NJA 1995 s. 6

G N Preziosi di Gori & Nibi S d f (Preziosi) väckte vid domstol i Arezzo, Italien, talan mot Schweiziska Guldimporten AB (Guldimporten) angående bl a äganderätten till viss angiven egendom. Domstolen förordnade på yrkande av Preziosi vid två tillfällen - d 27 juni 1994 och d 5 okt 1994 - om kvarstad på egendomen och utsåg Preziosi till förvaltare av densamma.

Svea HovR förklarade i beslut d 17 okt 1994 på ansökan av Preziosi - med stöd av Luganokonventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område samt lagen (1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Luganokonventionen - kvarstadsbesluten vara verkställbara här i riket gentemot Guldimporten.

Preziosi begärde d 18 okt 1994 hos Kronofogdemyndigheten i Stockholms län verkställighet av de av domstolen i Arezzo meddelade förordnandena om kvarstad, vilka av HovR:n förklarats verkställbara här i riket. Preziosi yrkade - under åberopande av det italienska beslutet att Preziosi skulle utses till förvaltare av den egendom som belagts med kvarstad - att verkställigheten skulle ske så, att egendomen överlämnades till Preziosi för direkt transport till Italien för att förvaltas där.

Kronofogdemyndigheten (kronofogde W.) anförde i beslut d 18 okt 1994, i vilket användes uttrycken "sökanden" för Preziosi, "svaranden" för Guldimporten och "KFM" för kronofogdemyndigheten:

KFM finner vid sin prövning att kvarstaden inte kan verkställas så som sökanden yrkar.

På det bakomliggande förhållandet skall enligt avtal tillämpas italiensk rätt. HovR:n har i sitt beslut förklarat att verkställighet kan ske av det italienska avgörandet med stöd av Luganokonventionen och lagen (1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Luganokonventionen.

Av lagens 6 § framgår att vid verkställighet av ett utländskt avgörande som rör säkerhetsåtgärd skall UB:s bestämmelser om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd tillämpas. Konventionens artikel 39 behandlar också verkställighetsåtgärder i förhållande till fristen enligt artikel 36. I föreliggande fall tillhör egendomen dock inte svaranden.

Bestämmelserna om säkerställande av verkställighet av kvarstad återfinns i bl a 6 kap UB. Tillämpning av UB:s bestämmelser innebär att egendom tas i förvar genom KFM:s försorg. Egendomen överlämnas inte till sökanden. KFM verkställer det ingivna beslutet så att egendomen undantas svarandens disposition och förvaras enligt KFM:s bestämmande efter samråd med sökandens ombud. Egendomen överlämnas inte till sökandens förvaltning.

Preziosi överklagade beslutet vid Stockholms TR, i vad därigenom egendomen inte utlämnats till Preziosis förvaltning. Preziosi framförde därvid i huvudsak invändningar om att kronofogdemyndigheten genom sitt beslut fick anses ha gjort en materiell omprövning av innehållet i de italienska förordnandena och framhöll att detta inte var tillåtet enligt Luganokonventionen enligt vilken frågor om vilken verkan utländsk dom har i annat konventionsland skall avgöras enligt domelandets och inte enligt forumlandets lag. Detta innebar enligt Preziosi att Arezzo- domstolens beslut skulle verkställas enligt dess ordalydelse och att den kvarstadsbelagda egendomen omgående skulle överlämnas till Preziosis förvaltning.

TR:n (rådmannen Marcus) anförde i slutligt beslut d 26 okt 1994: TR:n finner att Luganokonventionens regler inte berör frågor som uppkommer vid den egentliga verkställigheten. Sådana frågor hör i stället helt och hållet under aktuell nationell rätt. Enligt specialmotiveringen till bestämmelsen i 6 § tillträdandelagen innebär den första meningen i bestämmelsen att UB:s regler fullt ut blir tillämpliga när det gäller verkställigheten som sådan. I frågan om den andra meningen i bestämmelsen som reglerar det fallet att det utländska avgörandet är ett förordnande om säkerhetsåtgärd skall denna verkställas enligt UB:s bestämmelser om verkställighet av beslut om kvarstad mm, vilka återfinns i 16 kap 10-16 §§ UB (prop 1991/92:128 s 228). Verkställigheten rör beslut om kvarstad till säkerhet för bättre rätt till lös egendom. Kronofogdemyndigheten har tillämpat bestämmelserna i 16 kap 16 § respektive 6 kap UB. I ärendet synes otvistigt att kronofogdemyndighetens verkställighetsåtgärd är i överensstämmelse med innehållet i 6 kap UB.

TR:n finner med hänvisning till ovanstående att kronofogdemyndighetens verkställighetsåtgärd fått det materiella innehåll som är möjligt i enlighet med gällande nationella bestämmelser om verkställighet. Verkställighetsåtgärden kan således inte innebära att kronofogdemyndigheten därigenom gjort en omprövning av det materiella innehållet i den utländska domstolens beslut. Besvären skall därmed lämnas utan bifall.

Preziosi överklagade beslutet i Svea HovR.

HovR:n (hovrättsråden Rosenberg, Sundström, referent, och Mohammar) anförde i slutligt beslut d 27 okt 1994: HovR:n meddelar inte prövningstillstånd. TR:ns beslut står därför fast.

HD

Preziosi (ombud advokaten G.G.) överklagade beslutet och yrkade att HD skulle meddela tillstånd till målets prövning i HovR:n.

Guldimporten förelades att yttra sig över Preziosis yrkande men lät sig inte avhöra.

I HD ansökte Guldkedjespecialisten Maskin & Smide i Stockholm AB (Guldkedjespecialisten) om att i första hand såsom självständig intervenient och i andra hand såsom ordinär intervenient få deltaga i rättegången på Guldimportens sida och anförde därvid att Guldkedjespecialisten hade bättre rätt än parterna i målet till den kvarstadsbelagda egendomen.

I interventionsfrågan fattade HD (samma ledamöter som avgjorde själva målet) d 3 jan 1995 efter föredragning följande beslut:

För att tredje man skall äga rätt att intervenera fordras att saken rör hans rätt. Därmed förstås att det materiella rättsförhållande som är rättegångens föremål är av betydelse för den tredje mannens rättsställning.

Förevarande mål rör frågan hur omhändertaget kvarstadsbelagt gods skall förvaltas. Denna fråga kan inte anses röra Guldkedjespecialistens rätt enligt vad som anges i 14 kap 9 § RB.

HD avslår ansökningen om intervention.

Preziosi anförde i HD till stöd för sin talan: Den italienska domstolens förordnande att utse Preziosi till förvaltare av den kvarstadsbelagda egendomen är ett resultat av en saklig prövning och utgör således en del av det materiella avgörandet. Vid exekvaturförfarandet är exekvaturdomstolen förhindrad att ompröva det utländska avgörandet i sak. Svea HovR:s beslut d 17 okt 1994 innebär därför att de i målet aktuella kvarstadsbesluten skall verkställas i enlighet med deras lydelse, dvs att den kvarstadsbelagda egendomen skall utlämnas till Preziosi för förvaltning. Kronofogdemyndighetens beslut att ta den kvarstadsbelagda egendomen i förvar strider mot Luganokonventionens syfte. Prövningstillstånd borde därför ha meddelats.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Larsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut:

Domskäl

Skäl.

HD har i förevarande mål att ta ställning till om HovR:n borde ha meddelat prövningstillstånd rörande frågan om de i målet aktuella kvarstadsbesluten skall verkställas enligt dess ordalydelse eller enligt UB:s regler om verkställighet av kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

Luganokonventionen, vilken såväl Sverige som Italien tillträtt, reglerar bl a när ett avgörande från en konventionsstat är verkställbart i en annan konventionsstat. För att ett avgörande skall vara verkställbart i den andra staten fordras att viss angiven domstol i denna stat, exekvaturdomstolen, efter ansökan förklarar avgörandet verkställbart. Vid den prövning som föregår ett sådant beslut är exekvaturdomstolen enligt artikel 34 st 3 i konventionen förhindrad att ompröva det utländska avgörandet i sak. Konventionen reglerar inte formerna för den egentliga verkställigheten utan frågor i samband därmed är avsedda att regleras av nationell rätt (Pålsson, Luganokonventionen 1992, s 221 och prop 1991/92:128 s 146-147).

Enligt 6 § andra meningen lagen (1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Luganokonventionen skall vid verkställighet av utländskt beslut om säkerhetsåtgärd UB:s bestämmelser om verkställighet av beslut om kvarstad och annan säkerhetsåtgärd tillämpas. Dessa bestämmelser medger inte att egendomen utlämnas till borgenären för förvaltning.

Enligt italiensk rätt skall vid beslut om kvarstad domstolen utse förvaltare av den kvarstadsbelagda egendomen. Domstolen skall då bl a ta ställning till vem som kan erbjuda den bästa förvaltningen. Part kan därvid utses till förvaltare. Mot bakgrund härav får utseendet av Preziosi till förvaltare anses vara en del av saken.

I förevarande fall innebär kronofogdemyndighetens åtgärd att verkställa kvarstadsbesluten enligt UB:s bestämmelser att besluten ändras i sak. Fråga uppkommet- därvid om de principer som ligger till grund för bestämmelsen i art 34 st 3 i Luganokonventionen utgör hinder för att, vid den egentliga verkställigheten, tillämpa UB:s regler när dessa innebär en saklig ändring av det beslut som förklarats verkställbart i riket. Frågan har, såvitt kan bedömas, inte tidigare varit föremål för prövning i högre rätt. Del är därför av vikt för ledning av rättstillämpningen att frågan prövas i HovR:n.

Domslut

HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut meddelar HD tillstånd till målets prövning i HovR:n.

HD (JustR:n Vängby, Magnusson, Freyschuss, Darcelims, referent, och Nilsson) fattade följande slutliga beslut:

Av 1 § lagen (1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Luganokonventionen framgår att denna konvention skall gälla som lag i Sverige. Konventionen innehåller regler om exekvaturförfarandet vid verkställighet av utländsk dom men reglerar inte själva verkställigheten. Av 6 § nämnda lag framgår att verkställighet i Sverige av ett utländskt avgörande i allmänhet skall ske enligt de regler som gäller för verkställighet av svensk lagakraftägande dom. I fråga om verkställighet av ett utländskt avgörande som rör säkerhetsåtgärd anges särskilt att UB:s bestämmelser om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd skall tillämpas.

I förevarande fall är fråga om verkställighet av beslut varigenom domstolen i Arezzo förordnat om kvarstad (sequestro giudiziario) på viss egendom och utsett Preziosi till förvaltare av egendomen.

Till grund för de italienska besluten ligger artikel 670 i den italienska civilprocesslagen (Codice di procedura civile), enligt vilken domstol kan förordna om kvarstad på lös egendom när det råder tvist om ägande- eller besittningsrätten till egendomen och det finns anledning att träffa anordningar för egendomens förvaring eller förvaltning. Förordnandet om egendomens förvaltning har stöd i artikel 676 i samma lag, varav framgår att domstol, när egendom beläggs med kvarstad, skall utse förvaltare och att även någon av de tvistande parterna kan förordnas till förvaltare.

Eftersom domstolen i Arezzo i enlighet med italiensk lag lämnat särskilda föreskrifter om vem som skall handha den kvarstadsbelagda egendomen, uppkommer frågan om dessa föreskrifter utgör en del av det materiella avgörandet i saken eller om de är att hänföra till modaliteterna vid verkställigheten av kvarstadsbesluten. Denna fråga berör omfattningen av Sveriges förpliktelser enligt Luganokonventionen, och det får anses vara av vikt för rättstillämpningen att den prövas av HovR:n i detta mål.

Med ändring av HovR:ns beslut meddelar HD tillstånd till målets prövning i HovR:n.

HD:s beslut meddelades d 5 jan 1995 (nr SÖ 3).