NJA 1995 s. 561
Tillgrepp på dansrestaurang ur obevakad handväska har bedömts som stöld.
Allmän åklagare väckte vid Stockholms TR åtal mot J.L., född 1967, för stöld enligt följande gärningsbeskrivning: J.L. har d 23 febr 1994 i restaurangen Aladdin i Stockholm ur två handväskor stulit 40 kr resp 100 kr.
TR:n (ordf rådmannen Bexelius), som handlade målet i J.L:s utevaro, anförde i dom d 13 sept 1994: Domskäl. J.L. har skriftligen erkänt att han ur två handväskor stulit sammanlagt 140 kr. Han har gjort gällande att tillgreppen skall bedömas såsom snatteri.
Tillgreppen har skett på en dansrestaurang där handväskor regelmässigt lämnas synliga vid sidan av dansgolvet medan deras ägare dansar. TR:n finner att tillgrepp av pengar ur sådan handväska i regel bör bedömas som stöld. Det har inte förebragts någon omständighet som i detta fall bör leda till annan bedömning.
J.L. skall sålunda dömas för stöld. Han är tidigare ostraffad. Han bör sålunda erhålla villkorlig dom. Med hänsyn till de allvarliga konsekvenser som tillgreppen upplysts ha medfört i hans yrkesutbildning finner TR:n att något bötesstraff inte erfordras därutöver.
Domslut
Domslut. TR:n dömde J.L. enligt 8 kap 1 § BrB för stöld till villkorlig dom.
Svea HovR
J.L. överklagade i Svea HovR och yrkade att gärningen skulle rubriceras som snatteri och påföljden bestämmas till böter. Åklagaren bestred ändring.
HovR:n (hovrättslagmannen Eklycke, hovrättsrådet Lennberg, referent, och tf hovrättsassessorn Ålander), som avgjorde målet utan huvudförhandling, anförde i dom d 21 dec 1994: Domskäl. J.L. har åberopat bl a följande. Han var kraftigt spritpåverkad vid tillfället och kan inte förklara sitt handlande. - Värdemässigt ligger tillgreppet klart under nivån för stöld. Han visade inte någon särskild förslagenhet utan satt helt öppet i restaurangen och letade i handväskorna. Dessa kan inte anses ha varit särskilt skyddsvärda mot bakgrund av att de lämnades oskyddade på en bänk medan deras ägare dansade.
HovR:n gör följande bedömning.
Det tillgripnas värde är så lågt att brottsligheten enbart från den synpunkten skulle kunna bedömas som snatteri. Frågan är emellertid hur övriga omständigheter skall inverka på den straffrättsliga rubriceringen.
Som förmildrande får betecknas att ägarna lämnade sina handväskor utan uppsikt, trots att de lätt hade kunnat ta dem med sig inom synhåll från dansgolvet. Inte heller kan J.L. anses ha visat någon speciell förslagenhet vid tillgreppet.
Som försvårande får ses att tillgreppet utgör två brott som riktats mot olika personer och att den integritetskränkning som ägarna har blivit utsatta för vid J.L:s sökande i handväskorna är påtaglig. Det måste dessutom betecknas som en tillfällighet att det tillgripna inte kom att avse ett högre belopp.
Sammantaget finner HovR:n att omständigheterna inte är sådana att brotten kan anses som ringa. J.L. skall därför som TR:n funnit dömas för stöld.
Domslut
Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.
J.L. (ombud advokaten L.J.) överklagade med samma yrkanden som i HovR:n.
Riksåklagaren bestred ändring. Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Stenlund, föreslog i betänkande följande dom: Domskäl. Ett tillgreppsbrott som innebär att ägarens personliga integritet kränks har vid rubriceringen av brottet bedömts som en särskilt försvårande omständighet (jfr 8 kap 4 § 2 st BrB).
Tillgrepp ur skilda slag av väskor vilka är utpräglat förknippade med ägarens person och som ägaren väl inte bär men har med sig måste i allmänhet anses innebära en sådan kränkning av den personliga integriteten att, oavsett omständigheterna i övrigt, tillgreppet inte kan bedömas som snatteri. J.L. skall därför dömas för stöld till den av HovR:n bestämda påföljden.
Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.
HD (JustR:n Knutsson, Heuman, Lind, Nyström, referent, och Regner) beslöt följande dom: Domskäl. J.L. har på en dansrestaurang ur två obevakade handväskor olovligen tagit sammanlagt 140 kr. Frågan i målet är om tillgreppen skall rubriceras som stöld eller snatteri.
För att ett tillgrepp skall bedömas som snatteri krävs att gärningen med hänsyn till omständigheterna är att anse som ringa. Med beaktande av att det är fråga om dels ett utnyttjande av den inte ovanliga situationen att handväskor lämnas utan direkt tillsyn under dansen, dels ett inte obetydligt integritetsintrång för väskägaren, bör en sådan gärning i regel rubriceras som stöld oavsett om gärningsmannen kommer över endast en mindre summa pengar. Omständigheterna i målet ger inte tillräcklig anledning att ändock anse gärningarna som ringa och därmed bedöma dem som snatteribrott. HovR:ns domslut bör därför fastställas.
Domslut
Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.
HD:s dom meddelades d 9 okt 1995 (nr DB 156).