NJA 1994 s. 162

Uppsala Flygklubb arrenderar av Uppsala kommun Sundbro flygfält, som är beläget i Bälinge socken ca en mil nordväst Uppsala och har en areal av 45-50 hektar. Flygklubben utnyttjar flygfältet bl a för tävlingar med modellflygplan, en verksamhet som pågått sedan 1940-talet. I.A., som är lantbrukare, har åkermark omedelbart öster om fältet.

Den 26 sept 1987 ägde en tävling med friflygande modellflygplan rum på flygfältet. Tävlingen var arrangerad av Solna Modellsportklubb. Efter tävlingen kunde konstateras att trampskador hade uppstått i ett med vårvete besått fält om 10 hektar, som tillhör I.A:s fastighet.

I.A. väckte talan mot flygklubben vid Uppsala TR och yrkade skadestånd med 3 550 kr, varav 3 000 kr avsåg skada på den växande grödan och 550 kr ersättning för merarbete vid skörd av fältet.

Som grund för käromålet åberopade I.A. att skada vållats genom att vissa av deltagarna i tävlingen d 26 sept 1987 trampat ned växande gröda och att flygklubben var ersättningsskyldig härför, i första hand enligt 3 kap 1 § JB eftersom flygklubben vid nyttjandet av det arrenderade flygfältet underlåtit att ta skälig hänsyn till omgivningen trots att risken för sådan skada måste ha varit uppenbar för klubben, och i andra hand enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen eftersom flygklubben förfarit vårdslöst genom att ej vidtaga tillräckliga åtgärder för att förhindra skadans uppkomst.

Flygklubben bestred käromålet. Såsom skäligt i och för sig vitsordades 325 kr för skada på grödan och yrkat belopp avseende merarbete. Som grund för inställningen anförde flygklubben: Bestämmelsen i 3 kap 1 § JB är icke tillämplig på förevarande situation, eftersom stadgandet syftar på andra följder av nyttjandet av fast egendom än sådana som nu är aktuella. Flygklubben har i vart fall ej brustit i den hänsyn som ifrågavarande stadgande ger uttryck för. Ej heller föreligger skadeståndsskyldighet enligt skadeståndslagen, eftersom flygklubben ej var arrangör av den aktuella tävlingen. Det kan ej anses vårdslöst att upplåta flygfältet till annan arrangör. Om TR:n likväl skulle finna att flygklubben var att anse som arrangör vid tävlingen, bestrids att flygklubben förfarit oaktsamt, eftersom man vidtagit de åtgärder som varit erforderliga för att förhindra skador på den växande grödan.

Till utveckling av sin talan anförde parterna följande:

I.A.: Han har ett mångårigt grannförhållande med flygklubben i dess egenskap av arrendator av Sundbro flygfält. Han och hans jordbrukande grannar har ofta och i en ökande omfattning tvingats konstatera att deras växande grödor blivit nedtrampade av medlemmar i flygklubben eller besökare av flygfältet, när dessa hämtat sina modellflygplan på kringliggande åkermarker. Dylika skador har i de flesta fall och på ett mera markant sätt uppkommit i samband med av flygklubben arrangerade tävlingar men skador har även uppkommit i samband med tränings- och övningsverksamhet. Vid flera av de tillfällen när skador på dylika sätt uppkommit har klagomål framförts bl a från I.A., som emellertid icke kunnat märka någon påtaglig attitydförändring från klubbens sida. Flygklubben har givit uttryck för att den har rätt att beträda kringliggande fastigheter i samband med sin verksamhet. I.A. har hävdat att utan hans tillstånd fick verksamheten med modellflygplanen icke drabba hans fastighet. - I april 1987 fick I.A. ett brev från flygklubben, undertecknat för klubben av G.Å., vari varslades att tre tävlingar med modellflygplan skulle äga rum på Sundbro flygfält under året, d 25 april, d 2 maj och d 26 sept, samt att I.A. i händelse av problem i samband med tävlingarna skulle kontakta tävlingsledningen på flygfältet. Av brevets innehåll framgår att flygklubben var medveten om risken för olägenheter för de kringboende. Vid tävlingen d 2 maj uppkom också skador genom att tävlande gick ut i en nysådd plantering. I.A. uppskattade skadans värde till 500 kr, vilket han begärde och erhöll från flygklubben. - Vid den sista tävlingen, den i målet aktuella d 26 sept, var I.A. och hans familj bortresta. När han senare samma dag kom hem fick han av en granne reda på att ett 30-tal deltagare i tävlingen tagit vägen över ett av hans fält, som var beväxt med vårvete och på grund av den regniga hösten inte hade blivit skördat. Dagen därpå besiktigade han fältet och kunde konstatera att stora skador uppkommit på grödan och att skadorna var avsevärt värre än tidigare gånger. Samma dag blev han uppsökt av G.Å. som ville reglera den uppkomna skadan. De begav sig till den berörda åkern och besiktigade skadan tillsammans. I.A. framhöll att skadorna denna gång blivit avsevärt större än tidigare gånger. G.Å. erbjöd att flygklubben skulle ersätta I.A. med 200 kr. I.A. fann detta belopp oacceptabelt och avkrävde flygklubben 5 000 kr, som han bedömde att skadan uppgick till. G.Å. avbröt då diskussionen under anförande att saken skulle behandlas i flygklubbens huvudstyrelse. Senare blev I.A. återigen uppsökt av G.Å., varvid nya diskussioner hölls där respektive part vidhöll sin tidigare framförda inställning. Efter att ha låtit besiktiga skadan tillställde I.A. flygklubben en faktura på begärd ersättning. Flygklubben svarade att den inte var ersättningsskyldig och att det begärda beloppet heller inte var skäligt. I.A. har härefter vid ytterligare tillfällen kontaktat flygklubben som vidhållit denna inställning. Först sedan I.A. till TR:n ingivit stämningsansökan har det av flygklubbens svaromål framgått att flygklubben inte varit arrangör av den aktuella tävlingen.

Flygklubben: Flygklubben arrangerar varje år tre tävlingar med modellflygplan på Sundbro flygfält. Man tävlar med friflygande segelflygplansmodeller. Dessa kan inte styras från marken utan styrs av vindar och termik. Vid tävling med dylika modellflygplan gäller det att hålla dem i luften under en viss tid. Denna tid bestäms av en "timer-, som är fäst på flygplanet. När den sålunda förinställda maximala flygtiden gått till ända, kopplas en termikbroms in, varvid flygplanet landar. Före en sådan tävling skickar flygklubben ut information om tävlingen till samtliga grannar till flygfältet. Dessa är samtliga lantbrukare. - Under år 1987 anordnades tävlingar d 24 april, d 5 maj och d 26 sept. Datum för den sista tävlingen hade valts med tanke på att lantbrukarna vid denna tid normalt skall ha bärgat sin skörd. Under år 1987 blev skörden emellertid försenad, bl a eftersom det hade regnat rikligt under hösten. - Tävlingen d 26 sept arrangerades av Solna Modellsportklubb. Denna klubb konsulterade därvid G.Å. som representerade flygklubben. G.Å. hade före tävlingen inventerat bestånden av grödor runt fälten och konstaterat att det fanns en obeskuren vårveteåker omedelbart öster om fältet. Denna utmärktes på en karta. På tävlingsdagen skedde först en genomgång med de tävlande, därvid arrangören, Solna Modellsportklubb, redogjorde för tävlingsformen och för vad som skulle iakttas under tävlingen. Härvid genomgicks vissa generella regler i form av förbundsbestämmelser, iakttagande av varsamhet med växande gröda, att inte beträda tomter utan ägarens tillstånd etc. G.Å. upplyste att det fanns en oskördad åker i flygfältskanten. När tävlingens startplats sedan bestämdes, gjordes detta med utgångspunkt från att minimera risken för att flygplanen skulle hamna i den oskördade åkern. Under tävlingen ökade emellertid vindstyrkan, varför ett och annat flygplan kom att landa i veteåkern. Man lät ändra den s k timertiden så att flygningstiden skulle öka och flygplanen därmed skulle passera över den aktuella veteåkern. Detta fungerade i stort sett tillfredsställande. Några flygplan kom ändå att landa i veteåkern. G.Å. uppskattade deras antal till omkring tio. Dessa flygplan hämtades av berörda tävlingsdeltagare, varvid trampskador uppkom i I.A:s gröda. - I.A. uppsöktes dagen efter tävlingen av G.Å., vilken erbjöd som representant för Solna Modellsportklubb I.A. ersättning för skadorna med 200 kr. Det käranden anfört om vad därvid förekom vitsordas. - Av vad som kommit till flygklubbens kännedom har det tidigare inte varit några stora problem avseende frekvensen av skador på växande gröda i samband med flygklubbens tävlingar. Enligt G.Å., som varit med i flygklubben sedan 1940-talet, har ersättningsanspråk endast framställts vid tre-fyra tillfällen. Ersättningsfrågor är således inte ständigt återkommande utan sällsynt förekommande.

Båda parter fullföljde talan i Svea HovR.

Flygklubben yrkade i första hand att kärömålet skulle ogillas, i andra hand att skadeståndet skulle sättas ned till 875 kr eller det lägsta belopp HovR:n fann skäligt.

I.A. yrkade att han - förutom utdömt skadestånd i TR:n - skulle tillerkännas ersättning för merarbete med 550 kr.

HovR:n (hovrättsråden Olding och Matton, referent, samt hovrättsassessorn Wennström) meddelade dom d 17 sept 1991.

I domen angavs inledningsvis: Parterna har till grund för sin talan åberopat samma omständigheter som vid TR:n samt till förtydligande av dessa anfört följande.

Flygklubben: Bestämmelsen i 3 kap 1 § JB omfattar objektivt sett inte ett sådant nyttjande av den fasta egendomen som ett enstaka tävlingsarrangemang av ifrågavarande slag innebär. Flygklubben var inte heller arrangör av tävlingen och därför inte ansvarig för skador i följd av tävlingen. Angivet lagrum äger därför inte tillämpning i detta fall. Om flygklubben skulle anses ansvarig för tävlingen görs i sista hand gällande att flygklubben inte förfarit oaktsamt och att den därför inte är skadeståndsskyldig enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen.

I.A.: Flygklubben förfogar över fastigheten på grund av ett arrendeavtal. Flygklubben har i sin tur upplåtit flygfältet till en annan klubb för att anordna den aktuella tävlingen. I egenskap av nyttjanderättshavare ansvarar flygklubben även för de skador som uppkommit i samband med tävlingen trots att denna arrangerats av den andra klubben. Flygklubben har sålunda underlåtit, trots insikten om risken för skador på gröda i samband med tävlingar av ifrågavarande slag, att enligt 3 kap 1 § JB ta skälig hänsyn till omgivningen. I andra hand göres gällande att flygklubben är skadeståndsskyldig enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen eftersom klubben har förfarit vårdslöst genom att inte vidtaga tillräckliga åtgärder för att förhindra skadans uppkomst genom att underlåta att avbryta tävlingen då skadorna konstaterats.

I domen angavs vidare bl a att I.A. och G.Å. hörts på nytt i HovR:n och därvid berättat i huvudsaklig överensstämmelse med vad som återgivits i TR:ns dom, dock med följande ändringar och tillägg.

I.A.: Han är född och uppvuxen på den aktuella gården, som han övertog efter sina föräldrar år 1973. Han har länge haft problem med skador på växande gröda på grund av modellflyget. Skadorna ökade i omfattning vid slutet av 1970-talet, då flygklubben måste flytta allt modellflyg från F 16 till Sundbro. När han påtalade intrången fick han av flygklubben till svar att detta måste han tåla, annars fick han flytta. - När han besiktade skadorna tillsammans med G.Å., hävdade denne att "de hade rätt att göra så här", deltagarna måste hämta sina modellplan för att kunna fortsätta deltagandet i tävlingen. - Det är hans erfarenhet att de tävlande, när de skall hämta en modell som landat, regelmässigt tar ett ögonmärke och går i riktning rakt mot detta.

G.Å.: Flygklubben har arrenderat Sundbro flygfält sedan någon gång på 1940-talet. Själv blev han aktiv medlem i klubben år 1948 och är f n ordförande i modellflygsektionen. Solna Modellsportklubb arrangerar sedan år 1978 hösttävlingen, detta efter sanktion av Uppsala Flygklubbs huvudstyrelse. Tävlingen är förlagd till tid då skörden normalt är slutförd och konflikter med lantbrukarna kan undvikas. Den 26 sept 1987 deltog 54 tävlande från i stort sett hela landet, bl a han själv och ca tio andra personer från Uppsala Flygklubb. Tävlingen var indelad i fem "perioder", var och en om 50-75 ininuter. Varje flygning pågick i högst tre minuter och avbröts, om inte modellen landat tidigare, av en timer. Vid blåst kan modellen flyga flera kilometer. Vanligen använder de tävlande en kikare för att följa en modell och man tar ögonmärke i anslutning till landningsplatsen så att man vet var modellen kan hämtas. Vid sin information före tävlingen upplyste han, därom ombedd av den arrangerande klubben, om vad modellsektionen föreskrivit angående tävlingar på Sundbro - att tomter och trädgårdar inte får beträdas utan ägarens tillstånd, att inget "rantande hit och dit" får ske i växande gröda och att aktsamhet skall iakttagas vid passage över stängsel. Några andra bestämmelser om uppträdandet utanför flygfältet har inte utfärdats av flygklubben. Han berättade om den aktuella, oskördade veteåkern och nämnde att de tävlande skulle gå runt den åkern för att hämta sina modeller. När tävlingarna inleddes rådde en svag, västlig vind, dvs i riktning från startplatsen rakt mot veteåkern. Starten skedde i västra delen av fältet och modellerna landade på flygfältet. I slutet av andra perioden tilltog vinden och därför landade ca tio modeller i veteåkern. I mitten av tredje perioden svängde vinden mer mot nordväst och sedan berördes inte veteåkern av flygningarna.

Under rubriken Domskäl anförde HovR:n: Mellan parterna är ostridigt att trampskador i I.A:s veteåker orsakats av deltagarna i tävlingen d 26 sept 1987. Tvisten gäller om flygklubben är ansvarig för skadorna och hur skadeståndet skall beräknas.

Från flygklubbens sida har gjorts gällande att klubben inte var arrangör av tävlingen och att den därför inte är rätt svarandepart. Av kommentaren till JB framgår bl a att i ett mål av förevarande slag talan kan riktas utom mot fastighets ägare även mot den som är närmast ansvarig för den åtgärd som vållat skadan. Flygklubben har varje höst, sedan ett tiotal år tillbaka, upplåtit fastigheten till en flygtävling arrangerad av Solna Modellsportklubb. Arrendeavtalet, som löpt alltsedan 1940-talet och som utgör flygklubbens rättsgrund för att bruka fastigheten, är en sådan nyttjanderätt att flygklubben har en i stort sett suverän kontroll över verksamheten på flygfältet. Vid dessa förhållanden kan flygklubben som arrendator inte genom upplåtelse till annan befria sig från sitt ansvar enligt 3 kap 1 § JB.

Flygklubben har bestritt skadeståndsansvar även på den grunden att enstaka tävlingsarrangemang av ifrågavarande slag inte innefattas i ett sådant nyttjande som avses i ovannämnda lagrum. Tävlingen utgör dock en sådan verksamhet på fastigheten som normalt bedrivs där. Sålunda är inte fråga om en enstaka immission eller en sådan immission ägaren till en grannfastighet behöver tåla. Flygklubben kan inte heller med stöd av allemansrätten eller på annat sätt gå fri från ansvar för uppkomna skador. Invändningen saknar sålunda grund.

JB tillkom år 1970 och i kommentaren till 3 kap 1 § denna balk utsägs att brukare av fast egendom som brister i skälig hänsyn till omgivningen kan ådraga sig skadeståndsskyldighet. I skadeståndslagen, som tillkom år 1972, har därefter intagits allmänna skadeståndsregler och av 1 kap 1 § framgår att skadeståndslagen skall tillämpas i de fall ej annat är särskilt föreskrivet. I förevarande sammanhang saknar JB särskilda skadeståndsregler, varför skadeståndslagens bestämmelser i stället vinner tillämpning.

Vid bedömandet av frågan om flygklubben av vårdslöshet vållat den aktuella skadan är följande att konstatera. Det har inte ens påståtts att flygklubben uppställt några restriktioner då fältet upplåtits till Solna Modellsportklubb. Inte heller har flygklubben tillsett att av klubben utfärdade allmänna föreskrifter efterlevdes. Tävlingen har startats från en plats som med då rådande vindriktning innebar en uppenbar risk för skador på I.A:s veteåker. När skador därefter uppkommit har tävlingen inte avbrutits. Någon överenskommelse med grannarna till flygfältet om rätt att beträda växande gröda har heller inte träffats. Flygverksamheten med modeller har varit återkommande och risken för skador samt förutsebarheten beträffande denna risk har därmed varit bekant för flygklubben. På grund av angivna förhållanden har flygklubben ådagalagt sådan vårdslöshet att den inte kan undgå skadeståndsansvar.

Vad beträffar skadeståndets storlek saknar HovR:n anledning att, med hänsyn till här lämnade uppgifter, sätta ned det av TR:n bestämda beloppet.

Vid angiven prövning av frågan om skadeståndsskyldighet har flygklubben, liksom vid TR:n, medgivit att - utöver 325 kr för nedtrampad gröda - utge ersättning till I.A. för eget merarbete med 550 kr.

HD (JustR:n Knutsson, Gregow, Magnusson, Lars K Beckman, referent, och Lennander) beslöt följande dom: Domskäl. Enligt 3 kap 1 § JB skall var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Ansvaret för att skälig hänsyn iakttas åvilar alltså enligt bestämmelsen inte endast fastighetsägaren utan även den som nyttjar annans fasta egendom. Klart är att talan med stöd av bestämmelsen kan riktas mot den som vid nyttjande av fast egendom orsakat skada. Vid bestämmelsens tillkomst ansågs det däremot tveksamt i vad mån talan därutöver kan riktas mot fastighetsägaren utan att denne är skadegörare. Frågan i vilken utsträckning fastighetsägaren bär ansvaret för den som på en eller annan rättsgrund förfogar över ägarens fastighet överlämnades till rättstillämpningen. I förarbetena anfördes att svaret torde vara beroende av vilken rättsgrund för att bruka fastigheten som vederbörande kan åberopa samt även i övrigt ställa sig olika allt efter omständigheterna. (Se prop 1972:20 del B s 102.)

Den aktuella skadan har uppkommit när enskilda deltagare i tävlingen d 26 sept 1987 hämtade sina modellflygplan i I.A:s åker och därvid trampade ner växande gröda. Någon rätt att beträda åkern har inte förelegat på allemansrättslig eller annan grund.

Vad som har inträffat innebär att Sundbro flygfält har nyttjats så, att skälig hänsyn inte har tagits till omgivningen. Frågan är då om Uppsala Flygklubb kan göras ansvarig för detta.

Uppsala Flygklubb arrenderar Sundbro flygfält av Uppsala kommun sedan 1940-talet. Nyttjanderätten har en sådan karaktär att flygklubben i kommunens ställe får anses grannelagsrättsligt ansvarig för att skälig hänsyn tas till omgivningen.

Tävlingen d 26 sept 1987 arrangerades av Solna Modellsportklubb efter upplåtelse av Uppsala Flygklubb. Det var emellertid fråga om endast en kortvarig upplåtelse. Med hänsyn härtill och då det inte har framkommit några omständigheter som talar för ett annat synsätt bör Uppsala Flygklubb anses ansvarig gentemot I.A. enligt 3 kap 1 § JB för den skada som uppkommit. Om skadeståndets storlek råder inte tvist.