NJA 1989 s. 487

Domskäl

Skäl. B.D. har till stöd för sin talan anfört bl a: Han ansåg sig ha utförligt angivit grunden för sin ståndpunkt i återvinningsansökningen, varför han inte haft något ytterligare att anföra i anledning av föreläggandet. Han reflekterade inte över tredskodomsäventyret utan förväntade att TR:n skulle kalla till muntlig förhandling. - Möjligheten att förelägga svarande i dispositiva tvistemål att skriftligen yttra sig vid äventyr att tredskodom annars kan meddelas infördes 1978 i 14 § 2 st och 14 a § lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden. Numera finns motsvarande bestämmelse i 42 kap 11 § RB. Av motiven till 1978 års lagändring (NJA II 1977 s 338) framgår att det över huvud taget inte kan bli aktuellt att tillgripa föreläggande om svaromål vid tredskodomsäventyr i ett till rättegång hänskjutet mål om betalningsföreläggande, när svaranden redan i målet om betalningsföreläggandet angett sina skäl för bestridandet. I förarbetena till RB:s bestämmelser (NJA II 1987 s 261) anförs bl a att "om en svarande, mot vilken tredskodom meddelats efter skriftlig handläggning, i sin ansökan om återvinning anger det som han borde ha angett i ett skriftligt svaromål, torde det lämpligaste vara att den fortsatta förberedelsen äger rum vid ett sammanträde". - Då B.D:s inställning och skälen härför redan framkommit i målet, måste TR:ns handläggning anses vara ett rättegångsfel enligt 59 kap 1 § 5 RB, varför tredskodomen bör undanröjas.

I mål där förlikning om saken är tillåten får svaranden föreläggas att skriftligen avge svaromål, vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot honom. Rätten har att i varje enskilt fall göra en lämplighetsbedömning. Även om lämpligheten av TR:ns föreläggande kan ifrågasättas finner HovR:n att vid TR:n inte förekommit sådant grovt rättegångsfel som skall föranleda att TR:ns dom undanröjs på grund av domvilla.

HovR:ns beslut. HovR:n lämnar besvären utan bifall.

B.D. (ombud advokaten S.L.) anförde besvär och yrkade att HD skulle undanröja TR:ns tredskodom och visa målet åter till TR:n för ny handläggning.

Din Del AB (ombud jur kand C.Z.) bestred ändring.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Oja, föreslog i betänkande följande beslut:

Skäl. B.D. har i HD åberopat samma omständigheter till grund för sin talan som i HovR:n.

Din Del AB har anfört att TR:ns handläggning torde få anses förenlig med bestämmelserna i RB.

Av handlingarna i målet framgår följande.

I ansökan om betalningsföreläggande yrkade Din Del AB att B.D. i sin egenskap av tidigare bolagsman i A-Marin Handelsbolag till Din Del AB skulle utge 15 314 kr jämte ränta och kostnader. Fordringen avsåg annonsering i en av Din Del AB utgiven lokal telefonkatalog. TR:n meddelade slutbevis d 26 sept 1988 varefter B.D. ansökte om återvinning i skrift som inkom till TR:n d 18 nov 1988. I en skrift som inkom till TR:n d 21 nov 1988 anförde B.D. följande som skäl för sin återvinningsansökan: A-Marin Handelsbolag hade under år 1986 ombildats till ett aktiebolag med firma A-Marin i Tranås AB. Bolaget hade registrerats d 7 juli 1986. Detta bolag hade beställt den annons Din Del AB:s krav avsåg. Kravet hade således riktats mot fel gäldenär. A-Marin i Tranås AB försattes i konkurs d 25 jan 1988 och Din Del AB hade att bevaka sin fordran i konkursen. A-Marin Handelsbolag hade inte bedrivit någon verksamhet från d 1 maj 1986.

Sedan Din Del AB yttrat sig över vad B.D. anfört, förelade TR:n d 6 dec 1988 honom att avge skriftligt svaromål vid äventyr av tredskodom. B.D. hördes inte av inom den föreskrivna tiden och TR:n meddelade då den nu aktuella tredskodomen, varigenom Din Del AB:s talan bifölls i sin helhet. Tredskodomen fick inte överklagas och B.D.:s rätt till återvinning var förfallen.

Enligt 42 kap 11 § RB får i mål där förlikning om saken är tillåten svaranden föreläggas att skriftligen avge svaromål vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot honom. Bestämmelsen är tillämplig även i mål om bl a betalningsföreläggande som blivit föremål för återvinning. Av förarbetena framgår (NJA II 1987 s 225 och 261) att möjligheten att infordra skriftligt svaromål vid äventyr av tredskodom inte är avsedd att användas t ex när svaranden i sin ansökan om återvinning angett det som han borde ha angett i ett skriftligt svaromål och inte heller när svaranden i mål om lagsökning eller betalningsföreläggande motiverat sitt bestridande i den summariska processen. I sammanhanget bör nämnas att enligt 44 kap 7 a § 2 st RB svaranden skall anses ha följt ett föreläggande att avge svaromål, om han klargjort sin inställning till kärandens yrkande och angett skäl som kan vara av betydelse vid prövning av saken.

I samband med sin ansökan om återvinning angav B.D. utförligt grunderna för sitt bestridande av Din Del AB:s krav. Invändningarna kunde inte anses rättsligt sett uppenbart ovidkommande (jfr NJA II 1987 s 258 f). TR:ns förfarande att, sedan Din Del AB yttrat sig över återvinningsansökningen, utfärda föreläggande för B.D. att skriftligen avge svaromål vid påföljd av tredskodom och senare meddela tredskodom är oförenligt med 42 kap 11 § och 44 kap 7 a § RB och får anses utgöra ett sådant rättegångsfel som avses i 59 kap 1 § 5 samma balk. TR:ns tredskodom skall därför undanröjas.

Domslut

HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut undanröjer HD Eksjö TR:s tredskodom d 1 febr 1989 och visar målet åter till TR:n för erforderlig behandling.