NJA 1990 s. 499
A lät på en landskapskarta illustrera turistattraktioner med teckningar. Fråga om vissa av teckningarna, som var förhållandevis enkla, hade sådan självständighet och originalitet att de hade upphovsrättsligt skydd.
H.L. bedrev genom ett av honom ägt aktiebolag verksamhet bestående av bl a försäljning av presentpapper och plastkassar med skilda motiv. En typ av motiv var landskapskartor med reklam. H.L. var personligen innehavare av upphovsrätten till motiven på företagets produkter. Ett sådant motiv hade form av en karta över Gotland, i det följande benämnt Gotlandsmotivet, varpå en del orter illustrerats med mindre teckningar, (fig 1). H.L. försökte för sitt bolag sälja plastkassar med Gotlandsmotivet till köpmän på Gotland. Bl a kontaktade han företrädare för ICA Essve AB i Visby. ICA framställde emellertid en egen kasse med gotlandsmotiv, (fig 2), och köpte inte H.L:s kasse.
Fig 1. H.L:s kasse. Avbildningen är något beskuren och återges utan färgsättning.
Fig 2. ICA:s kasse. Avbildningen är något beskuren och återges utan färgsättning.
Stockholms TR
H.L. yrkade efter stämning å ICA vid Stockholms TR ersättning med 1 068 512 kr jämte ränta. H.L. gjorde gällande att ICA genom framställningen av sin egen kasse ådragit sig ersättningsskyldighet mot H.L. på i följande ordning åberopade grunder: 1. Ersättningsskyldighet enligt 54 § 1 och 2 st upphovsrättslagen för uppsåtligt eller oaktsamt intrång i H.L:s upphovsrätt. 2. Skadeståndsskyldighet enligt 3 § 2 st lagen med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens. 3. Skyldighet att utge vederlag enligt 54 § 1 st upphovsrättslagen för obehörigt utnyttjande av H.L:s enligt lagen skyddade verk.
ICA bestred käromålet.
TR:n upptog på parternas begäran till avgörande genom mellandom frågan om ICA ådragit sig ersättningsskyldighet enligt de av H.L. åberopade lagrummen.
H.L. anförde till utveckling av sin talan följande. Sedan provexemplar av plastkassen med Gotlandsmotivet framställts besökte H.L. i febr 1985 Gotland för att ta upp försäljningsorder. Bl a framställde han genom Gotlands köpmannaförbund en förfrågan om de 128 medlemmarnas intresse för förvärv av kassen. Under första veckan mottog H.L. order avseende 70 000 kassar för senare leverans. Han besökte även ICA:s kontor i Visby. Han fick där tala med inköparen U-B.L. och en annan anställd vid namn E.N.. H.L. ville få till stånd ett samarbetsavtal med ICA av innebörd att han genom sitt bolag skulle leverera plastkassar till ICA i Visby som sedan skulle distribuera kassarna till ICA-handlarna på Gotland och sköta faktureringen. H.L. överlämnade vid besöket några plastkassar med Gotlandsmotivet till U-B.L.. Hon förklarade emellertid att det inte var tänkbart att ICA skulle ingå ett avtal med sådant innehåll som H.L. önskat. Som ett led i sina försäljningsansträngningar besökte H.L. även Gotlands turistråd och ett större antal butiker. Han lämnade provexemplar av kassen på 20-30 ställen. - Någon tid efter besöket på Gotland blev H.L. uppringd av B.E. som arbetade vid ICA:s marknadsavdelning i Stockholm. Englund förklarade att ICA ville förvärva rätten till Gotlandsmotivet, men att ICA ville att de 58 ICA-butikerna på Gotland skulle markeras på kartan. Englund förklarade vid samtalet att han hade tillgång till H.L:s kasse. De diskuterade försäljning av kassar i storleksordningen en halv till en miljon kassar. Något avtal kom emellertid inte till stånd. - När H.L. senare besökte Gotland fann han att ICA hade framställt en plastkasse med gotlandsmotiv som till mycket stor del överensstämde med det motiv som han har upphovsrätten till. Hans Gotlandsmotiv utgörs av en gotlandskarta i grönt och gult på omgivande blå botten. På kartan är angivet bl a ett urval ortsnamn. Vissa kända turistattraktioner har illustrerats med teckningar. Kartan har färglagts i fjorton olika färgnyanser. De ändringar i motivet som gjorts på ICA:s kasse är obetydliga. ICA har i det närmaste kopierat motivet på H.L:s kasse, förminskat det något och tillagt ett mindre antal extra motiv. ICA:s kasse har framställts genom en billigare teknik och har färre antal färger. - I upphovsrättsligt hänseende hävdar H.L. att skydd tillkommer dels motivet som helhet genom urvalet och kombinationen av de i motivet ingående teckningarna, dels de enskilda teckningar, som nämns i det följande under A - H. ICA har med sin kasse begått intrång både i H.L:s upphovsrätt till motivet som helhet och i hans upphovsrätt till nämnda enskilda teckningar. Följande i H.L:s motiv ingående enskilda illustrationer åberopas.
A. Katthammarsviks Fiskrökeri
Varken motivet eller dess placering på kartbilden har någon verklighetsanknytning. ICA har direkt kopierat H.L:s bild.
B. Ihre Gård Ullspinneri
Teckningen är utförd efter ett privat fotografi. Teckningen är felplacerad på kartan och ligger omkring 10 kilometer norr om verkligt läge.
C. Etkelkems krukmakeri
Risugnen är tecknad efter ett privat fotografi. På ICA:s teckning har endast den ändringen gjorts att den på teckningen förekommande skyffeln flyttats från höger till vänster sida av ugnen.
D. Gotlantlshyttan
Teckningen föreställer en glasblåsare. ICA har inte exakt kopierat teckningen utan själv ritat motsvarande glasblåsare.
E. Lye, Dalhem, Bro och Sankta Maria kyrkor
ICA har valt att återge exakt samma kyrkor som H.L.. H.L. har spegelvänt teckningen av Lye kyrka av hänsyn till andra motiv på kartan. ICA har gjort likadant.
F. Norrlanda museum
Av på platsen befintliga 8 - 10 olika byggnader har H.L. valt två. ICA har valt exakt samma byggnader och i det närmaste exakt kopierat desamma.
G. Kattlundsgården
H.L:s motiv är en frihandsteckning och ICA har direkt kopierat teckningen.
H. Roma kloster
Bilderna på H.L:s och ICA:s motiv är lika.
H.L. anförde vidare: Utöver vad som sagts vid A - H finns ett flertal andra likheter som t ex teckningar av sillgrisslor på Stora Karlsö och på kartbilden inritade cyklister. Urvalet och kombinationen av teckningarna har betydelse för bedömningen av helhetsmotivets upphovsrättsliga höjd. Det är de fantasibetonade dragen som gör teckningarna så unika att de skall åtnjuta upphovsrättsligt skydd. - Genom att använda den förebild som H.L. överlämnat till företrädare för ICA har ICA överträtt bestämmelserna i lagen med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens och är därför skyldiga att ersätta för H.L. uppkommen skada.
ICA, som helt bestred H.L:s talan, gjorde gällande att ICA:s gotlandsmotiv var ett självständigt verk, upprättat och skapat i fri anslutning till H.L:s och andras liknande verk. ICA vitsordade att H.L:s kartbild, betraktad som en helhet, var upphovsrättsligt skyddad och hävdade att detsamma gällde för ICA:s kartbild. ICA bestred att de i kartbilden ingående enskilda teckningarna var upphovsrättsligt skyddade eftersom de var enkla teckningar som inte når tillräcklig verkshöjd. - ICA bestred vidare att H.L. överlämnat något exemplar av sin plastkasse till ICA i förtroende på sätt omtalas i lagen med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens och att plastkassen utgjorde teknisk förebild i den lagens mening.
ICA anförde: Idén att illustrera plastkassar och annat med gotlandsmotiv i form av en kartbild med inritade orter och attraktioner är inte unik. Under sommaren 1984 använde t ex ICA en plastkasse med påtryckt Gotlandskarta. Den bilden hade emellertid mer renodlad kartkaraktär än de i målet förekommande motiven. B.E. vid ICA:s marknadsavdelning i Stockholm fick på något sätt tillgång till H.L:s plastkasse. Englund kontaktade H.L. per telefon någon gång vid månadsskiftet mars - april 1985 och de diskuterade att ICA skulle förvärva H.L:s motiv. ICA var inte intresserat av att köpa den plastkasse H.L. framställt beroende på att handtagen på den kassen var utformade på ett sätt som inte passade de i ICA-butikerna förekommande upphängningsanordningarna för plastkassar. Något avtal träffades inte. - I fri anslutning till H.L:s och andras verk framställde ICA ett eget motiv. Det föreligger väsentliga skillnader mellan de två motiven och det är av betydelse att, vid bedömningen av frågan om upphovsrättsligt intrång skett, skilja mellan helhetsbilden och de i denna helhetsbild ingående enskilda teckningarna. De sistnämnda är på båda motiven enkla avritningar av stiliserade figurer. Om s k verkshöjd skulle anses föreligga beträffande de enskilda teckningarna på Gotlandsmotivet så föreligger tillräckliga skillnader i utförandet för att upphovsrättsligt intrång inte skall kunna anses ha ägt rum. Beträffande de av H.L. åberopade enskilda teckningarna kan följande skillnader framhållas.
Katthammarsviks Fiskrökeri
Bryggan är ritad på annorlunda sätt; på ICA:s brygga saknas markering av brädor, teckningarna är färglagda på olika sätt, personerna utanför byggnaden är olika utformade liksom den omgivande vegetationen och ICA:s motiv skyms av namnet Katthammarsvik.
Ihre Gård Ullspinneri
Motivet på H.L:s plastkasse har uppgivits vara avritat från ett privat fotografi, vilket talar mot att det skulle vara fråga om ett alster av konstnärligt skapande. Beträffande illustrationerna framträder skillnader avseende utformningen av fönster, gavel, trädens och gårdens placering, färgsättning och gräsmatta.
Ethelhems krukmakeri
Även här är fråga om påstådd avritning av fotografi och inte utslag av konstnärligt skapande. Skillnader framträder avseende krukmakaren, ugnsmurarna, spaden, ugnens form, omgivning och färgsättning.
Gotlandshyttan
Skillnader i konstnärlig utformning föreligger beträffande blåsrörets placering, glasblåsarens kroppskonstitution, färgsättning och glasblåsans omfång.
Kyrkorna
Urvalet av kyrkor är inte unikt. Detaljavvikelser föreligger beträffande Lye kyrka avseende porten, tornet, muren och färgsättningen. Det kan varken vitsordas eller betridas att kyrkteckningen är spegelvänd, vilket för övrigt torde sakna betydelse eftersom teckningen ej uppnår erforderlig upphovsrättslig höjd.
Norrlanda museum
Beträffande taket, murstocken, vegetationen, detalj rikedomen och färgsättningen föreligger skillnader mellan teckningarna.
Kattlundsgården
Fönstrens utformning och spröjsning, dörren, vegetationen, färgsättningen och detaljrikedomen skiljer teckningarna åt.
Roma kloster
Detalj rikedomen, murens utformning och färgsättningen skiljer teckningarna från varandra. Det torde inte vara unikt att teckna klosterruinen på sätt som skett.
ICA anförde vidare: Beträffande helhetsbilden föreligger vissa likheter. Bilderna föreställer Gotland med dess strandlinje markerad. Vissa orter och sevärdheter har markerats med namn och läge. Här är fråga om kartografiska element som inte har upphovsrättsligt skydd. Sammanställningen är inte unik. Skillnaderna är mer påfallande än likheterna. ICA:s plastkasse är en " ICA-kasse" med ICA-butikerna inritade med röda markeringar. Åtskilliga av de på H.L:s motiv inritade platserna saknas. Färgsättningen skiljer sig åt. Det rör sig således om två skilda motiv.
Domskäl
TR:n (rådmännen Tjulander och Hahn samt t f rådmannen Davidsson) anförde i dom d 26 nov 1987:
Domskäl. På H.L:s begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med honom. PÅ ICA:s begäran har vittnesförhör hållits med inköparen U-B.L.. Parterna har åberopat de i målet omstridda plastkassarna och viss skriftlig bevisning.
ICA har vitsordat att ICA vid framställning av sin gotlandskarta använt sig av bl a H.L:s Gotlandsmotiv som förebild.
Vad till en början angår upphovsrätten till Gotlandsmotivet som helhet är att beakta att idén med illustrerade landskapskartor inte är ovanlig. De kartografiska elementen - dvs angivande av orters och gränsers belägenhet - är inte upphovsrättsligt skyddade utan endast det urval och den kombination av dessa som gjorts för den föreliggande produkten. Den upphovsrättsliga skyddssektorn för dessa slag av kartbilder måste bli snäv. Enligt TR:ns mening bör mycket nära överensstämmelse i fråga om urval och utförande krävas för att upphovsrättsligt intrång skall vara för handen.
Gotlandskartan på ICA:s kasse skiljer sig från H.L:s Gotlandsmotiv vad gäller färgsättningen. Inte heller är urvalet av orter och turistattraktioner identiskt även om flera av de turistattraktioner som illustrerats på H.L:s motiv även återkommer på ICA:s kasse. På ICA:s kasse är de röda ICA-markeringarna mycket framträdande medan illustrationerna på H.L:s Gotlandsmotiv främst framhäver Gotland som landskap. Dessa skillnader i helhetsbedömningen gör att motiven på de båda kassarna enligt TR:ns mening bör bedömas som två från varandra skilda upphovsrättsliga verk.
Fråga uppkommer därefter om de i Gotlandsmotivet ingående teckningarna var för sig har upphovsrättsligt skydd. Enligt TR:ns mening är teckningarna enkla grundfigurer av byggnader som inte har tillräcklig verkshöjd för att åtnjuta sådant skydd.
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner TR:n att ICA vid framställande av motivet på sin gotlandskasse inte gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång mot H.L..
Vad slutligen angår frågan om ICA:s förfarande strider mot åberopat stadgande i lagen med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens, är redan genom H.L:s egna uppgifter visat att kassen med Gotlandsmotivet inte blivit anförtrodd åt företrädare för ICA på sätt som avses i lagen.
Domslut
Domslut. TR:n fastställer att ICA Essve AB genom framställande av sin plastkasse med gotlandsmotiv inte ådragit sig ersättningsskyldighet mot H.L..
Svea HovR
H.L. fullföljde talan i Svea HovR och yrkade att HovR:n skulle bifalla hans yrkande om fastställelse av ersättningsskyldighet. Han frånföll emellertid sitt påstående att han var berättigad till skadestånd enligt lagen med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens.
ICA bestred ändring.
HovR:n (hovrättslagmannen Nilsson samt hovrättsråden Bremberg, Hallmo och Ljungkvist, referent) anförde i dom d 7 juni 1989: Utredningen i HovR:n. Parterna har i HovR:n - såvitt nu är i fråga - åberopat samma utredning som vid TR:n.
H.L. har hörts också i HovR:n och därvid uppgivit bl a följande: Teckningarna har gjorts av hans son Hans-Peter L som överlåtit upphovsrätten till honom. I verkligheten består Katthammarsviks fiskrökeri av ett flertal byggnader belägna 15-20 m från vattnet. Mellan vattnet och byggnaderna går en väg. H.L. har själv besökt Ihre gård och fotograferat den från olika vinklar. Detsamma gäller Ethelhems krukmakeri. Teckningen av ugnen återger inte förebildens utseende. Till grund för de två sistnämnda motiven har legat fotografier som han själv tagit. Av de 98 kyrkor som finns på Gotland har han valt ut tre förutom domkyrkan (Sankta Maria kyrka). Lye kyrka spegelvändes för att teckningen skulle få plats på det utrymme som var tillgängligt på kassen. Roma kloster tecknades fritt efter ett fotografi som han tagit. Teckningen är närmast en "fantasiprodukt". Fyra-fem olika förslag framställdes beträffande varje motiv innan han bestämde sig för vad som skulle tryckas. Enligt uppgift från en faktor kan man med den rastermetod som använts vid tryckningen av H.L:s kasse få fram 14 olika färgnyanser. Med den av ICA använda metoden kan man få fram endast fyra olika nyanser.
Domskäl
Domskäl. I likhet med TR:n finner HovR:n att utformningen av motiven på kassarna är så olika att kassarna sedda som helhet är att betrakta som två från varandra skilda upphovsrättsliga verk.
Vad beträffar de i helhetsmotiven ingående enskilda motiven gör HovR:n följande bedömning.
Ett verk måste för att skyddas av upphovsrättslagen ha ett visst mått av självständighet och originalitet. Principiellt är skyddet knutet till sådana prestationer som har en tillräcklig egenart för att utesluta att en näraliggande prestation självständigt kan åstadkommas av någon annan. Verket skall - med en term som förordats i doktrinen - ha verkshöjd. Upphovsrättens praktiskt-ekonomiska innehåll är att ge upphovsmannen bl a en ensamrätt att mångfaldiga verket, dvs framställa ett eller flera exemplar av verket. Som exemplar är därvid att räkna kopior och avbildningar av verket, även om de väsentligt avviker från originalet i utförande och format eller om efterbildningen sker i en helt annan teknik än den för originalet använda. I detta sammanhang kan tilläggas att när det i upphovsrättslagen talas om konstnärligt verk och om skilda former av konst skall enligt förarbetena (SOU 1956:25 s 65) orden "konst" och "konstnärlig" tas i en så vidsträckt betydelse att de i princip omfattar alla former i vilka det förekommer att verk tillskapas med en konstnärlig ambition och i syfte att nå en konstnärlig verkan.
Vid bedömandet av om de av H.L. åberopade enskilda teckningarna har verkshöjd fäster HovR:n särskild vikt vid bl a följande karakteristiska drag.
Katthammarsviks fiskrökeri är tecknat ur ett ovanligt perspektiv och bildens komposition är i viss mån egenartad. Ihre gård och Kattlunds gård har tecknats med tydliga och som det synes medvetna perspektivförskjutningar. Ethelhems krukmakeri symboliseraras på ett väl funnet sätt av en gammal ugn som är klatschigt tecknad. Gotlandshyttan, de tre kyrkorna och Roma kloster har tecknats på ett sådant sätt att de, sedda i sitt sammanhang, fått en konstnärlig utformning som är väl anpassad för ändamålet. Även Norrlanda museum har tecknats ur ett egenartat perspektiv.
Med hänsyn främst till nu angivna karakteristiska drag anser HovR:n att samtliga av H.L. åberopade enskilda teckningar har tillräcklig självständighet och egenart för att utesluta att en nära överensstämmande prestation självständigt kan åstadkommas av någon annan. De får anses ge uttryck för en konstnärlig ambition av det slag som berättigar till skydd. Teckningarna måste således anses ha verkshöjd och därmed åtnjuta upphovsrättsligt skydd. Det ligger i sakens natur att skyddsomfånget är snävt med hänsyn till att det rör sig om förhållandevis enkla bilder.
Vid denna bedömning av upphovsrättsfrågan har HovR:n att ta ställning till om ICA framställt exemplar av H.L:s teckningar och därigenom utnyttjat dessa på ett sätt som innefattar intrång i hans upphovsrätt.
I målet är ostridigt att ICA använt sig av H.L:s gotlandsmotiv som förebild vid framställningen av sina teckningar. ICA har emellertid hävdat att skillnaderna mellan teckningarna är tillräckliga för att intrång inte skall föreligga.
Vid en jämförelse mellan H.L:s och ICA:s teckningar på de båda kassarna konstaterar HovR:n följande omständigheter av betydelse för bedömningen.
Teckningarna föreställande Katthammarsviks fiskrökeri är båda tecknade ur exakt samma något ovanliga perspektiv. På teckningarna av Ihre gård och Kattlunds gård stämmer perspektivförskjutningarna helt överens och teckningarna förefaller praktiskt taget lika även om ICA:s teckning av Kattlunds gård har ett något enklare utförande inom byggnadens konturlinjer. Även beträffande ugnen vid Ethelhems krukmakeri föreligger en påfallande likhet mellan de båda teckningarna inte minst i ytterkonturerna men även i fråga om vissa detaljer på ugnen. H.L:s och ICA:s bilder föreställande en glasblåsare vid Gotlandshyttan är helt olika. Detsamma gäller teckningarna som föreställer Sankta Maria kyrka. Lye kyrka är, såsom framgått av förhöret med H.L., spegelvänd på båda kassarna. Kyrkorna, med undantag av Sankta Maria kyrka, har på ICA:s kasse tecknats på ett sådant sätt att ytterkonturerna synes vara direkt kopierade från H.L:s teckning. Beträffande Norrlanda museum är perspektivet och byggnadernas placering i förhållande till varandra exakt densamma och likaså ytterkonturerna. Vad slutligen beträffar teckningen föreställande Roma kloster är denna enligt vad som framgått av förhöret med H.L. en stiliserad bild av klostret. Även ICA:s bild är en stiliserad sådan och påminner mycket starkt om H.L:s teckning.
De skillnader som föreligger mellan H.L:s och ICA:s enskilda teckningar rör färgläggning, skuggning och andra förhållandevis betydelselösa avvikelser. Med undantag av teckningarna föreställande glasblåsaren vid Gotlandshyttan och Sankta Maria kyrka kan därför ICA:s teckningar inte anses innefatta ett sådant nyskapande i förhållande till H.L:s teckningar som krävs för att även ICA:s teckningar skall vara upphovsrättsligt skyddade vid sidan av dennes teckningar.
På nu angivna grunder finner HovR:n att ICA - trots att det gäller förhållandevis enkla bilder - i strid mot 2 § upphovsrättslagen utnyttjat H.L:s teckningar föreställande Katthammarsviks fiskrökeri, Ihre Gård Ullspinneri, Ethelhems krukmakeri, Lye, Dalhems och Bro kyrkor, Norrlanda museum, Kattlunds gård och Roma kloster genom att framställa exemplar av dessa teckningar. Intrånget måste i vart fall anses ha skett av oaktsamhet. ICA har därför att till H.L. utge ersättning för utnyttjandet av nämnda teckningar ävensom för annan förlust än uteblivet vederlag samt för lidande och annat förfång som kan visas ha uppkommit med anledning av intrånget.
Domslut
Domslut. HovR:n ändrar på så sätt TR:ns domslut att HovR:n fastställer att ICA Essve AB ådragit sig ersättningsskyldighet enligt 54 § 1 och 2 st upphovsrättslagen (1960:729) genom att framställa exemplar av teckningarna av Katthammarsviks fiskrökeri, Ihre Gård Ullspinneri, Ethelhems krukmakeri, Lye, Dalhem och Bro kyrkor, Norrlanda museum, Kattlundsgården och Roma kloster.
HD
ICA (ombud advokaten P.O.) sökte revision och yrkade att HD skulle ogilla H.L:s talan om fastställelse av ersättningsskyldighet.
H.L. (ombud advokaten T.L.) bestred ändring. Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Tor Olsson, hemställde i betänkande om dom enligt följande: Domskäl. Målet i HD såvitt avser frågan om upphovsrättsintrång gäller endast om H.L:s i HovR:ns domslut angivna nio enskilda teckningar på hans Gotlandskarta har sådan självständighet och originalitet att de har upphovsrättsligt skydd och i så fall om ICA:s motsvarande teckningar utgör exemplar av H.L:s teckningar.
HD delar den bedömning som HovR:n gjort i frågan om upphovsrättsligt skydd för H.L:s ifrågavarande teckningar. Det kan tilläggas, att motiven i fråga - liksom övriga motiv på kartan - tecknats ur fågel perspektiv från söder med ofta markanta, sinsemellan inte helt överensstämmande perspektivförskjutningar, varigenom teckningarna återger mera av motiven än vad som motsvaras av perspektivet, och att de berörda teckningarna även innefattar vissa förenklingar eller omgestaltningar av verkligheten. Bl a har de tre kyrkorna tecknats med sådana medvetna perspektivförskjutningar. Alla de nio teckningarna får alltså, sedda i sitt sammanhang, anses ha tillskapats med en konstnärlig ambition och i syfte att nå en konstnärlig verkan samt ha tillräcklig individuell utformning för att utesluta att en nära överensstämmande prestation självständigt kan åstadkommas av någon annan. Som HovR:n anfört ligger det i sakens natur att teckningarna har ett snävt skyddsomfång med hänsyn till att de är av förhållandevis enkel natur.
Liksom HovR:n finner HD att ICA:s motsvarande teckningar inte innebär någon självständig konstnärlig utformning av motiven och att ICA därför i strid mot 2 § upphovsrättslagen utnyttjat H.L:s teckningar genom att låta framställa exemplar av dem. HovR:ns domslut, såvitt nu är i fråga, skall därför och då intrånget i allt fall måste anses ha skett av oaktsamhet fastställas.
Domslut
Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut, såvitt nu är i fråga.
HD (JustR:n Vängby, Rydin, Lind, Lars Å Beckman, referent, och Danelius) beslöt följande dom:
Domskäl
Domskäl. Målet i HD gäller endast frågan huruvida de i HovR:ns domslut angivna nio teckningarna på Gotlandskartan har sådan självständighet och originalitet att de har upphovsrättsligt skydd och, om så är fallet, huruvida ICA utnyttjat teckningarna på ett sätt som innebär intrång i H.L:s upphovsrätt.
Vid bedömningen av om de nio teckningarna är upphovsrättsligt skyddade bör dessa inte enbart betraktas var för sig utan också ses som delar av den helhet i vilken de förekommer. Även om några av dem är förhållandevis enkla och framstår som banala, är teckningarna ändå utförda i en enhetlig stil och med en klar konstnärlig ambition att ge en attraktiv bild av Gotland som ett intressant och levande semesterlandskap. I sådant syfte har tecknaren valt ut ett antal lämpliga motiv vilka han återgivit med en viss förenkling och omgestaltning av verkligheten. Sedda i sitt sammanhang måste teckningarna anses ha tillräcklig individualitet för att åtnjuta upphovsrättsligt skydd.
I likhet med HovR:n finner HD att ICA:s motsvarande teckningar inte innebär någon självständig konstnärlig utformning av motiven och att ICA därför i strid mot 2 § upphovsrättslagen utnyttjat de nio teckningarna genom att låta framställa exemplar av dem. Intrånget måste i allt fall anses ha skett av oaktsamhet.
Domslut
Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut, såvitt nu är i fråga.