sådana som avser att vidmakthålla anläggningen i "fullgott skick", som om sistnämnda begrepp vore statiskt och därmed klart och entydigt för all framtid begränsade av anläggningens egenskaper. Ett sådant betraktelsesätt leder till orimligheter, som inte kan ha varit lagstiftarens eller föreningsmedlemmarnas mening med bildande av en samfällighetsförening. Vid fel på befintlig anläggning är det i vissa avseenden omöjligt att ersätta förslitna komponenter med nya vars kapacitet är lika begränsad som de ursprungliga. Sistnämnda komponenter torde i viss utsträckning ha utgått ur marknaden. På grund av teknisk utveckling, konkurrens, konsumenthänsyn m m har skett och sker ständigt en utveckling mot ökad kapacitet med längre livslängd av komponenter till bl a centralantenner. Således sker sannolikt en höjning av anläggningens standard var gång en komponent ersätts även om detta inte av samtliga berörda hushåll uppfattas på annat sätt än att man konstaterar att centralantennen fungerar. För att föreningen skall kunna fullgöra sin förvaltningsuppgift måste det vara föreningen obetaget att själv avgöra när komponenter skall bytas ut och själv avgöra vilka av de i marknaden förekommande komponenter som skall inköpas utan att för den skull överträda ändamålsbestämmelsen. Detta gäller även vissa förändringar av tekniska lösningar om de bättre än tidigare uppfyller det ändamål som samfälligheten skall tillgodose. De av föreningen fattade besluten innebär att anläggningen vidmakthålles i fullgott skick om än efter tidens krav. Besluten innebär dessutom en oundviklig höjning av anläggningens standard som möjliggör mottagning och distribution av fler TV-program än tidigare. Däremot innebär den beslutade anläggningens fysiska beskaffenhet ingen förändring av det ändamål för vilket den befintliga anläggningen utförts.

- TR:ns bedömning att samfällighetsföreningens beslut avser ombyggnad av befintlig centralantenn är i och för sig riktig. Däremot är det av TR:n påstådda syftet med ombyggnaden ofullständigt. Förutom möjligheten att motta TV-program som distribueras via televerkets kabel-TV, inberäknat Sveriges Radios TV-kanaler 1 och 2, förbättras mottagningsförhållandena avsevärt p g a obefintliga klimatstörningar. Dessutom sändes under samma betingelser genom televerkets kabel radioprogrammen P1, P2 och P3. Vad beträffar begreppet "ombyggnad", så sker detta varje gång en ursprunglig komponent på grund av förslitning byts ut. Även om den nya komponenten är av samma typ med samma kapacitet och av samma märke sker en ombyggnad eftersom alla komponenter av vad slag det vara må har individuella inbyggda egenskaper. Fullständig identitet är i detta sammanhang endast ett teoretiskt begrepp som inte torde existera i verkligheten. Utifrån nämnda synsätt har ombyggnad av anläggningen tidigare skett vid ett flertal tillfällen om än inte i samma omfattning varom nu är fråga. Även om den beslutade ombyggnaden ej kan inrymmas inom begreppet underhåll har föreningen bedömt det som nödvändigt och fördelaktigt att upprusta och modernisera den befintliga anläggningen till en standard som - i viss mån överträffar de flesta i drift varande centralantenner - inte avviker från vad som är normal standard vid nybyggnad av centralantenner. En påfallande stor majoritet av föreningens medlemmar stöder den beslutade ombyggnaden och anser att denna kan inrymmas inom begreppet underhåll eller nödvändig modernisering av anläggningen. Genom att ifrågasätta nödvändigheten av en modernisering av centralantennen så att fler TV-program än Sveriges Radios utbud kan ses beträder TR:n i förlängningen områden som handlar om vars och ens självklara rätt att välja vad man vill se och höra. Enligt föreningens förmenande är det inte domstolar utan medlemmarna själva som i demokratisk ordning skall besluta om utbudet av TV-program. Därest föreningen utifrån de behov som föreligger nu och i framtiden vid en upprustning endast åtgärdar uppkomna fel utan en strävan att höja anläggningens kapacitet och utan planering för framtiden har föreningen inte på det sätt som krävs förvaltat anläggningen.

- I likhet med vad som ovan nämnts angående begreppet "fullgott skick" har TR:n även behandlat ändamålsbegreppet som varande statiskt. Ändamålet med en anläggning är ett funktionellt begrepp som varierar beroende av tid och plats. Föreningens beslut om anslutning till kabel- TV med därtill hörande ombyggnad är en fördjupning av det ändamål centralantennen skall tillgodose. Genom byte, avlägsnande samt tillskott av vissa komponenter kan det interna kabelnätet, som i relation till hela centralantennen utgör den största delen, utnyttjas i än större grad än tidigare. Syftet med centralantennen är trots allt att distribuera TV-program till de anslutna hushållen. Den kapacitetsökning som blir resultatet av föreningens beslut är inte främmande för det ändamål som samfälligheten skall tillgodose.

- Huruvida en modernisering av anläggningar är nödvändig styrs endast av medlemmarnas behov. TR:n har uppenbarligen i detta avseende endast tagit hänsyn till den befintliga anläggningens tekniska förslitning. Behovet av upprustning och modernisering av centralantennen är klart styrkt genom majoritetens beslut vid extra föreningsstämma d 3 juni 1985. Eftersom behovet knappast kan uttryckas entydigt utan varierar från individ till individ måste majoritetens beslut respekteras av minoriteten om en samfällighetsförening skall kunna fungera. Alternativet att var och en får sköta sina egna angelägenheter är i detta fallet knappast önskvärt av vare sig samhället eller den enskilde. Även om en liten minoritet av föreningsmedlemmarna tvingas delta i kostnaderna för ombyggnad av anläggningen och anslutning till kabel-TV med relativt blygsamma belopp framstår detta i och för sig icke önskvärda tvånget som skäligt jämfört med de fördelar som den överväldigande majoriteten vinner. För många av de röstande har med all sannolikhet frågan om anslutning till kabel-TV varit avgörande för deras beslut att stödja beskriven ombyggnad av anläggningen trots de extra kostnader detta innebär.

- Från motpartens sida har inte bestritts att en upprustning av befintlig anläggning utan att kapaciteten därmed ökas skulle förorsaka motsvarande anläggningskostnader. Emellertid är det sannolikt att en sådan genomgripande upprustning ej någonsin blir aktuell. Var och en av komponenterna i den befintliga anläggningen har olika livslängd, vilket innebär att byte av förslitna komponenter får ske successivt i den takt de blir obrukbara. Sannolikt kommer således inte i framtiden att finnas någon tidpunkt där det föreligger sådan omfattande upprustning av den befintliga anläggningen som skulle förorsaka kostnader i närheten av de kostnader som är aktuella vid en övergång till kabel-TV. Eftersom nya komponenter med jämna mellanrum kommer att ersätta förslitna obrukbara komponenter och därigenom förorsaka föreningen återkommande kostnader för underhåll av den befintliga anläggningen är det sannolikt mer fördelaktigt att nu bekosta en ombyggnad av densamma och anslutning till kabel-TV än om ett antal år.

Makarna J har genmält:

- Argumentationen under denna punkt går ut på att behov finns av ombyggnad av centralantennen oavsett om anslutning till kabel-TV blivit aktuellt. Vidare anser föreningen att beslutet endast avser att vidmakthålla anläggningen i fullgott skick. Något behov av ombyggnad av befintlig centralantenn har aldrig framförts tidigare och ombyggnaden är ett följdbeslut av beslutet att ansluta till kabel-TV. Att försöka få åtgärden att bygga om befintlig anläggning till något annat än en åtgärd förorsakad av anslutningsbeslutet till kabel-TV är en ren efterhandskonstruktion och som strider mot det protokoll som skrevs vid extra föreningsstämma d 3 juni 1985 då beslöts: 1. Anslutning till kabel-TV 2. Ombyggnad av centralantenn 3. Finansiering.

- Syftet med ombyggnaden av gemensamhetsanläggningen skulle enligt denna punkt vara ett annat än anslutningen till kabel-TV. Syftet skulle istället vara att upprusta och modernisera befintlig anläggning. Detta behov är tydligen något som styrelsen själv kommit på efter det att beslutet om anslutning till kabel-TV överklagats av makarna J. Behovet har aldrig tidigare visats för delägarna och är mycket svårt att förstå eftersom anläggningen fungerar helt tillfredsställande. Vidare anförs att TR:ns dom hindrar vars och ens självklara rätt att välja vad delägarna i samfälligheten vill se och höra. Makarna J hävdar att beslutet vid den extra föreningsstämman som, om det får gälla, tvingar medlemmarna att ansluta sig till kabel-TV, är det beslut som verkligen inte ger medlemmarna någon möjlighet att fritt välja vad man vill och inte vill se. Detta trots att möjlighet finns att ge de delägare som vill ha möjlighet att se kabel-TV utan att tvångsansluta övriga delägare. Inom andra samfälligheter i Härnösand diskuteras nu bildande av intresseföreningar för dem som vill ha kabel-TV utan tvångsanslutning för andra. Detta förfaringssätt föreslogs också vid den extra föreningsstämman, men mötte inget gehör.

- Behov av kabel-TV kan inte anses så väsentligt för berörda fastigheter att gemensamhetsanläggningen på grund härav till stora delar och stora kostnader måste ändras. Däremot anser makarna J att de fastighetsägare som så önskar frivilligt kan ansluta sig till kabel-TV.

- Extra stämman kan inte fatta beslut om annat än det som rör förvaltningen av den anläggning som avses i anläggningsbeslutet. Samfällighetsföreningen skall förvalta den samfällighet för vilken den bildats och inte driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten skall tillgodose. Det går ej att genom ett majoritetsbeslut ändra på detta faktum. Detta styrks av 18 § lagen om förvaltning av samfälligheter. Vad föreningen anfört om att minoriteten måste respektera majoritetens beslut saknar därför betydelse i detta fall. Föreningen anför vidare att "för många röstande har med all sannolikhet frågan om anslutning till kabel-TV varit avgörande för deras beslut att stödja ombyggnad av anläggningen." Detta är häpnadsväckande! Man vill alltså få det till att omröstningen gällde en upprustning och modernisering av anläggningen och att frågan om kabel-TV bara var en kapacitetsökning som man så att säga fick på köpet. På grund av beslut enligt punkt 1 ovan måste alltså även punkt 2 beslutas dvs ombyggnad av befintlig centralantenn. Någon diskussion av behov av att modernisera befintlig centralantenn på grund av att den för närvarande inte fyller det ändamål den skall tillgodose, har inte förekommit inom samfälligheten. Det är alltså beslutet om anslutning till kabel-TV som orsakat behovet av ombyggnad ingenting annat.

- Föreningen anför här att makarna J inte bestritt att en upprustning av befintlig anläggning skulle förorsaka kostnader motsvarande kostnaderna för anslutning till kabel-TV. Detta bestrids ej på grund av att det inte visats att det föreligger något sådant behov av upprustning. Att kostnader för underhåll av befintlig anläggning kommer att uppstå under kommande år är makarna J helt införstådda med, men då bör väl också kunna antas att sådana underhållskostnader kommer att åsamkas föreningen i framtiden även om ombyggnad för kabel-TV genomförs.

HovR:n gör följande överväganden.

Gemensamhetsanläggningen från 1975, Härnösand ga: 17, som tillkom genom ett anläggningsbeslut, omfattar bl a en centralantenn jämte tekniska anordningar och ledningar t o m vägguttag. Samfällighetsföreningen övertog anläggningen sedan denna utförts och slutbesiktigats. Föreningen har således till uppgift att förvalta en befintlig anläggning.

I 18 § lagen om förvaltning av samfälligheter (SLF) stadgas att en samfällighetsförenings ändamål är att förvalta den anläggning för vilken den bildats och att en samfällighetsförening inte får driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten skall tillgodose.

Ett förrättningsavgörande rörande en anläggning kan förbli normerande för en förening under längre eller kortare tid. Ändamålet förblir normalt detsamma under en lång tid (t ex en väg) medan det ibland blir inaktuellt efter förhållandevis kort tid (t ex en gemensam panncentral som byts ut mot utrustning för fjärrvärme). Såsom uttalats i förarbetena till SFL (prop 1973:160 s 388) vore det helt orealistiskt att kräva ny förrättning för minsta förskjutning beträffande ändamålet eller annan förrättningsföreskrift. En viss elasticitet i fråga om bundenheten vid förrättningsavgörandet måste alltså tolereras med hänsyn till den fortgående ekonomiska och tekniska utvecklingen. Tydligt är dock att det endast undantagsvis kan komma i fråga att avvika från förrättningsavgörande. Det ligger i sakens natur att utrymmet för avvikelse blir utomordentligt begränsat, ju närmare i tiden anläggningsbeslutet ligger.

Frågan är då om en anläggning för kabel-TV är förenlig med det ändamål som samfällighetsföreningen i nu aktuellt fall skall tillgodose. Grunden för den bedömning som skall göras är anläggningsbeslutet med däri bildade anläggningar. Med hänsyn till att den av föreningen beslutade upprustningen till kabel-TV kostar ca 120 000 kr och innebär en helt ny och förändrad anläggning måste anses att grundrekvisitet att föreningen skall förvalta den anläggning för vilken den bildats inte är uppfyllt. Inte heller föreligger sådana omständigheter som, enligt vad ovan sagts, skulle kunna motivera att avvikelse från förrättningsavgörandet tillåts; den befintliga anläggningen är endast tio år gammal och det får fortfarande anses att en TV-anläggning normalt skall distribuera radio- och TV-program från Sveriges Radio. Beslutet om ombyggnad av centralantennen till s k bredbandsnät strider alltså mot föreningens ändamål och de klandrade besluten skall därför, såsom TR:n också funnit, upphävas. Självfallet kan hinder inte möta att de som önskar införande av denna anläggning själva utför och bekostar en sådan anläggning och att de som vid en senare tidpunkt vill ta del av denna anläggning då får lösa in sig i densamma. Denna verksamhet kan dock, såsom framgått av vad ovan sagts, inte bedrivas i samfällighetsföreningens regi.

Med hänsyn till vad här upptagits skall TR:ns domslut fastställas.

Domslut

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.

Föreningen (ombud advokaten R.G.) sökte revision och yrkade bifall till sin i HovR:n förda talan.

Makarna J bestred ändring.

HD förordnade att konsumentverket och statens lantmäteriverk skulle avge yttrande i målet.

Konsumentverket avgav yttrande d 8 maj 1987, vari inledningsvis lämnades en allmän översikt av förhållandena på kabel-TV-området och därefter anfördes rörande det aktuella målet: Konsumentverket övergår nu till att - från de synpunkter verket har att beakta - behandla frågan om samfällighetsförenings beslut rörande anslutning till kabel-TV.

Av lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) framgår att en samfällighetsförenings ändamål är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats och att den inte får driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten skall tillgodose (18 §). Föreningen skall vidare vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa (19 §).

Samfällighetsföreningen förvaltar en gemensamhetsanläggning. En sådan anläggning kan bl a omfatta en centralantenn med tillhörande tekniska anordningar och ledningar t o m vägguttag. Enligt anläggningslagen (AL) skall i anläggningsbeslutet anges bl a anläggningens ändamål, läge, storlek och huvudsakliga beskaffenhet i övrigt (24 §).

Först bör diskuteras om det i ett anläggningsbeslut avseende en ny gemensamhetsanläggning som skall förvaltas av en nybildad samfällighetsförening är möjligt att ta in bestämmelser om en TV- anläggning som möjliggör tillgång till kabel-TV. Samma fråga uppstår i sådana fall där man avser att ändra ett anläggningsbeslut genom en ny anläggningsförrättning i syfte att möjliggöra kabel-TV-anslutning.

Enligt AL får gemensamhetsanläggning inte inrättas för annan fastighet än sådan för vilken det är av väsentlig betydelse att ha del i anläggningen (5 §). Konsumentverket anser mot bakgrund av de erfarenheter som verket skaffat sig på området att kabel-TV inte har väsentlig betydelse. Såvitt konsumentverket kan bedöma torde därför väsentlighetsvillkoret i AL medföra att en fastighet i en samfällighet inte kan tvångsanslutas till kabel-TV.

Det problem som aktualiseras i den överklagade domen rör frågan om syftet med en ny anläggning för kabel-TV är förenligt med det ändamål som en samfällighetsförening i förevarande fall skall tillgodose, d v s ändamålet att förvalta en befintlig ordinär centralantennanläggning som distribuerar radio- och TV-program från Sverige Radio resp Television. Med andra ord är frågan om det behövs en ny anläggningsförrättning för att möjliggöra fastigheternas anslutning till kabel-TV-systemet eller om ett sådant system kan sägas vara omfattat av det tidigare anläggningsbeslutet.

Som framhålls i förarbetena till SFL skulle det vara helt orealistiskt att kräva en ny anläggningsförrättning för minsta förskjutning beträffande ändamålet eller annan förrättningsföreskrift. En viss elasticitet i fråga om bundenheten vid förrättningsavgörandet måste alltså, som HovR:n också påpekar, tolereras med hänsyn till den fortgående ekonomiska och tekniska utvecklingen. Det bör dock enligt konsumentverkets mening endast undantagsvis komma i fråga att räckvidden av ett förrättningsavgörande utvidgas till att omfatta faktorer eller förhållanden som inte var kända när anläggningsbeslutet fattades. Denna uppfattning gör sig särskilt starkt gällande när, såsom i förevarande fall, fastigheter med tvång kan anslutas till den gemensamhetsanläggning för vars utförande och drift de deltagande fastigheterna utgör en samfällighet.

I TR:ns och HovR:ns domar har övervägts om kabel-TV-systemet skulle kunna anordnas i samband med en nödvändig upprustning av den befintliga centralantennanläggningen, något som dock avvisades av domstolarna med hänsyn till att anläggningen endast var tio år gammal och att det därför inte var motiverat att till bl a de höga kostnader som föranleddes av kabel-TV-installationerna rusta upp anläggningen. Konsumentverket instämmer i domstolarnas bedömning och vill för sin del framhålla att inte ens en nödvändig upprustning eller utbyte av en helt utsliten centralantennanläggning bör kunna innefatta anordnande av ett dyrt kabel-TV-system i strid med uppfattningen hos delägare i en samfällighetsförening. Enligt verkets mening bör införandet av kabel-TV inom en samfällighet alltid föregås av en förrättning där beslut fattas om inrättande av en särskild anläggning för kabel-TV. Om ett sådant beslut kan stå sig beror som ovan berörts bl a på om det s k väsentlighetsvillkoret i AL kan uppfyllas.

Som påpekas av HovR:n är det givetvis möjligt att de fastighetsägare i en samfällighet som vill ha kabel-TV själva låter utföra och bekosta en anläggning för sådan TV med möjlighet för dem som senare vill vara med att få lösa in sig i anläggningen. För detta ändamål kan bildas en ekonomisk förening som i särskilda frågor kan träffa avtal med samfällighetsföreningen.

Sammanfattningsvis anser konsumentverket att det i ärendet saknas skäl att frångå den bedömning som domstolarna gjort.

Statens lantmäteriverk, (LMV), anförde i yttrande d 30 mars 1988: LMV ansluter sig till domstolarnas bedömning och i huvudsak även till konsumentverkets synpunkter när det gäller den överklagade domen. LMV får därför avstyrka bifall till revisionstalan.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Svensson, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande slutliga beslut: Skäl. Sedan HovR:ns dom meddelades har det inträffat av intresse i målet att makarna J överlåtit sin fastighet och att samfällighetsföreningen vid extra föreningsstämma d 9 mars 1986 fattat nytt beslut i kabel-TV-frågan. Av beslutet, som enligt makarna J överensstämmer med deras förslag i ämnet på stämman, framgår att anslutningen till kabel-TV skall vara frivillig för medlemmarna. Det slås i det enhälliga beslutet fast att det inte kommer att bli någon extra kostnad för den som står utanför projektet och att inte heller samfällighetsföreningen kommer att drabbas av någon kostnad utan att projektet kommer att finansieras av dem som ansluter sig till det.

Utredningen i målet får alltså anses ge vid handen att makarna J - som avstått från att slutföra sin talan i HD - inte längre berörs av de klandrade föreningsstämmobesluten. De har alltså förlorat sin talerätt. På grund härav och då föreningen inte med åberopande av överlåtelsen begärt ogillande dom, skall käromålet avvisas och domstolarnas domar undanröjas.

HD:s avgörande. HD undanröjer TR:ns och HovR:ns domar samt avvisar käromålet.

HD (JustR:n Nyman, Vängby, referent, Rydin, Nyström och Lars Å Beckman) beslöt följande dom:

Domskäl

Domskäl. Sedan HovR:ns dom meddelades har makarna J överlåtit sin fastighet och samfällighetsföreningen vid extra föreningsstämma träffat nytt beslut om "upplåtande av centralantenn för kabel-TV" på frivillig basis. Ingendera omständigheten hindrar emellertid - beträffande den förstnämnda med hänsyn bl a till det ekonomiska ansvar en tidigare ägare till en delägarfastighet kan ha gentemot en samfällighetsförening och beträffande den sistnämnda med hänsyn till den oklarhet som råder om beslutets förhållande till såväl anläggningsbeslutet som det äldre föreningsbeslutet om kabel-TV - att föreningens revisionstalan prövas i sak.

Beslut som fattats på föreningsstämma i en samfällighetsförening kan såvitt nu är i fråga upphävas om det strider mot lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter eller mot annan författning eller mot föreningens stadgar (53 § nyssnämnda lag). Enligt 18 § samma lag är samfällighetsförenings ändamål att förvalta den samfällighet för vilken den bildats och får samfällighetsförening ej driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten skall tillgodose. Enligt 28 § i lagen skall stadgar för samfällighetsförening bl a ange samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen.

Som framgår av förarbetena till anläggningslagen (1973:1149) kan vid inrättande av gemensamhetsanläggningar hänsyn tas till fördelar även av social natur, och frågan i vad mån så bör ske har ansetts böra bedömas mot bakgrund av de värderingar som råder vid varje särskild tidpunkt (prop 1973:160 s 150). Till de angelägenheter som inom sammanhängande bostadsområden åtminstone vid nybyggnad många gånger på ett tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt kan tillgodoses genom gemensamhetsanläggningar hör mottagning av radio- och TV-sändningar. Centralantenner ingår också förhållandevis ofta i gemensamhetsanläggningar (se Svensk lantmäteritidskrift 1985 s 53 figur 1). Det är naturligt att sådana anordningar utformas så att de motsvarar vid varje tid förhärskande anspråk inom givna ekonomiska och tekniska ramar. Någon principiell skillnad av rättslig betydelse mellan anordningar för mottagande av eterburna sändningar från Sveriges Radios programföretag och anordningar för mottagande av kabelburna radio- och TV-sändningar kan inte anses föreligga. Det måste i dag anses rimligt att en gemensamhetsanläggning för mottagande av radio- och TV-program byggs för mottagande av kabelsändningar, när ekonomiska och tekniska förutsättningar föreligger.

I kompetensområdet för en samfällighetsförening som har till uppgift att förvalta en anläggningssamfällighet ingår enligt förarbetena till lagstiftningen alla åtgärder som kan hänföras till utförande och drift av anläggningen (a prop s 375). Också förnyelse av tekniska anordningar som ingår i anläggningen måste höra dit. Detta är i och för sig självfallet men understryks av en lagändring som i dagarna antagits av riksdagen (prop 1988/89:77, BoU 11, rskr 255) och varigenom samfällighetsföreningar - inklusive tidigare bildade sådana - i fråga om vissa typer av gemensamhetsanläggningar ålagts att avsätta medel till fonder för att säkerställa underhåll och förnyelse av anläggningarna (19 § lagen om förvaltning av samfälligheter och övergångsbestämmelserna).

Tekniska anordningar som ingår i gemensamhetsanläggningar måste förr eller senare förnyas. Om en anläggning förvaltas av en samfällighetsförening är det föreningens beslutande organ som med beaktande av föreningens ekonomiska förutsättningar har att bestämma när och i vilken takt detta bör ske. Det är naturligt att föreningen därvid också beaktar nya anspråk som kan ställas på anläggningens prestanda, så att inte föreningen bygger fast sig i en föråldrad teknik. Att därvid en centralantenn för mottagande av eterburna sändningar byggs om till en anläggning för mottagande av kabelburna sändningar kan inte - i vart fall numera - anses medföra att det blir fråga om en anläggning av principiellt annan art.

Med de utgångspunkter som angetts i det föregående blir - om ej annat följer av samfällighetsföreningens stadgar direkt eller indirekt genom deras anknytning till anläggningsbeslutet - frågan, om en centralantenn av äldre typ kan ersättas med en anläggning för mottagande av kabel-TV, en fråga som väl kan ha stor ekonomisk betydelse men inte kan anses vara av sådan principiell karaktär att den inte kan avgöras av föreningens beslutande organ utan måste föranleda ny förrättning.

Den anläggningsförrättning vid vilken den nu aktuella gemensamhetsanläggningen kom till genomfördes i samband med exploateringen av bostadsområdet och innan fastigheterna överlåtits till de boende. Anläggningsbeslutet innebar bl a att ett antal anordningar skulle inrättas, däribland "på marksamfälligheterna S1 och S2 samt på deltagande fastigheter belägen centralantenn jämte tekniska anordningar och ledningar t o m vägguttag". Beträffande anläggningens utförande angavs endast att det skulle ske i enlighet med de byggnads- och markplaneringsritningar som låg till grund för byggnadslovet beträffande byggnaderna på deltagande fastigheter. Samtidigt med anläggningsförrättningen bildades samfällighetsförening för förvaltning av anläggningssamfälligheten och antogs stadgar för föreningen. Beträffande grunderna för förvaltningen angavs i stadgarna endast att samfälligheterna skulle förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål.

På grund av det anförda kan de av föreningsstämman d 3 juni 1985 fattade besluten rörande kabel-TV inte anses strida mot föreningens ändamål eller vara främmande för ändamål som föreningen skall tillgodose.

Makarna J:s klandertalan skall därför ogillas.

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom i själva saken ogillar HD makarna J:s klandertalan mot besluten på extra föreningsstämma d 3 juni 1985.