NJA 1990 s. 307

Domskäl

TR:n (tf rådmannen Christina Lindberg) anförde i dom d 4 juli 1988:

Domskäl.

Angående A:s vårdnadshavares, G.L-W:s ekonomiska situation är upplyst: Hon är gift och har - utöver A. - ett hemmavarande barn. Månadsinkomsten är 7 168 kr brutto. Hon bor i villa och bidrar till halva bostadskostnaden, eller ca 1 700 kr per månad.

Om S.O.R:s ekonomiska situation är upplyst följande: Han har i tio år arbetat som trafiklärare och är sedan fem år tillbaka med en tredjedel ägare i en trafikskola som drivs i handelsbolagsform. Räkenskapsåren 1985/86 och 1986/87 var hans nettointäkt av rörelsen, dvs före skatt men efter avdrag för egenavgifter, 57 283 kr respektive 59 820 kr. Det nyligen avslutade räkenskapsåret torde ge ett något bättre utfall. Kommande år kan nettointäkten förväntas bli mellan 60 000 och 70 000 kr. För närvarande tar han månatligen ut ca 6 500 kr. Han har tillgång till fri bil. S.O.R. och hans hustru, som arbetar som sjukvårdsbiträde, saknar gemensamma barn. De äger tillsammans en villa, taxerad till 285 000 kr och belånad till 253 500 kr. Räntorna på lånen uppgår till 30 000 kr per år. Hans sjukpenninggrundande inkomst är 96 000 kr.

Samtliga sålunda angivna uppgifter om de ekonomiska förhållandena är ostridiga.

S.O.R. har vitsordat att käranden har behov av yrkat underhållsbidrag. Han har hävdat att han saknar förmåga att utge högre bidrag än 200 kr i månaden.

Käranden har gjort gällande att S.O.R:s faktiska inkomst ej bör ligga till grund för bedömningen av dennes bidragsförmåga, utan att utgångspunkten skall vara vad S.O.R. skulle haft i inkomst om han varit anställd, och att inkomsten då uppgått till 96 000 kr.

S.O.R. har hävdat, att han för närvarande inte kan leva på sin inkomst, att han pga räntor och amorteringar borde äga tillgodoräkna sig högre belopp än eljest brukligt för bostadskostnad samt att han - p g a att rörelsen haft en nedgång - inte kan dra sig ur verksamheten och därmed eventuellt höja inkomsten.

TR:n gör följande bedömning.

Den underhållsskyldiges ekonomiska förmåga bör i första hand bestämmas efter den underhållsskyldiges faktiska inkomster. Om den underhållsskyldige driver rörelse kan i vissa fall den ekonomiska förmågan i stället antagas vara lika stor som hos en anställd i samma verksamhet. Detta kan bli förhållandet om inkomsten avsevärt understiger vad som kan antas vara en normal inkomst med hänsyn till omfattningen av rörelsen, den underhållsskyldiges levnadsstandard och liknande förhållanden.

Med beaktande av vad som framkommit om S.O.R:s ekonomiska förhållanden bör hans bidragsförmåga kunna bedömas med hänsyn till en normal inkomst för en trafiklärare, vilken inkomst i målet angivits till 96 000 kr. Det förhållandet att S.O.R. finner sig vara förhindrad att träda ur rörelsen kan enligt TR:ns mening ej beaktas på annat sätt än att det får anses vara en omständighet av övergående slag. Den fiktiva inkomsten bör därvid nedsättas något. Vid bedömandet av underhållsbidragets storlek bör beaktas en något högre bostadskostnad än vad annars rekommenderas som skäligt.

Med hänsyn till vad sålunda anförts bör underhållsbidraget bestämmas till 800 kr i månaden, att utgå i enlighet med kärandens yrkanden. Bidraget kan dock endast ändras för tiden efter det att talan väckts.

Domslut

Domslut.

- S.O.R. skall till G.L-W. utge underhållsbidrag för A. med 800 kr i månaden från d 1 mars 1988 till dess A. fyller 18 år. Beloppet skall utges för förfluten tid genast och i övrigt förskottsvis för kalendermånad.

- Vad ovan förordnats under punkten 1 skall gälla även för tiden intill dess denna dom vinner laga kraft.

Domskäl

Domskäl. S.O.R. har till grund för vadetalan åberopat enbart bristande ekonomisk förmåga att utge högre underhållsbidrag än vad som motsvarar hans i HovR:n framställda ändringsyrkande.

Utöver vad som framgår av TR:ns dom har S.O.R. anfört bla följande. Han är född och uppvuxen i Örebro där han genomgick sjuårig folkskola. Därefter arbetade han som varubud och fabriksarbetare. År 1965 genomgick han utbildning till bilskolelärare och samma år anställdes han som sådan lärare i Örebro. Han hade kvar sin anställning till år 1979, då innehavaren av bilskolan hastigt insjuknade och tvingades avveckla verksamheten. För att undvika uppsägningar beslöt sig S.O.R. för att tillsammans med sina två kollegor vid bilskolan överta verksamheten. De köpte därför aktiebolaget i vilket bilskolan bedrevs. Bolaget visade sig vara skuldtyngt med bl a krav från staten på arbetsgivaravgifter uppgående till ca 200 000 kr och lönsamheten var inledningsvis ansträngd. År 1982 ombildades aktiebolaget till handelsbolag som alltjämt till en tredjedel innehas av S.O.R.. Resultatet har efter hand stigit och nettointäkten uppgick för räkenskapsåret 1987/88 till 67 310 kr och beräknas för 1988/89 uppgå till 70-75 000 kr. - Bostadskostnaden för den villafastighet som han och hans hustru bebor uppgår till omkring 3 500 kr i månaden netto. Han har till försäkringskassan numera uppgivit sin inkomst till 70 000 kr. - I Örebro råder överetablering av bilskolor och han ser endast små möjligheter att sälja sin andel i bilskolan. Ej heller bedömer han möjligheterna till annan sysselsättning i Örebro som realistiska.

A. har vitsordat sakförhållandena men hävdat att S.O.R:s ekonomiska förmåga skall bedömas utifrån antagandet, att denne innehar en heltidsanställning som bilskolelärare vilket skulle ge honom tillräckliga inkomster för att betala fordrat underhållsbidrag. HovR:n anser sig emellertid särskilt böra beakta följande. S.O.R. har ej i egentlig bemärkelse frivilligt lämnat sin anställning. Vad som blivit upplyst om hans bevekelsegrunder för att tillsammans med kollegorna överta och driva verksamheten vidare ger i stället vid handen att S.O.R. haft att välja mellan att fortsätta med den sedan lång tid bedrivna lärarsysslan och att överge densamma för annan okvalificerad sysselsättning. Som S.O.R. antytt kan det dessutom med visst fog ifrågasättas om han med hänsyn till ålder och redovisade besvär av högt blodtryck och psoriasis ens haft förutsättningar att få anställning på den öppna marknaden. Lönsamheten i rörelsen har stadigt förbättrats och intet har framkommit som ger anledning antaga att S.O.R. söker undandra sig bidragsplikten. Mot bakgrund av det anförda får S.O.R. anses ha godtagbara skäl, i förhållande till barnets behov av bidrag, för att fortsätta att bedriva egen verksamhet på sätt nu sker. S.O.R:s faktiska inkomster skall därför läggas till grund för bedömningen av hans förmåga att utge bidrag. Härav följer att S.O.R. saknar förmåga att utge högre bidrag än vad som gäller enligt den dom som meddelades av Svea HovR d 29 jan 1982, vilken efter lagstadgad indexuppräkning innebär underhållsbidrag med 556 kr i månaden vid tiden för TR:ns dom och med 600 kr i månaden från d 1 febr 1989. Käromålet skall följaktligen ogillas.

Att i anledning av barnets talan om högre underhållsbidrag utan stämning fastställa bidraget till belopp som understiger vad som enligt den tidigare domen redan gäller är lagligen inte möjligt, och yrkandet därom skall därför avvisas.

Domslut

Domslut. HovR:n - som avvisar S.O.R:s yrkande om nedsättning av underhållsbidraget under det fn utgående beloppet om 600 kr i månaden - lämnar, med upphävande av TR:ns dom, käromålet utan bifall.

S.O.R. (ombud advokaten L-O.R.) sökte revision och yrkade i första hand att HD med undanröjande av underrätternas domar måtte återförvisa målet till TR:n. I andra hand yrkade S.O.R. att HD skulle undanröja HovR:ns dom och återförvisa målet dit.

A. (ombud advokaten S.O.) medgav att HD meddelade beslut i enlighet med något av S.O.R:s alternativa yrkanden.

TR:n avgav yttrande i målet.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Arnell, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande beslut: Skäl. Enligt 7 kap 10 § 3 st FB, som i målet har åberopats av båda parter, har domstolen möjlighet att pröva underhållsbidragets storlek utan att behöva ta någon hänsyn till den dom eller det avtal därom som kan finnas. Omfattningen av domstolens prövning begränsas emellertid även i ett sådant mål av vad respektive part i behörig ordning - dvs genom stämning i målet - yrkat. Som HovR:n funnit är det följaktligen inte lagligen möjligt att i anledning av en talan om en höjning av ett underhållsbidrag utan genstämning pröva frågan om en sänkning av samma bidrag. S.O.R. hade emellertid ingivit en ansökan om genstämning till TR:n med hemställan att hans yrkande om en nedsättning av underhållsbidraget skulle prövas i samma rättegång som barnets talan. Enligt vad som vidare framgår av utredningen i målet var det på föranledande av rättens ordförande som hans stämningsansökan därefter felaktigt kom att behandlas som ett svaromål i det av barnet anhängiggjorda målet. Med hänsyn härtill borde hinder inte ansetts ha förelegat för HovR:n att uppta S.O.R:s yrkande även såvitt det avsåg en nedsättning av bidraget till belopp som understeg vad som utgick enligt den ursprungliga domen. På grund av det anförda bör HovR:ns dom undanröjas och målet återförvisas dit för ny behandling.

HD:s avgörande. Med undanröjande av HovR:ns dom visar HD målet åter till HovR:n för ny behandling.

Domskäl

Skäl. A. har i TR:n, efter stämning på S.O.R., yrkat att utgående underhållsbidrag till henne skall höjas till 860 kr i månaden, räknat från d 1 jan 1988. Till stöd för sin talan har A. åberopat 7 kap 10 § 3 st FB. S.O.R. har bestritt bifall till A:s yrkande och har å sin sida, likaledes med stöd av 7 kap 10 § 3 st FB, yrkat att underhållsbidraget skall sänkas så att det fr o m d 1 juli 1988 utgår med 200 kr i månaden.

S.O.R:s talan har, enligt huvudregeln i 13 kap 4 § 1 st RB, skolat väckas genom stämning. TR:n har emellertid prövat hans talan utan att stämning utfärdats. Det fel som därigenom begåtts har, redan med hänsyn till att A. fört talan i målet, ej utgjort sådan domvilla som avses i 59 kap 1 § 1 st 2 RB. Det finns inte heller i övrigt skäl att undanröja TR:ns dom. S.O.R:s yrkande härom skall således lämnas utan bifall.

S.O.R. har i behörig ordning fullföljt talan mot TR:ns dom och därvid vidhållit sitt yrkande om nedsättning av utgående underhållsbidrag till 200 kr i månaden. I den uppkomna situationen hade det ålegat HovR:n att pröva hans talan i hela dess vidd. HovR:n har emellertid begränsat sin prövning till att avse frågan huruvida utgående underhållsbidrag borde höjas. Det fel som HovR:n därigenom har begått får antas ha inverkat på målets utgång. På grund härav och då felet inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i HD, skall HovR:ns dom undanröjas och målet visas tillbaka till HovR:n för ny behandling.

Domslut

HD:s avgörande. Med undanröjande av HovR:ns dom - - - visar HD målet åter till HovR:n för ny behandling.